Atuagagdliutit - 24.11.1960, Side 25

JOHN H. MARSH:
sineriak saunikulik
nugt.: Hans Hansen
John H. Marship atuagkiå „sine-
riak saunikulik“ atuardlugo aliku-
tauginarane pisanganartupilorujug-
ssuvok. „sineriak saunikulik“ pine-
KartOK tåssauvoK sineriak Kaoko-
veld, Afrikap kujatåne kimut sd-
mernata ilå, sineriak soKdngitsou,
sioråinaussoK, umiartortut tamar-
mik ersigissåt, anoritoK inungnut-
dlo umaniarfigssaungitsoK. silar-
ssuarmigoK avdlamik sineriaKångi-
lau taimak navianartigissumik. er-
sserKigsumik nunap åssiliorneKd-
nginarane kisidne nunap åssinge
pigineuartut ugperissagssdungit-
dluinarsimåput.
tuluit pujortuligssuat 13.000 ton-
sinik usitussusilik Dunedin Star
umiarssuautileKatigit Blue Starikut
piat novemberip 29-åne 1942 aju-
nålerdlune nalunaerpoK, tamatu-
malo igdloKarfingme Walvis Bayi-
me nalunaerasuartauserissoK eKi-
atdlagtipå. nunap åssingata kiviat-
siåinarnerata påsinarsitipå umiar-
ssup pujortugdlip ajoKusersimassup
sumut ingerdlanera — tdssa touup
sineriåta tungdindnut.
tauvalo Afrikap kujatåne sdku-
tut umiartortut, tingmissartortar-
tut pinerdlugtailisitsissutdlo, Afri-
kap kujatåne KimugtuitsoKarnerme
umiarssualiveKarfingnilo Kutdler-
sat mingnerungitsumigdlo tuluit
kungeuarfiata umiarssuautaine
Kutdlersat nukitik atautsimut kd-
tupait peKatigigdlutik umiarnikut
— ilumortumik oudsagdine — tu-
pingnamssumik dnduniarniardlu-
git.
☆
atuagaK autdlarKausiuteKarpoK A-
frikap kujatåne nålagauvfit peKatiglt
sujornatigut præsidenterisimassånit
såkutut nålagarssuånit feltmarskal J.
C. Smutsimit sujuleKutsiussamik, ima-
lo agdlagpoK:
„ajunålernerme navianartorsiuler-
nermilo pingårtumigdlume inup inu-
nerata ilungersuanartorsiulernerane i-
nup piginåussusia pitsauvdluinartu-
mik sarKumersåinarpoK. taimailigå-
ngat piglnauneK uvavtinltoK Kamina-
leraluarsimassoK Kavsitigut uivssumi-
nardluinartumik sarKumeraraoK. oku-
lugtuap mauna tusardliuneKartup ta-
matumane ilumorneK ugpernarsarpå.
angutit, arnat mérKatdlo sinerissa-
me amilårnartume soKångitdluinartu-
milo umiarsimavdlutik soriarsinau-
jungnaerdluinarsimassut ikiorKUvdlu-
tik suaornerat tutsiungmat Afrikap
kujatåne såkutut umiartortut, tingmi-
ssartortartut pinerdlugtailisitsissutdlo,
Afrikap kujatåne KimugtuitsoKarner-
me umiarssualiveKarfingnilo KUtdler-
sat mingnerungitsumigdlo tuluit ku-
ngeKarfiata umiarssuautaine KUtdler-
sat nukitik atautsimut kåtupait peKa-
tigigdlutik umiarnikut — ilumortumik
OKésagåine — tupingnaKissumik ånåu-
niarniardlugit. ajornartorsiutit pinia-
vingmik ajugauvfigait, KaKutigortu-
migdlo åmåtaoK aulajaitsumik sapit-
suliorneK såkugalugo umiarnikut ta-
mardluinaisa ånautdlugit, måssa å-
nåussiniaKataussut ilait mardluk ikiu-
niartitdlutik inunertik ånaissariaKar-
simagåt. tamardluinaisa nersomarti-
pavut. ilumortumik sapitsuliungårsi-
måput.
nuånårutigåra mr. Marship (téssa
atuagkiortup) påsiuminartungordlugo
ilagtinagulo OKalugtuarivdluarsimang-
mago. angnerussumik pisanganartuli-
aussariaKarsimångilaK. isumaKarpu-
nga sapitsuliaK måna OKalugtuari-
ssaunerup erKaimassagssångortiku-
mårå.“
tåssa Afrikap kujatåne nålagauvfit
peKatigit sujornatigut præsidenterisi-
massåta såkutut nålagarssuata felt-
marskal J. C. Smutsip OKautsit sujule-
Kutsiussai. —
umiartortut taissarpåt „saunikut si-
neriå“nik ersigissuvåtdlo. pisussutinik
navssårsiortartut „diamantit toKuvdlo
sineriå“tut ilisimåråt. nunap åssinga-
ne taimågdlåt Kaokoveldimik taisi-
mavoK, hereromiut oKausé atordlugit
nugterdluåinardlugo „kiserdliornerup
sineriå“nik isumaKardlune.
nunap åssingane Afrika Kimerdlo-
ruvtigo Afrikap kujatåta tikerKuane
såmerdlermitOK takusavarput. nuna-
rujugssup tamatuma kimut sineriåta
avangnåne kimut imavigssuarmik At-
lantikumik avangnamutdlo portugali-
miut nunasiånik Angolamik kigdli-
lingme Kaokoveld ipoK. oKalugtuag-
ssarput tamåne pisimassuvoK.
Kaokoveld avangnånit kujåmut tu-
luit milinik 500-nik takissuseKardlu-
nilo timut 100—200 milinik atitussuse-
KarpoK. tuluit-nunåt, Skotland Wales-
ilo atautsimut katikåine angnertussu-
siånit mingnerulårpoK.
tamåna inoKångingajagdluinarpOK.
pissutaussoK nalunångeKaoK, tamatu-
mame angnersså inungnit najorneKar-
sinåungivingmat. tamatuma angnersså
sineriagdlo ukiorpagssuarne matu-
ssauvdlune nålagkersuissunit inerter-
Kutauvdlune kimitdlunit tikineKarsi-
nåunginera åmalo nuna panerpatdlår-
dlunilo sioråinauvatdlårnera erKåiså-
ngikåine nuna tamåna maigtunit inu-
nermingnigdlo nåmagingninalersima-
ssunit taimågdlåt najorneKarsinauvoK.
inussutauneruput umassut nujuartat,
sordlait paornatdlo. Kaokoveldime na-
jugaKarsinåuput pissutiginardlugo
nangmingneK imalunit sujuaissatik
nunagingnerussunit Kimarngussaria-
uarsimangmata nagguveKatigit sor-
ssutartut imalunit Kaumassumik a-
migdlit tiguainiardlutik tikiussorsi-
mangmata.
taimåitumik-una Kaokoveldime ig-
dloKarfeKångitsoK. KaKUtigut tamauna
milinik untritilingnik ungasissuseKar-
tardlutik Afrikap inuvé nunaKarférå-
nguåkutårtune najugaKarput, imalunit
niuverniartarfinguaK kiserdlioKissoK
politéKarfigdlo tatdlimanik inugtalik
takugssautsiartariput. avKusineKéngi-
laK Kimugtuitsunutdlunit avKuteKara-
ne imeKardluartunigdlo koKarane. ti-
merpasingnerssåne KåKaKarpoK soKå-
ngitsunik, kapinartulingnik orpiling-
nik, paneKissunik ivigalingnik nerssu-
tit nujuartat maigtunerssaisa kisimik
najorsinaussånik — atugartussutsip
patdlerKajarsimångivisarå. tåssåuput
navguaitsut, liuvit tugtussatdlo. sine-
riak ilårdlugo taimågdlåtdle-una orpit
sioråinaussut, tarajoK inoKajuitsordlo,
takugssaugiput. milit untritigdlit i-
ngerdlagaluaråine naussuj ungnartu-
nguamik nåmagtugagssaKångilaK, Ka-
Kutigorssuåinardlo nerssutit perdlu-
kusiortut imalunit liuvit takungikåine
tamåne sioråinarssuarme nipåineri-
narmilo umassorsiagssaKarnartångi-
laK.
umiartortut ajungitsumik pissute-
Kardlutik sineriak tamåna ersigissa-
råt. sigssaK sioråinaussoK umiarniku-
nik inuitdlo saorninik tamatigut ta-
mauna siaruarterivfiussutut ipoK. ilu-
mortumigdlume umiarssuit amerdla-
Kaut tamåne ikardlitarsimassut, ilu-
mortumigdlo ikigtuinåuput nalautsor-
nikut umiarssualivigssisinaussarsima-
ssut. tamånilo toKup sineriåne umiar-
nikut tåssångåinartumik uningauler-
sut Kavsinguåinåuput ånåuneKarnig-
ssamik tungånut umasimassUt ilatik
kångnermit, imerusungnermit orKiv-
figssaKånginermitdlo toKorartitdlugit,
inuit saunikorpagssue siorKanit matu-
ssausimavdlutigdlunit seKernup ki-
ssarnerssuanit Karsortitauvdluinartar-
simåput. kiap saunerinerai KaKugulu-
nit påsineKångisåinåsåput. umiarssuit-
dlo ilait sujungnaersimassut måne Ka-
pugtuinarmik Kårtarnerup siornatdlo
KaKortut nalåine tårsimårtut apei-Ku-
tinik imavigssup nalorninartuinut ki-
nguårit ingerdlaneråne silarssuarmiu-
nik ulikutdlagtitsissarsimassunut tu-
ngassunik akissingisåinartugssåuput.
umiarnerat nalunaerutigineKångisåi-
narsimavoK. „maKaississatut" piarne-
Kéinartarsimåput.
silarssuarme avdlame sineriaKångi-
laK taima navianartigissumik. ersser-
Kigsumik nunap åssiliorneKånginara-
ne kisiåne nunap åssinge suliaussarsi-
magaluit ugperissagssåungitdluinar-
put. sineriak tamåna nangmineK unig-
feKångitsuvoK. uvdlut ingerdlatitdlu-
git, Kåumatit ingerdlatitdlugit aulaju-
arpoK — kimuinaK, imap tungåinånut
angnertusiartuinardlune. nunap åssi-
nge nåmångikaluaKalutik tamatumi-
nga ugpernarsaissuput. umiarssuit u-
miarnikut uvdlumikut sigssamit unga-
seKalutik tivfasinarssuarmitut ugper-
narsautåuput. tamåkua tamarmik ili-
simaneKardluarnerssaråt tyskit pujor-
tuliat Eduard Bohlen 1909-me ikardli-
toK uvdlumikutdlo nunap timåne mi-
lip KerKane tivfasissusilik. makitarig-
sivdlune inigssisimavoK, néparutailo
pujorfialo sule atéput — sordlume tå-
ssa inoKajuitsumut ingerdlåinarsimåt-
dlartoK. tåssångånit ungasigpatdlåu-
ngitsume saviminigssarsiorfingme su-
lissut afrikamiut Kavsériardlutik unu-
ame orKivfigiartortarsimavåt, tauvalo
igalåvarartaisigut takugssaussumik
KåumissårKilersimassaraoK.
anorerssuartarpoK „soo-oop-wa“mik
taineKartartumik, igpitdlo sioråinau-
ssut avKUsårtordlugit åssigingmik i-
ngerdlajuartardlune. naKinertigut a-
milårnartumik nipagtarpoK. sinerissap
ilågut autdlaråine sioncat nérKulår-
tuinaussarput ilanilo tungmissap ilå
Kångulårtuinångortardlune.
taimåipoK Kaokoveldip sineriå.
tauvalo oKalugtuariniagarput tiki-
parput.
„S. O. S.“ (ajunålernerme nalunae-
rasuartauserissup tusardliutagå).
agdlangnerit tåukua pingasut tutsi-
unerata igdloKarfiup Walvis Bayip
nalunaerasuartauserivfiane sulissoK
novemberip 29-ane 1942-me unukut
erninardluinaK eKiatdlagtipå.
nålaordluarKigsålerpoK påsivdlugulo
tuluit pujortuligssuat 13.000 tonsinik
usitussusilik Dunedin Star umiarssu-
autileKatigit Blue Starikut piat nalu-
naerasuartoK påsigssåungitsumik apu-
gaKarsimanerminik. apugåta umiar-
ssup narKa aligsimavå, månalo nunap
Kaningnerpåp tungånut tamaviat aut-
dlarsarsimavoK kiveriartinane ikardli-
nigssane neriutigalugo. suminine na-
lunaerutigå: avdlorniussaK sanimu-
kartoK kujatdleK 18 grader 13, åmu-
kartordlo kangigdleK 11 grader 55.
nunap åssingata Kiviatsiåinarnerat.a
påsinarsitipå umiarssup pujortugdlip
ajoKusersimassup sumut ingerdlanera.
tåssa toKup sineriåta tungåinånut.
unuk tåuna pujortugdlip sunauner-
sok apormago nalunaeKutap arKarnup
KerKa Kångilårpå. ilaussut untritigdlit
sivneKartut amerdlanerssait — tåukua
ilait ilaussut 21-ussut — inakarérsi-
mavdlutigdlunit inånialerérsimåput.
umiarssup ingerdlanigssane tamåker-
simavå — nal. akuneranut knobit 16.
taggarinavigssuvoK, arKartartutdlo år-
dlerigalugit sumik KåumarKUteKångi-
laK. sapåtit akunere pingasut Kångiu-
tut Liverpoolimit autdlaramile Atlan-
tikukornermine måna tikitdlugo tuluit
mile 5000 ingerdlarérsimavdlugit per-
dlasisimångilaK. uvdlut pingasut Kå-
ngiugpata Table Bayimitugssåusaga-
luarpoK — iligit såkutuisa atortugssait
pingåKissut usivdlugit Asiap KerKata
tungåliarnine Kiterparérsimagaluar-
dlugo.
suna umiarssup erKorsimanerå er-
sserKigsumik påsineKångisåinartug-
ssauvoK. umiarssup nålagå isumaKar-
poK arKartartusangatitdlugo. akerKal
arKartartue tamånitarsimassut sujor-
natigut tusartarérsimavait. imalunit
åma ikardlusinauvoK nunap åssingane
nalunaersimångitsoK. umiarssup nåla-
gå sinerissamit milit Kulit avasigtigi-
ssukorpoK. nunap åssingane nalunaer-
simassoK akingmivfigssatuauvoK Clan
Alpinap ikardlua sinerissamit milinik
tatdlimanik avasissusilik „P. D“migdlo
nalunaeKUtsersimassoK. ikardluit ulo-
rianartut nunap åssingane nalunaer-
ssorsimassut taimåitut amerdlaner-
ssait taimatut nalunaeKutsersimassar-
put. isumaKarpOK „nagdligaK nalunar-
tulik“mik. umiartornermut tungassu-
mik erKartussiviup kingorna pisima-
ssumik suliaKartup OKautigå pujortug-
dlip imaKa Clan Alpinap ikardlua nå-
magtorsimagå. umiarssup nålagå isu-
maKarpoK mingnerpåmik milinik ku-
linik ungasigtigisimåsavdlugo, erKar-
tussiviup isumfi erKusagpat tauva i-
kardluk nunap åssingane erKungitsu-
mik inigssitausimavdlunilunit umiar-
ssuaK pujortulik sarfanit erKungitsup
tungånut autdlaruneKarsimåsaoK.
sumissutsimik nåkutigdlissup ima-
lunit nunap åssingane inigssinerdlior-
nerup imalunit nalautsornerinauner-
sup pissussutigisimagaluarnerå, taima
inugpagssuit navianartorsiulernerat
tamatumuna autdlarnerpoK.
nasigtut tatdlimat unalunit umiar-
ssuarme aKUgtut pingajuat nålagker-
suissarfingme pigårtussoK navianar-
torsiulernermut pasitsarKajautausi-
naussumik takussaKarsimångitdlat.
KångorpatdlangnerujugssuaK tauvalo
avdlat mardluk angnikinerussut sa-
jugpitdlangneruinangajagtut tutsiu-
put. isersimaortut Kångorneic sujug-
dleK tusåvdlugulo malugåt, kingorna-
gutdlo savimernit umiarssup Kagdliu-
taisa sumut mångertumut tagiupa-
lungnerat malugalugo. umiarssuaK
gradit arfineK-mardluk uverpoK ki-
gaitsorssuarmigdlo makitarigsendg-
dlune. kingornagut sujunerfine torår-
Kigpå.
ilaussut amerdlanerssait sinigfing-
mingnit ancåuput, makiåruseriardlu-
tigdlo imalunit oKortunik atississapa-
låginariardlutik pugtaKutserdlutik u-
miarssup initainit umiarssup Kånut
majuartarfit atåliautdlutik. åmåtaoK
akornånikiput arnat nålungiångua-
mingnik sinigtunik pékusimassaKar-
tut. arnat ilait ånilångåtorujugssuput,
kikutdlo tamarmik kinait ånilårsimar-
palugput, kisiåne ingassagtumik ui-
verneKångilaK. maskinaKarfiane ma-
skinat akugtoKatigingmik ingerdlar-
palulernerånit påsisinauvåt pissusig-
ssamisortumik ingerdlarKilernertik,
tugpatdlernartuvordlo. ulorianartumik
pissoKarsiméngineranik neriungnerat
åmåtaoK ugpernarsarneKånguatsiar-
poK umiarssup ingerdlavdluarKilerne-
ranik ilaussutdlo sinigfingmingnut u-
tinarKUSsaunerånik nalunaerut nålag-
kersuissarfingmit tutsiungmat. KanoK
pissoKarneranut pissutausinaussut o-
Kalusereriardlugit katerssorsimassut
kinguleriårdlutik inimingnut uteraler-
put. pingårnerpauvoK sut tamarmik
pissusigssamisormata, init silatéine
torssussat nigdlatårmata sinigfitdlo
kissartut utarKingmata. erninaic amer-
dlanerssait sinigdluarKilerérput.
(nangisaoK).
Benyt Cheerl-0 til læskedrikke og cocktails
Cheeri-0 lmerusuersautlnut lmigagssanutdlo
akhgkanut atortaruk
f— JOH. P. ANDRESEN & CO.
fe " Orgel, Harmoniums-
Fabrik
i RINGKØBING
25