Atuagagdliutit - 26.01.1961, Blaðsíða 20

paoK ulialo Kalautdlugit
Kernersausiaussaratdlarmata
Lars Møllefip erngutå, Hendrik Møller, oicalugpalartoK Atua-
gagdliutit autdlarterKårneråne pissutsinik ataminit encaimassa-
minik.
tusåmassåkut agdlagarineKartartu-
tigutdlo ilisimavara Atuagagdliutit
naKiterneKamerat autdlarnersimassoit
nålagkap igdlorssuata sanileKUtigisi-
massaraluane KåKap tungånitume ig-
dluarénguame ujarKanik Karmaling-
me, nålagkap igdlorssuanit silåkut i-
sertariaussume. igdluarånguaK tåuna
sulivfiutitdlugo angumerisiméngika-
luardlugo, sule napassoK toncorsiviu-
ssordlo tamanut angumerivdluarsima-
vara, nålagkåkut nautsivigssuata ku-
mut avangnamut kiluane, • nålagkap
igdlorssua agtumavdlugo inigssisima-
SSOK.
igdluarånguaK tåuna naKiterivérå-
nguamik naKiterivigtaKarsimagaluar-
poK, taimane sinerissame kujatdlerme
nålagaussup — kalåtdlitdlo Kåumar-
sagaunigssånik pingårtitsingårtusima-
ssup — norKaingårneratigut pilersi-
massumik. angut tåuna ilisimatoK
Rink taimailiornermigut kalåtdlit ine-
riartusagunik atuagagssiaKartariaKar-
nerånik isumersimanermigut kussa-
nardluartumik isumersimavoK. tai-
måitumik angut tåuna kalåtdlit isu-
måine Kujaniartumik atancingnigtu-
migdlo erKaimaneKartuartugssauvoK.
igdluarånguaK taerigara naKiterivi-
ugatdlarmat angumerisimångikaluar-
dlugo „åtå“-mit — tåssa Lars Møller-
iugaluamit erKaimassalerssårfigine-
Kartitdlugo tusartarsimavara, åmalo
agdlarineKartartutigut åssigingitsuti-
gut.
agssaersinartaKaoK
atortorigsårtorssunatik sulivfigi-
ssarsimavåt, sordlo Kernersaut nang-
mingneK sanassariaKartarsimavåt
paoK olialo Kalautdlugit — mingernar-
tarsimaKaordlo. taimåtaoK påpiarat
naKitigagssångortut imermut kiner-
KårtariaKartarsimavait ukiuneranilo
sermersimassarmata agssaersinarne-
rartardlugit. suliaK nutåjuvdluinar-
mat sungiusimanaitsikatdlarsimaKåt,
åtåvdlo tamåna agdlauserigamiuk so-
raemingomermine OKarpoK uisaruser-
nartarsimassoK „kukialungnakase-
Kingmat".
naKiterivitOKånguame tåssane åtå
ajoKiunerugaluardlo Rasmus Berthel-
sen suleKatigigsimåput — Rasmus
Berthelsen taimane årKigssuissutut
pigatdlardlune. kingornale åtå nang-
minileriartorsimavoK, taimalo årKig-
ssuissutut sulilersimavdlune nangmi-
nivigdlune. taimalo sulisimavdlune so-
raerningornine tikitdlugo, 1922.
kingorna naKiterivik Kumut nune-
KarsimavoK, tåssa månåkut utorKait
igdlugissåt sananeKarsimangmat na-
Kiterivingordlune. tåunalo erKaima-
ssaKarfigivdluarneruvarå nangminer-
dlo ilåne sulissarsimavdlunga piniar-
tungungikatdlarama. tåssane åtå su-
lineruvoK1 utorKarssuångordlune pen-
sionernine tikitdlugo.
umiamerit tåukua Kinåssissut ki-
gaitdlitdlardlutik erKarsauteKarpalo-
lutigdlo tangmårsimavfingmingnut u-
terput. navssåtik oKalugtuarait. unuk
tåuna tårsingmat sioncanut inåput si-
ningniardlutik. uvdlflngmat kiangnera
KångiusimavoK, anorilo puerKOKissoK
sujorssugpoK. ondvfigssaKångitdlat
KipigssuaKånginamigdlo unagsimårsi-
naunatik. kågput imerusugdlutigdlo.
kisiåne timimikut inardliutaisa eKér-
sortingilait. tåssauvoK takussåt takor-
dlugkatut sarKumertuartoK. takordlu-
gaK: umiamikut sinerissame soKångit-
sumitut, ånåuneKarsinaunatik, imeru-
sugdlutik, kågdlutik, ilungersuanar-
torsioKalutik, tamaviångårsimagamig-
dlo kamigpait amersåinik nerissaria-
Karsimassut tama viångårs imanerånit
kisalo sångitdliartuinamerånit inune-
rat kigaitsumik Kamigkiartuårtitdlu-
go. takordlorpait niarKut kinguleriår-
dlutik sioncanut torartut — erfalassoK
nåparutip nuane kimitdlunit malugi-
neKåsanane erfalaortitdlugo, erfala-
ssok asiuvoK nåkardlunilo inuit ukua
piniutitigut nutångutit
Atuagagdliutit sujugdlit åtåp nalå-
ne ukiumut atausiardlutik sinerissa-
mut siémarterneKartarput ungalule-
rérdlugit. nalungilaralo agsorujug-
ssuaK alutorineKardlutigdlo nuånari-
neKartartut — tåssame kalåtdlit ta-
marmik atuarsinångorérsimangmata
taimanile, atuagagssaileKinardlutigdle.
taimane imarissait taimane pissusi-
ussunut nalerKuneruput, sordlo: pini-
arnermut, piliniarnermut, Kåinåkut
sungiusarnigssamut pigissanigdlo pår-
ssivdluarnermut tunganeruvdlutik,
taimalo tamatumuna Kåumarsautauv-
dluardlutik. amalo piniarnerup piniu-
titdlo tungaisigut suna nutanguatdlau-
tausimagångat, angnikikaluarpatdlu-
nit issikumigut nivtarsåutardlugo ilu-
aKUtingortiniartardlugo, sordlo: por-
taK, tålutardlo Avangnåne piulersi-
massut, åtåp takusimariaramigit OKa-
lugtauvdlune ilisimatunut angalaner-
mine, Atuagagdliutitigut siåmarpai
Kajartortunut Kujatåne — taimane
autdlaisitik sanerarmiorinardlugit pi-
gatdlarnerisa nalåne, taimalo ajunåru-
tigissardlugit autdlartomertigut —
navianånginerussusiat påsineKalersit-
dlugo, kisalo iluaKutåussusiat påsine-
Kartitdlugo.
piniartunut kajumigsårutit
piniartutdlo titartaiveKångikatdlar-
mata pissaKardluarnerussut Atuagag-
dliutitigut sarKumiuneKartariput, pi-
niardluåssuseK kalåtdlit inuniamerå-
nut pingåruteKardluinartOK — taimå-
taoK nålagauvfiup nunavtinik piler-
suineranut pingåKissoK soKutigineKa-
lersiniardlugo. tamatumungalo atav-
dluinarpoK nålagaK atorfingmine a-
ngalatitdlune piniartunik OKåtaissar-
titsissarsimangmat kingussaKåtårtitsi-
ssardlunilo, pikoringnerussut akig-
ssarsiagssaKartitardlugit. tamatumuna
piniartorpagssuit nålagauvfingmut ni-
verneranutdlo nunavtalo pilersugau-
neranut peKataunigssamingnut kaju-
migsårneKardlutigdlo pilerilersineKar-
tarput piumåssusiatdlo umarigsarne-
Kardlune. tamåkulo Atuagagdliutiti-
gut sarKumiuneKartarput atuartunut
sungiusarniarnermik Kåinåkutdlo pi-
korigsarnermik suniuteKardluartartut.
akerartutit pinagit
nugtigkat oKalugtuat »avdlunåt a-
tuagautåinit pissut imarissarpait tu-
saruminardluartut alikutauvdluartar-
tutdlo. tamåko takuvdlugit Atuagag-
dliutit pisorKat påsineK ajornångitdlat
pilerKårnermingnitdle sunik Kåumar-
sautausinaussunik sullssutilerujugssu-
sut.
mana Atuagagdliutit imarissamikut
nutaunerungårtumik issikoKalerput - —
åma nalivtinut atavdluarnerartaria-
Kardlutik. ukiut 1900 pilernerine ka-
låtdlit erKarsauterssornerujartorsimé-
put, sutdlo inuiagtut ineriartomigssa-
timait pissaunerusimassut sioncat a-
milårnartut akornåne sujungnaeriar-
torneråtut aseroriartusavdlime.
tamåkua takordlorpait, encarsar-
putdlo.. atausiardlune taimatut pisso-
KarKisanerdlune..?
ivkua angutit 43-ussut nålagartik i-
lagalugo sule atausiardlutik umiarni-
kume utersinaitsumik unugsioncigput.
ardlåinåtdlunit seKungersinåungilaK.
umiarssup inuisa inaisa amerdlaner-
ssait imåinikuput, taimaingmat puer-
Kup atåne umiarssup Kåne imalunit u-
miarssup KerKane siningniaraluartari-
aKarsimåput. umiarssuaK piunérukiar-
tulersoK nérKulårtuinauvdlune uni-
ngavingmine utersinaeKissume aulag-
sagsimaortuarpoK.
aKaguane uvdlåkut nal. Kulingiluat
Kångilårai nalunaerasuartausiaK ki-
ngumut atorsinaulersencingneKarpoK.
igpagssaungmat nunigussiniarneK
pivdlugo Walvis Bay ilisimatineKar-
poK. Kårtarnerup ingagtisimanera a-
måtaoK naiunaerutigåt. umiarssup nå-
me pissariaKartut nangmingnérdlutik
OKaluserisinauleriartorsimavdlugit,
sulilo taima ingerdlajuardlutik. tåssa
imåipoK: AtuagagdliutitorKat isumag-
torsaisimåput sujunigssaK pivdlugo
erKarsamerulersitsivdlutik.
pissariaKartitdluinarparale tåisav-
dlugo ména: Atuagagdliutit pilerKår-
nermingnitdle pingårtitåt unaungmat:
akerartutinik nikanartitsiniutinigdlo
encigseKatigigdlune suleKatigingnig-
ssamut akornutausinaussunik akera-
Kardluinarmata, taimailiutsailivdlu-
tigdlo.
nanortalingmiut inusugtut aulisar-
nermut iliniartiniagkamik kinguarsar-
neKarnerat KNAPP-imut tugtingmå-
ssuk tamatumunga navsuiauteKalå-
savdlunga pissariaKartipara.
1959-imile KNAPP-imut sujuligtai-
ssungortunga Nanortalingme erKånilo
inusugtut aulisarnermik iliniartine-
Karnigssånik imalingmik telegrammi-
mik sågfigingnissumigdlunit tigussa-
Karsiméngilanga. Nanortalingmile
kommunalbestyrelsep inusugtut auli-
sarnermik sinerissap Kiterpasingneru-
ssortåne iliniartineKarnigssånik radio-
avisikut kigsautigisså soKutigeKigavko
Nanortalingme kommunalbestyrelse-
mut telegrammersimavunga inusugtut
iliniartikusungneKartut Kavsiunerat a-
perKutigalugo. uvdlordle måna tikit-
dlugo tarKavångånit uvavnut akissu-
mik aputoKarsimångilaK. taimågdlåt
30/3-1950 landshøvdingimit telegram-
me ima imaKartoK tigusimavara:
„kgh nalunaerpoK aulisartunut nanor-
talingmiunut 12-inut sinerissap Ker-
Kane aulisarniartunut akeKångitsumik
avangnamukartitsinigssaK akuerssi-
ssutigineKarsimångitsoK stop knappip
imalunit lokaline aulisartut peKatigit
KinuteKartut tåuko sulivfigssarsigpa-
tigik igdlusimavigssarsivdlugitdlo au-
lisartutdlo tåuko KaKUgo sumutdlo i-
ngerdlåneKarnigssånik navsuiautit pi-
neKarpata kaj umigsårutigineKarpoic
knappip landskasse Kinuvigisagå bil-
litit akinut tapissutigssaK stop ilait i-
maKa pujortulérKanut angatdlatinut
ilausinaujumårput stop taimåitoKå-
sagpat Kinuvigåvkit nalunaerfiger-
Kuvdlunga stop sisimiune kommunal-
bestyrelsep formandianit tiguvara
qoute nanortalingmit inusugtut pinga-
sut inigssarsineKarsinaugunarput stop
angalanerat sujumut utimutdlo kia a-
kilisavå aperKUt a'kigssarsiagssat sut
piumaneKarpat nerissaisa ineKarneri-
salo akilernigssåt KanoK åricigssuniar-
neKarpa aperKUt inusugtut tåuko au-
lisartune nanortalingmiunik iliniartit-
siumassune inigissaicåsåpat unqoute
landshøvdingen 3731“
telegramme tåuna tungavigalugo
påsissariaKarpoK aulisartunik iliniar-
titsinigssamik inigsitsiterinigssamigdlo
isumamut atassut aningaussartutigssat
amerdlanerit KNAPP-ip isumagissa-
riaKarai. A/G-me agdlagsimassoK na-
jorKutaralugo imåikaluarpoK lands-
lagåta umiarssup inuisa ilaussutdlo
KanoK isiomikut sigssamit ånåuniar-
neKarsinaunigssåt årdlerKutigiartui-
navigpå. Kårtarnerup såkortusiartui-
nartup imånut avalagteruterKingniar-
nigssåt ajomarsiartortmavinguatsiar-
på. atausinarmik neriutigssaKalerput
— tåssalo silåinåkut énåussiniarnig-
ssaK. imaKa tingmissartumut nuning-
nigssaK umiarnernigdlo ånåussinig-
ssaK ajornångeratarsinauvoK. Walvis
Bayimut nalunaeruminut ilångutdlu-
go Kinutigå tamåna sujunertaralugo
tingmissartumik autdlartitsissoKarnig-
sså. uvdloromerussoK sule atausiar-
dlune nalunaerasuarKigpoK ilunger-
sordlune Walvis Bay apencuteKarfi-
galugo ikiukiat KaKUgo ångukumår-
nigssånik. ingminut ikiorseriarsinau-
nane ånåuneKarnigssamik pisångate-
Karnerup atåne utarKineK umiarssup
inuine malungnaKaoK.
uvdlup ingerdlanerane umiarssup i-
nuisa sivnere nuniguniardlugit misi-
lineKarKigkaluarpoK, kisiåne umiat-
siait Kårtamertigut sarfameragutdlo,
ingerdlåneKarsinåungitdlat, ilunger-
sornerigaluitdlo tamarmik kinguneKå-
ngitsorput. åmåtaoK agdlunaussaK ig-
siavissartalik, sigssamut umiamer-
mutdlo pitugdlugo OKåtårineKaraluar-
poK, taimailiornertaoK iluagtingitsor-
poic. sigssame KagtunerssaKångilaK,
taimaingmatdlo igsiavissaK ånangniut
ilaussualo agdlunaussaK Kasukarni-
ariarpat umiarssup sigssavdlo akoma-
gut ingerdlanermine imap iluatigugi-
taimane sulissunit taissariaKartut
tåssa: åtå, Lars Møller, åkaga åssili-
ssoic John Møller, Lars Møllerip erne-
ra angajugdleK, kisalo Kristian Ber-
thelsen, toKunine tikitdlugo pitsau-
ssumik suleKatauvdluartoK kalåtdlit
atuagagssiorneKarneråne.
ajungitsuliaK
nuånårutigåralo taigut „Atuagagdli-
utit“ taimanimit måna tikitdlugo tå-
ssaungmat, nalunaeKUtauvdlune nåla-
gauvfiup Kujatåtalo aningaussaute-
icarfiata Kåumarsagaunigssamik pi-
ngårtitaKangårnerånut kalåtdlinut pi-
ngåruteKarsimaKissumut. tåssame A-
tuagagdliutit tunissutaussarsimang-
mata akigssap tungågut kalåtdlit tai-
mane pitsuneroKissut nanertutigssina-
git, artorssautigssinagitdlo. tamåna a-
j ungitsuliaruj ugssuvok iluaKutaussoK.
måna Atuagagdliutit akeKartarput,
tamånalo nalivtine pissugssauvoK pfe-
roriartornerup ilå. taigutdlo tåuna
taorseruminaitsusoråra.
høvdingeKarfik nalunaersimassoK ili-
niarumassut angalanigssånut aningau-
ssanik atugagssanik ingmikortitsine-
KarérsimassoK KNAPP-ilo kisime u-
tarKissaulersoK. telegrammivdle imåta
erssersipå KNAPP-ip aningaussartu-
tigssat amerdlanerit pissugssauvfigi-
lersimagai.
landshøvdingeKarfingmut nalunaer-
simavunga aulisartunik aulisarnermut
iliniarusugtunik tigusiumasinaussunik
pigssarsiniarnigssaK sulissutigiumav-
dlugo Kinuvigalugulo pigssarsisaguvta
angalanigssåine aningaussartutigssat
landskassimit akileratdlarKuvdlugit.
taimailiorama perKuteKarpunga pi-
ngåruteKaKingmat påsisavdlugo inu-
sugtut pineKartut — aulisartut ilinia-
rusugtut — KNAPP-imut ilaussortau-
nersut. ilaussortaringisavtinume a-
ningaussanik atuivatdlåmigssaK mia-
nerssutigilersimagavtigo, tamatumane
tungavigineruvdlugo peKatigigfiup i-
ngerdlåneKarnerane aningaussat ator-
figssaKarteKigavtigik.
taimatut åma taimane ilisimatitsi-
ssutigåra uvanga måje Kåumatautit-
dlugo Danmarkimukartugssaugama
KNAPP-ime sujuligtaissutut sivnisso-
rissara Hans Holm, Nuk, atåssuteKar-
figissalerKUvdlugo. Danmarkiminiv-
nitdle uterama påsivara pigssarsior-
neK ajoraluartumik iluagtingitsorsi-
massoK, isumaKarnarpordlo tiguseru-
sugtoKaraluardlune inigssaKartitsini-
arneK ajornartorsiutaunerusimassoK.
uvagutdlume ikiukusugkaluaKaluta
aulisartOKativut pingitsailivdlugit ki-
nuvigisinåungilavut.
ilumut KNAPP suliagssamutdlo ta-
matumunga soKUtigingnigkaluarpoK.
nalungilarput aulisarneK nunavtine i-
nutigssarsiutit pingårnerssarigåt, pi-
ngårnerssaujuaratdlésagunarporme.
aulisartunik iliniarusugtunik Manit-
sume aulisartut tiguserusugsinaussa-
raluartut peKardluarneratame nalåne
atorfigssaKartitdluaraluardlugit tai-
måitOK akingmivfigssaK angnerussoK
téssaungajugpoK sume ineKarfigssaK,
Manitsume nunaKarfingne avdlanisu-
taoK åma inigssaileKissoKaKingmat.
barakkimik åtarsiniardluta erKarsau-
terput nåmagsineKarsimångilaK måne
barakkiusinaussut aussap Kåumataine,
aulisartutaoK atorfigssaKardluarfisa
nalåne, tamarmik ulivkåvigtarmata.
tamåkuame tungåtigut åma KGH-mut
nanga j agtugssåusåput, taimaitoKåsa-
galuarpatdlo ilaussunguékulup ipinig-
sså KulamartoKåsanane.
umiarssup nålagåta ikiukiat KaKUgo
ångtisinaunigssanik akissutisiumav-
dlune ilungersordlune Kinuteicarnera-
nut Walvis Bayip tugpatdliatdlang-
nartumik akissuteKardlune nalunae-
rutå tutsiuterérmat umiarnikut ivkua
mardluvit akornåne ilungersuanerit
uvdloK tåuna unigtinameKaratdlar-
put. umiarssup nålagå nalunaerfigine-
KarpoK Mancherster Division ikiartor-
dlugit erninarailårs'SuaK tikiutugssau-
ssok, aKagumutdlo Kaoriarpat uvdlara-
långuaK Nerine tikiutugssaussoK uv-
dlup Kencatalo migssåne umiarssuaK
kaligtaut ångutugsséusassoK nalu-
naerutigineKarputaoK.
taimåinerane Walvis Bayime nåla-
gautitaussup påsissane nåpertordlugit
umiarnerit sigssamitut navianartorsi-
omerat ernumatiginerujartuinarpå. u-
miarnerit umiarssuarmitunit navia-
nartorsiornerusangatipai. KanoK isior-
nikut ånåuneKarsinaunigssåt nalorni-
ssorutigivdluinarpå, tingmissartumit-
dlo ånåuneKarsinaunigssåt KUlarnait-
singeKalugo. kisiåne påsivdluinarpå
erninardluinaK Kanordlunit iliorniar-
tariaKa'lerdlune, umiarnerit umatit-
dlugit tikineKarsinauniåsagpata ånéu-
niarneKarnigssåt sulissutigineKartit-
dlugo inussutigssanik imermigdlo isu-
magingnigtariaKalerpoK. Walvis Bayi-
me piukunartumik tingmissartoKångi-
laK. KaningnerpåK téssångånit milinik
Rink nålagaK atarKinartumik er-
Kaivdlugo Kutsavigalugulo encainiar-
para. åtaga Lars Møller, Rasmus Bert-
helsen, John Møller Kristian Berthel-
senilo ilångutdlugit — danskitdlo nå-
lagauvfiat ilångutdlugo.
naggatågut måna Atuagagdliutine
sulerérsimassut Kristoffer Lynge, Fre-
derik Høegh, taima Kujavdlunga taiu-
mavéka sulivdluarsimangmata.
manalo sulissussut redaktøriussut-
dlo Danmarkimitut avisiliortutdlo ka-
låliussut sule akornavtine sulivdluar-
tut — ingmikut UvdloriénguaK taiv-
dlugo — manalo redaktøriussoK Kut-
savigåka sulivdluarsimanerat pivdlu-
go. neriugpungalo Atuagagdliutit i-
ngerdlajuåsassut nalivtinut nutångo-
riartortumut nalencutuardlutik, ka-
låtdlit danskitdlo ataKatigingnerat a-
j ungitsoK suleKatigigfiuvdluartisav-
dlugo ineriartutigssavtinik.
tauvalo „Atuagagdliutit" atåmersor-
Kuvåka.
Hendrik Møller
aperKuteKartaraluardluta atugagssa-
KartineKarsimångilagut.
tamåkuko atautsimut erKarsautigi-
lerdlugit åma avdlanik erKarsautig-
ssarsinartartoK. OKarpugut aulisarneK
nunavtine inutigssarsiutit pingårner-
ssarigåt. taimåiporme! taimåikaluar-
tordle inusugtut aulisarnermik soKuti-
gingnigtut amerdliartorpatdlångitdlat.
åssersutitut taisinauvara ManitsoK
aulisarfigtut angisutut taisinaussarput
aulisartume tungåtigut ukiut pingasut
ingerdlaneréne avdlånguteKangårsi-
mångingmat uvfalo upernåt tamaisa
inusugtuarångortut — aperssortitut —
ikigissagssauneK ajoraluartut. tamatu-
tumunga suna perKutaunersoK erKO-
riåsaguvko ima OKarsinausoraunga: i-
maKauna aulisartutut inutigssarsior-
neK inutigssarsiutinit avdlanit OKimåi-
neruvatdlårtoK.
taimåitumik sunalunit avKUtigalugo
nunavta tunissagssiortue amerdliler-
niardlugit suleKatigigtariaKarpugut.
pingårdluinartuvoK sinerissavtine inu-
sugtorpagssuit tunissagssiornermut
suleKataulernigssånut avKutigssiui-
nigssaK. tåuko ikiutilerpata tunissag-
ssiorneK, Kalåtdlit-nunånik napatitsi-
niartugssaK, Kagfagkiartortugssaung-
mat. ilumut KNAPP pissugssauvoK i-
nusugtut aulisarusugtut ikivfigssarsi-
uneKarnigssåne sulisavdlune. kisiåne
aningaussartutit tungaisigut peKatigtg-
figput angnertumik isumavdlutiger-
KungilaK taimailiornigssamut sule pi-
gissakipatdlåKigavta. ilaussortaussut
tamarmik erKortumik akilissarpata å-
malo amerdlanerussunik ilaussortaKa-
leruvta aitsåt aningaussartutinut aju-
nginerussumik isumavdluarfigineKar-
sinaulisagaluarpugut.
neriusaunga navsuiautiga imaKa på-
sinardluångikaluartOK påsissaKaru-
sugtunut påsingnigtitsilårsinaujumår-
toK. suliagssamume pineKartumut
KNAPP Kulautsinarsimångivigkaluar-
mat.
naggatåtigut aulisartoKatigit Kinu-
vigiumavåka inusugtunik ikivfigssar-
siuneKartunik tigusiumåsagunik 1961-
ime måje autdlartigtinago KNAPP-i-
mut sågfigingningniarKuvdlugit. ilini-
arusugtut tamarmik iluamik inigssi-
neKarsimasinaunerat upernalivigtina-
go aulajangersimassutut påsisavdlugo
kigsautiginaraluaKingmat.
KNAPP-ime sujuligt. A. Josefsen.
1000-nik ungasissusilingmipoK. tai-
måitumik uvalitdlarå Cape Townime
sékutut KUtdlersaKarfiat ilungersor-
dlune Kinuvigå tingmissartumik aut-
dlartitaKarKUvdlugo, ersserKigsarpålo
umiarnernut pajutugssamik tingmi-
ssartumik autdlartitsinigssap kinguar-
titertariaKånginera.
tarrajugsilersordlo umlamikumitut
sigssamitutdlo angatdlat ånåussiniaK
sujugdleK Kilaup imavdlo kigdlinga-
gut erssertoK takulerpåt. tåssa Teme-
raire. igpagssaungmat ikiuiartorKU-
ssaunerminik ilitserneKarnine tusauti-
galugulo autdlaramile tamaviat inger-
dlarssortuarsimavoK. tarrajugserér-
mat nålagå aulajangerpoK uvdlångor-
tinago umiarssuaK umiarneK Kanig-
dlilerpatdlårumanago. kisiåne Walvis
Bayimut nalunaerasuarpoic umiar-
fingmut éngunine piarérninilo nalu-
naerutigalugit.
uvdlup åipagssåne umiarnerit sig-
ssamitut Kasutagdluinarérput. uvdlåg-
ssåkut itilerput kanersimaneranit si-
larssup ilåne tamatumane tåkusimår-
tartumit masangmik sunatik. inånga-
vigdliorsimanermit unuarssuaK sing-
nardliuvigput suna tamåt åneralugo.
issait, siutait sordluilo siorKanik uliv-
kårput, sigssamume tungmancårnerå-
nitdle måna tikitdlugo imap tungånit
anorssårnera kipimisimångivingmat.
uvdlfikorsiutigait nerssussup neKå a-
KerdlortigaK, navgutéraat imerdlo —
kigdlilersoncigsårdlugit — seKinerdlo
nuingmat kissagtileramigdlo inuma-
JOHN H. MARSH:
sineriak saunikulik
nugt.: Hans Hansen
(nangitaK)
Nanortalingmit KNAPP pivdlugo målårumut navsuiaut
20