Atuagagdliutit - 13.10.1960, Blaðsíða 29

PETER FREUCHEN:
»K’imugseriarssuarme
(inuit arne atuagkame agdlagsi-
t (Y massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. suj. nangitau. — nugt. H. H.)
piniartut
ATUARTUNUT
ajussårutigeKåra oicalugtuaK
nångajalersordlo maunåinaK v-
nigtikaluaravko. neriugpunga o-
Kalugtuamik tåussuminga soku-
tigingnigdlutik malingnaussut
sumut kigdlingnertik erKaimå-
sagåt tauvalo imaKa maungåi-
naK unigkaluarneragut ajussår-
nertik puigusagåt.
nugterissoK.
nanoK kaujatdlagterame Kimåvdlune
autdlarsimavoK, asulo iluliarujugssuaK
erKaralåranguénlsimagame. tåuna ti-
keriaramiuk tåssunga torKorsimåKaoK.
MerKusåp maligdlugo autdlarsimavoK,
kamagsautigalune — Kingmérserérma-
ne anguvigaerserérmanilo. iluliarssup
Kangatserna tancamunga tårtuinaK —
tåssungame pulassoK issigigamiuk —
pånginaraluaKå. kamagsimanermit a-
kiniårusungnermitdlo Kunuvférutdlu-
ne — savigssuanilume pitsavik piarér-
simagamiuk — paorngordlune Kingor-
partålerpoK. ingerdlaniardlune niar-
Kuminik sunaunersoK apoKå Kitoru-
jugtuinarssuaK; sunauvfa tåssa nanor-
ssuaK. tamaviénguat savigssuarminik
kapisimaKå tåssalo misigalugo nånup
pukutsumigut patitdlaråne — taimak
silarssuaKaraluångilaK!
måna tikitdlugo MerKusåK pukut-
sumigut KileroKarpoK taimane nånu-
mut patitsitdlarame Kitsugtinerme ki-
ngunerinik. ilisimajungnaersimaner-
mine KanoK pissoKarsimaneranik på-
sissaKångisåinarsimavoK, ilitsoraordle
nanoK pulåtarKavingminit anerérsi-
mavdlune KimaguterikatagsimassoK.
anitdlariatdlartoK nånup Kingmine
ungusisimassut sujugdliminik pateri-
artuarsinarai inortortardlugitdle. Ka-
nigdlilerdlugo takuleriatdlarå savitsi-
arssuane erdligeKissane sordlungmi-
gut åtatariuarsinarå. savik sordlung-
mine kåpusimassoK périartånguatsia-
raluarpå auersimanermitdle nukigdlå-
rérsimaKigame asule ingminut åniar-
tinalinguatsiavigdlune. MerKusåK åma
nukigdlålerdlune misigaoK, taimåi-
torme nanoK toKuinaKå taimalo åma
savitsiarssuane kingumut utertitdlar-
dlugo.
MerKusåp OKaluasaive Rockwell Si-
monip nuånarivdluinarpai, taimalo o-
Kalugtuarsitdluariardlune påpiaranik
agdlagfigssaicånginine uggorilinguat-
dlårå.
kalåtdlisut OKautsinit tuluit OKau-
sinut nugterikatagdluinarpunga, kisi-
åne MerKusåK OKalugtuarKigtugpat
sule nugterisinauvdluaraluardlunga.
tamavtalume oKalugtuarKerKuvdlugo
kajumigsåraluarparput, pissarputdle
ileKimisårtuinarpoK, tåssugunguar-
dlume angalaKativut kalåtdlit tåukua
mardluk tåkuteriarmata erKarsauti-
vut avdlamut sanguput.
tåukua OKalugtuartumik aitsåt tu-
salersimånginamik malugingikivtig-
dlunit Kimagusimåput Kagtunerssa-
mutdlo majuarsimavdlutik. tåssångå-
nit Thomip KeKertå tungånilo siko
takusinauvdluarsimavait. Itukusup o-
Kautigå ajornartorsiorpatdlårata siko
avKutigisinåusagigput, oKarpordle u-
nuigatdlaruvta pitsaunerusagatitdlu-
go.
soruname nålåinarparput. sikutati-
gornivtine isumaKatigingitarnivut pu-
iorpavut, ikumatitarput kaujatdlag-
dlugo inåvugut, uvdlunilo kingug-
dlerne OKalugtuarsiavut uvagut oKa-
lugtuanik taimåitunik sungiussisimå-
ngitsugut erKarsautigåvut. taimait-
dlunga sinilersimavunga aKago
Thomip tungåliardluta ilungersuanig-
ssavtinut Kasuersårdlunga.
kapitalit 9-at.
angerdlamut
nunap åssinga misigssoråine påsi-
neK ajornångikaluarpoK Bryantip Ke-
Kertå Tumavdlo KeKertå ingmingnut
ungasigssorssungitsut, imåipoK nar-
dluinåsagåine taimaitdlune. ajoralu-
artumigdle nardlumukåjungilagut.,
KåKikångavtalo siko misigssordlugo
angatdlavigiuminartitagarput atule-
ruvtigo-åsit nardlumuinaK ingerdla-
vigssaunaviångilaK. uiarterissariaKar-
tåsaordle, KujanaKaordle silarKigsume
KeKertaK issigisinaujuaravtigo.
kisame kalålersavut OKatdlugtisi-
mauvigput, oKarfigångalo avdlatut a-
jornavigsOK pilerssårutigigaluarput
taimaititdlugo Thomip KeKertå angu-
niarKårnago nunavingmut ingerdlar-
Kuvdluta Kap Seddon anguniardlugo.
taimailiusaguvta måna tikitdlugo a-
ngalasimanerujugssuarput asulinausi-
måsoK umiatsiaersilugsinåusaugutdlo.
anguniagarput tikingajagkaluardlugu-
lo tåssa saperssinåsanerpugut? nalu-
ngilara angatdléssavta taima isumer-
nerput iluarinaviångitdluinaråt, pi-
ngårtumik Bill Rasa Thomip KeKer-
tånut apuniardlune taimak ilunger-
sortigissoK taimak tusarune iluama-
viångivigpoK.
ajornartorsiulernerpume påsivdlu-
arparput Thomip KeKertåta tungånu-
kaussårdluta Kuparssuit tikitalerdlugit
ajorssissåleKigavta. taimaitdluta tiki-
parput KupapilorujugssuaK pigsigar-
nikut ikårniagagssåungivigsoK, nalu-
nångilardlo sumorujugssuaK atassoK,
agdlåt Kularnaitsumik sumorujugssu-
aK imånut atåsavdlune. tåssane aking-
mivinaKaugut, tåssanitdlutalo kalå-
lersavta Kap Seddon erKaerKårpåt.
taima ajornartorsiulernerput isu-
maliutigivdluarKigsålerpara. taimåi-
samårtunga QangaK nivdlerpatdlat-
dlarmat Kiviaravko takuvara usse-
rautdlunga KaerKugånga. Itukusugdlo
uvaguvtinit Kimagutilårdlutik misig-
ssuisitdlutik nanorsilersimåput. ilame
Kujanåtdlåssusia, imågdlåme ajor-
nartorsiulernivtine isumapalårpagssu-
it puigumisavavut.
takulerparput nanorssuaK Kupap a-
kingmivfivta igdlua’tungånitoK, unga-
singmatdle autdlaisituarssuavtinik a-
ngusinaunaviarnago. nånuvme tako-
rérpåtigut, påsivarale nanussivdlune
alapernaisertorujugssussoK. taimåitoK
påseriaravko KupaK Kaningniavigsor-
dlugo sikumut patdlorpunga sikulo
påtagdlugo isingmigsardlugulo perpa-
lugtitsivdlunga. nånup issikuserpånga
imungalo taimåikaluariardlune imå-
nut arKaKaoK — nåmigdlunit pissor-
palOKarane. nalugdlune tungåinaviv-
tinut autdlarpoK, kisiåne sukalissåra-
ne, åma imap iluatiguginangajagdlu-
ne.
soruname nalusavå autdlaiserdluta
utarKigavtine. tamavta Kupap kigdli-
nganipugut nånuvdlo periausingue ta-
maisa maligtarerKigsårdlugit. niarKe
nuisitarpå anersårniardlune, ilånilo-
åsit taimaisivdlune niarKe nuisikå
autdlaisissartorput Itukusuk noKigsi-
naujungnaersimavdlune igikame tai-
mak KånguinarssuvoK. Kangaungmat-
dle nanorssuaK tOKungarikatagpoK
Karatserfingmigut aKerdlortalerneKa-
rame. nånut imåne autdlaissat sordlo
pissartut pugtatdlarérpoK, asulo pi-
ssarput pugtalanerssunguatsiavigdlu-
ne, sunauvfame! nånugpugut iluamik
pualasumik.
nånugtarput takugaluardlugo isu-
magssarsinarpunga-åsit. Kap Seddon-
iliornigssaraluarput sumilernerujame.
nånugtarput umiardlugalugo misilig-
sinauvarput!1
tamåna erKarsautiginaraluaravko i-
putit nagsatavut ilånilo siko pitsau-
gångat nagsatavtinut Kamusiutagka-
vut tigoriardlugit nånup sujugdlér-
ssuinut aulajangerpåka, pugtalaneru-
lersiniardlugo. ilama KanoK iliorniar-
nera alapernaiserdluinaleråtdlo suli-
ara nåmagseriaravko nanoK pitugsi-
massara kåmigpara, uvangalo tivfar-
taussariardlunga tamaviånguat arpa-
lerssoriardlunga pigseKaunga. nanoK
tungmardlugo erKoravko Kangame
Kujanånguarsse, niutunerssuaralo ilu-
aKutiginguarujara. nénumut tugdlat-
siåinaK OKitdluarpalungnerae iluagtit-
dlugo Kangale Kupap igdlua’tungåne
sikumérikatagpunga. tugkama imunga
agssakåvunga. taika akivne ilåka niv-
dlerratdlutigdlo hurrårtupalugtuatsi-
éngorput. kisiåne ardlåinåtalunit pig-
singnigssane sapilerpå, uvangame ni-
utunerssuara kiserdluinåt iluaKutigi-
gavko.
uterdlunga ikårninaleraluarpunga,
akivnilo isumaKatigingniarpalulersut
OKarfigåka pigissavutdlunit ikåussu-
lerérsinaugivut sujunersordlugit.
tauva Qangap aline miloriuteriarma-
go nanoK igdlugingnik pituvdlugo a-
muartardlugo uteKåtårtilerparput pi-
gissavut ikåussordlugit. taimaitdlune
Bill Rasa taika nangåssorpatdlariar-
dlune oKarpatdlagpoK sorme nagsa-
tavut kisisa ikautisanerivut nang-
mingnerdlo ikårsinåusanatik — ilu-
morporme.
OKarfigåka nagsatavta ikåussome-
råtut isivdlutik ikårniarKuvdlugit u-
vanga amuartésagavkit. masåsagalu-
arnerarpåka, ikåsagunigdle avdlatut
iliorsinåungitdlat. taimaitdlune Ituku-
suk sujugdliujumatdlerpoK. nanoK a-
muariardlugo tutivå, uvangalo amua-
lerpara. soruname nanoK imap 'ilua-
niginavigpoK Itukusugdlo Kitine tiki-
vigdlugo imånitdlune. taimåitorme sa-
nivnérérpoK ajoranilo, nauk masag-
kaluardlune. uvangalo Kupap igdlua’
tungåne ilatåriarama iluåtdlagivigpa-
ra.
taika ilavut nangåssortorujugssuput
Kanordlo iliusavdlutik isumaKatigi-
gungnaerdlutik. taika oKatdlitorujug-
ssuit uvagut akiane Kiulerpugut, åma-
me nivtaitsukasingorame. taimaitdlu-
tik ilait isumatårpatdlagput sikumik
ilångaiumavdlutik. OKarfigingiléka
nangarnagitdlunit, misiligkumaguniko
misilisangmåssuk. nalunginarpara a-
vigsiniaraluarunik sivisorujugssuar-
mik imaKalunime uvdlut ardlerdlugit
pérsiniarussårtugssåusangmata ånga-
jåmik pugtavfiusinaussumik pérsisa-
gunik.
ilåne sikuminermik avigsiniåsav-
dlutik autdlarterugtortut Tomas Ol-
sen OKamik isumanane atissaialerpoic.
neKåinångoriardlune atissane imor-
Kigsåramigit tuviminut ileriardlugit
nånumut tutivoK suaordlungalo amu-
arasuarKuvdlune. Kangaungmatdle sa-
nivtinérakatagpoK, eminardlo puissip
amia nagsatarput sikumut siårparput
tungmeragsså. tåssuguinaK atissigame
kinguningua unersiulerpoK unagsi-
maornerssuarminik.
Bill Rasa ama taimailiorpoK. tåuna
pualasorssugame tuvine tikingajavig-
dlugit imåmkatdlarujoK. taimailiv-
dluta sisamångorpugut, akivtiniput
sule tatdlimat. taika Rockwell Simon
atissaeruterérpOK, nånumutdlo tuteri-
armat amualerparput. aitsåt amuar-
nialerigput kisiåne sanivtine Itukusuk
nivdlerujugssuatdlarmat tikuagå Kivi-
ariaKårput Kupap ilå meterinik 100-
nik ungasissusilik tauva-una milika-
livigsoK — ilame uminåssusia!
taima ilungersorujugssuarsimavu-
gut, uvfa utarKilåtsiaruvta någdliu-
nguarata ikårtuåsavdluta. umitsåume-
riaraluardluta tivsitsåinarpugut, amu-
arniagarputdlo Rockwell Simon er-
Karsautigiungnaitsiardlugo. akivtini-
tut sis-amat taika issigåvut erKigsivig-
dlutik ikårtut. nånup pitutå sukagsi-
matitdlune ikåussavtinik pugtalatit-
sinerussaraluarame avdlamut Kiner-
nivtine Kasugsimariarame amuarnia-
garput kiviartuinalerpoK, taimaileria-
ramilo soruna nivdliassorssuångorpoK.
Kiviariatdlarigput tauva-ima niaKui-
nångorsimassoK. nalungikaluarparput
ajorssitugssåungitsoK natdlorigsor-
ssugame. unga pingmat atissane nui-
satiniarssarissai tigupatdlagpåka, Ka-
nordlo ileriarame nanoK tungmissa-
ne sarrissisimagunardlugo åma tåssa
sanimut upikardlune sikumut Kigdlu-
tilersoK angumeralugo tiguvarput. Bill
Rasalo talisigut tigoriardlugo KaKi-
niaravtigo sarfarneranit OKimåinera-
nitdlo ilungersuatsagdluta sikup sinå-
nut tagiunigsså erKainagulunit ikior-
niarparput. taimaingmat sakissamigut
nåmigutdlo amiakalatersimavoK, Ka-
Keriatdlaravtigo timå aunårssugtui-
naK, sorunauna nimåKile, tåssalo pu-
vigdlune pugdlune. tamaviat oicausi-
pilupåtigut, nangminigssarsiornerar-
dlutalo akerartordluta. atissatångua-
Karane sikuinarme ilOKissiortuatsiå-
ngorpoK. Kåjukutdlugo pivara atisser-
Kuvdlugulunit.
„ivdlit susagavko? tomårssuk!11 ni-
pine tamåt suångåpånga. „uvanga
nangmineK ati9siumatdleruma atissi-
saunga, ilivse OKausigssaKångilase!"
nununeK sapilivigkama igdlautige-
rujugssuåinarpara, ilame tivsinaKiga-
me: tamåne sikuinarssuarme K’imug-
seriarssup KerKinåne inuk atissatå-
nguaKarane arpagtoK issigalugo, åma-
me atissiumanane oKausia nuåneKiga-
me. ilåkalo igdlarråtorssuångorput,
tassugutsiångortordlo Rockwell åma
såimarnerulerame Kungujugtaleriå-
nguardlune igdlaKataulerpoK, atissa-
lersorneranilo ikiunguarujarput. tai-
ma erKigseKatigårKigpugut.
Thomip KeKertå issigisinaujuarpar-
put. ungasigkaluarpoK, tungånutdle
avKutigssarput navianartuerututut i-
livoK. pissamivtitut avigsårKutilår-
dluta ingerdlaorKatiglnguékutårdluta
pivugut, ingerdlarKangåravtalo ima-
Kalunit siuterKup angumaniartuguni-
sigut angumasinauvdluåsagaluarpåti-
gut — kisiåne tåssa sujumukapalår-
pugut.
taimaitdlutalo nuna anguvarput —
Thomip KeKertånut pivugut.
(nangitagssaK)
-Mcuid altid
Kaffe og Ri(h?
kavfe Richs-ilo Kalipautigigdlutigdlo.kimeKardlutigdlo,
mamardlutigdlo aungnertusårivdluarnarneruput.
25