Atuagagdliutit - 17.12.1959, Blaðsíða 28

ka — tåssalo tusåmassat — avaner-
ssuarmiungorpunga, tåvanimututdle o-
Kalugsinaunanga. sunauvfalume Kåu-
mat tugdleK nångitsoK paitsornerssuaK
pilerumårtOK. Kåumatine 7-ne UmånaK
sulivfigerérdlugo utarKissut inugpå-
nguit ilisarissat naluvdlumagkatdlo
ornigdlugit autdlarninaleKaugut. av
Kussua kisime! aunale angut sanivnl-
Pok pitdlagunartoK, kajumigsårlnara-
ne tikuartussissutut OKalugtuartoK e-
rinigeKalunga aussaungmatdle utar-
Kiuaranga. OKarpoK: „tusartåinaravti-
git erinigalutit nuånårdluta utarnivu-
gut“.
Såmik (Jens) angalatdlåmauvoK u-
torKåungitsoK. sulile kuisimångilaK.
avdlatut ajornaKingmat ikingutit sule-
Katit nuånersut, sulivfigissatdlo ikiu-
kumatut Kimåinarpéka, avdlap angne-
rungårtup pissaunerungårtuvdlo Kaer-
Kiissutå malungnarnmgortoK nålag-
dlugo. itå, tåvunga tårssuarmut isser-
ssuarmut! tassane sulivfigssaKarpoK.
auna tåukua ilåt avangnamut Kamuti-
ne ilagissugssauvara. OKautsinik tåu-
ssuma iliniartisavånga. ila, tuave, a-
vangnamut! inugssuit, inugssuit!
Umånamit Thulemut atautsimik ximug-
toKardlune
9. marts Umånamit autdlarpugut. Ig-
dlorssuarne Kingmersårpunga atautsi-
mik. tåunalo Såmiup Kingmerpagssui-
nut ilaorKupoK uniarsinaulerdlunga ni-
kanångitsoK. taima ingerdlanerme
Upernavik avangnardlilo avKUsårtor-
dlugit kisame Tasiussamit autdlaaau-
gut. unuitsiartåinardluta K’imugse-
riarssuåkut TugtuligssuaK avKutigalu-
go — tåssånga neruvkautigssamingnik
piniarmata, Kingminutdlo pisétat pa-
nerserniarmatigik. inuine pissårtu-
nguaKarpoK, nauk igdlut mardluinau-
galuartut, ilame avdlåussusé! ajorssar-
tutut itunit avdlanut piligssuarnut pe-
Kaugut — sutorumagåine!
nuåneraluaKissut — påsivdlugit u-
kiut ilåne tåvunga ornigukumårtu-
ngoK — Kimåinarpavut. avdlat tåvane
takunigssait erininaraluaK!
kisame Ivnånganermut ikåginale-
Kaugut — angajontåka téssaningmata-
goK. Kamutit saniéne arpalerålerpunga
takutitsiniardlunga, påsisangmatigut
ilagigånga.
tikeriatdlartugut, nauk naungme
tåukua? avunga OrKuanut autdlarsi-
maput uiarsimassut OKautigait. nau-
ngajoK, ajoraluaK! åma sinigfiginar-
dlugit kisame tikitugssångorpugut. i-
nusukåt ilaornuput pisiniariartortut.
Kakitdlarnanit nuilerparput. éssigå
sordlo: bålia (ballie) pusingassoK. åi-
parma uparuartutilerpånga: Umånar-
ssuan nueKissoK! ujardleraluarpunga
uparuartugånik; kingornale tikuartu-
tilermanga, sunauvfa téuna pigå. Thu-
le — måna Pitugfik — saninguamtoK
soKångeKaoK OKalugtuagssartaKarane.
5/4 1922 orningniagara tikikaluåina-
Kåra, angajorKåkale taimangåsit peita-
raluångitdlat. arnaK sujornatigut ta-
kusimassara, AvortungiaK, aperilerpa-
ra angajorKåma suminerånik. akivon:
„KanoK“ — åipagsså, pingajugssånér-
dlugulo — taima OKartåinarmat påsi-
lerpara uvavtinut paitsortardluta. av-
dlatut ajornarmat nipanginarpunga,
nalujungnaeravko ikiorneKångikuma
påsisanago. sunauvfa iluamik akissa-
rånga: „naluvara" (naluvåka).
kisame ilåka takupul
uvdlut Kavsit kingornatigut, OKauti-
gait OrKuanit Kimugsit aggersut. tå-
ssame tikisimatsiåinartugut Hans Niel-
sen tåvunga Kimugsimik autdlartit-
singmat nalunaerfigalugit Thulemut
(Uménamut) tikitugut. tåssame tåuku-
put. suna erKainerpara taimane, anå-
nama uvavnik asangneKissup takor-
Kårnerane: ånåussissivta OKalugtuå
„ernermik tåmaraluartumik". Kunga-
siatigut eKipara, påkutdlugulo. kuisi-
mångitsut tåukununga ilaussut, nipait-
sume isserssuarme iliniutigissaisa su-
jugdlersaråt, pisimassoK sikuinarssuar-
me takussåt: anånaK erneralo. kingor-
na erKaineKartartoK tusartåinarpara
uvavnut misigissaK nuånersoK una: —
„asangningneK".
„uvavnik asangnigtup inunine iperé- '
savå, maligdlungalo“. åma pårssissup
ajungitsup tamavta savautigåtigut. tå-
ssåuput Avanerssuarme OKalussivdlu-
nga najorKutarisimassama sujugdler-
sait, Joh. 10, 11—-6. Jisusip kivfarånga,
sumilunit perKigtitdlunga naluaiauti-
gisavara. taimane autdlarnerpoK Knud
Rasmussenip igdluane, igdlupalangua-
ne, silåinarme Kårusungne sikuinar-
ssuarmilo. kisimingilanga, kingorna
nuliara peKatigalugo tugsiaKatigingne-
KartalerpoK. åipara igtoruteKarane nå-
lagiarfigssarput igdlo saligtarpå, Kuja-
nartumigdlo erKigsinartume uvdloK
sapåt nagdliussissarparput. ila, taima-
ne nuéne!
taimane sulilerKårama angajorKåKå-
ngikaluaruma ilungersuanartorsiortå-
sagaluarpunga. uvavningme autdlartit-
sissut nalunaerfigisimavånga akigssau-
teicåsassunga, saniatigutdlo inussutig-
ssanik pissariaKartunik isumagiumav-
dlunga. tamåkule OKausInåuput, suli-
nermut ilungersuassunik pissortalung-
neK pissutauvdlune. Kujanartumigdle
taima atugaKarnivne kuisimångitsois,
kuisimassut isumåinit agdlåt itineru-
ssutut itumik isumaKarpoK, nauk ilu-
mine nipe sunaussoK nalugaluardlugo,
tåssunga nålangnermigut uvavtinit ki-
tåmiunit påsitikuminarnerussutut nor-
Kainerussututdlo misigissarsimavara
ajoKersuniaråne uvavtinut tåvane su-
lissusimassunut OKilisaissungårtoK. tå-
vanime sulisimassut ilåt OKarpoK: —
„sujunivtigut autdlartineKarsimavor-
dlusoK (ilåt pivdlugo), nunaKatiminut
sulinivtine ikiutungortitdlugo, tåssa
UvdloriaK. tåunaKångigpåmigoK ilu-
ngersuaneruvdlutik autdlarniniésaga-
lu arput".
avdlångornerssuaK!
Kanga tåvane sulisimassugut, måna-
mut ukiorpålungoraluartut (1937-mit-
dle) kingumut takonunginavtigik, tu-
sartalerdlugit, OKauslnaunersutdlunit
kigdlormut ugpernardluéngitdlatdlu-
nit, ukiune taima ikigtigissune av-
dlångornerup angissusia. uvavtine er-
Kortutut nalugaluarpavut, taimåisa-
ssordle Kularingilara, avdlat avdlatut
suliniartarnerat erKaigåine. OKåinar-
tame: ilungersuavdluta taimane sulisi-
manerput månamut avdlångortitsine-
rup inunguane tåvane inussunut kri-
stumiussuseK pingårnerutisimångigpå-
ssuk sujunigssåt nåpertutingilaK. o-
Karsinauvungalo kirkesagip Thule su-
lissukatdlaramiuk ilungersuaKalune i-
ngerdlatarå avanerssuarmiut nåkuti-
givdluardlugit. nålagauvfiuvdle tigu-
milermago påsinarpoK kristumiuler-
dlåt inunerat ilungersuavfiginérututut
takordlusavara, tarneK piungnaerdlu-
go timikut iluanårniarneK angneruti-
taulermat. nauk Kanga atarKinartup i-
kingutaussuvdlo — kalåtdlit tamarmik
ikingussuata — Knud Rasmussenip
norKåissutigigaluarå KåumarsagauneK.
silarssuarmiOKativta tungåt angneru-
(Kup. tugdl. nangisaoK)
Hygiejniske artikler
direkte fra importør
til forbruger.
30 stk. „HYMO" i pose kr. 5,00
12X3 stk. „HYMO LUKSUS"
kr. 10,00
+ porto ved forsendelse.
Bedre varer findes ikke.
SPECIALIMPORTEN
Landemærket 43, København K.
perKigsårnigssamut atortut
usup pue nunanit avdlanit
piniartartumit atuissugssanut.
„Hymo“-t 30-t portat 5 krunimut
12X3 stk. „Hymo“t pitsag-
ssuit 10 krunimut
tauvalo nagsiunigssåt
akilerdlugo.
pitsaunerussunik pisiag-
ssaKångilaK.
SPECIALIMPORTEN
Landemærket 43, København K.
Mærket er Deres garanti.
rou.NEMSTE
DANBK£
FABRIK Al
‘JfÆliie* S sd&iss-
SKO
der passer og holder'
bygget for den normale fod
og fremstillet af de bedste
materialer og cf dygtige fag-
folk.
En sko af høj kvalitet.
skutH
nåmåutut ningusutdlo
isigkanut inardlhtcKångitsu-
nut nåmåutdngordlugit sa-
nåt, pitsaunerpånik atorto-
Kardlune, iliniarsimassut pl-
korigsut sulissoralugit.
ikdK pitsagssuaK.
Vent ikke på staten
nålagauvfik utarKinarnago
nangmineK aulisag-
kanik misigssuissaler-
niarit uvdlumilo
aulisagkat sumitut na-
nissardlugit imap
iluanut misigssut
SIMRAD EKKOLOD
atordlugo.
Et SIMRAD skipperlod fylder kun 6 tommer ud fra skottet og kan måle
til 240 favne dybde.
SIMRAD ekkolod er det mest følsomme og bruges af hele den norske fi-
skerflåde, af mange islandske og færøske fiskere og af flere staters fi-
skeriundersøgelsesskibe.
SIMRAD SKIPPERLOD koster kun 5800,— kr. — Erhvervslån kan søges.
misigssut tåuna SIMRAD skipperlod inikitsuvoK 6 tomminarnik atissu-
seKardlune, imardlo 240-nik isagkanik itissusilik misiligsinaussardlugo
sapigarinago.
SIMRAD ekkolod misigssarivdluinartuvoK, norgemiutdlo aulisartuinit ta-
manit atomeKardlune, islandimiunit savalingmiormiunitdlo, åmalo nåla-
gauvfiup aulisamermik misigssuisitsinerane atordluardlune.
SIMRAD SKIPPERLOD akeKarpoK 5800 kr.-inamik. inussutigssarsiomi-
kut taorsigagssarsissarfingmit taorsigagssarsiniartoKarsinauvoK.
Godthåb Foto- Radio-Service
Foretag selv Deres
fiskeriundersøgelser
og find, hvor
fisken står i dag
med et
SIMRAD EKKOLOD

-;-r—

0
29