Atuagagdliutit - 26.01.1961, Blaðsíða 7

^GH er ved at blive moderne. Selv pin-up-
Pfn nye butik i Upernavik illustrerer, at
Pigen på disken mangler ikke.
handelip Upernavingme pisiniarfigtåva ta-
kutitsissoK handelip moderningulerneranik
Kalåtdlit-nunam'saoK inussutigssarsi-
ornermut tungassutigut nålagkersui-
neK nutålerissoK atulersineKarsinausi-
mångingmat. ilånikut misiliniavigsor-
toKartaraluarsimavoK, akornutaussor-
dle ersserKigdluinarsimavoK „Kalåt-
dlit-nunåta inue nunarssuarme isor-
dlerpånut ilauvdlutik inungmata inup
muvfigisinaussaisa isordlerpåt ildne“
tamåne akornuteKångitsumik ingiauu-
taussineu ildnikut tunugdliutariaKar-
tarmat inuiaKatigingneK pissutigalugo.
malingniagkanit tungavigssanitdlo ni-
gorterinerit taimaingajagtut sorssung-
nerit ajornartorsiuteKarneritdlo nala-
ne inuiaKatigissutsivtine nalungilagut,
Kalåtdlitdle-nunane uvagut påsing-
ningnerput maligdlugo ajornartorsior-
neKarsimavoK atajuartumik.
tamåna navsuiautåusaoK „aningau-
ssarsiornerup tungaveKartumik nåla-
gauvfingmit sujulerssugauvdlunilo år-
KigssuneKarnera" ukiune ajomartorsi-
orfiussune sorssungnerit akornåne si-
larssuaK tamåkerdlugo atomeKaKissoK
Kalåtdlit-nunåne aningaussarsiorni-
kut årKigssussineruvdlune atajuarsi-
wiangmat nunasiaKamerup autdlar-
nerKårneranit 1950-imut — måssalo
malingniagagssanik sarKumissarne-
rit nålagkersuinermut tungassut ku-
ssarnartut amerdlagaluanissut suju-
lerssuissutdlo Kavsit pikorigsut aju-
ngitsunik sujunertaKartaraluartut ta-
måna taimaitivingneKarsinausimångi-
laK.
muinait ingerdlatsiniarnerat
takusavdlugo kivdlingnåinangjag-
Pok KanoK amerdlatigissunik misiling-
neKartarsimagaluartoK ineriartorneK
tøuinarnut ingerdlatineKalersmiardlu-
So, taimåitordle tungavigssaussut a-
jornakusortut pissutigalugit — pi-
ngårtumik umiartomermut tungassut
muiaKatigingnutdlo avingarusimassu-
nut avdlanutdlo atåssuteKångitsunut
aningaussartuterujugssuit akitdlo av-
dlångorarnerånut malugssa j avatdlår-
nen — avdlatut ajornartumik kiser-
rnåussivdlune niuverniarneK atome-
KartariaKalersimavdlune. sujugdler-
k tungavigssat teknikimut tunga-
ssut avdlångortineicarput, pingårtu-
niigdle radiof oni-Karnikut, umiarssua-
Knrtarnikut tingmissartortitsinikutdlo
atdssuteKarniarnerit pitsångorsagau-
nerujugssuat, kisalo nunap piumåssu-
seKåinarane, dmale pitsångorsautinut
iaynåkununga akilisinåussusia tunga-
Vl9ssarsisitsivoic nålagkersuinermut
^ngassutigut, sujulerssuinermut niu-
vernermutdlo tungassutigut ineriar-
tornermut ukiorpagssuarne nålagker-
suinerme kigsautigineKarsimassumut
Uvdlumikutdlo atugkavtinut.
akinik aulajangissarneK aningau-
nrsiornikut åmig s sus siner mut suga-
Uajnutdlunit aulajangissussarpoK pi-
n9artumik akinik aulajangissarnerme
nnngminerssorneK — tamatummgalu-
^ nmigauteuarneic. nangminerssor-
aiUinardlune akinik aulajangissarneK
^'larssuarme nunane ikigtuinarne a-
torneKarpoK. amåtaoK Danmarkime
Kujatdlerme tamatumunga tungassut
agtorKajåneKaKaut. akigssautit akinik
aula.iangissarnermut pingårutilerujug-
ssuit iluarissåinaK maligdlugo aulaja-
^gersarneKarsinåunginerat Kalåtdlit-
unane gma naluneKångivigpoK, Ka-
atdlit-nunånime akigssautit akitdlo
a aUsinaup tungånut avdlångorartine-
^arsinaungmata, tåssa Kumut. avdla-
tungassut avdlångorartineKarnig-
anut tamatuma pissutaussarnera ta-
t UncK ajornångilaK — ama kalåtdlit
Unganit issigalugo pingårtumik inui-
^atigissutsimut tungassut issiging-
lngnerit akuliukajugtarmata.
PiorKutigssanik tuniniaineK piseru-
ungnerdlo akinik aulajangissusagalu-
arpata akit avdléngorartorujugssusa-
galuarput, tamatuma kingunerisagalu-
arpå torKigsisimångineK avdlångujå-
ssuserdlo. sorssungnerssuaK kingug-
dleK tikitdlugo aningaussarsiomlkut
ajornartornerit åssigingitsunik akug-
tussuseKardlutik tåkutartuartut — pi-
ngårtumik suniuteKartut akit avdlå--
ngorarnerujugssuinut sulivfigssaeru-
tutdlo nanertuinerånut — nunane a-
ningaussarsiorfioKissune ajomartorsi-
utaujuarput.
pissariaKartut pivdlugit „isuma“
påsivdluartariaKarpoK Kalåtdlit-nu-
nånik sujulerssuinerup iluanårdlune
Kalåtdlit-nunåne aningaussarsiorneK
avdlångorarnerujugssuamut tåukunu-
nga tungajungnaersxsimangmago. ta-
matumunga ikiutaussut pingåmerssa-
råt akit pivdlugit ingerdlatsineK. ta-
matuma sujunertå naitsumik OKauti-
galugo unauvOK kalåtdlit pingitsorsi-
naussait pisiariortorniardlugit tauvalo
atorfigssaKartinerussåinik tunitsivigi-
ssåsavdlugit. tåuna kingugdleK sångé-
KUtitut taineKarsinauvOK tåssame sut
pissariaKarnersut migssiliortariaKar-
mata „pissariaKartutdlo tugdlerigsår-
dlugit" iluarsåutariaKardlutik inigssi-
titerineK pissuteKartardlune inup
nangmineK migssiliussineranik. år-
Kigssussinerup iluanutåussuseruj ug-
ssua unauvoK tamarmik sulisinaung-
mata akit pissusiat avdlångujaitsoK a-
tordlugo. taimailivdlune 1904-mit
1919-imut Kalåtdlit-nunåne niuverne-
rup niorKutigssanut pisiarititagkami-
nut akigititai avdlångortineKångivig-
simåput måssa sorssungnerssup su-
jugdliup nalåne silarssuarme akitsor-
nerssuaKaraluartoK. tamatuma ki-
ngorna akit aulajangersameKartaler-
put ukiut tatdlimåkutårdlugit. niorKU-
tigssanik pilersuinerme ajunårutau-
ssut taimane tunissatigut utertineKar-
sinåuput akit aulajaitsutineKåiname-
risigut. soruname tamåna erxigsisi-
malersitsivdlunilo aulajaitdlisaissusi-
mavoK uvagut nalivtine nalussavtinik
sulilo uvdlune atugagssavtine nalune-
russagssavtinik.
inuiaKatiglssutsimut tungatitat
pisiortornerme tuniniainermilo aki-
nik aulajangissarnerme måko kisimik
tungavigineKartångitdlat niorKUtig-
ssanik pisinerme akit, aningaussartu-
tit tungavigssatdlo avdlat aningau-
ssarsiornermut tungassut, åmale tu-
ngavigineKartarput inuit iluanutig-
ssait inuiaKatiglssutsimut tungassut i-
nussutigssarsiutausinaussutdlo ineri-
artornigssait piginarneKamigssaitdlo
taimatut pingåruteKartineKartai-dlu-
tik. taimailivdlune tunissanut pisiag-
ssanutdlo niorKutigssat akisa agdlag-
simavfiat Kalåtdlit-nunåne aningau-
ssarsiornerup inuiaKatigissutsimut tu-
ngassup ineriartomeranut aulajangi-
ssulerpoK. kisermåussivdlune niuver-
nerup ajornarungnaersitsivoK inung-
nut iluanutaunerussugssap tungånut
styrelsep ineriartornermik ingerdlat-
sinigsså pingårtumigdlo silarssuarme
tuniniainerme akit avdlångorameru-
jugssue kalåtdlit inutigssarsiornikut i-
ngerdlatsinerånut malungniutinavér-
såsavdlugit.
taimåitordle påsivdluarneKåsaoK i-
nutigssarsiornermut tungassutigut Ka-
låtdlit-nundne uvdlumikut ajornartor-
siuterpagssuit årKigssussinitorKamut
tamatumunga sule tunissanik nioruu-
tigssanigdlo pisisitsissarnerme akinik
atorneKartuartunik tungaveuarmata.
V
ukiune kingugdlerne 100-ne
ineriartorneK
akinik ingerdlatsinerup taamtuma
kingunera KanoK Isimava — kalåtdli-
nut inuitdlo aningaussaKåssusiånut.
kisitsisit ikigtut ineriartomermut er-
sserKigsainerusinaugunarput ukiune
kingugdlerne 100-ne niomutigssanik
pilersuinerup tunissagssiomeruvdlo i-
luåne. avdloriamerujugssuit atordlu-
git ineriartorneK mauna takutisavara,
ilaisigutdlo kisitsisit migssiliGgsainait
nåmagissariaKåsavavut navsuiautit
erKorKigsårtut pineKarsinåungingma-
ta. nalilersutit atautsimortitdlugit ta-
korKåratdlartigik:
inuit amer- tunissat na- pisiat na-
dlåssusiat: linge: linge:
nalunaerssutit tåuko Kimerdloruvti-
gik amerdlanerit tupåtdlautigisagu-
narpåt åmip nalinga taima agtigissu-
mik Kagfariartorsimangmat — auli-
sagkatdlo aké mingnerungitsumik
Kagfagsimåput pisiagssat akinut na-
lerKiukåine. tamåna tungavigalugo på-
sisinauvdluarparput Kalåtdlit-nunåt
— sume tamåne amigautausinaussut
issigisångikåine silarssuarmilo tunini-
ainerme akinut nuna atåssuteKartini-
arnago kigsautigissaK issigisångikåine
— aningaussaKarnerup Kagfagkiartor-
neranut malingnaivdluarsimassoK.
ssunik tunissagssiortunigdlo, tamåna-
lo suleKatigingneK Kavsérpagssuarti-
gut Danmarkime kujatdlerme sulivfit
suleKatigingnerånut åssinguvdluinar-
poK. tamatumunga pissutaussut ilagåt
sulivfit ingmikortue atausiåkåt måna
aningaussarsiomlkut avigsårtineKarsi-
mangmata taimailivdlunilo sulivfit
ingmikortut tamarmik ingmikut naut-
sorssusiorneKarsinauvdlutik, tåukulo
nålagkersuinermut tungatitdlugo o-
Katdlinerme tamanit OKatdlisigineKar-
sinåuput Kalåtdlit-nunånilo sOKuti-
gingnigdlutik suleKatigigfit suleKati-
galugit.
1000 kr.-nit 1000 kr.-nit
1860 9.648 migss. 100* migss. 340*
1885 9.914 „ 150* » 500*
1910 12.489 211 iJ 630*
1935 17.831 „ 724 ») 2.413
1950 22.831 „ 3.312 19.152
1959 30.621 „ 11.179 >> 74.657
1960 31.700 „ 12.000 » 81.000
*)ukiorpåluit ingerdlaneråne Kumut å-
mutdlo kigdligitineKartut pivdlugit
navsuiautit tungavigalugit migssiliu-
ssat.
tamåkissumik kisitsisit tåuko er-
sserKigsumik takiissutausinåungitdlat
ukiune tåukunane kalåtdlinut atausi-
åkånut inuniarnerme pissutsit pitså-
ngorsagaunerånut. taimåitumik nior-
Kutigssat éssigingitsut ilisimaneicar-
nerussut ukiune 100-nisaoK atorsima-
ssut aké pivdlugit nalunaerutigssanik
katerssuisimavugut:
Kalatdlit-nunane soKutigingnig-
dlutik suleKatigingnut KGH-p
pissusia
1950 tikitdlugo niuverneK nålgker-
suinerdlo (administration) atautsimor-
tineKarsimåput. sujornatigut niuver-
neK ingmikortmiarneKaraluarångame
— sordlo „styrelse“-p nalåne — tai-
mågdlåt nålagkersuinermut avaleKU-
tauginartarsimavoK, tauvalo sujorna-
tigut pissutsitut soruname inartarsi-
mavoK. ukiut ingerdlanerine niuver-
nerup iluarsåussivigineKarnerata av-
dlångortineKardluinarnigsså OKaluse-
rineKartuartarsimavoK, taimåtaoK ni-
uvernerup nålagkersuineruvdlo er-
sserKigsumik avigsårtineKarnigssåt.
tamåna pivdlugo kigsautigissaK 1908-
me såkortumik sarKiimerpoK, tamatu-
malo kingornagut kommissionit isu-
maliutigssrssutåine tamane pingårti-
igfiagssaK pundimut kavfit sikang- neKångitsut pundimut ånorågssaK iv- ssuneK aleni- mut natsit amé a- tauseK sårugdlik pundimut
1860 4 sk. 32 sk. 31 sk. * 20 sk.
1885 0,10 kr. 0,80 kr. 0,54 kr. 0,45 kr.
1904 0,09 - 1,00 - 0,54 - 0,45 -
1935 0,08 - 1,50 - 0,85 - 2,00 - 0,02 kr.
1950 0,20 - 3,50 - 2,75 - 4,00 - 0,09 -
** *** ****
1959 0,20 - 5,50 - 3,63 - 20,00 - 0,20 -
1960 0,20 - 5,50 - 3,60 - 20,00 - 0,20 -
soKutigingnigdlutik suleKatigit
ukiune kingugdlerne Kuline ineriar-
tornerup soKutigingnigdlune suleKati-
gigfit ingmikornerulernerat pingitsor-
tineK sapersimavå. niorKutigssanik a-
tuinermut peKatigigfit niorKutigssa-
nigdlo atuinermut sujunersuissartut
angnertuneruj artuinartumik niuver-
nermut sujunersuisinaulersimåput ni-
orKutigssanik pilersuiniarneK pivdlu-
go, suliniarneratdle sunut tamanut tu-
ngangårmat sulinerat suleKatiging-
nigssamut avKutigssiuineruvOK aker-
dleringnigssamut avKutigssiuinermi-
ngarnit. kisiåne påsingningnerit åssi-
gingitsut pilersinaussarput sulissut tu-
nissagssiortutdlo akornåne imalunit
åssigingitsunik tunissagssiortut akor-
nåne tunissagssiomerup kingunera
akigssarsiane tunissatdlo akine er-
ssertartoK malungniuteKartmiarneKa-
lerångat. avdlatut ajornartumik isu-
maliutinut taimåitunut KGH akuliu-
tarpoK tåssame tunissagssiortunut su-
julerssuissutut suliaKaravta, taiméitu-
migdlo sulissartut atorfigdlitdlo isu-
maKatigingniuteKarnerine ilautine-
Kartarpugut, åmale tunissagssiortunut
sujunersuissusavdluta påsisitsiniar-
tugssauvdlutalo aningaussarsiorneK
påsiuminaitdligalugtuinartoK pivdlugo
åmalo tunissagssiomerup ajomartor-
siuterpagssue pivdlugit.
(norm. tugdl. nangisaou)
*) akia migssiliussaK, ake pisoKau-
nerssauvdlune nalunaerutigineKartOK
0,45 kr.-uvoK 1874-ime.
**) meterimut akianit nautsorssugaK.
***) amernut errorneKångitsunut av-
guaKatigigsitdlugit ake bonus ilångut-
dlugo.
****) avguaKatigigsitdlugo ake auli-
sagkanut tissånut bonus aulisagkatdlo
åssigingissusé pivdlugit migssiliutdlu-
go.
itsarujugssuaK, tåssa taortigigsåra-
lune niuvertarnerup nalåne, ajornå-
nginerusimagaluarpoK migssiliusav-
dlugit niorKutigssat ingmingnik nale-
Kåssusé pingårtumigdlo tunissagssior-
tut kalåtdlit akigssaKarnerat. taimane
orssoK nalilersutauvdlune atorneKar-
poK tåssa balje atauseK orssunik uliv-
kåråine måko pisiarineKarsinaungma-
ta:
pilejem-it sisamat imalunit ulut
mardluk imalunit aKerdloK 5 pund i-
malunit KardligssiaK (kirsey) 2 alen.
natsiup amia susissutigineKarsi-
naussoK
taimaisivdlune åma ukiune kingug-
dlerne 100-ne ineriartorneK uvdlumi-
kut nalilersorneKarsinauvoK. taiméi-
tumik agdlautigissaK tåuna naggaser-
niardlugo nalunaerssorsimavåka nior-
Kutigssat Kulåne taineKartut KanoK a-
merdléssusigdlit ukiune tåukunane
Kalåtdlit-nunåne natsiup amia atau-
seK tunivdlugo pisiarineKarsinaussut.
tamånalo ima inerneKarpoK:
neKartarsimavdlune. encarsautip pivi-
ussungortitaunigsså nålagkersuineK
pivdlugo OKatdlinerne ipitineKartarsi-
mavoK. aitsåt 1950-ime nutarterineic
peKatigalugo pilerssårutit tåuko ilu-
ngersuneKalerput.
soruname nålagkersuineK niuver-
nerdlo suleKatigérKigsårtariaKarput,
ukiunile kingugdlerne Kuline niuver-
neK Kavsérpagssuartigut taimåitOK
nangminerssordlune sulisinausimavoK
ministerimut akissugssåussuseKardlu-
ne atåssuteKavigdlunilo Kalåtdlit-
nunåne atorfeKarfingnut, tunissagssi-
ortunut, atorfeKartitaussunut sulissar-
tunutdlo. tamåna pissutigalugo uvdlu-
mikut niuverneK kalåtdlit tunissagssi-
ortuinut niorKUtigssanigdlo atuissunut
ilumut sujulerssuissuvoK. tamatumu-
nåkut suleKatigingnilersimavoK Ka-
låtdlit-nunåne niorKutigssanik atui- '
SINGER
Og>& 1 Grønland værdsætter
man SINGER symaskinerne*
fremragende kvalitet.
fimétaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorflt pitsåussu-
siat arajutaisimaneKångllaK.
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K
igfiagssaK pundimut: imalunit kavfit pundimut: imalunit ånorågssaK pundimut:
1860 5 0,6 0,6
1885 4,5 0,6 0,8
1904 5 0,45 0,8
1935 25 1,33 2,4
1950 25,6 1,60 1,8
1960 100 3,63 5.5
Fantastisk som den
I ÆGTE JAVAI
smager igennem
ren;
KAFFE
EKSTRA
KRAFTIG
Hollandimiut kavfiliat
aserorterdluarsimassoK
kavfe akuserneKangitsoK
pikunardluinartoK
tupingnardluinartumik kavfitut Javamit
pissutut mamartigissoK
Danmarkime måkanna
niorKutigineKarnerpaussoK
„ i .i,„j
7