Atuagagdliutit - 10.11.1960, Blaðsíða 21

nuna eskimut nangmingneK tingmi
ssartumingnik tingmissartorfigissåt
(Klip. 12-mit nangitaK)
sanalungneK inuniarnermut
tungaviussoK
igdloKarfik angnerussoK tugdleK ti-
kerågarput tåssa Norne, Kanga kulti-
siortut igdloKarfigisimassaraluat
10.000-inik inoKartOK. måna 2000-1-
nåuput eskimujunerussut. kultisiorfit
tamangajangmik ingerdlåneKångit-
dlat, igdloKarfiuvdlo inutigssarsiune
ånaisimavå eskimutdlo tåssanltut ag-
sut sulivfigssailatsisitdlugit. aussami-
le tamalånik inoKartarpoK eskimut
umiamik KeKertanit tikerarångata
Nornerne aussarsioriartordlutik tugåt-
dlo Kiperugkatik kussanartut takor-
narianut USA-mit tingmissartordlutik
aggersunut tuniniariartordlugit.
sanalungneK ingerdlåneKardluarpoK
nunaKarfingnilo Kavsérpagssuame es-
kimut aningaussarsiornerånut pingå-
ruteKangåtsiaKalune. åntigssussivigi-
neKarsimavoK aulajangersunik tunini-
aissoKartitdlugo tunissagssiomerdlo
angnertoKaoK — amerdlanertigutdlo
sanåt kussanartuvdlutik. tamåne o-
Kautsit Kavsérpagssuit påsisinauvavut
ilanilo eskimutut OKaloKatigigdluta.
Kamutit agssakåssugdlit
tamåne nunaKarfinguax tikerårsi-
nardlugo avangnamut ingerdlantigpu-
gut Kotzebuemut, Sisimiut avangnar-
paseKatigigunagånut. åma tamåne es-
kimorpagssuaKarpoK ikerasangme Ke-
Kertarmiunik, taimaisivdlutalo eski-
mut inuiaKatigit sivnissue tamanga-
jaisa nåpipavut. Nomemisutdle Ke-
Kertarmiut tåuko Kilauterssordlutik
Kitingnere issigingnårpavut ilåtigut
takornarianut takutitarmatigik aki-
lersitdlutik. åma avdlatut ilivdlutik
eskimut takornariat aningaussaiartar-
pait. sordlo Kamutit agssakåssulertar-
pait takornariatdlo Kimugsiutardlugit
— aussarigssuaK — imalunit umiamik
ivertitagkamik motorilingmik angat-
dlåtarpait.
aulisartoK KagssusiartOK ilagisima-
varput. pissane sugdlugeKai — tai-
måitordle kapisiligssuit 150 sivnigdlit
umiatsiaminut Kagdlorpai — unuåi-
narmut pissai. aulisagkatdle tåuko
kussanartorssuit iluaKutigingångilai
tunisinåunginamigit mardlunguit ki-
sisa nerineKartugssat tunisinauvdlu-
git. sivnere panersertariaKarput ukiu-
me Kanigdliartortume Kingminut ne-
rissagssamautåusavdlutik. tamåna a-
vingarusimanerup kingunerå åmalo
akigssarsiat anginerujugssuata: kapi-
siligpagssuKaraluartoK kinalunit inii-
tigssarsiumik agdlisåisavdlune måssa
ukiup angnerssåne kapisileKartaralu-
artoK.
eskimunut inutigssarsiut nutåK mi-
silingneKarsimagaluarpoK. ukiut 60
matuma sujornatigut Sibiriamit tug-
tut nujuitsorpåluit erKuneKarput Nor-
gemitdlo såmit ardlagdlit tikiuneKar-
put tugtut pårinerinik eskimunut i-
liniartitsissugssat. tugtut kinguågssi-
upatdlagput 1930-vdlo erKåne Vs mil-
franskit ilisimatut aulisagkanigdlo
misigssuissut åipågo aussamut Kalåt-
dlit-nunåta imartaine angalaorniar-
put. ilisimassagssarsiortut umiarssua-
risavåt imamik aulisagkanigdlo mi-
sigssut „Thalassa" danskitdlo ilisima-
tut ilaorKuvdliigit peKatiserineKarsi-
. måput.
franskit ilisimassagssarsiorniarnerat
takutitsivoK Kalåtdlit-nunåta imar-
taine aulisarnermik franskit soKuti-
gingnigkiartornerånik. ukioK måna
franskit aulisartue amerdlanerit ava-
tåne aulisartartugaluit New Found-
landip avatåne ikånerssuarnukåsimå-
put.
aulisagkanik misigssuinerup sania-
lioningordlutik. amerdlasorpagssuit-
dle nunasissunit KaKortunit amiling-
nit iluanårutigineKaKalutik pigine-
Karput, nålagkersuissutdlo tauva au-
lajangersåiput nunap inuvé kisimik
tugtunik pigissaKåsassut. ukiune tug-
dliutune tugtuteKarneK tamarme asi-
utineKarpoK umassutdlo 40.000-inå-
ngordlutik. amerikamiut OKautigåt
eskimut pårssinerdliornerat tamatu-
munga pissutaussoK åmalo toKorai-
vatdlårnerat. eskimut oKarput ajutor-
nermut amarKut pissussut åmalo ne-
rissagssardliomeK tåssa nerissagssar-
siviusinaussut tamarmik mangiarne-
Karsimangmata. tugtut ilarpålugssue
tugtunut nujuartanut KåKanitunut i-
laliuput taimaisivdlutigdlo ånaineKar-
dlutik. ukiune kingugdleme tugtut a-
merdlisarneKarKilersimåput, eskimut-
dlo ardlagdlit nujuitsunik tugtuteKar-
put, sulile tugtut amerdlåssuserisima-
ssait patdlingneKarKajångitdlat.
finlandimiut uvfartarfé
igdloKarfinguane Kavsine takussa-
Karpugut eskimune tusarneK ajugkav-
tinik: uvfartarfik. igdlume pukitsu-
me amilimassume IV2 meterlnarmik
portussusilingme ujaragssuit erKåne
Kissuit ikuatdlagtineKarput. ujarKat
kissartitutdlo imermik kuineKartar-
put, tauvalo inuit atissaKaratik nal.
akunerata agfå migssiliordlugo ailar-
titsivigiterujugssuartarput tauvalo tu-
avinaK kungmut ikissardlutik. kalåt-
dlit oKalugtuatoKaisa ilåne uvfartar-
fit taimåitut imaKa pineKartarsimå-
put.
eskimut avangnardlit nunåta Kalåt-
dlit-nunåt éssigineruvå. narssarssuvoK
orpigpagssuaKångitsoK, inuitdlo amer-
dlanerit sineriangmlput. nunale Ka-
låtdlit-nunånit maningneruvoK Kaer-
suisangneruvdlunilo, taimaingmatdl o
nunaKarfingne Kavsine eskimut naut-
siveKarput, kartoflinik grønsaginigdlo
nautitsivigissartagkamingnik.
Kingmit tamarmik pitugsimassug-
ssåuput. Kissungnut napassunut pi-
tugtarpait tamaisalo igdluaraKartika-
jugdlugit, ilåne igdluarånguamik Ki-
ssussumik ivigkanik panertunik nati-
lingmik imalunit nåpartaK oliep pu-
kua natåva pérsimassoK. Kingmit ka-
låtdlit Kingmé åssigait.
eskimut lutherikussut
tamåne avangnardliussune ilagit
lutherikussut norgemiut ilagigsåinut
atassut nåmagtorpavut. såmit tugtu-
nik pårssissujartortineKaramik piu-
massarfit palasimik lutherikussut flåt
Norgemit ilagiumavdlugo. eskimut
kuisimångitsut akornåne najugaKaler-
poK taimaingmatdlo ajoKersulerdlu-
git. ajoKersuineK siaruariartorpoK,
månalo Kavsinik ilagéKarpoK palase-
Kardlunilo. ilagit tåuko Kalåtdlit-nu-
nåne ilagit åssigissorujugssuvait, ila-
gitdlo lutherikussut Kalåtdlit-nunåne
ilagit atåssuteKarfiginerunigssåt so-
Kutigissorujugssuvåt. eskimut luthe-
tigut åma sujunertarineKarpoK Kalåt-
dlit-nunåta imainik misigssuinigssaK.
franskit umiarssuautåt nutåK tåuna
1480 tonseKarpoK, sananeKarsimav-
dlunilo Frankrigime umiarssualiorfit
pisOKaunerssåne Le Havreme, franskit
nålagauvfiata akiligånik, franskit tek-
nikikut aulisagkanutdlo tungassutigut
ilisimatusarnikut misigssuivfiat suli-
ssutugssauvdlugo. umiarssuaK sana-
neKarsimavoK Atlantikup KerKane a-
vangnånilo kisalo Akugdlerssuarme
misigssutigssatut nalerKutungordlugo.
tåuna misigssuissarfeKarpoK kilisau-
terssorsinauvdlunilo. „Thalassa" Kåu-
matit mardluk ingerdlatinardlugo a-
ngalaorsinauvoK.
rikussut kalåtdlit OKausinut åssingu-
ssorujugssuarnik OKalugputaoK, tai-
maingmat iluaKutaussumik suleKati-
gingneKalersinaugunaraluarpoK unga-
sissutsit ajugauvfigineKarsinaugpata.
tikerKussaujungnaersimåput
Beringsstrædep KerKaniput KeKer-
tårKat mardluk ingmingnut Kanigtu-
nguit eskimunit nagguveKatigingnit
najugarineKartut ingmingnutdlo er-
Kardlerigsorujugssuarnit. åipåle rusit
pigåt, åipålo amerikamiut. nunat tåu-
ko mardluk (Rusland Amerikalo) i-
sumaKatigigkungnaermata ataKati-
gingneK unigtitariaKarpoK måssa es-
kimut erKardlimik igdlue ikerasaup
igdluatungåne issiginguaraluarait. u-
kiut 7 matuma sujornagut KeKertamit
amerikamiut pigissånit kingugdlerpå-
mik umiaK rusit pigissåne eskimunut
tikerårsimavoK. rusinit pamaerune-
Karput Kåumatitdlo mardluk tigumi-
neKaréramik aitsåt angerdlarKune-
Kardlutik. tamatuma kingorna atå-
ssuteKarfigisimångitdlat. eskimut tåu-
ko ilåta rusinit tigussausimanerming-
ne misigissaminik OKalugtupåtigut.
avanerssuaK tivfasigsume sule nu-
nap timåmioKarpoK, nunamiut, ukiut
kingugdlit tikitdlugit avingarusimav-
dluinardlutik inusimassunik. månale
atuarfiliuneKalerssårput, taimailiv-
dlunilo inunerat avdlångortineKarsi-
naugunarpoK. tåuko pivdlugit atuar-
neKarsinauvoK Helge Ingstadip atu-
agkiå: Nunamiut.
ilmiarsimångikaluardlutik
ingerdlavdluarput
sapåtip akunere arfinigdlit eskimo-
Karfingnérérdluta kujåmut autdlaritig-
pugut atuarfit nerissaKarfiussut nu-
nap inuvinut sananeKarsimassut ta-
kusardlugit. tåssane atuartut atuar-
fingne angnerussune atuarKigtugssåu-
put. mardluk tikipavut tamarmik 700
sivnerdlugit iliniartoKarsinaussut. es-
kimut Kitornaisa tamarmik agfait siv-
nigdlit tåukunane atuartarput tåssa
mérKat atuarfiånit angnerussumik i-
liniagaKardlutik, pilerssårutauvordlo
piårdluinartumik mérKat tamangajaisa
atuarfingnut tåukununga pisiniardlu-
git. atuagkanik ilmiartitsinerit ang-
nertut pinarnagit atuarfit sulinermut
tungassutigut kursuseKartitsissarput
Franske forskere og fiskeribiologer
vil næste år gennemføre et togt til
grønlandske farvande. Ekspeditionen
gennemføres med det nye hav- og fi-
skeriundersøgelsesskib „Thalassa", og
danske videnskabsmænd er indbudt til
at deltage.
Den kommende franske ekspedition
kan ses som et udtryk for stigende
fransk interesse for fiskeri i grøn-
landske farvande. I år har interessen
som bekendt været betydeligt ringere
end tidligere. De fleste franske fiske-
fartøjer søgte til bankerne ved New
Foundland.
Foruden at beskæftige sig med fi-
skeribiologiske opgaver er det menin-
gen at gennemføre en undersøgelse af
de grønlandske havforhold. Det nye
franske skib er på 1480 tons og er byg-
get af Frankrigs ældste værft, Chan-
tiers et Ateliers Augustin Normand i
Le Havre, for den franske stats reg-
KOMPLET
FORSTØRRELSES-SÆT
24 X 36
Vesttysk LUXOR forst.app. m.
optik og læderbælg. Indst, ram-
me. 3 skåle. Pincetter. Lamper
samt en vejledning, OCC _
komplet kr......
Oprindelig pris kr. ca. 325,00
INTER-FOTO
Danmarks mest moderne foto-
firma . Nørrevold 21 . Kbh. K.
Telgr.adr.: INTERFOTO
sånaveKardlutigdlo angisorujugssuar-
nik atuartut agssarssorissanik åssigi-
ngitsunik maskinatdlo pårinigssånik
il. il. iliniarfigisinaussåinik. åma mér-
Kanut nerissaKarfiussunik atuarfeKar-
poK mérKat nunaKarfine atuarfeKar-
simångikångat. sulile eskimut mérar-
taisa ilait atuarsimångitdlat, ukiutdle
ikigtunguit kångiugpata atualiséput.
atuarfingnit Kavung-arssuaK Cali-
forniamut USA-p Maneragssuarmut
sineriånitumut autdlarpugut eskimut
tarKavunga nugsimassut takuniardlu-
git. ilaisa nugsimanertik. perKigsimi-
ssutigåt nalerKutungorsamiamermilo
ajornartorsiuterpagssuarnut nåpitag-
kamingnut akiuneK sapilertardlutik,
tupingnåinartumigdle amerdlasut, ag-
dlåt inuit kinguarsimassorujugssuit,
ajungitsumik ingerdlåput. sordlo nåpi-
pavut ilaKutarit Beringsstrædeme Ke-
Kertanit pissut ukiune mardlungne
San Frasiscomlsimassut. arnaK kaki-
orsimavoK ardlåinåtdlunitdlo iliniar-
titausimanane. taimåitordle angutip
påpiaraliorfingme suliane ingerdlat-
dluarpå igdluatdlo kussanarsigalugtu-
inarpoK. nauk igdloKarfitorKamingne
sule umiaKardlutigdlo igdloKaraluar-
dlutik najugkamingniginaruméput.
Kalåtdlit-nunanut atåssuteKar-
neK
angalanerput naggaserparput igdlo-
Karfit pingårnerssåne Vashingtonime
New Yorkimilo, tamånilo nålagkersu-
inerme atorfigdlit nunap inuvisa su-
livfigneKarnerånut akissugssaussut o-
KaloKatigåvut. angerdlarpugut misi-
givdluardlugo KanoK iluaKutautigisi-
naussoK avdlat suliagssaK taimåitor-
piaK KanoK ingerdlatikåt ajomartor-
siutitdlo uvagut Kångemiagkavut Ka-
noK suliarineKartut, måssa tamatigut
isumaKatiginångikaluardlutik. isuma-
Karpugutdle tamanut iluaKutausinåu-
sassoK sujunigssame Alaska Grøn-
landilo atåssuteKarnerulersinaugalu-
arpata atorfilinartigut pinane inui-
naitdle autdlartitaKamerisigut.—
måne oKalugtuarissama ilait naili-
sagarujugssuput, OKautigissagssatdle
angnertungårmata angalanerput ta-
måt nalunaerssorniåsavdlugo ajomar-
torsiutit éssiglngitsut itinerussumik
erKartomiåsavdlugit ajornåsaoK,
ning og skal arbejde for det franske
videnskabelige tekniske fiskeriinstitut.
Skibet er specielt bygget til undersø-
gelser i Nord- og Centralatlanten og i
Middelhavet. Det er udstyret med
fuldt laboratorieudstyr og kan bl. a.
arbejde med trawl. „Thalassa" kan
klare et togt på et par måneders va-
righed.
STJERNEN*
franskit nunavta erKåne
imamik misigssuiniartut
danskit ilisimatue franskinit imamik misigssuinigssame penati-
serineKartut
Mads Lidegård.
Franske havforskere
på togt til Grønland
Danske videnskabsmænd indbudt til togt med nyt fransk havundersøgelsesskib
21