Atuagagdliutit - 26.01.1961, Blaðsíða 3

Alaskamit taissagssat
A laskap kujatåtungåne kangiane
kup Kuskokwimip nunångortita-
rujugssuane eskimorpagssuaKarpoK
nuname manigsume åssiglåginarme
orPigpagssualingme. tamåne eskimot
siaruarsimåput nunaKarféncane 40-t
niigssåine. ukiut 80-it matuma sujor-
nagut Katéngutigingniat ajoKersuiar-
tortitaKalersimåput nunaKarférKat ar-
dlåne Berthelimik taissamingne. tå-
ssångånit ajoKersuineK siaruariartor-
Pok, nunamilo tamatumane Berthel
igdloKarfit angnerssarilersimavåt ajo-
Kersuiartortitsinermut niuvernermut-
dlo najugaritineKalerdlune erKånilo
angnertoKissume sulineic tåssångånit
sujulerssorneKardlune. igdloKarfik
uvdlumikut 1000 sivnerdlugit inoKar-
Pok tåukunånga eskimot 800-t igdlo-
KarférKanit nugtersimassut. nåparsi-
fnaverujugssuaKarpoK, nunamilo ta-
Piatumane eskimonut 7—8000-iussu-
nut kiserdluinarme nåparsimaviuvoK,
atnalo såkutut tingmissartuinut mi-
tarfiliortoKarsimavoK, niuvernerdlo
suliniarnerdlo tamarme inuinarnit i-
ngerdlåneKarpoK.
igdloKarfigtå kussanångilaK tujor-
minardlunilo, igdlOKardlune ajortunik
KalipangneKångitsunik sumilo tamane
inigssineKarsimassunik, nuna manig-
suinauvoK masarsuvdlune avfingunar-
dlunilo. eskimot amerdlanerpårtait ig-
dloKarférKane inunermik Kanganisar-
Palugtumik sule sunigausimassuput
igdloKarfingmilo tamanut tungassunut
inoKatigingnermut akuliupatdlåratik,
ikingnerussutdle akussaunerussut
nangminerssordlutik inussutigssarsiu-
teKalersimåput. atauseK tingmissartu-
nik ardlalingnik pigissaKarpoK, avdla-
lo niuvertarferujugssuaKarpoK ardla-
lingnik aulisariuteKardlune avdlanig-
dlo taimåitunik. inuit aulisamermik
inussutigssarsiorput aussauneranilo
Uvdlune ikigtune aningaussarserujug-
ssuartardlutik kujåmut sineriak siner-
dlugo autdlartaramik aulisarråtor-
ssuarnut peKataujartordlutik.
amerikamiut igdloKarfingmltut nå-
lagauvfingme atorfiliuneruput, ilini-
artitsissut, nåparsimavingme sulissut,
inuiaKatigissutsimut tungassunut suli-
ssut sujulerssuissutdlo. åmåtaoK nang-
minerssortunik niuvertarfiutileKålug-
Pok.
nakorsat arnat mardluk
unuit ardlåne Berthelime kommu-
nalbestyrelse atautsimitugssauvoK, i-
lauvugutdlo KanoK iliortamersut på-
siniardlugit. atautsimivfigåt filmer-
tarfik, inivdlo igdluatungåne kommu-
nalbestyrelse nerrivik kaujatdlagdlu-
go igsiavoK, inivdle sivnera tusarnåri-
anut inigssaritineKarpoK, — malugi-
ssagssauvoK inigssat tamangajangmik
ulivkårsimangmata inuit 75-it mig-
ssåne, tåukunane amerikamiut amer-
dlaKalutik.
ilaussortat Kinersinerme Kinigau-
simassut erKumitsumik katitigdu-
put: sujuligtaissuat imalunit igdlo-
Karfiup pissortå nakorsauvoK ar-
naK amerikamio, arnaic sapipasig-
sok pitdlagunartoK, nigaliliamik
nianorutaussalik, agdlagtuat åma
nakorsauvoK arnaK amerikamio. a-
ningausserissuat californiamiuvoK
tingmissartortartoK nukigtOK ig-
dlOKarfingmiumik nuliarsimagame
tåssunga nunasisimassOK. ilaussor-
tat avdlat tåssduput eskimo ting-
missartortartoK, igdloKarfiup er-
Kartussissua arnaK eskimojussoK
kigutitdlo nakorsåt amerikamio.
ilaussortat oicatdlmeråne tusarnår-
tut akulerutuarput OKaloKatigingner-
nautdlo ilångutardlutik, atautsiminer-
dle kussanartumik perssuarsiorné-
ngitsumigdlo ingerdlavoK mingneru-
ugitsumik sujuligtaissup patajaitsu-
mik nuånersumigdlo atautsiminermik
suj Ulerssuineragut.
amerikamiut amerdlaneruput
nalunaerutit agdlagkatdlo åssigl-
Ugitsut kommunalbestyrelsemut i-
ngerdlatineKarsimassut atuarérmagit
jngmikortoK sujugdleK autdlartipoK:
i^ornmunerådimut Kinersinigssame
ugdlerme Kinigagssångortitagssat, i-
aussortat tusarnårtutdlo Kinigagssau-
uagssanik sujunersuisinåuput, OKat-
dlisivigsutsiaKautdlo angutip atautsip
Kinigagssat Kavsit sujunersutigisinau-
Sai pivdlugit, åmalo katitdlugit Kavsit
KmigagssångortineKåsanersut. niuver-
UP hollandimiup icinigagssangorti-
agssat åssiglngitsut amerdlanerussut
‘gsautigingmagit eskimo tingmissar-
Umik ingerdlatitsissoK nakuarssuaK
■sersinaassoK såkortumik akerdliuvoic,
PRatdlinerdlo pikunaKaoK. OKatdliner-
ule inerneKarpoK inuit 11 Kinigagsså-
ngortineKarmata ima amerdlatigitr-
nardlugit Kinersissugssat Kinersisinå-
ngortitdlugit. ernumitsuvoK Kinigag-
ssangortitat amerdlasut amerikami-
ungmata måssa igdloKarfingme inuit
amerdlanerssait eskimojuvdlutik.
telefonertårniat
uvdlormut oKaluserissagssame tug-
dlerme telefoniliortartut peKatigigfiå-
nit autdlartitap peKatigit sujunertari-
ssåt sarKumiupå igdloKarfik telefoni-
lersorumavdlugo aulajangersimassu-
mik akilingmik. suliagssat taimåitut
nunaKarfingme rådip soruname akili-
gagssarai inuit nunaKarfingme ator-
tugssanik akilerårutinik piumavfigi-
ssaramigit, taimåitumigdlo åma rådip
peKatigit sujunersutåt aulajangivfigi-
ssagssarå. angutinguåkuluk perKåu-
nago påsiniaivigineKarpoK: ivertiteri-
nigssaK KanoK sivisutigisava, telefonit
pitsaunerpåusåpat, ingerdlåneKarneri-
nut (atorneKarnerinut) aningaussartu-
tit KanoK amerdlatigisåpat, Kulama-
vérKUtigssat KanoK itut peKatigit tu-
niutagssarait, telefoneKarfigssamut
igdloKarfingme inuit sulissorineKar-
tugssåupat. (inime isersimassoKarpoK
angumik isumaKarunartumik telefo-
neKarnermut pissortausinauvdlune,
sujorKutsivdlunilo påsiniaivoK peKati-
git nangmingneK inugtamik ilåinik
telefoneKarfingmik pårssissulinginig-
ssånut.)
autdlartitaK akissivdluartarpoK ag-
sutdlo iluagtitsisorinardlune, autdlar-
tineKarérmat sujunersut OKaluserine-
KarpoK pilerssårutinigdlo ingerdlatit-
serKingnigssaK ilalerneKardlune —
aitsåtdle navsuiautigssat Kavsit nav-
suiautigineKarKingneKarérmata.
unuame mernat anértarnerat
kingorna igdloKarfingme unuame a-
nértarneK OKaluserineKarpoK — pi-
ngårtumik méreat inusugtutdlo KanoK
sivisutigissumik avKUsinermitåsassut.
OKatdlineKardluaKaoK, isumaKatigl-
ssutigineKarpordle mérKat inusugtut-
dlo kigdlilivigissariaKartut, isumaKa-
tigingissutauvordle nal. Kavsit kigdli-
lineKåsassoK. pingårtumik eskimo u-
torKaK tusarnårtut inånit årKigssussl-
nigssamut akerdlilersuivoK.
naggatågutdle isumaKatigissuti-
ginexarpoK mérKat 14 inordlugit
ukiugdlit unuit tamaisa nal 9 a-
ngerdlarsimåsassut uvdlåkutdlo
nal. 7 sujorKUtdlugo avKUsinermi-
sanatik, atuångivfeKarfiuvdle na-
ldne — tåssa aussap kåumataine
Kaumåinartune pingasune — nal.
10 tikitdlugo anérsinduput, unuit
tamaisa igdloKarfiup kalerisårutai
nal. anger dlarfigerKUSsaK nag die-
rangat nivdliatitsissåsdput, tauvalo
mérKat tamarmik erngerdluinar-
dlutik angerdlåsåput. inerterKut u-
niorKUtigpdssuk angajortcåt 10 dol-
lars (70 kr.) akilisitdussutigisavåt,
ardlaleriardlune uniorKUtitsineKar-
titdlugo 100 dollars imalunit 700 kr.
uniorKutitsinerit tamaisa.
aulajangersagkat taimaingajag-
tut inusugtut 18 inordlugit ukiug-
dlit pivdlugit isumaKatigissutigine-
KarputaoK, tdukule nal. 11 — au-
ssauneranilo nal. 12 tikitdlugo a-
nérsinautitduput.
inup isumalioriatåtdlarKigsup upa-
ruarpå arnat inusugtut Kavsit 18 i-
nordlugit ukioKarmata åipaKartut,
tåukulo aulajangersagkanuf atuissug-
ssatut erssencigsumik pingitsortine-
Karput. sisamångornerme atautsimi-
put — aulajangersagardlo atulersug-
ssångortineKarpoK atausingornermit,
tåssa uvdlut sisamat Kångiutinartut.
akilisitsinerit 438
tugdliuput igdloKarfingme politinit
nalunaerut. politeKarfik, parnaerussi-
vik kommunevdlo agdlagfia kommu-
nep nangmineK ingerdlatarai igdlumi-
lo atautsime Kissussume itdlutik. Kåu-
matit tamaisa politit rådimut nalunae-
ruteKartarput, 1960-imilo Kåumåme
j ulime nalunaerut tusarparput.
suliagssat 36 eruartussissunut su-
liagssissutigineKarsimåput. inuit
aulakortut 14 isertitsivingmut iser-
tineKarsimdput, tigdlingniarnerit 3
angutauserneritdlo 4. akilisitsissu-
tit 438-uput. inuit pingasut igdlo-
Karfiup parnaerussivianut iserti-
tausimdput, parnaerussivipalåmut
sivisumik isersimatitsiviussartu -
mut. igdloKarfiuvdlo erKartussissu-
ata parnaerussagssdngortitsivdlune
pitdlainerit sivisut erKartussutigig-
pagit parnaerussagssat igdloKar-
fingne angnerussune parnaerussi-
vingnukartineKarsinåuput.
inatsisaitsuliordlune Kumorortar-
nernut Kavsinik akilisitsissoKarsima-
vok, tamånalo pissutigalugo OKatdlisi-
gineKartorujugssuvoK igdloKarfingme
KumorortartarneK pivdlugo aulaja-
ngersagkat sukangassut ilumut naler-
Kutunersut. ilaisa taivåt Kumorortar-
neK KanoK pinarineKartigissoK alutor-
l— ------------------------------------------------—-
Mads Lidegård Alaskame angalaornermingne igdloKarfingme
1000-inik inulingme kommunalbestyrelsemut ilaussortat ataut-
simineråne tusarnårsimavon, agdlautigissågutdlo ersserdlune
ingmingnut tungassut inuit nangmingnérdlutik nåmagsiumane-
rugait
Bethel-ime kommunalbestyrelsep atautsimineranut ilaunen
------------------------------------------------—________
ssautigineKartartigissordlo, ilaisale i-
lungersordlutik OKaluserait igdloKar-
fingme unuåkut erKigsisimassariaKar-
neK, igdlut ikuatdlagtornigssamut na-
vianartut Kissussut avdlarpagssuitdlo.
(aulajangersagkat maligdlugit Kumo-
rortartOKarsinauvoK politinit akueri-
neKarsimagåine aitsåt — Kumorortar-
niarnerit tamaisa.)
politit KimåneKartinagit bile politit
néparsimassunik angatdlåssissutigi-
ssartagåt pivdlugo ajornartorsiut OKa-
luserineKaratdlarpoK. politit nang-
mingneK bililo néparsimassunik nå-
parsimavingmut angatdlåssissutau-
ssartoK kommunekassemit akilerne-
Kartarput, manalo malugineKarsima-
vok Kåumatit tamaixlluinaisa bile ilu-
arsåuneKartartoK taimåikamilo ator-
nera akisoKalune. suliagssaK tåuna
misigssorKitagssångortineKarpoK.
ilissivik
ajornartorsiutit aningaussanut tu-
ngassut ilagåt kommunep agdlagtuata
agdlagkanut påpiaranutdlo ilissivigsså
kommunemut aningaussartutauvat-
dlårane KanoK iluarsåussivigineKésa-
ssok. atortugssausinaussut Kavsit sar-
KumiuneKarput: atorneKarérsimassoK
pisiarineKarsinauvoK, sordlo såkuto-
Karnermut tungassunit, imalunit ig-
dloKarfingme agssagssutdlandgsut i-
låta kommune kivfartusinauvå ilissi-
vigssaK sanavdlugo. nutåmik piseru-
sungivigput — aningaussåme atortug-
ssat nangmingneK pigigamikik. tama-
tumale nalåne Kasulersimariarama
kommunep agdlagtuata påpiaranut i-
lissivigsså pivdlugo ajornartorsiutip
inernera påsingitsorpara.
atautsimineK naggaserneKarpoK
ingmikut taissagssanik, tåssanilo ig-
dloKarfiup evKiluisårneranut tunga-
ssut erKartorneKardlutik: måna tikit-
dlugo inuit nangmingneK igitagssatik
isumagissarpait igdloKarfiup avatåne
inigssamut aulajangersimassumut Ka-
leriårssuångordlugit kuerartardlugit.
kigsautigineKarpordle pitsaunerussu-
mik årKigssussinigssaK igdloKarfiuv-
dlo Kanitåne entagarssuit pérneKar-
nigssåt. ajomartorsiutaulerpordle ani-
ngaussat mingnerpåt atordlugit KanoK
iliordlune pitsaunerpåmik tamåna nå-
magsiniarneKåsassoK.
Berthelime kommunalbestyrelse Ki-
måparput påsivdlugo nåpisimavdluti-
gik inuit ajornartorsiutitik amerdla-
nertigut nangmingnérdlutik nåmagsi-
niarniardlugit sulissut — tamatumu-
ngalo pissariaKartunik pigdliuteKaru-
massut. igdluatungånile nåkutigdliv-
dluarneKarpoK aningaussat atomer-
dlungneKånginigssånik.
Mads Lidegaard.
Garlsbergip
aningauss-
auteKarfia
inui-
aKatigitdlo
Frederiksborgip igdlussårssua HillerodimTtok 1859-ime ikuatdlagdlune aseruatitertoru-
jugssuvoK, Carlsbergivdle fmiorfigssuinik tungavilissup J. C. Jacobsenip igdlorssuarssuaK
tåuna Danmarkip oxalugtuarissaunerane iluatingnartut ilåt nåparneKarKigsfnångortipå.
uvdlumikut Danmarkip oKalugtuarissaunera-
nut tungassunik katerssugausivigssuvoK,
katerssugautai Carlsbergfondip sulineragut
pårissauvdlutik ilaortugauvdlutigdlo.
Srlskrt
SÆRTILBUD
Farvekamera 24X36 ARETTE FA-
VORIT. Optik 2,8 m. selvudløser.
Billedrammesøger. Luxustaske. —
Oprindelig pris kr. 213,-, vor sær-
pris .... .........160,00
INTER-FOTO
Danmarks mest moderne foto-
firma . Nørrevold 21 . Kbh. K.
Telgr.adr.: INTERFOTO
Fiskenetfabriken
»DANMARK«
J. C. Tvede A/s
Helsingør
Fiskenet og garn
Kalut kagssutitdlo
A/s Snedkermestrenes Træ- og Finérskæreri
Norrebrogade 157 — København N — Telefon Central 9 78 (5 Ledninger)
Cecil er altid
ensartet rullet .. ./
CeciVit åssigtårdluartu-
mik imussaussarputl
— og så kan
man smage den
gode tobak i Cecil../
asulo tåssa CeciVit tu
pasungnerrdrig-
ilut*
— derfor er der
bedre træk i Cecil....
— taimåitumik CeciVit
mitdluarum inartAssar-
put.../
Cecil tamatigut imoritdluinartarpoK tftssame
Ceeil-cigaritit tupartaisa åssigiårdluartftnig-
ssait nåkutigineKarKigsårtarmata. taimåitu-
mik Cecil mitdluaruminartftssarpoK sor-
ssangnångitsumik mal ungnard lu artard lune.
CeciPit takisCit pisiarineKartaleriartuinarput
— tåssa sulinerup unikåtdlangnerane iki-
tagssatut KilanårineKartaramik . . . aitsåme
Cecil tåssa ikitagssaa.
En Cecil er altid perfekt rullet, fordi tohaks-
mængden i hver eneste Cecil-cigaret kontrol-
leres elektronisk med brokdele af milligrams
nøjagtighed. Det giver bedre træk i Cecil, og
man får den rette glæde af de fyldige og
mættendc blcnded-tobakker. Den lange Cecil
bliver mere og mere populær — det er den,
man glæder sig til, når dagen« pauser nær-
mer sic ...
- så ereferfief ff/en Cec/Z.. /
3