Atuagagdliutit - 13.10.1960, Blaðsíða 6

K’aKortume inusugtut
sulivfigssailatsiput
inuit misigissusiåne aulisarneK nikanartineKarpaldlaKaoK, tai-
ma onarpoK K’aKortume skoleinspektøre Stærmose 14-inik uki-
ulingnut iliniarfiusinaussut pivdlugit OKaloKatigingnerme
aulisartuneu kussanartungilaK
ilfniartitsissoKatika ilane Kungujug-
tarput, skoleinspektør Stærmose oKar-
poK, ManitsoK taigångavko K’aKortu-
mutdlo nalerKiutdlugo. taisinauvara-
le Manitsume mérKat atuarnertik i-
nerdlugo aperssortisagångamik 90%
migss. aulisartujumassarput. pikorig-
sarfigssaKardluarput, tåssa atåtait, i-
lisarisimassait erKardlilo pujortuléra-
Karmata. taimailivdlunilo mérKat au-
lisarnermut iliniartineKarput. uper-
nagssaK K’aKortume nukagpiarKat 22
atuarnertik inerdlugo aperssortiput.
sungorniarnersut aperigavkit atauseK
akivoK aulisartujumavdlune. tamåna
Kujatåne uvdluvtine alianartuvon.
Kularnångitsumik tamåna ineriartor-
nermut tungåssuteKarpoK ukiunit Ka-
ngaunerussunit ilencutoKaussoK, tai-
mane K’aKortoK Nugtut nålagkersui-
ssut igdloKarfigigatdlarmåssuk erKå-
lo inugtorujugssuvdlune. tamåna pi-
ssutausimavdlune K’aKortup igdlo-
Karfiane inussutigssarsiutausmaussut
„kussanarnerussutut" itut pilersimå-
put. ImaKa tamåna pissutauvdlune
nuit misigissusiåne inuiaKatigissuser-
mit issigalugo aulisarneK nikanarne-
rutineKalersimavoK.
agdlagfingmikusungnarneruvoK
K’aKortoK nålagkersuinermut igdlo-
KarfitoKauvoK tåssane inutigssarsiu-
tit tunissagssiomermut tungassut pi-
ngåruteKånglpatdlårsimavdlutik. tai-
mailivdlune aulisarneK nikanartine-
KarpatdlålersimavoK. Manitsume ig-
dloKarfingnilo avdlane aulisartungor-
nigssaK inusugtunut kajungernartu-
vok. måne K’aKortume aulisartut sor-
dluna inugtut nikanarnertut issigine-
Karpatdlårtut. inusugtut kajungernar-
tingilåt inutigssarsiut tåuna inutig-
ssarsiutigisavdlugo.
tåssa skoleinspektør Stærmose, K’a-
KortoK, oKauserissanik sarKumiussi-
ssok. taima OKarpoK igdloKarfingme
inusugtunut sulivfigssausinaussut u-
kiutdlo atuarfiussut arfineK pinga-
jugssåt pivdlugo OKaloKatigingnerme.
tamåko aperKutåuput K’aKortuinar-
mut pingåruteKångitsut, Kalåtdlit-
nunånile igdloKarfingne amerdlasune
naluneKarunångivigsut.
1950-imit sujuarnerusimångila-
gut
skoleinspektøre ukiut atuartitsiviu-
ssut arfineK pingatsernigssånut ila-
livdluinarpoK. påsissariaKarpoK, o-
KarpoK, måne igdloKarfingme inussu-
tigssarsiorfigssaKångitsoK 14-nik uki-
ulingnut — Kavsérpagssuartigutdlo
13-inik ukiulingnut atuarfingmit i-
nertunut. tamåna apentuterujugssu-
vok, OKarsinauvungalo ånilårutigalu-
go påsigavko inusugtut sulivfigssar-
siornigssånut inutigssarsiornermut
tungassutigut tunuleKutaussoK Ka-
noK angnikitsigissoK. isumaKarpunga
måne aulisaarneK ila'ginagausimassoK.
agdlagfingmiGnigssardlo sanaortor-
nermutdlo tungassutigut inutigssar-
siut inusugtunut kajungernartuput. i-
nutigssarsiutausinaussutdle tåuko a-
tuarfingmit inertut tamaisa sulivfig-
ssaKartisinåungilait. påsinarpoK me-
sterit, GTO-p handelivdlo inusugtuar-
Kat 16-inik ukiugdlit piumanerung-
matigik — piumaneruvdlugitdlo ef-
terskolemérsut inutigssarsiutinut su-
suliagssatigut pikorigsarfigssaKartu-
nut. måne ajornartorsiuterput tåssau-
vok mérKat inutigssarsiornermut pi-
sinatik utorKaunerulålernigssåt. åma-
lo silatusårtumik sulivfigssånik nav-
ssåruniartariaKarput. isumaKarpunga
ukiut arfineK pingatserneKarnigsså-
nik sujunersut pingårtorujugssussoK.
ajoraluartumigdle måne ingerdlatisi-
nåungilarput. igdloKarfingnilume -ang-
nerussunik atuarfilingne amerdlaner-
ne åma taimåisagunarpoK. atuarfit
agdlisameKarnerat aningaussarpag-
ssuit sulissorpagssuitdlo atordlugit
mérKat amerdliartorpatdlårnerånit u-
livkårsimaneKåinalersimavoK uvdlu-
mikut OKameK ajomarsivdlune 1950-
imit autdlartinivtinit sujuarnerungåt-
siarsimassugut. K’aKortume sanaor-
torneKarsimaKaoK. atuarfiup kussa-
nartup ilånik pisimavugut, atuarfiuv-
dle tåussuma sananerane mérKat ima
amerdleriarsimatigaut uvdlumikut å-
ma inigssamik ajornartorsiuteKardlu-
ta — amigautinik ajornartorsiuteKar-
dluta — sordlo ukiut 7—8 matuma su-
jornagutut. uniorpatdlångilaK oKåsav-
dlune taimane atuarfiup sananeKar-
Kårneratut uvdlumikut inigssakitdli-
ortigaugut. sanaortomeK angnertune-
rulingigpat — tamåna ima påsivdlugo
— atuarfiliomeK mérKat amerdliar-
tornerånut malingnaiussåinangajåsag-
pat ajoraluartumik ukiut atuarfiussut
arfineK pingatsernigssånut ingerdlat-
sisinåungilagut.
— derfor er der
bedre træk i Cecil.. .i
— laimailumik Cecil’it
m itd Inarum inartussar-
put. . .1
Cecil er altid
ensartet rullet...!
Cecil’il åssiglårdluartw
mik imussaussarputl
* — og s<t kan
man smage den
gode tobak i Cecil..!
- asulo tåssa Cecil’it tu
pasungnerrårig.
ilut>
En Cecil er altid perfekt rullet, fordi tobaks-
mængden i hver eneste Cecil-cigaret kontrol-
leres elektronisk med brøkdele af milligrams
nøjagtighed. Det giver bedre træk i Cecil, og
man får den rette glæde af de fyldige og
mættende blended-tobakker. Den lange Cecil
bliver mere og niere populær — det er den,
man glæder sig til, når dagens pauser nær-
ner sig ...
Cecil tamatigut imorivdluinartarpoK tåssame
Ceoil-cigaritit tupartaisa åssigiårdluartdnig-
ssait nåkutigineKarKigsårtarmata, taimåitu-
mik Cecil mitdluaruminartQssarpoK sor-
ssangnångitsumik malungnardluartardlune.
Cecil’it takisfit pisiarineKartaleriartuinarput
— tåssa sulinerup unikåtdlangnerane iki-
tagssatut KilanårineKartaramik ... aitsåme
Cecil tåssa ikltagssaa.
-séereferf/eff/fen Ceci/.. /
tamåna inigssaKartitsinermik aper-
KutauginångilaK, erninaK åma iliniar-
titsissunik pissariaKartitsilisaoK —
taimaisivdlunilo åma iliniartitsissut
igdlugssait aperKutaulisåput. GTO-p
sulineranut tamåna suniuteKartug-
ssauvoK il. il. — taimaingmat ukiut
arfineK pingatsemigssåt ingerdlåku-
sugkaluardlugo sule avKutigssaKångi-
lagut.
skoleinspektøre, savautigdlit Kitor-
nåinik atuartitsineK K’aKortup erKåne
ingmikut ajornartorsiutauva?
savautigdlit namagigtaitsut
åp, påsinarpordlo savautigdlit nå-
magigtaitdliulermata. ajornartorsiutip
tamatuma Kångerniamigsså pivdlugo
ukiorpagssuarne OKatdlineKarsima-
vok, suiunersutitdlo åssiglngitsut ar-
dlagdlit sarKumiuneKartarsimåput.
sujunersutdle unigfigineKarnerusima-
ssok tassauvoK atuarfingmik nerissa-
Karfiussumik pilersitsinigssaK Thule-
misut Angmagssalingmisutdlo. måna-
le tamåna KimåneKarsimavoK, skole-
direktør Gam isumagssarseriatårsi-
mavoK atuarfik nerissaKarfiussoK tåu-
na — påpiaråinarmime pilerssårutau-
ssok — mérKanut inigssiamik ming-
nerussunik mardlungnik taorseru-
mavdlugo niuvertoruseKarfingne Ki-
terdliussune, K’agssiarssungme Igali-
kumilo itugssanik, neriunarpordlo u-
kiume tugdlerme K’agssiarssungml-
tugssaK autdlartineKørisassoK. isuma-
liutauvoK mérKat -8—10 tåssamsinåu-
sassut pisinauvdluartumik ningioKar-
dlutik. ukioK atuarfiussoK mérKanut
KanoK årKigssuneKåsanersoK sule o-
KautigineK saperpara. sujunersutigi-
neKarsimavoK ukiumit atuarfiussar-
tumit avdlaunerulårtitdlugo årKigssu-
neKåsassoK — tåssa imailivdlune. sa-
vautigdlit nikitåutarnerat savat mer-
KuiarneKarneréne il. il. atuarfingmut
malungniuteKåsassoK sulivfingne pi-
ngårnerussune mérKat angerdlarsima-
sinaorKuvdlugit tamatuma nalåne ig-
dlumingne atorfigssaKartineKarta-
Kingmata. åma iliniartineKarnigssaK
aperKutauvoK. mérKat tåuko tabel-
imik iliniamigssamigtutdle savautig-
dlit inunerånut ilikainigssaK pissaria-
Kartitsigåt. månåkut atortugssat pigi-
neKartut nåpertordlugit mérKat avl-
ngarusimassunltut atuartiniartarpavut
sapingisamik ajungitsumik. iliniartit-
sissunigdle angalasstmik årKigssussi-
nerigaluarput taimaititariaKarsima-
vok ajoKinik amigauteKarneK patsi-
sauvdlune, tauvalo avdlatut iliordlu-
ta årKigssussissariaKalerpugut. savau-
tigdlit ilaisa mérait atuarfeKarfing-
mut Kanigtume najugagdlit silagigkå-
ngat hesterdlutik atuariartorsinåuput.
savautigdlit ilaisa mérKatik niuver-
toruseKarfingnut angnerussunut «ut-
dlartitarpait akilivdlutik nerissaKar-
titardlugit. iliniartineKarnermut neri-
ssaKamermut ineKamermutdlo nåla-
gauvfiup Kåumåmut 75 kroner tapl-
ssutigissarpai. savautigdlitdle ilaisa
mérKatik autdlartisinaussångilait, å-
malume mérKat autdlartineKartarne-
rat aperKuterujugssuvoK — sordlo nu-
kagpiaraK niviarsiarardlunit 7-nik u-
kiulik najugarissamit autdlartisav-
dlugo sivisumik peKångitugssatut. tai-
maisivdlune mérKat ilait igdluming-
ne atuartineKartarput. nalunångilar-
dlo angajomait sulinigssåkut mérKat-
dlunit pikorigsarnigssånut tungassu-
tigut atuartitsineK taimåitoK nåmag-
tumik pigssarsisitsiviginaviångikåt. u-
kioK måna tamatuma iluarsåussivigi-
nigsså pilerssårutigårput. viceinspek-
tørertårput, Lars Chemnitz, Kåumå-
me téssanerpiaK savauteKarfingnut
avingarusimassunut angalassugssau-
vok atuartunik mérartalingnut ag-
dlagfigeKåtautdlunilo atuartitsineK
årKigssussiviginiardlugo misiligtug-
ssauvdlugo. tauva pivfigssaKamerput
nåpertordlugo mérKat ornigtartug-
ssauvavut sulinigssåinilo ikiorsemiå-
savdlugit. Kåumatitdlo tamaisa ag-
dlagfit nagsiuneKartåsåput agdlagdlu-
nilo suliat viceinspektørip tungånit o-
KauseKarfigineKartåsavdlutik. nalu-
vara tamåna KanoK ingerdlajumår-
nersoK, kisiåne misiligtariaicarpoK a-
ngajorKait ikiorsemigssait atuartitsi-
nermik sulineråne ikiulårniardlugit.
tamåname ajoKutaunaviångilaK, sor-
dlo Kanga igdluvtine nakorsatoKar-
put oKarsimassoK.
—mann.
6