Atuagagdliutit - 21.09.1961, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
X tamanitdlo
tigulagkat
pakatsivugut
„Atuagagdliutit“-ne nr. 18 — 24.
aug. uk. måna Klip. 16 OKautsit imåi-
tut atuarneKarsfnåuput: „— tunga-
vigssaKångitsoK isumaKåsavdlune Ka-
låtdlit-nunåne imigagssanik aulakor-
nartunik atuineK — imalunit atorner-
dluineK — ima angnertutigilersima-
ssok inuiaKatigit atautsimut tamatu-
muna ajoKUtigssarsisimavdlutik" ama:
„— atuineK ima angnertutigingitsoK
tamåna årdlerinartorsiortitsilersimav-
dlune“. tåssa landsrådip imigagssaK
pivdlugo udvalgiata oKauserissai, nu-
navtine imigagssamik atuineK misig-
ssorérsimavdlugo påserérsimavdlugu-
lo nunavtine imigagssamik atuineK
Danmarkimingarnit åmalo nunanit
Europap kitånltunit angneroKissoK
(tåssa 50 °/o-imik). oKauserissat atua-
réråine aperKutinik imåitunik aper-
KuteKångitsorneK ajornaKaoK: ukiune
kingugdliunerussune „Atuagagdliu-
tit“ aviséncatdlo avKutigalugit imi-
gagssap atornerdlugaunera pivdlugo
OKatdlinerujugssuaK ilumut tungave-
Kångitdluinarsimanerpa? pissutsit ali-
anartut ilåne agdlåt ånilårnartartut
politinit, landslægemit, Kalåtdlit-nu-
nåta provstianit, inuinarpagssuarnit
silatånit akissugssåussutsimigdlo på-
sisimassaKardluartunit agdlåtdlo
landsrådip nangmineK ilaussortainit
ardlalingnit sarKumersineKartartut i-
lumut soKUtigineKångitdluinarsimå-
pat? tauvalo OKausingnåtOKaK una
KagfartingitsorneK ajornaKaoK: „uva-
gut kisivta nalungilarput!"
taimåitordlime landsrådip udvalgia
nangmineK påsissåinavingminik tu-
ngaveKarsimångilaK, „inuiaKatigissut-
simigdle misigssuisitat“ OKausé —
tåuko kisivisa — tungavigssamisut
Kinersimavai. „misigssuisitat“ tåukua
suliamingnik ilungersussinerat miser-
ratigiuméngitdluinaraluardlugo tai-
måitoK sapiserdlunga imåitumik a-
perKuteKarniarpunga: sordlit tatigi-
narnerupat, ilumut pisimassuvit uv-
dlut nungutdlugit inoKataunerme uv-
dlutdlo nungutdlugit inungnik tama-
nik sulivfigingningneK avKutigalugo
påsissat, imalunit inungnik atausiå-
kånik Kinigkanik aperssuinafnikut
påsissat?
åma landsrådip udvalgia ima OKar-
Pok: „atuineK — ima angnertutigi-
ngitsoK tamåna årdlerinartorsiortitsi-
lersimavdlune". taimale oKauseKara-
luartut taimåitoK påsinångitsungilaK
ilorpiamingne årdlerissuteKångitsu-
ngitsut, taimåingigpåme sujunersuti-
nik abc d-migdlo sarKumiussaKarni-
arsimåsångikaluarput. kisiånilime å-
ma aperKutauvoK sujunersutit tåuko
pissutsinik imigagssanik atornerdlui-
nerup ajorsiserérsimassainik pitsau-
nerulersitsingårsinaunersut, tåssa pi-
ssutsinik ukiune kingugdliunerussune
„Atuagagdliutit“-igut landslægivdlo
agdlagaisigut sarKumiussorneKartar-
tunik. taima isumaKarnivnut måna
navsuiautausinåuput:
1. pissutsit imigagssamik atuiner-
dlungnerup nagsatarissartagai måna
tikitdlugo sarKumersartut najorKuta-
ralugit aningaussarsiorneruvdlo pit-
saunerujartuinarnera encarsautigalu-
go ajoraluartumik icularnaussarpoK
årKigssussiniarnerit a-me b-milo su-
junersutigineKartut imigagssamik a-
tuinerup malungnartumik migdleriau-
tigisinaunerai., 2. ingm. c-me sujuner-
sutigineKartup malungnauteKangår-
nigsså sule KUlarnauteKarneruvoK. i-
natsiseKarérporme inuit 18 inordlugit
ukiOKartut imigagssamik imertineKå-
sanatigdlo pisisineKåsångitsut, ilu-
mortordle OKautigiumagåine OKardlu-
åinartariaKarpoK perKUSsut tåuna
malingneKångitsoK, polititdlo nalu-
naerput tamåna politit amigarnerénik
patsiseKartoK, taimaingmatdlo suju-
mut ilimagerértariaKarpoK sujtiner-
sut malungnauteKangårnaviångitsoK
— sulilo Kularnarneruvdlune nuna-
Karfingne politéKångitsune, tamatu-
mungalo atatitdlugo sule åma måna
erKarsautigissariaKarpoK: ilimagine-
Karsinauva angajorKåt imerniartarfi-
liarnigssamik soKutigissaKångitsut Ki-
tornatik pissutiginavigdlugit imerni-
artarfiliartalisassut? taimailiortalisa-
galuarpatalo ininguit ulivkårtuarta-
rérsut sule angnerussumik ulivkårtu-
alisåput Kularnaitsumigdlo tamatuma
nagsatarinåsavå imerniarnerup sule
angnerulinarnigsså. — isumaKarto-
KarsinauvoK taima OKalungnivkut nå-
lagkersuissut nikanarsarniardlugitdlo
imernermik migdlisainiardlutik suli-
neråne tatigissaujungnaersiniarivka.
tamåna suj unertaringitdluinaKåra.
sujunertarinarpara 1. inuiangnut inu-
inait peKatauvfigissånik nålagkersor-
neKartunut ilaussunera tungavigalugo
akornusersugaunanga isumavnik nav-
suerutigingnigsinåussusera atorniåi-
narpara, 2. isumaKarama nunavtine
nålagkersuinikut sulinerme pissusivi-
ussut tungavigalugit sulissariaKartoK,
pingårtumigdlo inuiaKatigingnut pi-
ngåruteKardluinartut sulissutigine-
Karneråne, imigagssavdlo atorneKar-
nera suliagssanut taimåitunut ilauv-
dluinarmat, kisalo 3. isumaKarama i-
natsiserpagssuit malingneKarsinåu-
nginertik pissutigalugo påpiaråinar-
mitut ilårtorneKarpatdlårnigssåt mi-
anerssutigissariaKartoic tamåna nålag-
kersuissut pingårtitaunerånut migdli-
sautauginarsinaungmat.
KUlaringilara amerdlasut — erKor-
tumik — imåitumik aperKuteKarfigi-
umésagånga: ivdlime KanoK sujuner-
sutigssaKarpit? tåuna apencutigssåu-
sagunartoK akingikatdlartitdlugo i-
måitunik OKauseKarKårniarpunga: u-
vanga inup nangmineK aulajangissug-
ssåussusianik (frihed pingårtitsissut)
ilagånga, frihed-ime inup pigissainut
erdlingnarnerpånut ilautipara — tåssa
pissusigssaK erKordlugo atorneKarta-
rångat. taiméikaluartordle inuiangnut
inatsisitigut årKigssugaussumik inger-
dlatitaussunut ajornaussatdlåraoK fri-
hed iluarissaK nåmagtitdlugo atusav-
dlugo, inuiangne taimåitune åncig-
ssussinerpagssuaKartarmat inuiangnut
ajoKutausinaussunik pinavérsårtitsi-
nigssaK pissutigalugo, inatsisitdlo tai-
måitut inuit tamardluinarmik åssi-
gingmik maligagssarissarpait, nauk
taimailiornigssaK inuiait ilaisa soku-
tigigtaitsut amerdlångikaluartutdlunit
pissariaKalersisimagaluarångåsusk.
taima åndgssussinerit uvavtinisaoK
pingitsorneKarsinåungitdlat, agdlåt i-
sumaKarnarpoK taimailiornigssaK u-
vavtine pissariaKarnerussoK, tåssa u-
kiune ikårsålerfingne inugavta Kåu-
marsagaunerdlo nåmagtOK sule pigi-
lersimanago. kingugdlerdlo tåuna pi-
ssutigsauvdluinarpoK inuiaKatigit su-
junigssamut atassumik ajoKutigssar-
sivfigisinaussåinut igdlersorniardlugit
piårtumik årKigssussisavdlune. imi-
gagssavdlo atorneKarneranik migdli-
sainiarneK taima årKigssussinigssat
pingårnerpåt ilagivdluinarpåt.
aussaK måna K’aKortume ajoKit
kursuseKarneråne 12—19. juli pissu-
me uvdlut ilåt atauseK palasit najutut
ilagalugit.ilagingnut tungassut erKar-
torneKarput. tåssanilo katisimångit-
ngitsut éiparigtut inoKatigigtarnerat
ilagit tungånit KanoK issigissariaKar-
nersoK erKartorneKartut ilagåt atåti-
gut atsiortumit sarKumiutaussoK.
sujunersuissoK tamåna pivdlugo o-
KauseKarérmat OKatdlisigineKangåtsi-
arpoK isumat åssigingitsut sarKumiu-
neKardlutik. OKatdlineKangåtsiarér-
matdlo sarKumiussissussunga piumav-
figineKarpunga tamanit atuarneKarsi-
naussungordlugo agdlautigerKuvdlu-
go. imaKalo „Ilagingnut atuagagssiaK"
piukunarnerugaluartoK „Atuagagdliu-
tit“igut agdlautigisavara avise tåuna
KavdlunåtutaoK agdlagaussarmat Kav-
dlunånit åma atuarneKarsinaorKUv-
dlugo.
sordlo naluneKångitsoK inuit priva-
timik inunerånut (nangminiussusiå-
nut) tungaKigame ingmikut inatsisi-
tigut tamåna maligagssaKartineKéngi-
laK taimailernaviarunaranilume. ta-
månalo pivdlugo inatsisinik atortitsi-
ssunit (politinit) malerssugagssauna-
ne. apereriartalo: tamåna ilagingnut
(imaKa OKardlune: ilagingne kivfar-
tutilingnit) åma KarssupineKåinåsava?
nunavtine ilagingne sulissut nåla-
gauvfingmit atorfeKartitaugamik ka-
tisimångitsut åiparigtut igdloKatigig-
dlutik inoKatigigtarnerat åma Kulau-
suginåsavåt inatsit folketingip suliai-
sa suliagssaisalo avatåningmat plssu-
tiginardlugo? — arajutsisimångikalu-
arpara OKalilssissut ilaisa tamåna ag-
tortaråt tamåna pivdlugo pissariaKar-
tarångat. ménale åma nalungeKårput:
OKaluseK inuit akornåne OKatdlisig-
ssatut (diskussion) issigissagssåungit-
sok. taimåitoKarångat ilagit tusarnår-
tortaisa nipangerdlutik tigussarpåt.
sårdlume OKaluseK sunalflnit amer-
dlanerpagssuartigut pineKartartoK,
akiumassoKarsinauvoK: inatsisit tu-
ngavine (grundlov) inuit inunerata i-
nimigissagssaussutut pissariaKartit-
dluinarneKarnerata IgdlersorneKarne-
ra pivdlugo tamåna suniartariaKångi-
laK, nålagauvfingme inugtaussutut i-
natsiseKarneK tungavigalugo taimatut
imigagssamik atuinex pivdlugo o-
Kausiussartut sujuline erKartorneKar-
tut nangminerdlo påsisimassåka tu-
ngavigalugit isumaKarpunga: 1. imer-
niartarfingne imigagssagdlertarneK u-
nigtikatdlartariaKartoK måko pissuti-
galugit: a. imerniartarfingne erngu-
tarneK inusugtut ilerKordlugtungori-
artortarnerånut avKutaungmat pi-
ngårtumigdlo inusugtuarKat, b. unu-
arsiortarnerssuaK sulinermut piginåu-
ssutsimut kinguarsautaungmat taima-
lo sulinikut nåmagsissaKardluarnig-
ssamut kinguartitsissuvdlune, nauk
tamåna nalivtine xagfarsagagssat ila-
givdluinaraluaråt, 2. igdlune imiortar-
neK inerterKutéusassoK méko pissu-
tigalugit: a. aulakornartumik pendng-
nångitsumigdlo imiortartut amerdla-
vatdlårmata, b. nunarput Danmarkip
ilagivingmago, tåssanilo igdlune aula-
kornartunik imigagssaliortarneK iner-
tenuitaungmat, kisalo 3. tauva imi-
gagssat kigdlilersugåungitsumik han-
delip niuvertarfinainit privatimigdlo
niuvertarfingnit kavsigsunguanit tai-
mågdlåt pisiagssåusåput.
sujulinit påsineKarsinauvoK ukiune
kingugdlerne nunavtine imigagssat
pivdlugo OKatdlineK soKUtigeKalugo
maligtarisimagiga taimåitordle oKat-
dlitunut ilaorKuniarsimananga, tåssa
isumaKarama oKatdlitut oxausé lands-
rådimit inuiangnut tamanut sivnissu-
ssumit imigagssaK migdlisarniardlugo
suliniarnigssame tungavigssåusavdlu-
tik nåmåsassut. kisiånile taimailiorto-
Kångingmat tauva nipangerdlunga
tusarnårtuinaunigssaK nåmagiung-
naerpara, nauk landsrådime suleKa-
tauvigdlunga ilaussortaujungnaeralu-
ardlunga (sivnissugssåinångoramame)
sule soKutigissariuaravko nunavtine
pissutsit ajungisiartornigssåt pivdlu-
go nålagkersuissutigut suliniamerme
mingnikutdlunit tapersersuisavdlu-
nga.
Narssame, augustip 30-åne 1961.
G. Egede.
isumaKarssusex ilumut iniminartuvoK.
kristumiussordle taimatut pisinauti-
tåussuseK pissutigalugo nåkåinartug-
ssåungilaK. ilagingnilo sulissut erKor-
nerussumik ingerdlaniåsagunik bi bile
najorKUtaralugo inungnut påsisitsini-
åsåput. tamåna pivdlugo inoKatigit i-
laisa susupagissatut Karssupitåt isu-
maga maligdlugo ilagingne sulissut
nipaivfiginarsinåungilåt. tamåna piv-
dlugo ilåtigut pissariaKartiparput i-
nuit pineKartutaoK ilångutdlutik o-
Katdlisigissagssåtut sarKumiukumav-
dlugo. taimatut åiparigtut inoKatigig-
tarneK kalåtdline atutarpou icavdlu-
nåtdlo nunavtinitut ilåtigut åma ator-
tarpåt. atåtigut titarKUvara: ilåtigut.
(påserKuvaralo tusangiatsagtoKartåi-
narmat inungnik taimåitunik uparu-
ainerme ardlåinik igdlersuiniarnanga-
lo ajortitsiniéngitsunga, inuitdle på-
singnerKUgika inuit akornåne ilumut
taiméitoKartarmat).
pissuseK tamåna kristumiussuseK
tungavigalugo iluångilaK. tamatumu-
nalo pinarane åma inoKatigit pertu-
jåinerussumik ingerdlanigssånut ilu-
aKUtåungilaK.
påserKugaluarpara ajortitsiniardlu-
ne tutsiunerdlugtitsiniardlunilunit
måna sarKumiuneKångingmat. pissa-
riaKalersorinarmatdle iluaKutigssaK
suj unertaralugo sarKumiuneKarpoK.
kalåleKatimalo ilait erKarsautigine-
ruvdlugit ilisimarKugaluarpara ajor-
naKuteKångingmat anonymiussumik
agdlagaKarneK agdlagtunit imaKa ig-
toruteKarsinauneK pivdlugo anonymi-
ussumik agdlagaKarneK atorneKardlu-
arsinauvdlune åncigssuissunut kinéu-
ssuseK nalunaiginardlugo. (anonym
grikerit oKauseråt isumaKarsimassoK:
arKitsoK. taimatut anonymiussumik a-
tuagkiorsinåussuseK agdlagaKarsinåu-
ssuserdlunit aviseKarneK pivdlugo i-
natsisine akuerissauvoK, sornguname
Danmarkime, januarip 3-åne ukioK
1851).
taimatut sujuleKutaussumik agdla-
gaKatsiarpunga neriugdlunga OKatdli-
sigssatut angmassutut nåmagkatdlar-
tOK.
Frederiksdal, den 26. juli 1961.
Thorvald Simonsen.
nAN Nanitwa semi diesel
leveres fra 80-280 hk
Type Antal cyl. hk Install. | længde j Vægt
2 T 2 80 2435 i 1 3200
3 T 3 120 2855 4000
2Z 2 140 3065 6000
3 Z 3 210 3645 7800
4 Z 4 280 4125 9800
BEMÆRK den lave vægt og korte installations-
længde.
Motorerne er som standard udstyret med tele-
flexbetjent hydraulisk kobling og vendbare
skrueblade.
Ved bestilling af nyt fartøj i Danmark venligst
indhent tilbud.
Spørg efter brochurer i motordepotet.
Type 3 T på 120 hk er i foråret 1961 blevet in-
stalleret i m/b „Poul Egede“.
b
•n
OKitsuvoK initunane.
Danmarkimit angatdlémik nutåmik piniaruvit
KanoK akeKartitsiniarnersugut tusarnialåratdla-
riuk.
motorinut sitdlimateKarfingmit naKitanik åssigi-
ngitsunik piniamiarit.
type 3 T 120-nik hk-lik 1961-ime upernåkut m/b
„Poul Egede“-mut ikuneKarsimavoK.
A/S Motorfabriken DAN
Adgangsvejen ESBJERG Telegramadresse: DANMOTOR
aitsåtdliåsit sanavdluagaK
(nalunaeKutåraK ingnagtautdlo atautsimortut)
InKnagtaut nalunaeKutartallk .............. kr. 42,50
extra-extra ................................. 47,50
UE ..J angutlnut nalunaexutArax 17 sten uvdlorsiu-
11 “ it. tltallk, lmagtQsångltsox ................. . 55,00
r' ms: - ^ exti-a ........................................ 65,00
extra-extra ................................. . 7o,oo
amavdlo nalunaexutfirA pltsavlvlk .......... . 42,50
nalunaexutAratc 30 at. lngmlnftrdlune amflrtar-
tOK, tatmAgdlAt akeKartox ................ . 07,50
arnanut angutlnutdlo nalunaekutArax pltsak _ 85,00
nukagplaricanut kr. 18,00 — nlvlarslarx... „ 20,00
kussanarsardlugit sanAt kr. 35,00 Sma........ 40,00
' ) Bd plntagkat x-Uerdlugo nalunaekutseruk. agdlagflglguv-
\*‘æM■! tlgut aktsa agdlagartalt Assiliartagdllt nagsiutlsavavut.
S KWlomouérKustpkat, tluarinptkdine utertinekarslnaussut
Mzm
AXEL HANSEN - Vigerslev Allé 7 - København Valby
ajornartorsiutit ilåt
2