Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 13.10.1960, Blaðsíða 20

Atuagagdliutit - 13.10.1960, Blaðsíða 20
K’aKortoK imigagssaiarneKartoK (Kup. 11-mit nangitaK) iluaKutaunaviångilaK — imigagssagdlertarneK imigagssa- migdlo atomerdluineK pivdlugo ivdlit KanoK isumaKarpit? — — sutorniartarfit imigagssagdlersi- naunermingnik arsåmeKaraluamerat iluaKutaunaviångilaK ilimagineKartut nåpertordlugit. naluneKångilaK kikut- dlunit aulakordluarumassut sutomi- artarfingnukameK ajortut. atugagssa- tik pisiniarfingmit pisiarissarpait av- dlanilunit tauvalo nangmingneK igdlu. mingne imertarput tamåne sigssuer- nigssaKånginamik KanoK agtigissumik Kanordlo sivisutigissumik imemigssa- mingnik —. immgernaversårtut — avdlatdlo — taissineK KanoK isumaKarfigaiuk? — pissusigssamisortumik iminger- navérsårtorpagssuit katerssortarfing- mut aggiasimåput. akerdliussutdle å- ma — taima oKarsinauguma — aggia- simåput. åmåtaOK såkutut imarsior- tut, takomariat avdlatdlo ilåuput. ka- terssortarfingme atautsimlnerme er- ninaK isumaKamarsivoK aperKut tå- ssåungitsoK imigagssaK pivdlugo inuit isumåt påsiniarneKardlune. påsiumav- dlugo kigsautigineKarpoK sutomiar- tarfit imigagssagdlersinaunerat piv- dlugo inuit KanoK isumaKartut. ataut- simlneK tamarme ingerdlåneKarpoK politikimut tungavatdlårsorinartumik. Oluf Høeghip ilåtigut erssersipå inuit mardluk ipisimangmata — imigag- ssartorpatdlårsimasorineKardlutik — sutorniartarfit tamåna pissussutigigåt, måssa iluamik påsineKångisåinartoK inuit tåuko sume imigagssartorsima- ssut Kanordlo ilivdlutik ipisimassut. atautsimlnerup ingerdlanerane Oluf Høeghip taissineKatdlaKUgaluarpå, ar- dlagdlitdle tungånit tamatumunga så- kortumik akerdlilersuissoKarpoK, ilå- tigut atautsimlnerup sujulerssuissua- nit skoleinspektør Stærmosemit, må- na tungavigalugo atautsimlnerme i- laussut 180 migss. oKautigineKarsinåu- ngingmata inuit tamarmik isumåinut matussissugssat. K’aKortoK 1800 migss. inoKarpoK. atautsimlneK pivdlugo ag- dlagartaliussame sianigerKuneKarsi- mångilaK taissineKåsassoK, ilimagissa- riaKarmåme taissineKagssamårtoK ili— simatitsissutigineKarsimagaluarpat a- merdlanerussunik aggertoKarsimåsa- galuartoK. umiartortoK nunamut ikårångat — sutomiartarfiutilik, Ib Ibsen, ingminut „igdlersorniardlutit" KanoK OKarumavit? — — sutorniartarfik inungnit åssigl- ngitsorpagssuamit isersimavfigneKar- tarsmavoK. isersimassartut amerdla- nerssait tåssåuput inuit aulajangersi- massumik måne igdloKarfingme na- jugaKartutut OKautigineKarsinåungit- sut. sordlo nalunångilaK umiarssua- Karångat umiarssuarmiut ilarpagssue nuname ilisarisimassaKarneK ajortut. uvdlorpåluit imåinarsiorsiméput, tau- valo sutorniartarfingmukartarput — sordlo silarssuarme nunane avdlane pissartut. tamatumuname OKarsinau- gunarpugut sutorniartarfit atusavdlu- tik patsisigssaKardluartut, pitsaune- rusangmåme umiartortut takornartat sutomiartarfingnitlkåine — igdloKar- fingme sutorniartarfit mardlungmata — igdlOKarfik tamåkerdlugo siaruar- nagit. Kalåtdlit-nunåne naluneKangi- laK sutomiartarfeKaraluartitdlugo i- lerKussartoK umiarssuarmioK ikåsagå- ngame puiaussat mardlugsuit nagsa- tarissarai. tauva ikårtarpoK kutårdlu- nilo. Kavsérpagssuartigut igdlo Ka- ningneK majuarfigineKartarpoK tau- valo nagdliutorsiualåmeK autdlarner- dlune. unuap KerKanut soraemigssaK erKarsautigineKångilaK. Kavsérpag- ssuartigut unuaK tamåt — imalunit puiaussat imaemigssåta tungånut — nangituartarput mérKanut ajoKutauv- dlutik pissutsit taima ajortigititdlugit sinigsinåungingmata. iluaitutaussut — landskassevdlo isertitai åmåtaoK: ukune måkunane Kalåt- dlit-nunåne imigagssaK OKatdlisigine- KartorujugssuvoK ajoKutåinailo er- KartorneKartardlutik. igdluatungånit KaKutiguinaK tutsiutoKartarpoK. ilu- mornerartariaKarpoK landskassep i- sertitaisa ilarparujugssue imigagssat akitsutåinit pissarmata, åmalo Dan- markime nunanilo avdlane amerdla- neme sutorniartarfingnukartameK i- lerKuvoK, tamåkunane nerissoKartar- mat vlnimik puiaussartalerdlugit, ki- ngornatigutdlo cognacilingmik kavfi- sordlune. kulturimut atugaussumut tamåna ilaussutut nautsorssuneKar- tarpoK. Kalåtdlit-nunåne imigagssaK oKaluserineKalerpat erKartomeKar- tartut tåssauginangajagput inuit a- kigssarsiatik nungutdlugit imigagssa- mut atorait — imalunit pinerdlugtu- liortut. KaKutiguinarujugssuaK erKar- tomeKartarput sutomiartarfingnukar- tut mardlungnigdlo pingasunigdlunit imiårartordlutik imalunit ikingutitik pitsaussut KaerKuvdlugit igfianik Kagdlersugartortut imialerdlutik snapsilerdlutigdlo. ajoKutit-uko kisi- mik sarKumiuneKartartut. OKatdli- nerme imigagssap ajungeKutai ang- nikitsuaråinånguamik tusameKartar- put. takomariat pisinautitaunerat sutorniartarfit imigagssagdlertame- rånik piaivfiginiaråine erKarsautigi- ssariaKartoK avdla tåssa takornariar- titsineK, nangigpoK sutorniartarfiuti- lik Ibsen. — Kalåtdlit-nunåta kuja- tåne takornariartitsineK iluagtitdluar- simaKaoK. sapåtip akunerisa sisamat ingerdlanerne takomariat angalaKati- git mardluit sulissusimavavut — må- nilo nerivfigssat tamaisa nerissarput. måssa åndgssussineK nutåK maligdlu- go nal. 18 sujorKutdlugo imigagssag- dlerKussåungikaluardluta takomariat tåuko unukut imersinaussarput — i- låne sivisumik Kasunartumigdlo anga- larérnermik kingomatigut — sordlo nunane aggerfine taimåitoKartartOK. oKatdlinerme tungavigssaK tåuna o- Kautigisimavarput soruname takoma- riat 4.000 km angatdlavigisimångikait imigagssartoriartordlutik. igdluatu- ngåtigutdle pissusigssamisordluinar- tusoråt piumatdlerfikut imigagssarsi- sinaussamigssaK. månalume åma na- luneKångilaK sutomiartarfiup imigag- ssartortitsiviusinåungitsup aningau- siomerup tungåtigut iluamérsumik takomariat iliorfigisavdlugit saper- dluinåsagai. avdlångorneK — imåitugssångorsinauvorme takor- narianik angalatitsissarfiup sapå- tåinarme takomariat K’aKortumukar- titarsinaugai igdloKarfiup takussag- ssartai takusartitdlugit unukutdlo ki- ngumut autdlartitdlugit måna atortu- lersut plssutigalugit. takomariartitsi- nermut tamarmut pissariaKartuvoK imigagssagdlersinaunigssaK. — — sutorniartarfik autdlarterKåmat kommunalbestyrelselsep sujuligtai- ssua, Oluf Høegh isumaKatauvdlui- narpoK sutorniartarfit imigagssartor- titsiviussamigssånut måssa taimane nunaKarfingme imingemavérsårtutpe- Katigigfiånut sujuligtaissugaluardlu- ne. Oluf Høeghip tungavigssaK ilisi— maneKardluartoK måna ilåtigut åma agtorpå: sutorniartarfeKalerpat mar- dlungnik imigagssartorfiusinaussunik tamatumuna igdlune imemeK kigdli- lemeKarsinåusassoK — pingårtitdlu- gulo OKautigalugo åma igdloKarfing- mut tikitunut sumukarfigssaKamig- ssaK erKarsautigalugo tamåna pingå- ruteKarsinaussoK. avdlalo taineKarsi- nauvoK kommunalbestyrelse ukioK måna majime atautsimikame sutorni- artarfiutigdlit imigagssardlertamer- mik sivitsomeKarnigssånik Kinutigi- ssåt suliarisimangmago. atautsiminer- me tamatumane kommunalbestyrelse- mut ilaussortat amerdlanerpåt akuer- ssissutigåt sutorniartarfit mardluv- dlutik akuerssissuteKarfigineKarnertik sivitsusagåt ukiunut mardlungnut a- tassugssamik isumaKaramik pissutsit aulajaitsåssut sutorniartarfitdlo ima pitsåussuseKartigissut ukiunut mar- dlungnut akuerssissuteKarnigssaK ta- persersorneKarsinauvdlune. ukioK ki- ngugdleK sutorniartarfit måne igdlo- Karfingmitut ukiumut atausinarmut akuerssissuteKarfigineKarsimåput. tai- mane måna tungavigtut atorneKarpoK pissutsit sule ersserKigsisimångitsut åmalo pissutsit KanoK iliartorumår- nersut sujumut takuneK ajornarat- dlarmat. ukioK månale majime isuma imåipoK ukiunut mardlungnut akuer- ssissuteKamigssaK ilalerneKarsinauv- dlune, Kåumatitdle pingasut Kångi- ungmata malungnarsivoK avdlardlui- narmik pissoKartOK tåssångåinardlo akuerssissutaugaluaK atorungnaersi- neKardlune måssa uvdlune Kångiutu- ne politit perKingnigssamigdlo isuma- gingnigtutitat tungånit agssuardliute- KartoKarsimångitsoK. taimåtaoK su- torniartarfit ingerdlatitaunerat piv- dlugo kommunalbestyrelsemit sågfi- gingnissuteKångisåinarsimavoK.— 100.000 kr. ånaincKartut — aulajangineK KanoK ilingnut ki- nguneKarpa?— — ingerdlatsinermut aningaussartu- tivut angingårmata kavfisorniartar- figtut angmatisavdlugo pisinåungila- gut. uvdlormut aningaussartutivut mingnerpåmik korunit untritigdlit ar- dlaKarput, sutomiartarfgdlo nangmi- neK 150.000 kr. migssåne akeKarsima- vok — inip iluane pisåtat, nigdlatår- titsivit ilångutdlugit. kavfisorniartar- figtut ingerdlatineKardlune tamåkuni- nga akilersuisinåungilaK. igdlOKarfik nåmagtumik angissuseKångilaK. suju- mutdlo takordlomeK ajornångilaK i- nuit månitarsimassut igdlumingne nagdliutorsiortalisassut. ajoraluaKaoK sulivfik åssiglngitsorpagssuarnit ilua- rineKarsimassoK ukiut pingasut inger- dlaterérdlugo taimaitisavdlugo. naut- sorssutigårput uvavtinut kinguneKå- sassoK mingnerpåmik 100.000 kr.-nik ånaissaKamermik—. igdlusissarfigssamik pilcrssårutit unigtineKartut — åma nujaiaissarfik ingerdlépat?— — åp, Katångutigalo angutinut ar- nanutdlo nujaiaissarfik måne pissari- aKartineKartomjugssuaK autdlamer- simavarput. nujaiaissarfik KaningneK naluneKångitsutut NungmipoK, måna- lo imåipoK Kujatåta angnerssånit or- ningneKartardluta. takomartåungilar- me amat ilait Nanortalingmit agdlåt aggersarmata. Kimåssusermume pi- ngårutilerujugssåvoK nutsat pissusig- ssamigtut inerat!— — sulivfigse avdlatigut agdlineKar- nigsså pilerssåruteKarfigisimavisi- uk?— — åp, isumaliutigisimavarput — måna pissusiussut atulingikatdlarma- ta — igdlusisimatitsissarfigtårumav- dluta — imalunit tikeråt inigssånik sanajumavdluta sutomiartarfingmut atatitdlugo. titartagkat suliarisimava- vut atortugssarpåluitdlo pisiarisimav- dlugit. ilumordlungale navsuisaunga måna pissusiulersut plssutigalugit pi- lerssårutivut ingerdlaterKigsinåungi- kivut. takornariartitseKatigit, Aero Lloyd pilerssårutinut tåukimunga ag- sut soKutigingnigsimåput, tåssame i- nuinait akunitarfiutåt takornariartit- sinermut nalerKutungorsamiarneK a- jomånginerungmat nålagauvfiup i- ngerdlatåningarnit. aussaK ardlaleri- amjugssuardlutik takomariat aitsåt angalarérdlutik tikitarput unukut nal. 10 imalunit 10,30 — tauvalo piarérsi- massarpugut: kissartunik nerisisav- dlugit il. il. tamåname ajornakususa- galuarmat tikerånut igdlusissarfingne nålagauvfiup ingerdlataine aulaja- ngersimassunik nerivfigssalingne. inuinait kilisautinik pigingneKa- tigit tamåtaoK K’aKortume suliniameKa- lersimavoK inuinait kilisautinik umi- arssuautileKatigit pilersiniardlugit. i- nuinat sågfigineKarsimåput agdlagar- tat aningaussanik akilerdlugit ilauni- arnermut ugpemarsautigssat Kavsit piumaneKamersut. uvagut åma agdla- gartarpålungnik atsioKataunigssarput isumaliutigisimavarput pilerssåruti- nut tåukununga soKutigingnigtorujug- ssugavta, kisiåne sordlo OKarérsunga åma maungåinarput tåssa angnertu- nerpåmik iluanåmiutigissarput mau- ngåinartineKalermat —. -mann. silarssuarme pitsaunerpåK Ae« s te*, ^terbes****'* tåssalume inumarigsi- nångitsusanane 18

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.