Atuagagdliutit - 10.11.1960, Blaðsíða 26

atuartartut agdlagait-nit nangitat
ila, aningaussarsivdluartåssusé!
kisitsisingordlugit nautsorssugkat KimerdlorneKarnerat
agdl. Kaj Narup
ussatitoKauvoK silarssuarme matu-
mane sutdlunit kisitsisingordlugit na-
lunaerssugkatigut ugpernarsarneKar-
sinaussut, tamånalo ilumukånersima-
gunarmat ugpernarsarneKarpoK „A-
tuagagdliutit" nr. 19-iåne 16. sept.
1960, tåssane ilisimangnigdluartut sor-
dlo kisitsisingordlugit nalunaerssui-
ssarfiup Kalåtdlit-nunånutdlo mini-
steriaKarfiup peuatigigdlutik misig-
ssorsimangmåssuk Kalåtdlit-nunåne
inuit Kanon aningaussarsissartut.
måna tikitdlugo isumaliorsimavu-
nga — sulilume isumalioraluarpunga
— kisitsisingordlugit nalunaerssui-
ssarfik atorfeKarfiussou ilumordlui-
nartumik sulissoK Kinersinerup iner-
nerinik kukulugtorneK ajortoK, isu-
maKångilangalo Kalatdlit-nunånut
ministeriaKarfiup kisitsisingordlugit
nautsorssuissarfiane sulissut inernili-
ssartut sujumut piumarigkanik, taku-
nerdle saperdluinarpara inernerit A/G
nr. 19-ime tamanut nalunaerutigine-
Kartut pissutsinut piviussunut naler-
KiuneKarsinaunersut. påsissara malig-
dlugo erKungitdluinarKigsårpoK isu-
maKåsavdlune avguairatigigsitsimkut
Kalåtdlit-nunåne aulisartup 8.400 kr.
ukiumut aningaussarsiarissarai, tåu-
kunånga 6.100 kr. aningaussångordlu-
git tigussardlugit sivnerilo pissanit i-
luanårutigalugit. taimåtaoK isumaKar-
toKarsinåungilaK avguaKatigigsitsini-
kut piniartup aningaussarsiarissarai
6.600 kr. — tåukua agfait aningausså-
ngordlugit tigussardlugit.
ilumornerarneKåsaoK kisitsisit ku-
ssanarsaissungmata Kalåtdlit-nunåne
atortugssatigut piorsagaunerup piv-
dluarKussutainik KanoK agtigissunik
takutitsiniutåusavdlutik, kisiånile er-
Kortusångitdlat. KUlaringilara aulisar-
tunik piniartunigdlunit ilauutaréKar-
toK taimatut aningaussarsissarsinau-
ssunik, navsuiautausinaussordle ili-
manarnerussoK unaugunarpoK påsisi-
mangnigdluartut nakerissarsiorsima-
gunångikaluartut inernerit taima ku-
ssanartigissut pigssarsiarisimåsagait
sunalunit patsisigalugo iluagtitsivdlu-
tik — imalunit iluagtitsinerdliordlutik
— inuit navssårisimangmatigik Kalåt-
dlit-nunåne aulisartunik piniartunig-
dlo taineKartartunut erssersitsissusav-
dlutik atorsinåungitdluinartut.
kisitsisit ingmikortitårdlugit OKau-
seKarfigeriartinagit navsuiaineK atau-
seK issornartorsiordlara: pissusigssa-
misungivigpoK autdlarKausiume OKau-
tigineKarmat aulisartut „avguaKatigig-
sitdlugit aningaussarsiait" kingornati-
gutdlo agdlagsimavdlune „piniarner-
mut, autdlainiarnermut aulisarner-
mutdlo atortut igdloKatigit inutigssar-
siornikut aningaussartutåinut naler-
Kusorinartut angissuseKarput atugkat
tamarmik 10%-iat sivnerdlugo." er-
Kortusoringitdluinarpara taimåitut
tåisavdlugit avdlat tamaisa ilångauti-
gerérdlugit aningaussarsianik sut ani-
ngaussartutit tamaisa aningaussarsi-
neK anguniardlugo pineKarsimassut i-
långautigitinagit.
nautsorssuineK
pingårnerussumutdle uterneriarta:
kalåleK aulisartOK avgpaKatigigsitdlu-
go ukiumut KanoK aningaussarsissar-
toK. kisitsisingordlugit nalunaerssutit
1956/57-ime misigssuineK tiingavigåt,
tungavigssaviussutdle pissutigalugit
1956-ime tunissat kisitsisait atortaria-
Karpåka KGH-p tunissat pivdlugit
navsuiausiai ukiune kingugdlerne
Kåumatisiutit ukiuat maligdlugo ag-
dlagtorneKarsimangmata.
1956-ime kalåtdlit aulisartut tamar-
mik pissatik tamaisa KGH-mut tuni-
vait inuinarnut pisissartunut tunissat
tåisångikåine. taimåitumik aulisartut
aningaussångordlugit tiguvdlugit ani-
ngaussarsiaisa amerdlanerssarujug-
ssue KGH-p aningausserivinit pissu-
put, 1956-imilo tunissat nalunaerssu-
tait ingmikortitårKigsågåungitsoK på-
sisitsivoK 1956 kaujatdlagdlugo auli-
sagkat tunineKarsimassut ima akeuar-
tut:
13.000 tons sårugdlit, ton
atausen 350/— .......... 4.6 miil. kr.
migssiliordlugit.
830 tons xaleragdlit, ton
atauseK 300/— .......... 0,3 mili. kr.
migssiliordlugit.
3.500 tons KérKat, ton a-
tauseK 200/—............ 0,7 mili. kr.
migssiliordlugit.
530 tons råjat, ton atau-
seK 1000/— ................ 0,5 mili. kr.
migssiliordlugit.
aulisagkat avdlat, tinguit
taimaeKataitdlo ........ 0,3 mili. kr.
30.000 puissit amé, atau-
seK 301— .................. 0,9 miil. kr.
orssoK taimaeKataitdlo
migssiliuneKarput .... 0,3 mili. kr.
atortut ilångutdlugit
KGH-mit aningaussarsiat 7,6 miil. kr.
inuinarnut tunissanit ani-
ngaussarsiat ............. 0,5 miil. kr.
migssiliordlugit ......
atortut ilångutdlugit ani-
ngaussarsiat katitdlugit 8,1 mili. kr.
migssiliordlugit.
pissat nalingat inussutig-
ssarsiortut nangming-
neK igdlumingne atu-
gait migssiliuneKartut 0,9 mili. kr.-
atortut ilångutdlugit ani-
ngaussarsiat katmere 9,0 mili. kr.
migssiliordlugit.
Kanon amerdlatigissut
aulisartupat?
aperKut tugdliutoK téssauvoK inuit
Kavsit Kulåne taineKartunik aulisar-
dlutigdlo piniarsimassut migssiliusav-
dlugit. KGH-p nangmineK nalunaer-
ssutaine Kitåne aulisarfingne 1956-ime
inussutigssarsiutigalugo aulisartut a-
merdlåssusilerneKarsimåput inungnut
1922-nut. ilångutagssåuputaoK piniar-
tutut taissariaKartut 400-nut migssi-
liussat, kisalo erKaimassariaKarparput
nunaKarfigpagssuarne tunissat ilarpå-
lugssue aulisartuviungitsunit tuni-
ssaungmata. åmåtaoK migssiliorneK a-
jomaKaoK aulisagkat puissitdlo amé
KanoK amerdlatigissut mérKanit atu-
artunit atorfilingnitdlo aussame ferie-
Kartunit, atorfilingnit soraernerussu-
tilingnit avdlanitdlo pissunersut, so-
runame aulisartuviungitsut tåuko tu-
nissait amerdlasorssungitdlat pissut-
sit pissutauvdlutik ukiup ilåinaralå-
nguane tunissagssiornermut peKatau-
ssarmata, migssiliukumavarale auli-
sartuviungitsut tamåkerdlutik tuni-
ssait mingnerpåmik inussutigssarsiu-
tigalugo aulisartut 300 migss. tunissa-
rissartagånut nalericutisassoK.
taimåitumik imatut inerpara Kalåt-
dlit-nunåne tunissagssiorneK pilersi-
neKartoK pingårnerussumik inuit 2.600
migss. sulineratigut, avguéinaruvtigu-
lo takusinauvarput inussutigssarsior-
tOK avguaicatigigsitsinikut tauva ukiu-
mut aningaussångordlugit tigussagka-
minik aningaussarsissartoK 3.100 kr.
migss. atortut ilångutdlugit, katitdlu-
gitdlo ukiumut akigssarsiaKartartoK
3.460 kr. migss. åma atortut ilångut-
dlugit.
nålagauvfingmut aningaussautainut-
dlo tiingassunik iliniardlutik inersi-
massunut silatunut isumaKartunutdlo
Kalåtdlit-nunåne angut umiaussåinar-
ssortoK ukiume atautsime 8.233 kr-nik
aningaussarsisinaussoK nikingassor-
nartupiloru j ugssuvoK.
nalungivigpara kisitsisit erKorKigså-
vigdlugit takutinagit migssiliuineru-
ssordle, navsuiausinauvungale Manit-
sume aulisartunit peKatigingnit nalu-
naerutisiavnut nalerKutorujugssung-
mata, Manitsumime ukiune ardlaling-
ne aulisarnerup akigssarsinarsinaune-
ranut soKUtigingningneKarsimangmat
pujortuiérKatdlo åssigingitsunik angi-
ssusigdlit ardlagdlit aningaussartutait
aningaussarsiaitdlo nautsorssusiordlu-
arneKarKigsårsimangmata. Manitsor-
me åma OKautigineKarsinauvoic nuna-
KarfiussoK inussutigssarsiorfiusinau-
ssutigut aningaussarsiorfiusinaussuti-
gutdlo Kalåtdlit-nunåne nunaKarfing-
nut avdlanut nalendutdlugo ajungit-
dluinartoK, nunaKarfit ingmikut it-
dluinartunik pissusigdlit sordlo K’a-
sigiånguit Kalåtdlit-nunåtalo KerKane
bundgarnerssorfiussut Kavsit tåiså-
ngikåine, tåukunanime aulisartut a-
merdlasungikaluartut angnerussunik
aningaussarsinigssamut ilimanaute-
Karmata.
ingerdlatsinerme aningaussar-
tutit
Kalåtdlit-nunåne ukiup atautsip i-
ngerdlanerane pujortulérKat tamarmik
nunigussugéinut nalunaerssutinut ata-
titdlugo nautsorssuisaguvta angatdla-
tit tamarmik ingerdlatsinermut ani-
ngaussartutait KanoK inersut tauva i-
nernerat imaingajåsagaluarpoK:
erniat akilersutitdlo pu-
jortulérKanut piniuti-
nutdlo angnerussunut
migss.................. 0,6 mili. kr.
pujortulérKanut sitdlima-
sersutit .............. 0,2 miil. kr.
olie, iluarsaisitsissarnerit
aserfatdlagtailiuinerit 1,3 miil. kr.
neKitagssat, agdlunaussat,
Karsorsat Kagssutit tai-
maeKataitdlo ........... 1,0 mili. kr.
ingerdlatsinerme atortut
katitdlugit ukiumut .. 3,1 mili. kr.
taima nautsorssuerérnikut inussu-
tigssarsiortut ukiumut avdlat ilångau-
tigerérdlugit pigssarsiait imailisåput
migss. 9 minus 3,1 miil. kr. = 5,9 miil.
kr. avguamigkéine inussutigssarsior-
tup atautsip avdlat ilångautigerérdlu-
git aningaussarsiai avguaKatigigsit-
dlugit migssiliusavait 2.270 kr. pissa-
nik aningaussarsiai ilångutdlugit!
OKautigeridsavara nautsorssugkat
tåuko pingårnersiuinagaungmata pi-
viussunigdlo imaKarnersiuinerinauv-
dlutik, Kularingivigparale kisitsisit su-
liarissåka pissutsinut piviussunut Ka-
ningnerujugssussut kisitsisingordlugit
nalunaerssuissarfiup pigssarsiarissai-
ningarnit. kisitsisingordlugit nalu-
naerssuissarfik erKortumik nautsor-
ssuisimagunaraluarpoic, ilaKutaritdle
nautsorssusiornermut tungavigssanik
pigssarsivigineKarsimassut ikigpat-
dlårsimåput åmalo nalerKUtuviusima-
natik. — landshøvdingivme landslæ-
gevdlo ukiumut akigssarsiait kateriar-
dlugit 2-migdlo avguariardlugit OKar-
neK ajornaKaoK: Kalåtdlit-nunåne
KavdlunåK tjenestemandiussoK avgua-
Katigigsitdlugit ukiumut taima amer-
dlatigissunik aningaussarsissarpoK.
atausiåkårtait sangminiaråine kisit-
sisingordlugit nautsorssuissarfiup ki-
sitsisai åma erKumiput. agdlagsimang-
mat igdlOKarnermut aningaussartutit
avguaKatigigsitdlugit aningaussångor-
dlugit atugkat katitdlutik 40/o-erigait
tauva nautsorssuineK ajorsimavoK. av-
guaKatigigsitsinikut kalåtdlip igdlua
uvdlumikut mingnerpåmik 30.000 kro-
neKarunarpoK. igdlut KanoK sivisuti-
gissumik atorneKarsinaunerat taorsi-
gagssarsiat inerdlugit akilerneKarfig-
ssånit amerdlanertigut sivisunerussa-
runångilaK, taimaingmatdlo akiliutig-
ssaK taorsigagssarsiarineuartut 1/25-
iat ukiumortumik igdlup nalérukiar-
torneranut nalerKUtinarunarpoK. uki-
une sujugdlerne ernialersuineK taorsi-
gagssarsiat angissusiata 4€/o-erigunar-
mago igdlumik atuinermut igdlumut
30.000 kronelingmut akiliutigssaK
1956-ime 2.400 kr. migssiliorpåt ukiu-
mut. tåukunånga pérneKartugssåuput
nålagauvfiup tapissutai mérKanutdlo
tapissutit, mérKatdle ukiukitsut sisa-
maugaluarpatalunit igdlumut akiliu-
tigssavik 720 kr. migssåinituåsaoK u-
kiumut imalunit igdlOKarnermut ani-
ngaussartutit 12%-iata migssåne, nå-
lagauvfingmut aningaussautainutdlo
tungassunik iliniarsimassut nautsor-
ssugåinit pingasoriåumik amerdlane-
ruput pissutsinutdlo piviussunut tug-
dluarnerugunardlutik erKornerugu-
nardlutigdlo.
naggatåtigut OKautigilara kisitsisi-
ngordlugit nautsorssuissarfiup kisitsi-
siliainut kukussunut igdlersutigssatut
Kavsit OKautigineKarsinaugunaraluar-
mata. Kavsérpagssuartigut kukussu-
mik igdlume inoKutigit tamaisa ataut-
simut pineKartarsimagunarput, tai-
måikaluarpatdlunitdle isumaKåsav-
dlune kukuneruvoK angut umiaussåi-
narssortOK taima akigssarsiaKåsassoK,
„inutigssarsiortutdlo puiortuléragdlit“
taima akigssarsiaKåsassut. kisitsisi-
ngordlugit nautsorssuissarfiup kisitsi-
siliamigut Kalåtdlit-nunåne pissutsit
erKiingitsumik nivtarsimavai, tamåna-
lo ukiut ingerdlanerine iluaKutåusagu-
nångilaK.
påsissara maligdlugo kalåtdlit inu-
ssutigssarsiortut ikigtunguit kisimik
sulinermingnut naleruutumik akig-
ssarsisinåussuseKarput, Kalåtdlit-nu-
nånilo aulisagkat, puissit amisa av-
dlatdlo tunissat aké agdlisingårtaria-
icåsåput aulisartunut piniartunutdlo
tamanut aningaussarsiausinaussut ki-
sitsisingordlugit nautsorssuissarfiup
tamanut takussagssångordlugit sarKU-
migai anguneKarsinéusagpata.
Kalåtdlit-nunåne inungnit åssigi-
ngitsunit aulisartut piniartutdlo aki-
lernerdlugaunerssåuput. pissutsit inu-
nerme atorneuartut Kavsérpagssuarti-
gut pitsångorsarneKarsinåuput, tama-
nitdle pingårnerussumik pissariaKar-
tuvoK inussutigssarsiortut erninaK på-
sisagåt aulisartut peuatigit kåtuvfiata
katerssuvfigineKarneratigut aitsåt su-
jumukarnigssaK iluanåriartornigssar-
dlo KularnaitdlisarneKarsinaussoK.
Nuk, d. 25. okt. 1960
Kaj Narup.
nuåmssusia —
imailitdlarKårtOK inusugtavta ilait
kussanartumik oKautigineKardlutik
agdlautigineuarput (tak. A/G nr. 21,
Kup. 2 atuartartut agdlagait).
KularnångilaK angajomåt mérKa-
mingnik taimatut OKautigineKartunik
tusardlutik tugdlusimårumårtut. ku-
jamasugpugume. — uvagiitaoK (anga-
joricåt Nungmiussugut) malugingitsor-
simagunångilarput mérKavta Kåuma-
tine tåukunane Danrnarkiminertik
pigssarsivfigivdluarsimagåt. atuarfiup
tungåtigut KanoK pigssarsitigisima-
nersut soruname uvagut OKautigisi-
naugunångilarput, kisiånile avdlåkut
pissuserigsårnigssap ilerKorigsårnig-
ssavdlo tungåtigut malugingitsorsi-
nåungisavtinik Danrnarkiminertik
pigssarsivfigivdluarsimavåt, Kularnå-
ngitsumik, neriutigissavtinigdlume,
agdliartornermingne iluaKutigivdlua-
gagssamingnik, Kanortorme.
taimåitumik atuarfingme pissorta-
Karfik Kutsavigiumavarput angalaneu
taimåitoK nåmagsisinausimangmago.
mingneningitsumigdlo iliniartitsissoic
Bo Christensen, angalanerme sujuler-
ssuivdluarsimassoK, nasaerfigalugo
Kutsavigingårumavarput. ferieKarnig-
ssame ilarujugssua iliniartunik isu-
magingnigfigalugo atorsimavå, ilini-
artutdlo Danmarkimineråne inigssa-
Karnigssåt sulissutigisimavdlugo, ku-
janaK.
taimatutaoK Kavdlunåt iliniartut
Danmarkiminerine ineitartitsisimassut
Kutsavigåvut. ajungitsuliornerujug-
ssuvok inusugtoK ineuartisavdlugo,
nerissaKartitdlugo atissainigdlo isu-
magisavdlugo, taimåitumik nuånår-
dluta Kutsavigingårpavut inuvdluar-
Kuvdlugitdlo.
KanortoK taimatut iliniartunik Dan-
markiliartitsissarneK ajornartinago i-
ngerdlatinarniarsiuk, KujanaK.
Anda Holm, Nuk.
SLAGTERIERNES
CENTRAL
Ukiorpagssuarne Handelimut
pisisitsissartusi massok
Mangeårig leverandør til
Den kgl. Grønlandske 'Handel
2-4
26