Atuagagdliutit - 13.10.1960, Blaðsíða 13

K aKortOK imigagssaiarneKartoK
K’aKortume imigagssaK pivdlugo isumat åssigingitsut. sutorni-
artarfiutigdlit mardluk igdlusissarfiuteKarniardlutik pilerssåru-
tait unigtinenartut
7 akuerssissut, atausem akerdliu-
SSOK
K’aKortume sutorniartarfiutigdlit i-
migagssagdlersinaunerånik aperKUt
aula j anglvfigineKarérpoK, oKatdliner-
dle landsrådip aulajanginera sujor-
Kutdlugo autdlartitoK ingerdlauarsi-
narpoK — imigagssaiagaunerup sujor-
natigutut såkortutigingikaluardlune.
taimåitordle: oKatdlineKarpoK. ilait
oKartarput: suliagssamut politik ilau-
vok. måna igdluvtine imertalisaugut.
K’aKortoK igdloKarfiulerpoK toKunga-
ssok avdlat OKartarput kamåunernit
avKusinermilo erKigsivitdliomernit a-
niguisitauvugut.
oKatdlinerup ingerdlanerane aker-
dleringnit åssigingitsunit oKauserine-
Kartut tusåsavdlugit pivfigssaKarsi-
mavugut, akerdlerit imigagssaiagau-
nermut akuliusimassut, ilåtigut kom-
munalbestyrelsep sujuligtaissua, Oluf
Høegh, ima OKartOK: majime atautsi-
minerme kommunalbestyrelsep lands-
råde Kinuvigå sutorniartarfit mardluk
imigagssagdlersinaunerat nanginiar-
Kuvdlugo. kingoma inuit tungånit nå-
magigtaitdliutigineKørsimavoK aper-
Kumut inuit issigingningnerat kom-
munalbestyrelsep tusarniarsimånging-
mago. tamatuma kingorna aulajanger-
neKarpoK sutorniartarfiutigdlit akue-
rineKartamerat pivdlugo inuit isu-
mait tusarumavdlugit —.
tamånale pilersinago kommunalbe-
styrelsep nangmineK iluane taisine-
KarsimavoK.
aperKutip suliarineKamera ima i-
nerneKarpoK kommunalbestyrelsep i-
laussortai arfineK mardluk imigag-
torniartarfit imigagssaiagaunerisigut
påsiniartariaKarpavut KanoK ajoKu-
tautigissut —.
takornariat tikerårtarnerat mig-
dlisångatineKångitsoK
— isuma måna sarKumiuneKarsima-
vok imigagssagdlertarungnaernerup
takornariat tikiussortarnerat suniute-
Karfigiumårå. tamåna pivdlugo KanoK
isumaKarpit? —
— tamåna sujornatigut tusarsima-
vara. isumaKéngilanga takornariat i-
nunerat akornusemeKarumårtoK. u-
vanga nangmineK takomarianut Kav-
sinut atåssuteKarpunga. aussaK Kavsit
OKaloKatigisimavåka, ilåtigut oKartut
imigagssaK pivdlugo aggersimanatik.
nuna nangmineK, Kalåtdlit-nunåt, ta-
kusardlugo aggersimåput. takornariat
åma OKarput silarssuarme sumutdlu-
nit pigaluarunik nuname tikitaming-
ne aulajangersagkat malitagssaralu-
git. taisinauvara Savalingmiune imi-
gagssagdlerfiungitsunik sutorniartar-
filingne takornariat amerdlasut tikiu-
tartut. soruname inatsisit atorneKar-
tut maligtariaKarpait —.
— imigagssamik inerterKut gæste-
tehjemimut atortineKåsångila? —
— kommunalbestyrelsep KGH ki-
nuviginiarpå gæstehjemip imigagssa-
mik tuniniaissånginigssånik —.
— inerterKut KanoK sivsutigissumik
atusassutut nautsorssutigaiuk? —
— ukioK øtausInaugatdlåsaoK. tåssa
imåipoK kommunalbestyrelsep ukiut
tamaisa aperKut oKaluserissartugssau-
vå påsiniardlugulo årKigssussineK Ka-
noK suniuteKarsimassoK —.
pisiniarnen kigdlilersorneKalisa-
gunartoK
— tåssa matusimatitsiuarnigssaK er-
KarsautigineKångilaK? —
— pingårtumik misilingneKåsåput
sutorniartarfit gæstehjemilo. malung-
narsigpat ajornartorsiutit nanglnarne-
Kartut igdlunilo imemeK sualungni-
ngordlune, isumaliutigineKarpoK imi-
gagssamik pisissarnigssaK årKigssussi-
vigiumavdlugo — kigdlilersordlugo —
KGH-p niuvertarfianit.
kæmner Sehested, Oluf Høeghip o-
KaloKatigineKamerane najutoK, OKar-
poK:
Kalåtdlit-nunåne imigagssaK piv-
dlugo aperKut ukiut 25 sujornatigut-
dle maunga tikinivnit nåpisimavara.
sujornatigut ajornartorsiutåungilaK.
taimane maligtarissagssat atorneKar-
tut nåmagineKarput måssa uvdlumi-
kut påsingningnerput maligdlugo er-
Kortungikaluartut. 1940-kut nålerne-
råne aperKut OKatdlisigineKalermat a-
merdlaKaugut kigdleKångitsumik imi-
gagssap niorKutaulernigssånut årdle-
rissugut. Kavsiuvdluta kigdlilingmik
pissartagkavtinik angivatdlårsoring-
nigtugut ilungersuparput nuna suliv-
figissarput pissutigalugo kigdlilersug-
kamik angnikitsumik åssigingmigdlo
nuname tamanut atortugssamik ilali-
umavdluta. landsrådimile nunap atå-
taisa ilisimassut kigdleKångitsumik
niorKutaulemigssåt kigsautigåt. erni-
nialernerme éniautit artomartuput,
mérardlo pingortoK iloKiauvoK agdlåt
ukiut ingerdlanerine takuvsunarsiga-
lugtuinartoK. måna nuna tamåkerdlu-
go kungip imigagssap såkutue OKalu-
serineKarput. ilanilo åma nunap imi-
gagssaiagauvdluinarnigsså OKaluser i -
neKartalerpoK. kommunalbestyrelsep
iliusia nåmaginartitdlugo nuånårutigi-
narsinauvara måssa taissineK pivdlugo
isumaKaraluardlunga suliagssaK per-
Kigsårnerussumik piarérsarneKarsi-
masmaugaluartoK.
isumaKarpunga imigagssagdlertar-
nermut inerterKut ernordluinartussoK.
kigdlilersuinermigdle sukangassumik
ilaKartariaKaraluarpoK Kalåtdlit-nu-
nåne inuit inersimassut ima mikitigi-
ssumk pissagssalerdlugit sualugtajår-
sinaujungnaersitdlugit kisiåne imigag-
ssamut takornamiauvisanatik. kigdli-
lersuinigssaK ima ingerdlåneKarsinau-
vok tuniniaissarneK kigdlilerdlugo.
sujunigssame imertoKartésassoK ta-
matumalo nagsatainik pissoKartésa-
ssok ilimagissariaKarpoK, tåssame i-
merajugtut issertuartutdlo sumigdlu-
nit pigssarsisinaujuåsangmata —, tai-
ma OKarpoK K’aKortume kæmnere.
sutorniartarfiutilik Ib Ibsen, Katå-
ngune Ole Ibsen peKatigalugo K’aKor-
tume sutorniartarfit tåuko mardluk
angnerssånik, sutomiartarfik „IBI“-
mik ukiut pingasut matuma sujorna-
tigut autdlartitsisiméput. sutorniar-
tarfiutilik Ib Ibsen OKarpoK: tunga-
vianit sanavarput. igdlunik åtartugag-
ssaKéngilaK, taimaingmat uvagut
nangmineK aningaussalissariaKarpu-
gut. tamåna autdlarnersinago Kalåt-
dlit-nunåne ukiut Kulit telegrafistitut
sulisimavunga — Kalåtdlit-nun. ang-
nerssåne, Thulemit Prins Christians-
sundimut station Nordimutdlo — su-
torniartarfigdlo sananeKarsimavoK a-
ningaussat tamatumuna pigssarsiari-
neKartut atordlugit Katångutigalo
Danmarkimit aggersoK peKatigalugo.
(Kup. 18-me nangxsaoK)
ssaiagaunigssamut akuerssivdlutik a-
tauserdlo akerdliuvdlune. månale er-
sserKigsarneKåsaoK kommunalbesty-
relsep sutorniartarfit matuneKamig-
ssåt anguniagaringingmago. sutomi-
artarfiutigdlt taima OKarsimagamik
påsinerdluisimåput. tåssauna imigag-
ssagdlertarnermik akuerssissut kisiat
sangmigigput. sutorniartarfit nanger-
KUgaluaKåvut kavfisorniartarfigtut
neriniartarfigtutdlo. tamåna kommu-
nalbestyrelsep agsut tapersersoruma-
vå —.
K’aKortume katerssortarfingme a-
tautsiminerup kingomatigut — tai-
mane atautsiméKataussut amerdlane-
rit imigagssagdlertarungnaernigssaK
akueringmåssuk, — kommunalbesty-
relsemut landsrådimutdlo akerdliler-
suissoKarsimavoK. sulissartut autdlar-
titat 61 taisinermut akerdlilersuiput
tåukua påsingningnerat maligdlugo
igdloKarfingme isumat erKortineKå-
ngingmata imingemavérsårtutdle kig-
sautigissait erssersineKardlutik. taissi-
neK pivdlugo ivdlit påsingningnerit
KanoK ipa? —
ipivdlune ajunårnerit mardluk
— tåssauko aussåinardlutik suliar-
tortartut akerdlilersuissut, akuerssisi-
nåungilagume taissinermut ilaunigsså-
nut aulajangersimassumik najugaKå-
ngingmata —.
— ipivdlune ajunårnerit mardluk
måne K’aKortume pisimassut sutorni-
artarfingmisimanermut tungatipigit,
Oluf Høegh? —
— taimaisiorsimångilanga. atautsi-
minerne oKautigissarsimavara imi-
gagssaK KanoK ajoKutautigisinaussoK.
erKartorsimavåka K’aKortup umiar-
ssualiviane inuit mardluk ipisimassut
imigagssartorsimaneK pissutauvdlune.
OKausera tåuna sutomiartarfiutigdlip
Ib Ibsenip agdlautigisimavå. uvanga-
lo nangmineK erssendgsarumavara o-
Karsimångitsunga ipivdlune ajunår-
nemut sutorniartarfiutigdlit pissu-
ssut —.
— sok sutorniartarfiutigdlit imigag-
ssagdlersinaunerata taimaitineKarnig-
sså kigsautigaiuk? —
— Kalåtdlit-nunåne tamavta nalu-
ngilarput imigagssaK pivdlugo ang-
nertunik ajornartorsiuteKartugut. su-
SOLGRYN nerissåkit
nukigtungorumaguvit
nerissagssat inQssutigssatut nalerKutQsagunik perKingnartusagu-
nigdlo inussutigssarlaKartariaKarput mérKanut inersimassanutdlo
nalei'KUtunik, taimåitumik SOLGRYN uvdlut tamaisa nerissåkit,
tåssame SOLGRYN akOKarmata måniup Kakortortåta inåssutig-
ssartarpagssuinik kalkimigdlo kisalo akugalugitaoK jern, fosfor
ama B-vitaminer.
Rigtig ernæring skal være sund og indeholde de ting, der er nød-
vendige for både børn og voksne, derfor skal De servere SOL-
GRYN hver dag, for SOLGRYN indeholder en rigdom af protein
og kalk samt jern, fosfor og B-vitaminer.
p6rtap tunuane åssiliartauvdlutik iput titartagkat pisanganartut
nangeKåtårtut Kiortagagssat, indiånerit, sdkutCt nutåmigdlo nu-
nagssarslortut.
Spændende udklipsserie med flotte indianere, soldater og nybyg-
gere på bagsiden.
11