Atuagagdliutit - 18.08.1960, Qupperneq 11

niorxutigssiorneK aningaussatdlo
Kåumarsainerme pissortaK H. C. Petersen aningaussap nalinga-
nik navsuiauteKartoK onardlune, ingminut sagdloKitarnerussoK
akigssarsiat Kagfangnerat niorKutigssiornikut iluanarutit agdli-
nerånik tungaveKångitsoK
uvdlut ilane pulårtoKarpunga. pu-
lårtora inginariardlune pilerpoK: „iv-
dlit Island KanoK isumaKarfigiviuk?"
erninaK påsivara suna pigå, aper-
Kutålo iluamik akitdlånguarnago ape-
ralugo: „ilisimaviuk Islandip kroneata
nalinga uvagut aningaussavtinut na-
lerxiutdlugo KanoK itoK?“ ileKimisår-
POK. „ilisimaviuk aningaussat tåuko
mardluk nalinge ukiut 30-t migssili-
uinardlugit matuma sujornagut mig-
ssigingmata?“
Islandimiut atortugssatik nuna-
mingnit pisinaussait ikeKaut. aumar-
ssuaKångitdlat, savimineKångitdlat, o-
liaKångitdlat, KissoKångitdlat, karre-
Kångitdlat inunermilo pissariaKartor-
pagssuit avdlat nunamingnit pisinau-
nagit. tamåko nunanit avdlanit pissar-
pait, sordlo uvagut nunavtine itoK.
nunanit avdlanit pissartut tamåko
tunissutisiarinarneKarsinåungitdlat,
aitsåt akilerdlugit pissagssåuput. Is-
landip atortugssane pisagunigit pisia-
rissariaKarpai, pisiniutigssaKartaria-
Kartarpordlo. Islandip akigssatuai, nu-
nat avdlat Islandimit piumassarissait,
tåssåuput aulisagkat.
aulisagkat islandimiut pissaralugit
tunissaisa aké pisiagssaisa akinut na-
lenciukåine pisiarissariaKagaisa akig-
ssait angnerugajugput. atortugssatdle
tamåko islandimiut pissariaKarpait,
tamånalo nålagauvfiup amigartorne-
ranik kinguneKartarpoK.
amerdlavatdlånit påsisimaneKå-
ngilan
amigartomerdle tamåna „åreciussar-
neKarsinaussarpoK". oKariarta nåla-
gauvfik 50 miil. amigartortoK. amer-
dlanertigut amigartorutit tamåko nu-
nap iluane nangminerme matuneKar-
sinaussarput, tåssa nunap inuisa
nangmingneK matussineratigut. tamå-
na pissarpoK akilerårutit akitdlunit
amigartorutit angeKatåinik agdline-
Kamerisigut nålagauvfiup inugtaussu-
nit isertitaisigut.
ajoraluaKissumik tamåna nunarpag-
ssuarne, uvagutaoK nunavtine, amer-
dlavatdlårtunit påsisimaneKångilaK.
taima nålagkersuissut Kagfagtitsine-
rat kingunenarajugpoK inuitaoK akig-
ssarsiamingnik Kagfagtitsinialertarne-
rånik. nålagkersuissut itigartitsissar-
put, tauvalo inugtaussut nåmagigtait-
dliuleriånguardlutik suliumajungnåi-
såput avdlamigdlunit avKuteKardlu-
tik nålagkersuissut pingitsailissardlu-
git.
taimailiornerup kingunerissartagai
avdlarKutiséngitsut pilersarput, téssa-
me aningaussarsiomerup inatsisai. av-
dlångusångitsut malungniutilersarma-
ta. atagule tusalåriartigik.
nunap tunissamigut amigartorutai
matuniardlugit niorKUtigssat akitsor-
neicarput. OKarta igfiaK 76 øreKarpou.
kisiåne akitsuissariaKalerneK pivdlu-
go 83 ørimut KagfagtitausoK. taima-
tutdlo niorKUtigssat pisiaunerussut
avdlat pineKarput, 10 %-mik akitsui-
neKarpoK. — tamåna ima påsissag-
ssauvoK: igfiap akitsomera nunap a-
kitsuissup iluinåne pivoK, igfiavdle
nautitauvdlune niorKutigssiarineicar-
fiane akia aulariarane. taima akitsui-
neKarångat nunat avdlat nunap akit-
suivfiup niuvernikut atåssuteKarfigi-
ssaisa tamåna arajutsissångilåt.
imåipoK: 2 kg igfiaK 76 øreKaralua-
rame måna 83 øreKalerpoK. imalunit
76 ørimut 2 kg pissaraluaravtigik må-
na 76 ørimut 1 kg 800 g kisiat pissa-
lerparput. tamåna isumaKarpoK: ani-
ngaussavta akia migdlivoK, pisisinåu-
ssusia nakuitdlivoK.
tamatumuna inuiaKatigingnut pit-
såungitsumik pissoKarpoK. sulile ajor-
nerulerpoK inuit akigssarsiatik agdli-
umatdlermatigik. akigssarsiat agdli-
nerat nioncutigssiornerup Kagfangne-
ranik kinguneKånginame aningaussap
nalinganik pisinåussusianigdlo sule
migdlisitsinarpoK. taima ingerdlajuar-
pata aningaussaK nalérukiartuinå-
saoK. tamåna inflationimik taineKar-
tarpoK.
nålagauvfiup nunavdlunit taima i-
ngerdlassup sujunigsså isumavdluar-
nartoKangångilaK.
aningaussap nalinga
tamatuma takutipå aningaussap na-
linga avdlångujuitsungitsoK. aningau-
ssarme erKuvigsumik påsisagåine tå-
ssauvoK pisussutinut (pigissanut) su-
lianutdlo nalilersut. pitsungoriartor-
tOKarsinauvoK åmalo pisungoriartor-
toKarsinauvdlune. taimatordluinaK a-
ningaussap nalinga migdliartortardlu-
nilo agdliartortarpoK. aningaussap na-
lingata avdlångorarnera tamåna nu-
nap iluane niorKutigssiornerup, akig-
ssarsiat pisiagssatdlo akisa aulaja-
ngerajugpåt. nunap tunissagssiaisa
nalingat pisiaisa nalingånit angneru-
lerpat aningaussåta nalinga agdliar-
tulersarpoK pisissutausinéussusialo å-
ma agdliartulersardlune. taimailigå-
ngat inuiaKatigingnut akornutåungit-
sumik akigssarsiat KagfangneKarsi-
naulersarput pisiagssatdlo akitsoriar-
Også i Grønland
er der god tone
i et
AC PIANETTE
Hyg Dem indendørs med levende
musik, spil selv ved Deres sam-
menkomster. — Skriv efter katalog.
Kalåtdlit-nunanisaoK påtagiåraK no-
Kartilik „AC pianette** nipigigsCivoK.
igdlup iluane påtagpalåmik aliåni-
ssfirutigssaK, katisimårnermilo åma
ivdlit nangminérdlutit påtagsinau-
vutil. — agdlagdlutit katalogimik
piniarit.
ANDREAS@STENSEN

Vimxnelskaitet 42
København K.
torungnaertardlutik, agdlåt navianå-
ngitsumik akikitdlineKarsinaulersar-
dlutik. — akerdlianigdle nunanit av-
dlanit pisiat nalingat tunissat nali-
ngånit angnerulerångat tauva ani-
ngaussap nalinga pisisinåussusialo
migdliartulersarpoK. akilerårutit ni-
orKutigssatdlo aké agdliartulersarput,
amigartorutinut matussissutauniåsa-
gamik. tauva aningaussat nalérukiar-
tulerput. tamåna kigaitdlagtineKarsi-
naussaraluarpoK, ilumutdle inugtai-
ssut påsingnigdlutik akigssarsianik
Kagfagtitsinigssamingnut nangarsima-
lårtarsinaugaluarpata.
ajoraluartumik inugpagssuit tama-
tumuna piumåssuseringisaraluaming-
nik inuiagtut ajoKutigssamingnik ili-
ortarput.
nunavtinut tugtilåriartigo.
nunavtine uvdlormut inunivtine a-
tortagkavut encarsautigilårutigik, ne-
rissavut ,atissavut, piniutivut, igdlu-
vut il. il. erninaK påsissariaKarpoK a-
merdlanerpagssuit nunanit avdlanit
pissariaKarivut, sordlume Islandimi-
sut. Kanordlunit kisitsinerdlugtigiga-
luaråine erKarsatsiåinardlune påsineK
ajornångilaK tunissarissartagkavta pi-
siavtalo aké nalerKutigigsisagéine nu-
nanit avdlanit pisiavta aké angneru-
saKissut. tamatumane pisiarissartagåi-
navut erKarsautigsséungitdlat, amale
atuarfiliat, nåparsimavit, avKusernit,
elværkit il. il. nautsorssutigissag-
ssauvdlutik. tåuko tusåinardlugit
nangminerssorniarnigssamik erKar-
sartup kingunigsså takupatdlarérsi-
nauvå. Island amigartorujugtartoK
nunarputdlo peritarnerungitsoK ataut-
simut kåtutisagåine — isumavdluar-
narpatdlångeKaoK. erKaimassagssarme
unauvoK: måna Islandimiut kroneata
nalinga uvagut 18 ørevta naligingma-
go, imåipoK kronevta %-ata %-atalo
akornåningmat, tåssa pisiagssat tat-
dlimariåumik arfinileriåumigdlunit a-
kitsortariaKalisåput mingnerpåmik.
igfiaK-åsit 76 ørilik ugtutigeriartigo,
tåssa arfinileriarnera migssiliordlugo
akitsusaoK. kialo igfiaK 4,50-p erKå-
ne akilerumanerusavå. atamånale.
niorKutigssiornikut iluanarutit
nunarput sule tikineroriartigo.
nunavtine pissutsit sumik igdlersu-
gaKarata issigisaguvtigik aningaussar-
siornivta tungavia imåitoK erssisaoK:
atortugssavut tamardluinangajaisa
nunanit avdlanit pissarpavut. tamåko
akilerdlugit pissariaKarput. akigssa-
vut tåssa nimanut avdlanut tunissa-
vut, tunissagssiortuvut tåssa aulisar-
tut. amigartorutit angeKaut, Dan-
markivdle nålagauvfiata ilagingmati-
gut amigartorutit uvagut nanertutigi-
vatdlåmagit matuneKartitarpavut. tu-
nissat åssigait niorKutigssiat, tåssalo
tåuko pigssaKåssutsimut tungaviu-
ssut.
inuit amerdlaKissut isumaKarput
pigssarigsårneK akigssarsiat agdline-
ratigut anguneKartartoK. ilumortor-
dle unauvoK akigssarsiat agdlinerat
niorKutigssiornikut iluanårutit agdli-
nerånit tungaveKångitsoK ingminut
sagdloKitarnerungmat. — sujusingne-
russukut tamåna KanoK pissartOK tae-
rérpara.
inuiaKatigingniuna iluarsagkane i-
nuit atausiåkåt pigigsårnerulertarne-
rat inuiaKatigit atautsimordlutik su-
leKatigingneratigut pissartoK, inuia-
Katigit iluanårutait ajunårutaitdlo
inugtaussunut tamanut malungniutar-
put.
(Kup. 25-me nangisaoK)
Nakuångorusugkuvit
SOL GRYN-tortarniarit
Sol-Grynit ivsingigagssat
mamarnerssaråt
sikatarsungnialåramingme
proteinimik, kalkimik,
saviminermik, fosforimik,
B vitamininigdlo akoKarput
SPIS SOL GRYN OG BLIV STÆRK
Indsejlingen til Tuborg havn, Danmarks største privathavn.
11