Atuagagdliutit - 13.10.1960, Blaðsíða 11

Kalåtdlit-nunåta mérartane
tamaisa atorfigssaKartipai
fru Lisbet Hindsgaulip OKaloKatigineKarnera, kalåtdlit mérar
tåinik ikiuiniaKatigingnut sujuligtaissussup
nålagauvfiup kukunersiuissartua,
fru Lisbet Hindsgaul, kalåtdlit mé-
rartåinut ikiuiniaKatigingnut sujulig-
taissussoK, aussaK mana Kalåtdlit-
nunånut tikerårsimavoK — sujuner-
taralugo Kitåne mérKanut perKigsar-
fit sisamat takussardlugit. fru Hinds-
gaul ukiune 14-4ne peKatigingnut su-
juligtaissusimavoK, peKatigit Kanga
autdlarnerneKarsimåput danskit inat-
sissartunut ilaussortåinit autdlarti-
tauvdlutik Kalåtdlit-nunånukarsima-
ssunit inuiaKatigissutsikut pissutsit
misigssoriartordlugit. autdlartitat er-
nerdlutik påsivåt méKat amerdlasut
ajorssartussut ikiortariaKardlutigdlo
nakorsatigut, åmale perorsartariaKar-
dlutik igdlersortariaKardlutigdlo a-
ngerdlarsimavfingme, tåssane anger-
dlarsimavfingme påsissariaKardlui-
narmat suliagssap ilungersunåssusia
unaussoK, tåssa mérKat tuberkulose-
Katugssaussut, kiserdliortut — ilåti-
gutdlo angerdlarsimavfingnit pitsåu-
ngitsunit atugardliortitaussut ingmi-
kutdlo igdlersortariaKartut.
sulinerup autdlartinera 1924-me
— KanoK ilivdlune suliaK taimane
autdlamersimava? —
— autdlarnerpoK perKigsarfit mar-
dluk atulerneratigut. sujugdleK Ma-
nitsume sananeKarpoK 1924-ime —
tugdlia tJmåname 1929-ime —.
tåssunga atatitdlugo taineKarsinau-
vok fru Hindsgaul sujuligtaissuner-
me nalåne mérKanut perKigsarfit pi-
ngasut sananeKarnerånut tapersersui-
simangmat sujuligtaissoKatinilo ilaga-
lugit tåuko aningaussagssaKartilersi-
mavdlugit.
— isumaKarpunga amerdlasut påsi-
sagånga OKaruma suliaK tåuna —
mérKat sångitsut Kalåtdlit-nunåne
tuberkuloseKartugssat — tåssaussoK
suliaK pivdluarnartoK —.
— angalaneK tåuna nuånerdluinå-
ngitsoK årdlerisutigisimångiliuk — i-
låtigut tingmissartuarKanik sinerssor-
tautinigdlo umiarssuarnik mikissu-
nik? —
— nunap pissusia maligdlugo, avKu-
tit ungasigsorssuit avdlatdlo taimåi-
tut Kalåtdlit-nunåne angalanermik a-
jornakusortitsissut, ukiut tamaisa, tai-
ma angalaneK ajornaKaoK. uvavnut-
dle imåipoK ilorrisimårutit taimaiti-
katdlardlugit atåssuteKardluartaria-
Kardlune — pingårtumik mérKanut
perKigsarfingne pissortaussunut suli-
åt angnertoKissoK akissugsséussuse-
Karnartordlo pivdlugit — takuniar-
dlugo perKigsarfit KanoK sulissut, na-
korsainerit maligtariniardlugit, pisi-
ortornerit, avdlatdlo sujulerssuiner-
mut tungassut tamaisa, taimailivdlu-
ne ilerasuteKarane sujulerssuissoKati-
nut — nunamume tamanmut suliaru-
jugssuarmik tamatuminga taperser-
ssuissumut torKigsiisimavdlune nalu-
naeruteKarsinaujumavdlune sordlume
ukiumut atausiardlunga Christians-
borgime inerssuarme iliortartunga, tå-
ssane nuånarissarsimagavko inerssu-
aK inungnik ulivkårtoK takusavdlugo,
tåssa inuit 500 migssåine —.
méricat pernigsut nuånårtutdlo
— angalaneK tåuna ingmikut iling-
nut pingåruteKarpa? —
— ilumut pingåruteKarpoK. 1943-
mit angalaneme avdlane atautsimiti-
tat aningaussanigdlo akuerssissartut
ilagalugit sinerissame angalassarsi-
mavunga, mérKanut perKigsarfiutivti-
ne åssiglngitsunik sivisussusilingnik
uningaortarsimavdlunga. månåkutdle
Kalåtdlit-nunåt KulånitdlusoK takusi-
mavara. sinerissame igdloKarfit tamå-
kingajagdlugit tikisimavåka — per-
Kigsarfingnilo pivfigssaKarsimavunga
takusavdlugit mérKat KanoK nuånår-
tigalutik, perKigtigalutik isumakulu-
teKångitsigalutigdlo pinguartut ni-
ngiumingnitdlo pikorigsunit isumagi-
neKartut, taimaisdvdlunga perKigsar-
fit ilordlikut sulinerat maligtarisima-
vara nuånårutigalugulo pissuseK pit-
saussoK suliap tamatuma perorsautau-
ssuvtaoK ingerdlåneKarneranut ata-
ssok, åmalo ingerdlåneKartoK autdlar-
terKåravtale peKatigigfivta kigsautå
sulinigssaminilo sujunertå nåpertor-
dlugit —.
mernat åssigingitsorpagssuit
— mérKat åssigingitsut sumit pi-
pat? —
— nunaKarfingnit åssigingitsoru-
jugssuarnit. igdloKarfingnit asimio-
Karfinguanitdlo avingarusimassunit,
taimåitumigdlo påsineK ajomångilaK
ajornartorsiuterpagsstut sarKumersi-
naussarmata mérKat åssigingipatdlår-
nerat pivdlugo. ilånime imåitarpoK
mérKat ukiup agfå perKigsarfingnl-
tardlutik méraunertik iliniardlugo,
mérKatut pinguamigssartik iliniar-
dlugo igdlumigdlo ingerdlatsineK a-
tortorineKartOK iliniardlugo. tamåna
pissutigalugo ningiorititavut nersor-
nartitdluinartariaKarpavut suliaru-
jugssuøK tåuna tigumissaringmåssuk
— mérKat atausiåkåt tarnimikut pi-
ssusiat påsiniardlugo, pissutsitdlo
mérKap atorsimassai, tåukulo avKuti-
galugit mérarpalungnera påsiniésav-
dlugo méraK iluamik påsineKåsagpat,
•silarssuarmime tamarme mérKat mé-
rarpalussuseKartarmata. isumaKarpu-
nga ilumortumik OKarsinauvdlunga
ukiut ingerdlanerine suliamik malig-
taringningnera nåpertordlugo: suliaK
atautsimut issigalugo uvavtinut iluag-
tisimassoK. ukiut tamaisa mérKanut
perKigsarfiutivtinit inertunik autdla-
rartOKartuarpoK — nangmingneK na-
jugkamingnut — måssa imaKa pissut-
sit avdlaussut atulernigssåt ajornaku-
susagaluartoK. perKigsarfiutivtinile å-
ssigingitsumik sivisussusilingmik på-
rineKarsimanermingne nukigtussuse-
Kalersimåput perKissutsimik. méraK
nukigtorsimavoK, akiusinåussuseKa-
lerdlune, agsutdlo neriutigåra inersi-
mas-sungornigssamik tungånut ukiune
artornartune tamatuminga ikiorser-
neKarsinausimåsassut —■
angerdlarsimavfit pitsaussut
— mérKat perKigs-arfingnit anger-
dlartut — sordlo ukiut ardlagdlit tå-
ssanérérsimavdlutik — perorsame-
Kamermikut angerdlarsimavfigtik su-
nersinaulisavåt? —
— tamatuminga oKartariaKardlui-
narpunga tamåna méncamit piuma-
ssarineKarsinåungitsoK. mérKap anga-
jorKåne iluarsarsinåungilai inuitdlo
inersimassut inussausiata avdlångu-
tigssånik sujunersuisinaunane. aker-
ssuarnik takussaKartarama mérKat
tåuko inersimalerångamik — uvanga
nangmineK tamåna misigisimavara
nagdliutorsiornernut ilaugångama
perssuarsiualårnernilunit avdlane mé-
rautigisimassavut inersimalersut tike-
rårångata — angerdlarsimavfing-
mingne ilerKorilersarmåssuk perKig-
sarfingmingne ilerKorisimassartik, pi-
ngårtumik Kitornait isumagivdlua-
gaussarput, ipitsut, manigsancånik a-
tortut, takunerat nuånerdluinardlune.
taimåitumik suliarput mérKap mérau-
nermine uvdluinainut pingåruteKå-
ngilaK, nukagpiarKamut niviarsiai'Ka-
mutdlo sulivfigisimassavtinut, mér-
Kavdle ineriartomeranut åma pingå-
ruteKarpoK, isumaKarpungalo Kalåt-
dlit-nunåne angerdlarsimavfit pitsau-
ssut ukiune kingugdlerne pilersima-
nerånut tamåna ikiutausimassortaoK.
aningaussat
— KanoK ilivdlune peKatigit suline-
rata iluane sujunertanut taimåitunut
aningaussat pigssarsiarineKarsinåu-
pat? —
— aningaussarpagssuit atortaria-
Karput perKigsarfit tatdlimaungmata.
ei-Karsautigeriaruk mérKat 150-it au-
ssame ukiumilo atissaKartiniarnig-
ssåt, téssauvoK ajornartorsiut. mér-
Kat Kimerdloråine påsissariaKarpoK
nunap pissusia, pinguartarfit kalåt-
dlitdlo mérKat periausé pissutauvdlu-
tik angnertumik atortoKartariaKartoK.
atortugssatdlo pigssarsiarissariaKar-
put. aningaussat ukiumut atortitag-
ssamautivut 720.000 kroneussarput —
ilångutdlugulo oKautigilara: amerdli-
artortuåinarput. tamatumunga ikior-
semeKartarpugut nålagauvfingmit
Danmarkimitdlo peKigsarfit pivdlugit
inatsisit maligdlugit. isumaKarpunga
uvdlut nåparsimavfit tamaisa mérKa-
mut atautsimut 4.70 kroneussut — Ka-
låtdlit-nunåtalo landskasseanit 1.25
kronet, aningaussarpagssupume. tåu-
ko saniatigut taimåitoK 400.000 krone-
ngajait ukiut tamaisa pigssarsiarissa-
riaKartarpavut. suj ulerssuissoKatima
tungånit navssårniatdlarKissuseK piu-
massarissariaKarpoK — soruname å-
ma uvanga tungivnit atortitagssat ma-
tuniardlugit. tåssale nuånersorssuar-
mik misigissaKamartarpoK, Danmark-
ime sumilunit — kujatåtungåne a-
vangnåtimgånilunit — oKalugkånga-
ma sume tamane: asulinartineKameic
ajorpunga inuit sågfigigångavkit ta-
persersorKuvdlunga Kalåtdlit-nunåne
mérKat sångitsut pivdlugit sulinerput
ikiorserneKarKuvdlugo —.
iléngutdlugo oKautigineKarsinauvoK
fru Lisbet Hindsgaul autdlarKautåne
nuna tamåkerdlugo erKuiniamermut
piarérsautigssanik autdlartitsinialerå-
ngame ministeriaKarfit avKusårtu-
ngåtsiartaKingmagit. naggatåtigut o-
KaloKatigineKartugssåuput aningau-
ssanut tungassutigut ministere stats-
ministerilo.
— Kujanartumigdle tamåna avdlå-
ngorsimavoK —, fru Hindsgaul OKar-
poK ,tåssa aningaussanut tungassunut
ministeriap ukioK kingugdleK Kinuti-
gissat autdlartineKarmata nalunaeru-
tigingmago nuna tamåkerdlugo erKui-
niarnigssaK inigssineKåsassoK pissa-
riaKarmat. tauva tugdligssåne omi-
gutdlunga OKaloKatigiartortariaerupa-
ra. ministere nalunaerpoK.
Kalatdlit-nunat — inusugtunut
Københavnime nunamilo tamarme i-
nussutigssarsiutinik ingerdlatsissunit
aulajangersimassunik angnertunik tu-
nineKartarpugut. — avdlatutdle ajor-
nartaKaoK taimåitumik suliaKardlune
ei-Karsautit mérKat perKigsarfinainut
tungajungnaertarmata — taima OKa-
rama erKarsautigåra mérautivta suli-
nerme inussutigssarsiornermilo inig-
ssaKarnigssåt. angalanerme tåssane
sivisume takusimavara KanoK eKiasu-
itsigissumik angnertutigissumigdlo su-
liniameKartoK inuiaKatigit modemiu-
ssut pilersiniardlugit, tamåna Kalåt-
dlit-nunåta kisime kigsautigissari-
ngingmago åmale Danmarkip. Kavsé-
riarujugssuardlunga ingminut OKarfi-
gissarsimavunga: uvdlumikut Kalåt-
dlit-nunåt inusugtut nunagåt. tamatu-
mane neriutigalugo takusinauvara
méncat perorsarsimassavta — nukag-
piantat niviarsiancatdlo — inigssine-
Kamigssåt. nuånårutigåra Kangale sa-
narujortarfeKalersimagavta nukagpi-
arKat sananermik sulivfigisinaussåi-
nik, tåssane mikissut agdlåt arritsu-
mik suliagssaKalemigssamingnut ili-
niarsinaulermata ikiuniardlutigdlo.
niviarsiarKatdlo merssomermik ilini-
ardlutik suliarilerdlugulo imaKa ilini-
arKingnigssamingnut tungavigssarsiv-
dlutik. sulinerputdle imåipoK pingår-
nerpåmik — soruname — mérKat to-
Kunigssaraluånit ånåuniåsavdlugit.
tåssame toKusimåsagaluarmata tigu-
simångikaluaruvtigik. åmale sujunig-
ssånut piarérsartariaKarpavut, suli-
nermume angnertoKissumut igdloKar-
figpagssuarne uvdlumikut ingerdlåne-
Kartumut sujunertaungmat sujunig-
ssaKamigssaK. ilåne sukutdlunit taer-
Kigtuartarsimavara Danmarkime OKa-
lugtarnivne pingårtitdlugo taissarta-
gara: tåssa uvdlumikut Kalåtdlit-nu-
nåta mérartane tamaisa atorfigssa-
Kartikai —.
inuit amerdliartornerat —
sanatorialo nutaK
— Kalåtdlit-nunåne mérKanut per-
Kigsarfit tatdlimat uvdlumikut nå-
magpat? —
— aperKut tåuna sancumersarpor-
me Kitåne sisamat Tunumilo atauseK
nåmaginartunersut mérarparujugssuit
erKarsautigalugit, pissariaKartitsineK
angnerulisagpat nåmagsinaunerdlu-
tik?
isumaKarpunga, OKautigineK ajor-
naraluartoK, taimanikugssamut sule
atautsimik mérKanut perKigsarfigtår-
tariaKåsassoK. sumisassordle atorfig-
ssaKartitsinerdlo sume angnerusaner-
sok uvdlumikut OKautigineK ajoma-
KaoK. tamatumungalo ilauvortaoK
perKigsarfingnut oKartugssautitat KUt-
dlersåt, nakorsaK, nakorsaunerdlo,
aulajangissussariaKarmata pivfigssa-
mik sumivfigssamigdlo taima sulineK
autdlannertariaKalisagpat. kalåtdlit
mérartåinik ikiuiniaKatigit angunia-
gåt unauvorme kalåtdlit mérartait så-
ngitsut ånåuneKamigssåinut pissaria-
Kartunik ikiunigssaK. sujunigssamilo
nutåmik mérKanut perKigsarfigtårta-
riaKalisagpat nalungivigpara atortug-
ssat pigssarsiarineKarumårtut Kavsér-
pagssuitdlo ikiuniarumårtut aningau-
ssat pigssarsiarinigssåt piorsaineruv-
dlo piarérsarnigsså OKaluserineKaler-
pata.

Carlsbergip
aningauss-
auteKarfia
inui-
aKatigitdlo
Frederiksborgip igdlussårssua HillerødimTtok 1859-ime ikuatdlagdlune aseruatitertoru-
jugssuvoK, Cadsbergivdle fmiorfigssuinik tungavilissup J. C. Jacobsenip igdlorssuarssuaK
tåuna Danmarkip oKalugtuarissaunerane iluatingnartut ilåt naparneKarKigsinångortfpå.
uvdlumikut Danmarkip OKalugtuarissaunera-
11 nu* tungassunik katerssugausivigssuvoK,
Pil katerssugautai Carlsbergfondip sulineragut
pårissauvdlutik ilaortugauvdlutigdlo.
f