Atuagagdliutit - 17.12.1959, Qupperneq 22

aussaunerane Kitånit Tunumut pi-
lerdlune avdlåungilan nunamut avdla-
mut pilerdlune. nuna avdlaoKaoK, å-
mame inue taimåiput.
Angmagssagdlup erKåne KåKarssuit
portusut Kutårdlussutdlo aputeKarajo-
Kissut akornånlput Koncut naggorig-
sut KorsorKigsutdlo, asulume kugdlua-
vigsunik kugtaKartarivdlutik. kanger-
dluit angisunik mikissunigdlo sikue-
rutiuitsuput, imardlo Katsungariarå-
ngat tarrårtanigsimassarput, ilait Kå-
Kårigserulordlutik ilaitdlo tungujuar-
titdlutik Korsorpalugtitdlutigdlunit.
ila sordlume aitsåt Kalåtdlit-nunå-
nut pilerdlune, Kalåtdlit-nunånut su-
le pinane erKarsautitigut takordlor-
tagkamut.
tunumiut europamiunit — tåssa
danskinit — taimågdlåt ukiune ki-
ngugdleme 50—60-ine sunerneicariar-
torussårsiméput. kitåmiunit Kangani-
sarpalungneruvdlutik taimåitOK taKi-
mångineruput.
islandimiut tingmissartuénik Ka-
ngerdlugssuarmit Kulusungmut nunit-
dluta pujortuléi'Kamut „Johan Peter-
sen“imut ikinardlunga tamåna malu-
gåra. pujortulérKap nålagå ateKarpoK
Lazarus, inugtåta åipå Josef pujortu-
lérKavdlo sujuane nasigtuvoK Esajas.
Lazarusip tikitdluarKuvåtigut Kungu-
jorujugssuardlune, erninardlo malu-
gårput kivfaminut perKussissarnera
Kuianartunik ilaKångitsorneK ajunga-
jagtoK. ilaussune tamaisa sungius'i-
marpaseKalugit oKalutarpai, erninar-
dlo malugineK ajornångilaK kalåleK
inungnit avdlanit ingminut nikanar-
nerussutut issigingitsoK nåpisimav-
dlugo. sorme ama taimåisava? pujor-
tulérKane sapigaringeKalugo sikut a-
kornisigut ingerdlépå, nunguardlo uia-
riardlugo kangerdlunguamut pulavu-
gut.
Angmagssalingme taima isumagssar-
sisimaneK mingnerulingilaK ilame
angnerulinardlunilunit. tunumiut inu-
put inuserigsut, tugdlusimårtut nuå-
nårtutdlo. kikutdlunit tikikångamikit
Kungujugdlutik ilagsissarpait agssag-
tik såkutut pissarneråtungajak Kut-
dlartardlugo.
ut kalåliviungitdlat, uvagut taissarpa-
vut kitåmiut." taima OKardlunilo ig-
dlarpoK, taimåitumik KanorpiaK isu-
maKarnersoK nalunarpoK.
taima angmagssalingmiut isumami-
kut aulajåissusiat erKigsisimanerujug-
ssuatdlo kisime avdlanartungilaK, å-
male malugingitsugagssåungilaK nu-
tatdlimat arfinigdlitdlunit. tåuko Ang-
magssalingme distriktrådip umiatsiag-
ssånik tunisimavai inuniamermingne
autdlarniutigssåinik.
tamåna aningaussarsivdluarsimaneK
Kungmiune uvdlumikut sule malung-
narpoK. igdluliortiteKaut, ajungivigsu-
nik OKortunigdlo atissaicardlutik, må-
Angmagssalingme OKalugfingmit
kangimut issikivia
Udsigten mod øst fra kirken i
Angmagssalik
nalo piarérsarput aulisagkat kanger-
dlungme amerdlasiartuinartut ilua-
nårniarfigerKikumavdlugit Kåumatine
ardlaKångitsune tåkusimårneråne. nu-
tåmik niuvertarfiliorput, talitarfiliu-
såput, aulisagkeriviliordlutik panersi-
vigssanigdlo ikårssualiordlutik — nait-
sumik OKautigalugo nunaKarfiup inui-
nut iluaKutigssanik sanaortorniarne-
KarpoK. ukiup Kåumataine avdlane
kungmiormiut Kanga piniartutut pini-
arnerinarmik inussuteKarniartugssåu-
put.
Angmagssalingme eritånilo åma av-
dlanik inussutigssarsiorniarput. ukior-
pagssuarne tunumiut tusartuartarpait
puissit pitdlardlukorpagssue sikorssuit
peKatigalugit såvtersut, téssalo norgi-
miut puissiniartuisa Kimagåinagait.
månale tunumiut nangmingneic sikor-
ssuarnut avalagdlutik natserssuarni-
artalerput. umiarssuåraK „Miki“ Niels
Underbjerg nålagaralugo kalåtdlinig-
dlo inugtanardlune sikorssuarne pi-
ssanik Angmagssalingmut tikiussui-
ssarpoK, tunumiutdlo arnartaisa piko-
rigsut natserssuit amé igdloKarfiliar-
dlutik suliariartortarpait. kup igdlo-
Karfiup KerKagut kugtup s'inånut sa-
nileriårdlutik igsåvdlutik åmererrå-
tarput åmerissatigdlo kup sinåne ivi-
garingnermut pågtordlugit panerser-
tardlugit. nenerpagssuit ikåne nivi-
ngassut aulatårussårtut takugssau-
ssarput, åmitdlo inertutdlo n'iuverto-
Karfingmut tunineKartarput.
Angmagssalingme nutåmik nåparsi-
mavigtårsimåput, KajangnaeKaoK sa-
navdluagaoKalunilo, nakorsartigdlo i-
måinåungitsorssussoK angmagssaling-
miut aussaK ugpernarserKigpåt. norgi-
mio umiarssuårKap puissiniutip aKug-
tua toKulersutut issikoKarnerussoK
nåparsimavingmut pissuneKarpoK er-
ntnardlo nerrivingmut pilaissarfing-
mut ilineKardlune. kalåtdlip jumug-
(nangisaoK Kup. 42)
nuna avdlauvdluinarsorinartOK
tOK Kalåtdlit-nunåt
taimai-
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit avdlat
amerdlanerit éssiginagit Angmagssa-
lik ipéKaoK nipiliortoKångingajagdlu-
nilo. elektricitetiliorfigtåK kup kigdli-
nganltoK kisime nipikitsunguamik ni-
piliortuvoK. igdlut issigissat amerdla-
nerit pitsaussuput kussanartuvdlutig-
dlo — sulile ardlaKångitsunik pitsåu-
ngeKissunik igdloKarpoK — inuitdlo a-
tissarigsårtuput. malugineK ajoma-
kaoK tunumiut kitåmiunit anersakut
kinguarsimanerussut. ilarpagssue -nav-
dlunåtut OKalugtarput, sapisårdlunilo
inuit nåpitat apereriardlugit akissuti-
singitsorfiungilaK. tunumio Kavdlunå-
tut oKalugtartoK aperigavne erninaK
akivånga: „nalungilara kitåne taima
OKartartut, ernaimaniarugdle: kitåmi-
natåta inuit agssåinit sule sunigausi-
mångissusia. ilame Tuno sordlo av-
dlåungilaK nuna OKalugtualiåinaK; sut
tamarmik nipaeKalutigdlo aulajåipa-
lugtumik pissuseKarput; taimåitumik
nuåneKaoK nunap ilå tamåna åma a-
ningaussarsiomerup pigssaKarniarne-
ruvdlo tungåtigut sujumukalermat.
Kungmiune — Kalåtdlit-nunåne niu-
vertoruseKarfit angnerpåt ilåne — su-
jorna aulisartut 40-uvdlutik 200.000
krunisisimåput, tåssa avguaKatigigsit-
dlugo inuk atauseK 5.000 kr. migss. i-
lagait nukagpiararujugssuit iliarssuit
Kungmiune oicalugfigsåK
Den nye kirke i Kungmiut