Atuagagdliutit - 09.03.1961, Qupperneq 8

ne pilersimassunut nåkarpatdlagtar-
put. tauvalo aulajangerpugut sujumut
ingerdlaniandgkumavdluta piniagag-
ssat ujardlugit.
sivitsungitsoK unautivut maskine-
Karfingme ikumaserérput motorilo a-
kunerne tugdlerne nakussutsine ta-
måkerdlugo ingerdlassugssångordlune.
umiarssuårKavdlo Kåne ulåpuneKaler-
Pok ilame suliagssaKaKingmat autdlai-
sit peKutigssatdlo ånissordlugit, tålu-
talersusavdlune, oKåtaissardlune av-
dlarpagssuarnigdlo.
autdlaravta angutit tamarmik inig-
ssamingnut piput aKugtarfiup sanerai
igdlugtut inugtaKardlutik kalerrissug-
ssanik anut sarpitdlunit sikumut Ka-
ningorpata, atauserdlo nåparume na-
sigtarfingmitdlune sumut ajornångi-
nerussumik ingerdlanigssarput misig-
ssorniardlugo. uvangalo nangmineK a-
Kugtungorpunga ilame pugtårssuit a-
kornåne ipiteriuartariaKartarmat.
nuånertaKaoK ulåpuvfiuvdlunilo u-
mi arssuaK kiggissausimagaluardlune
autdlarKigkångat. ingerdlaniarneKar-
tarpordlo pissutsit maligdlugit nasig-
tutdlo ingerdlavigitiniagai maligdlu-
git. pikorigkune imartånguit avKutau-
sinaussut navssårissarpai måssa av-
KutigssaK Kipiteriugaluardlunilunit i-
ngerdlalertornarnerussarmat.
ingerdlatitdlune avdlamik tusar-
ssaussoKarneK ajorpoK taimågdlåt
maskinep tamaviårnera ilånilo arrit-
dlinera pugtåt sanerarmigsimaneKale-
rångata, ilanilo umiarssuåraK tamar-
me sujuminit anuminut sajugpitdlag-
tardlune pugtånut aporpatdlåtdlarå-
ngavta.
telefonikut nåparume nasigtoK atå-
ssuteKarfigåra. ingmivtinutdlo påsi-
ssarpugut umiarssuårKame tåssane u-
kiut Kulit angalanatigigsimanerput pi-
narnago åmåtaordlo ukiume nunanar-
fingnut sivisumik KimugseKatigigtar-
nivtinit.
telefonikut ilitsersuneKartarpunga
åssiglngitsunik umiarssuårKame OKau-
serissartagkavut maligdlugit, akule-
rigdlugit kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo
jyllandimiututdlo ilåtigutdlo amerika-
miutut „ajungilaK“-mik ilatdlagtår-
dlugit. ajungitdluinartumigdlo pivu-
gut aputdlagtårdluta kangimut inger-
dlarussårnivtine, ilåne unigdluta pug-
tåt mardluk avigsårtiniartardlutigik
ingerdlandgtardlutalo.
sikut ivssusut sinait tagiunermingnit
mångertisimassut ingerdlavigisavdlu-
git mianerssornakulugtarput. avigså-
rångamigdlo — ilåne pugtåt ingming-
nut Kagdleråutarmata — nalunardlu-
arsinaussarpoK sujunerme siko ilivit-
sunersoK imalunit pugtåK Kerdlusi-
måinarnersoK.
KerdlusimassoK taimåitoK apomeKa-
rune tåssångåinavik arKartartup aner-
dluatut sukatigalune nitdlikarsinau-
ssarpoK OKimåissuserujugssuarminig-
dlo umiarssuaK erKorsinauvdlugo ki-
visinauvdlugulunit tauvalo puissiniat
umiarssuåtut avdlarpagssuartutdle tå-
ssångåinaK umiartitardlugo.
nasigtarfingmit nalunaerfigineKar-
punga puisse atauseK ersserigput. er-
ngerdluinardlutalo unigpugut avdla-
nik erKånltoKarnersoK misigssorniar-
dlugo. erK.ånltoKångilaK, avKutigssav-
tiningmatdle aulajangerpugut flma-
ssok tåuna kiserdliortOK pissariumav-
dlugo.
nasigtorput bestemandiuvdlunilo
autdlaeriatdlarKingnerpaussoK aterKU-
neKarpoK. igivfigssamutdlo pissukavti-
autdlaivå. tamånalo nalunaeKutauvoK
ukioK kingugdleK angalanerne iluag-
titune iliniagkat sule puiorneKarsimå-
ngitsut.
autdlarKigkavta sivitsungitsoK ini-
tånit neKisungnilerérpoK tasamane su-
lingitsoK neKiliorujugssuarsimangmat
akugtungitsunigdlo neKimlnernik nag-
sardlune aKumukartardlune. inuitdlo
inimingnit nikinatik nerissarput ag-
dlåt nasigtorput nasivfianit ailarneK
Kivssakåvdlune umiarssuårKap KUlå-
gut Kutdlariartortardlune nåparutip
nua uvingåjoriarångat.
nipitumik nigsågpatdlagtardlutik a-
KajarKutigdlo ulivkårsimavdlugit su-
lingitsut kisame pårdléuput, pårdlag-
tingitsutuatdlo téssåuput nasigtoK u-
vangalo måna akunerit 9 atassuinar-
„Miki“me umiarssuårKap nålagå Underbjerg
tugdliuvoK.
mik sulisimassut KinerKigsåmermit 1-
ssivut ungilagtuinångortut nisuvtalo
nukinginik Kasussuvigdluta; putsileri-
artulermatdlo uninarumatdlerpugut.
unigtinatale pugtårssuit mardluk a-
kornatigut ikerasaliaussånguaK avKu-
tigalugo imartunerussumut pitugtor-
figssarKingnerussumutdlo anitdlarKå-
rumavugut. kalerrineKarpungalo pug-
tåp åipåta atåtungånit siko avalagså-
nganeKartOK; tåunale uvanga takorér-
simavara maskinelo kigaitdlagterérsi-
mavdlugo.
nasigtorput atertitdlugo arritsungu-
amik Kanigdliartorpugut, sikuvdlo a-
valagsånganera imaK iluane samaner -
ssuaK tungujortumik KaKuartumik
KaumavoK. pisangavdluta utarKivar-
put kujåvta agtupatdlangnigsså sor-
dlo tamatuma sujornatigut Kavséria-
rujugssuardluta sikut avalagsånganere
taimåitut agtuvfigissarsimagivut ki-
nguningualo ikuluatdlagtamerit nalu-
ngisardluinavut malugissardlugit.
tåssångåinardle sukasoruj ugssuar-
mik pissoKarpoK. inorujugssup agsså-
nitdlusoK tiguneKardlune umiarssuå-
rånguarput kivineKarpoK erngerdlune
inartineKarérdlune taimalo nasigtar-
fik pissorpatdlagtumik pugtåK kigar-
dlugo såmiatungivtinut tugtineKardlu-
ne imaK erKavtinitoK Kapugssuarmik
sikuminernigdlo nitdlikåssunik pissor-
palugtorssuångordlugo.
sikut aserortertut niperssuat erv-
nguvdlo ilungmut kugtup pissorpalua
sanereutdlugo ersiortunik nipitumik
En dejlig stor dukke — med stemme
og stofkrop. — Hoved, arme og ben nf
holdbar plastic, så dukken er umådelig
stærk og kan IKKE slåes i stykker.
Pris UDEN tøj .......... kr. 24.00
MED tøj og sko —
(som illustrationen) .... kr.30,00
Fremsendes mod efterkrav — porto-
frit. —
inussatsiarssuaK angisoK — nivdliasi-
naussOK ånoråminertalingmik timita-
lik. — niaKua, tale niuilo plasticimik
sanåt, taimåikamilo inussaK Kajang-
naitsorujugssuvdlune aserortugssau-
nanilo.
akia atissaKarane .....kr. 24,00
atissaKardlune skoKardlunilo
(åssilissatutdle) .... kr. 30.00
tigunerane akilertugssångordlugo nag-
siuneKarsinauvoK, nagsiunera uvagut
akilisavarput. —
Bestilles ved at skive til:
piniartut unga agdlagsinåuput:
nivdlerpatdlagtoKartarpoK. sulingit-
sutdlo uernardlutik tukagtunigdlo nu-
jaKardlutik umiarssuårKap Kåvanit iv-
nårKigsumit aniåput nåparutdlo atuar-
dlugo åpakåtut paorngordlutik pugtå-
mut ånagfiussugssamut ornigutdlutik.
aKugtarfiup iluanit ilungersordlunga
aniniarssarivunga matukut. matule
kiggineKarsimangmat sarmigtariaKar-
para, taimalo pissoKartitdlugo peria-
tårnarsimaKingmat mato seKumiussa-
vigpoK matuersauserfia umiarssuår-
Kap avatånut avungarssuaK tangmit-
dlune.
kalerrisårincK — mayday —
mayday — mayday
pissutsinit tåukunånga pingitsailine-
Skibsfører Underbjerg (i forgrunden) om-
bord på „Miki“.
Kardlunga uvfalo ilugdlima åve ka-
ngujartersimassut skoKåinardlungalo
mikissunik kingugdlersauvdlunga u-
miarssuåraK Kimåpara. sikumut piga-
ma påsivara sulingivfeKartut sinigsi-
massut uvavnit iluagtinerusimångit-
sut. kiale tamåko entarsautigisinauvai
umiarssuårarput umassutut ikiligka-
tut nimårtitdlugo nukigssuarnut tå-
ssångainaic nagdliusimassunut akiuni-
araluartitdlune.
ericigsiminarsingmat påsivarput u-
miarssuåraK énåuniarneK ajornardlu-
inåsassoic aKua sikumut pugtatdlartu-
tumut tugdlune KangåtartineKavigsi-
mavdlune uvfalo imeK sujume igav-
fiup pujorfiatigut initånutdlo isåriå-
tigut initånutdlo isåriåtigut isåjuar-
tOK.
måna KanoK iliuseKartariaKalerpu-
gut uvagut arfinigdlit månitugut inu-
niarsinaunigssavtinut ikiutigssanik si-
kume inigssarput ilimagigavtigo Ka-
nos ilivdlutalunit ånåuneKarsinaunig-
ssavta tungånut.
aKup sujuvdlunit iluanut isernigssaK
inåssutiginångilaK umiarssuåraK imag-
patdlålerdlune KanoK iliatdlangningu-
åkut kivinariaungmat. kisiåne radio
autdlartiniarusungnarpoK, Kitigtartu-
tutdlo sungiusardluarsimassutut nå-
parut amitsoK atuardlugo kingumut
ikerKigpunga.
silåinarssuåkut sikorssuitdlo soKå-
ngitsut Kulautdlugit erninaK silarssu-
armiut tamarmik ajornartorsiulerdlu-
tik kalerrisårutåt autdlartineKarpoK
— Mayday — mayday — Miki Kaer-
KUSsivoK — Miki KaerKUssivoK — ra-
dioKarfit tamaisa — Kangerdlugssup
avatåne sikut nuggersimanerata kimut
kigdlingåne kinguvugut sukasumigdlo
kiviartordluta. tauvalo Angmagssalik
Kinuvigåra tusarsimagunisigut ajor-
nartorsiordluta kalerrisårinerput a-
kerKUvdlugo.
nuånårnera angeKaoK akissugssa-
mut radio sule inigssitdluångikigalu-
nit Angmagssalik nipitoKalune akissoK
tusaravko Kinuvigalutalo sumivfigput
ersserKingnerussumik nalunaerutiger-
Kuvdlugo. kisiåne angnerussumik o-
KaloKatigingnigssamut pivfigssaKå-
ngingmat uterKinarpara ajornartorsi-
ortugut Kinuvigalugitdlo norgemiut —
nalunginavtigik eriravtinltut — kaler-
rerKUvdlugit.
umiarssuårKap inugtai ånåuneKar-
sinaussunik ånåussiniardlutik ulape-
Kalutik kivdlingnåinavigsumik isuma-
galunga aKugtarfingmit anitdlamuv-
dlunga tuaversårtuarpånga umiarssu-
åraK kiveriartinago. iluagtitsivdlutig-
dlo sujuatungånit ånåussarisimavait
KorortoK, uligssiarssuau peKutigssålu-
itdlo, agdlåme tingerdlaut nasigtarfiup
erKånitoK piåsavdlugo pivfigssaKarsi-
måput.
tåssame asullnåungitdlat. aKugtar-
fingmile imagsimassume iluagtitsivat-
dlångilanga tåssa KorortoK sujugdleK
nalussaraluara kivingmat åipålo siku-
mut tordlugpatdlårdlune Kitermigut
napingmat.
ånangniuput gummiussoK savigdlo
pitdlataussartoK Kanigtunguåkut a-
Kugtarfiup Kånut piarérsimassavut
taima itumik nåpitaKarsinaunigssar-
put sitdlmavfiginiardlugo åma iluag-
titsivdlunga tuavinaK Kilerutai kiv-
dlordlugit pérpara. suliaralo kingug-
dleK tassauvoic sigte atauseK igfiatdlo
mardluk unermiliukavkit taimalo åi-
pagssånik månalume kingugdlerpåmik
umiarssuåraK Kimåpara.
issigissaK alianardlunilo avånguarsi-
magunaraluaKaoK Kujanartumik Ki-
laup imavdlo sikunik Kagdlersimassup
kisimik takussåt sikume arfiniliuvdlu-
ta nipaitdluta anertikardlutalo uni-
ngaleravta nåmagtunik atissaKarata
tåssångåinartumigdlo umiarnivtine
sule tupagsimavdluta 400 meteritut i-
titigissumut umiarssuårarput kiving-
mat.
sule sivisujåmik uningagatdlarpugut
sordlume påsineK ajomangajagtoK u-
■miarssuårKavta kivinera. puaussame-
rit kingugdlit nungungmata suarssu-
nguit sule ånåuniarssaråvut, ilåtigut
nigsik, ånoråK gummiussoK natser-
ssuvdlo amia ivssusumik orssulik.
kinguningua ajunårfik sikut Kag-
dlerpåt umiarssuårarput OKalugtuåi-
nångortitdlugo. ånangniutivtalo sinå-
nut nipaitdluta igsåvugut OKaluseri-
savdlugo KanoK ilivdluta pitsaunerpå-
mik ånåuneKarnigssavta tungånut i-
liorniåsavdluta.
silap unerisimånginera pissutigalugo
åmalume Kåumatip uvdluisa ilait 20-t
sivnerdlugit pujortarmat sivisumik si-
kune uninganigssarput nautsorssutigi-
ssariaKarparput tåssame uninganig-
ssarput nal. akunerinik sivisussuseKåi-
narane uvdlunik 19-inigdlunit sivisu-
ssuseKaratarsinaungmat. nerissagssat
tungåtigut årdlerinartoKångilaK.
umiatsiaup ånangniutip ajornartor-
siulerfingme nerissagssamautimini-
nguisa saniatigut igfiauteKarpugut pi-
ngasunik puissivdlo amia, tåuname
kålerdlune agdlåt mamarsinaungmat.
ajunginerpauvordle KorortoK atauseK
peKUtigssamininguitdlo énåusimagav-
tigik.
issimut akiunigssaK ajornerpaussug-
ssauvoK pingårtumik perKautåne ati-
ssavta panernigssåta tungånut. ilua-
KUtigeKårputdle uligssiarssuaK énåu-
simassarput ånangniutivta Kåvanut u-
liliutdlugo KingmiarKatut ilivdluta iv-
fatileravta.
tupamik ajornartornerpauvugut a-
tauseK kisime pujortauteKarmat tupa-
mineKardlunilo. pujortautdlo inger-
dlaortarpoK imaerunigssame tungå-
nut, sivitsungitsordlume imaerutarpoic
arfiniliukavtigume tamavtalume pisi-
massut kingornatigut nakussagtiat-
dlautigssavtinik piumagavta.
nigsik énoråmik gummiussumik no-
Kuserdlugo portusumut erssendgsu-
mutdlo inigssiparput. ajornartor-
siorfingme takorKusårut tåuna alu-
tornavigpoK anordlersukasingme
Kianartume erfalerame. uvagutdlo a-
jornartorsiomerput pivdlugo issiginera
pissusigssåtut alutorisinåungilarput.
umiarnivta kingunerissånik ajor-
nartorsiornivtine KaKugulunit ånåune-
Karumårnigssarput ardléinavtalunit
Kularingilå, miserratigssåungilardle
tupiussavta atåne pilerssårusiomiar-
titdluta nikatdlungakujugkavta.
måna avdlatut ajornaratdlarpoK ki-
siåne uvdlut mardluk pingasutdlunit,
agdlåme imaKa sapåtip akunera atau-
seK utarKivdlune. uvdlutdle taima si-
visutigissut Kångiugpata pilerssåruti-
gårput nunap anguniarnigsså.; kisiåne
aitsåt taimaisiugssamårpugut ujåssi-
nerigaluit tamarmik taimaitineKarpa-
ta.
kilometerit hundredengajait Ånilår-
nerup kangerdliumarnata tungånut i-
ngerdlaneK ajornarnaviångitdlat au-
ssap uvdluisa pitsaunerpårtåine. su-
jornatigutdlume taimaisiortoKarérsi-
mavoK tåssa Hansap inue tamatuma
migssardluinågut kangerdliumarnup
Kinguanut pisimangmata imalunit
Teddyp inue Kåumatine pingasune si-
kune såvtersimangmata.
ujassineK
uvdlup KerKata migssåne påsivar-
put ujarneKalersimavdluta tingmi-
Ssartup atautsip pukitdlune Kulåupat-
dlangmatigut pujordle uvsingmat ta-
kuneK ajornardlune. KulåuneKarne-
ruvdle nuånåjatdlagtipåtigut; Kumo-
rortitagssanigdlo piarérsimavugut er-
sserKingnerussume KUlåuneKåsagalua-
ruvta autdlartitagssavtinik.
uvdlup KerKata kingoma mardluk
migssåne iculåuneKarKigpugut, silale
sule pujortuarpoK. avdlatutdlo ajor-
Kingmat uggorilerparput nalerKersu-
tauvdlune autdlakåtitsissut auume i-
lissivingme piarérsimassoK énåusimå-
nginavtigo.
uvdlup sivnerata ingerdlanerane o-
Kagssardleriartorpugut, amerdlaner-
ssavutdlo pissariaKaKissumik singu-
ssalerugtordlutik itertineKarput pigår-
tup takorKusårutivta kigdlinganituar-
tup nalunaerfigingmatigut sila ersser-
KigsiartulersoK.
unukut arfineK mardluk saniane er-
sserKigserKigpoK. tåssalo uvdlaung-
matdle nal. 3 sikumlsimavugut. nal.
akunerata KerKa Kångiutingitsordlunit
tingmissartut mardluk takuvavut si-
kup sinåta Kulåne uteKåtårtut taimåi-
tordle takusinaunata.
nal. 8 unukut kisame ilimagissarput
takulerparput: umiarssup nåparutåne
nasigtarfik erssersoK. taimanernitdlo
iculariungnaerparput måne uninganig-
ssarput sivisunaviarungnaertOK åmalo
umiarssuarmit tuperput takuneKarér-
simassOK. tamatumunga nalunaeKU-
tauvoK pujorfiup pujorssua ilisimatit-
dluta norgemiut umiarssuånguat ta-
maviårdlune tungivtinut ingerdlassoK.
Angmagssalingme aulagsagsimårne-
KarsimaKaoK Kujanartumik uvagut i-
lisimångisavtinik. telegramitdlo si-
låinarssuåkut ingerdlaortuarsimåput
KanoK iliuseriniagkat Kanoir iliuseicar-
nigssatdlo pivdlugit pilertomerpåmik
navssårineKartiniardluta.
Islandip kitånit Norgemitdlo ilitser-
sutit autdlakåtineKarput; ikiuiartor-
tugssatdlo sumivfivta kingugdlermik
nalunaerutigissavta tungånut autdlar-
tineKarsimåput. angnertumigdlo ånåu-
ssiniartoKalerpoK inuit arfinigdlit i-
nunerat pivdlugo ajornartorsiornivti-
nigdlo autdlakåtitsinerput — radiokut
autdlakåtitsissuput minutit ikigtu-
nguit tamatuma kingoma atorsinau-
jungnaivingnigsså sujorKUtilårdlugo
pisimassoK — ikionrunerputdlo tusar-
neKarsimavdlune.
Angmagssagdlip radioata uvdlup
KerKane autdlakåtitsissarnermine si-
lamik nalunaeruteKarérnermigut oKa-
lugtartup nutainik autdlakåtitsinera
uvdlumikut tusagkap ilungersunéssu-
sianit malungnauteKarportaoK; åmalo
ernerssuara Kiångarme atuarfingmit
angerdlarsimangmat OKalugtuardluni-
lo Miki inugtanilo tamarmik ajunår-
simassut nuliara sivikitsumik aliasug-
tilivigsimagaluarpåt.
uvdlormile tåssane pisanganartoica-
Kissume ingmånguåinardlunit erKar-
sautine kisime pigisimångilai. igdlo-
Karfingmiut ikingutit ilumortut ag-
gertuartarsimåput. kavfisorneKarsi-
mavoK sutdlo tamarmik oKaluserine-
Kardlutik Kularinagulo tamavta ånåu-
neKarumårtugut. taimaisivdlunilo
KUlarneK angnerunialersinausimångi-
laK måssa tamåko tamarmik tunuåne
Kamajuaraluardlune.
oKartoKartarpoK ajornartorsiuler-
fingme aitsåt ikingutit ilumortut på-
sinarsissartut. tamatumalo ilumussu-
sia påsivarput. isumaKarpunga silar-
ssuarme nunaKarfingne ikigtuinarne
taimågdlåt nåpitagssåusassoK misi-
gingneKatigingningneK atugkanigdlo
atueKatigingningneK piviussoK kina-
lunit sujunigssap nalunartuanit måne
Kalåtdlit-nurtåne inuiånguane ericor-
neKarångat.
aussarigsinersiornerme ikumatitag-
ssarssugaluaK Angmagssalingme au-
ssaunerane pisimassut pingårnerssaisa
ilagissartagåt åma taimaitineKarsima-
vok uvagut månitugut — agssavut u-
lutdlugit pigsigsårdlutalo unagserni-
ardluta — atarKiniardluta. sianigissa-
Kångilagutdlo igdloKarfiup uvdluinai-
sa ilåne erKigsinartartume taima au-
lagsagsimårtitsitigisimagavta.
ikumatitap aumai kingugdlit nungu-
livigsutdlo nalunaerut tikiusimavoK
tamavta ånåuneKartugut. isserpag-
ssuitdlo Kujaniarnermit pisanganer-
ssuvdlo Kångiuneranit KUvdlilisineKar-
simåput Drachmannip aussarigsineK
pivdlugo erinarssusiåta nuånersup
naggatåtungå KorKukut nauvdluarsi-
massukut sivinganertigutdlo ivigalig-
tigut nipigtordlune tutsiungmat „— a-
jugåussutigineKarsinauvoK umatit ku-
lardlutik nigdlertingigpata.“
måna ajugåussutigineKarpoK; eririg-
sinerdlo iluåtdlangnartoK uvdlup pi-
sanganartoKaKissup kingornatigut
nagdliupoK, tåssame sanilit nunanca-
titdlo aliasungnerat isumålungnerat-
dlo tamanit atorneKarmat. erninardlo
Kitåtorssuéngorput nalorninartor-
siorneK katerssorsimassunguanit pi-
viussumik nagdliutorsiornigssamut
pivfigssarsissunit tingititaungmat.
uvavtine norgemiut umiarssuånguat
puissiniut sikorssuarnut akiuterussår-
poK. tangmårfivtinit mile migssilior-
dlugo ungasigtigissumut unigtariaKar-
poK. taimåitumik sikukut pisugdluta
tungånut autdlarpugut ånangniuput
uniardlugo, agdlautigineKarnermisut
pitsautigingikaluardlune taimåitoK or-
Kuisimatisimavåtigut.
sikutigut avKutå via dolorosatut (å-
niarnerup avKUtåtut) ipoK nipaitdlu-
nga ilåka malileravkit nangmagdlugit
Korortorput peKutigssavutdlo åmalo
umiarssuårKap uvanga pivtordluinaK
issigilerdlugo sungiusimassama ånai-
nerata artornartua.
umiarssuarmut aputdluaravta ki-
ssartunik nerivdluta kavfisorérdlutalo
kinguningua nal. akunera atauseK icå-
ngiutOK avångasingmik anorerssuar-
torssuångorpoK døgnit mardluk nåvig-
dlugit sivisussusilingmik tiguneKarsi-
mångikaluaruvta KUlarnångitsumik a-
jornartorsiorfigssaraluavtinik.
kingorna puissiniumit umiarssuarmut
issigtorsiumut Kista Dan-imut ikine-
Karpugut, sapåtivdlo akunera atauseK
Kångiungmat ajungeKissugut Angmag-
ssalingmut pissupåtigut. igdloKarfing-
miut tamarmik aterfiorput ilagsiartor-
dluta ånangnivtinilo pivdluarKuniar-
dluta. tåssalo ukioK tåuna piniariar-
nerup sujugdliup naggatå tamatumane
sujornatigut ardlaleriardluta misigi-
ssartagkavtitutdle nikanåssuserput
påsivdluartariaKarsimavdlutigo.
Niels L. Underbjerg.
K. GRØNVOLD . Legetøj . Fælledvej 1 7 . København N.
JOH. P. ANDRESEN & CO.
Orgel, Harmoniums-
Fabrik.
RINGKØBING
Dukken »TUT« — størrelse 55 cm
inussaK »TUT« — angissusia 55 cm
8