Atuagagdliutit - 21.09.1961, Qupperneq 5

kalåtdlit eskim unit sujuartuput
Amerikame professore Svend Frederiksen nulialo Helene Sofie
OKalugpalårtut amerikamiunik, eskimut onausisa kulturiatalo
ilisimatussutsikut pingåruteKarneranik nuånårutigineraratdlo
nunavtine sujumukarnerssuaK takussartik
uivssuminångitsungilaK Amerika-
mit professorimik tikerårneicardlune
kalåtdlisut OKalugtumik, tusåinardlu-
go nalunarane méraunerminit OKau-
serigai. Svend Frederiksen ama nu-
navtine inungorsimavoK agdliartorsi-
mavdlunilo, atåtagalugo palase V. C.
Frederiksen, Kanga Sisimiune Manit-
sumilo palasiusimassoK. Svend Fre-
deriksen Københavnime universiteti-
me soraerumérérame nunavtinut u-
tersimavoK, kalåleK Helene Sofie si-
simiormio nuliartåralugo Nungmilo i-
liniarfigssuarme iliniartitsissusimav-
dlune. sivikitsulnarmigdle månisima-
vok 1931-me autdlarsimavdlune. ta-
matuma kingorna Københavnime uni-
versitetime eskimunut tungassunik
ingmikut iliniardluarsimavoK 1948-
mitdlo USA-me universitetit ilåne
eskimut OKausinik professoriusimav-
dlune.
— nuliaralo nuånårutigeKårput nu-
na inungorfigput takorKigkavtigo,
professor Svend Frederiksen OKarpoK.
tupigusuatdlangnaKaoK peKånginivti-
ne taima sujumukarneKartigisimang-
mat. inusugkatdlaravta Nuk igdlo-
KarférånguvoK månåkut nutålianik a-
tortulersugåungitsoK, inue tamarmik
ingmingnut ilisarisimavdlutik. tåssa
taimane iginermik ikumassunik Kut-
dleKaratdlarmat månale Nuk avdla-
ngorsimangårame Amerikame nunåi-
narme igdloKarfit akungnagtut ilånut
aulassinåinéngorsimavoK. ilame aja-
ssornaKaoK — måko avKUsinerme
Kutdlit, kalåtdlit igdlue åndgssutdlu-
agkat ingnåtdlagissamik ingerdlassu-
nik errorsissarfigdlit, avKUsigkanik i-
misivigdlit! Kalåtdlit-nunåt malung-
navigsumik sujuartortauvoK eskimo-
Karfit akornåne teknikikut Kåumar-
sainikutdlo. Canadame Alaskamilo
eskimut kinguarsimaneroKaut. amer-
dlanerssait atuarsinaunatigdlo agdlag-
sinåungitdlat, Kissungnik Kalipaute-
Kångitsunik igdlupalånguaKardlutik
tujorminaitdlisarneKångitsunik siag-
dlileriartoK kusertartunik.
inusugtut inornerungitdlat
— inusugtut ama eKinganerulersi-
måput, fru Helene Sofie OKarpoK. tug-
dlusimårnarpoK kalåleiratit taima pi-
sungorsimatigingmata, atissarigsisi-
maKalutik. tupigusulångitsorfiungilaK
inusugtut takulerdlugit, nunat avdlat
inusugtåinit inornerungingmata ati-
ssamikut. tamåna erninaK malugisi-
mavara atissanik påsisimassaKalåra-
ma, tåssame igdloKarfigssuarme Wa-
shingtonime Amerikame nålagkersui-
ssut najugåne merssortarfigssuarme
sulivfeKarama nålagkersuissunut i-
laussortat nuliait nunanitdlo avdlanit
nålagkersuinikut autdlartitat nuliait
kj oliliortarsima vdlugit.
maskinanik kivfagdlit
Amerikame inuneK sordlo Dan-
markimingarnit avdlaoKaOK. tasama-
nimiut tupingnartumik ulapitorssu-
put, igdlumingne angerdlarsimajuit-
suvdlutik. amerdlanerit igdlumingnut
sinigkiartuinartarput. igdlume ningi-
orpagssuit sulivfeicarput kivfaKartå-
ngikaluardlutigdlo suliagssatik nå-
magsisinaussardlugit igdlume nutåli-
anik atortorigsåKigamik. mana tasa-
mané åma igavfenalerpoK maskinanik
kivfalingnik, taima OKaråine ajungi-
neruvoK, tåssame ningiup suliagsså
angnerussoK unaulermat tortartari-
ssat åssigingitsut isumaginigssåt. i-
gavfitdle taimåitut sule akisoKaut i-
kigtuinait kisimik tamåkuninga pisår-
nigssamut akigssaKardlutik. USA-me
teknike ingassagdluinarpoK. fjernsyn
atugaoKaoK uvdloK tamåt autdlakåtit-
sivit tamalårpagssuit nalinginarpag-
ssuarnik autdlakåtitsissardlutik. tå-
ssale uvavtlnut erKuméKutå autdla-
kåtitsinerit kigdlerKutinardlugit nior-
Kutigssanik ugsagsårissaramik. nuå-
nertångikaluarpoK ilåne nålagiartu-
nik autdlakåtitsivdlutik akugdlorKuti-
nardlugo niorKutigssanik soKutåu-
ngerKingnånik ugsagsårissaramik.
igdloKarfigssuarne pitsut
isumaKartoKatdlariaunanile ameri-
kamiut tamarmik pisorssussut. amale
pitsortaKarput ingassagdluinartumik.
taimåitumingme måne Danmarkimi-
lunit takussagssaKångilaK. igdloKar-
figssuarne tamane pitsut najugaKar-
feKarta'rput, pingårtumik negerit ini-
gisséinik. igdloKarfiup nålagkersui-
ssut najugåta pitsoKarfiane igalår-
pagssuit igalårtanångitsut takugssåu-
put, måkulo negerit avKusininarme
singutut. ikiuiniarnerup tungåtigut
tasamane kinguseKaut, ugpeKatigitdle
åssigingitsorpagssuit tupingnartumik
pitsut akornåne suliniarput nersorta-
riaKartumik.
— Kåumarsainerup tungåtigut åma
USA kingusingneruvoK Europap kitå-
ningarnit Ruslandimitdlo uvia taper-
sivoK nunautigdlit KaKortut ilarpag-
ssue atuarsinaunatigdlo agdlagsinåu-
ngitdlat, atuarfilingmut ungasigpat-
dlårnertik pissutigalugo atuartineKar-
simånginamik. åma atuarfingnut pit-
punga. ilånériardlunile åma KaKortu-
nginera erKaineKartarpoK. taimaili-
ssoKarångat erssenrigsumik akissar-
påka: „arrå, eskimut indianeritdlo,
Kanortut maunga perKajångikatdlar-
matale Amerika nunagisimavåt". — o-
KalungniaKissut sordlo tåssa Karnge
tagiardlugit, nivdlerKigkaluåsångit-
dlat.
— KaKortungitsunik nåkoringningi-
neK avdlatut åma isumaKarfigineKa-
missålersoK nalunångilaK, professor
Svend Frederiksen OKarpoK. amerika-
miut tamatumuna Kautukiartorusså-
lerput, naligigsitsinigssaK pissortat a-
kornåne ilalerneKartoK malungnarsi-
artordlune. månamut imåisimagaluar-
:*SÉ»
professore Svend Frederiksen nulialo Helene Sofie
Professor Svend Frederiksen og frue
saussunut méncat pisiniarnerat ajor-
naitsuinåungilaK. Amerikame mérKat
atuarfine iliniagkat åpasingneruput
Danmarkimingarnit Europavdlo kitå-
ne nunanit amerdlanernit. kisiåne A-
merikame atuarfingne agssagssorner-
mut tungassut pingårtineKaKaut, mér-
Kat inutigssarsiulernigssåt ernarsauti-
galugo sungiusaineKartarmat.
KaKortungitsunik nåkoringni-
ngineK
— amerikamiut ajungeKaut, fru He-
lene Sofie OKarpoK. ikiuiumatoKaut
pingårtumik tikerdlånik. issertusinåu-
ngilarale amimikut åssigingitsunik
ingmikortitsineKarmat, angnerussu-
mik negerit taima pineKardlutik. uva-
nga KaKortunut naligitineKardluinar-
poK amerikamiungusagåine OKautsit
inuiaKatigingnutdlo kikunut ataneK
taimaititariaKartardlutik. tamånale i-
luångilaK inuiaKatigit naKisimaneKå-
ngitsut Amerikap sujulerssusagpagit.
åma ilisimatut akornåne eskimunut
tungassut soKutigineKariartuinarput.
Amerikame sujulerssortaussut akuer-
ssoriartuinarpåt eskimut såriarfigssa-
Kartitauvfingmik iluane sujumukar-
nigssåt oKautsimingnigdlo arsårneKå-
nginigssåt.
eskimut ilisimatutdlo
ilisimatut påsiartuinarpåt ajornar-
torsiutit angnertorssuit årKingniarne-
Karnigssåne pingortitanut tungassu-
mik ilisimatusarneK kisime nåmångit-
sok inuitdle uvagut ingmivtinut ilisa-
rineruniartariaKartugut. inuit sujuar-
' simassut kulturimikut åssigingitsor-
pagssuarnik akussaungmata inup pi-
ssusianik misigssuivfigisavdlugit na-
lerKutingitdlat, eskimutdle kulturimi-
kut sule akuneKéngitsut taimatut på-
siniainigssamut piukunardluinardlu-
tik. KularissariaKångilaK ilisimatu-
ssutsikut angnertorujugssuarnik påsi-
ssaKartOKarumårtoK eskimut kulturi-
ånik oKausinigdlo misigssuivdluarni-
kut. inuinuko kinguarsimassut ilisi-
matussutsikut misigssuivfigineKanta-
lårtorujugssuit, naluneKångilardle ki-
nguarsimassunik taineKartartut akor-
nåne pinerdlugtunik, avigtunik, ing-
minutdlo toKutunik tusarssaussoKå-
ngingajagtoK, uvfa tamåko sujuarsi-
massorssuarne angnertumik ajornar-
torsiutaulersimassut.
agdlauserput atåssutitut
taimaingmat Kangale erKarsautigi-
simavara eskimunut tungassumik mi-
sigssuissarfeKalernigssaK. tamåna nu-
nane åssigingitsune ilisimatut politi-
keritdlo tapersersorpåt, sulile taimåi-
toKalernigssånut aningaussatigut tu-
ngavigssaKalersimångilaK. sordlo tae-
rériga kalåtdlit eskimunit sujuartor-
tåuput, pingårtiparalo misigssuissar-
feKalisagpat kalåtdlinik sapingisamik
amerdlasunik sulissugssarsinigssaK.
åma erKarsautigåra taimåitoKaler-
sitsineK avKutigssauvdluésagaluartoK
eskimut ataKatigingnérulernigssånut,
tamatumanilo pingåruteKardluartug-
ssauvoit måna kalåtdlisut agdlagtau-
seK. OKautsit ineriartorneratigut Ca-
nadame Alaskamilo eskimut kalåtdli-
nit kinguarsimaneroKaut. nalunångi-
laK tasamane måna OKautsit åssigi-
gait Kalåtdlit-nunane Hans Egede su-
jorKUtdlugo OKauserineKartut. eski-
moKarfingnut angalaortarnerpagssu-
avne påsissarpara naKitat sordlo A/G
tasamanimiut påsisinauvdluarneru-
gait Kalåtdlit-nunåta radioanut nå-
laornermingarnit. Kleinschmidtip ag-
dlausiliå ukiut 100-inait pisoKåussu-
seKarpoK, KanganisauneroKissunigdle
tungaveKardlune. nalungilarput suju-
linit kingormissarsiat inuiaKatigingne
pingåruteKartaKissut. nutåt pisorKat-
dlo aporauvfiåne ingmut tatigiung-
naertornigssaK torKåmavérunigssar-
dlo årdlerinauteicartarpoK, Kangånit-
dle pingårtitdlugit pugtåniarneKartut
åtaviginiéngikåine. mexikomiut tai-
mailisimassut takusimavåka, amale i-
nuiaKatigéKarpoK ukiorparuj ugssuit
ingerdlaneråne malerssugaussarsima-
galuardlutik nuåningitsumigdlo pine-
KartarsimagaluaKalutik atasinausima-
ssunik, tåssa sumit sordlaKarnertik
KanoK pilerdlauseKarnertik pingårti-
tuarsimagamiko.
Julut
piniartup 64-inik ukiugdlip, Ditlev Frederiksen-ip ikingutigisi-
massane tyskeK ilisimatorssuaK Alfred Wegener ukiut 30 ma-
tuma sujornagut sermerssuarme ajunårnikussoK erKainiardlu-
go OKalugpalårpoK
K’aumarujup Kinguane sermerssup
Wegener-ip sermerssuanik taineKar-
tartup erKånguane Marmorigdlivdlo
ungasingitsunguane ungasingitsungu-
åkut inugpålunguit atautsimut kater-
ssutdlutik katisimaorsimåput, tåssa
Marmorigdlip ungasingitsunguane
månamut sorssungnerssuvdle kingug-
dliup inernerata migssånit piaivfigi-
nérusimassup erKåne Wegener-ip nu-
nåta ilåne.
taimatut katisimaornermut pissu-
tauvoK ilisimassagssarsiortartup tåu-
ssuma tusåmaneKaKissup Alfred We-
gener-ip encåissutigssåta nuname ta-
matumane ulårnenarnera.
ukioK 1930-me ilisimatoK tåuna ty-
skiussoK nunamit tamåungarpiaK aut-
dlåveKardlune ilisimassagssarsiorta-
lerpOK ilisimassagssarsiortarfigtutdlo
autdlåvigssaK Eismitte-mik taisima-
ssartik taimanile sermerssuarme tu-
ngavilersimavdlugo, sunauvfa kingor-
na nangmineK inunerminik ama aki-
lerumågkane. sermerssuarmut ilisi-
massagssarsiornerminit uterniartit-
dlune angalaKåne Rasmus Willum-
sen ilagalugo ajunårsimåput, taimani-
lo angalanerat Wegener-imut taima-
ne 50-nik ukioKalerérsimassumut Ka-
noK perssuanarsimatigisassoK tamanit
takunenarsinauvoK. taimane ikingune
ajunårtordlo Rasmus Willumsen-ip
sisorautit pårdlagdlugit — takulertor-
neKarsinaunigssait — isumagalugo —
nåparsimavai ingerdlanringniaraluar-
dlune, tåssale åma avKUtåne ajunår-
simavdlune. ukioK anigortoK ujåssi-
artornerme Wegenerip timå autdlar-
fianit 189 km-nik timerpasigtigissume
navssårineKarpoK, ingiaKatåtale Ras-
mus Willumsen-ip timå nanineKångit-
sorpoK, taimalo angalassut tåuko na-
lunaerssugarisimassait Willumsen-iv-
dlo åiparme toKuneratigut ingerdla-
terKingniarsimassaralue nanineKå-
ngitsorput.
erKåissutigssatut nåparneKartoK u-
jarauvoK KåKap ilå bronze-mik We-
gener-ip kinåta såningavdlune åssi-
nganik åssiliartalik. åssilissap atåni-
put ilisimassagssarsiortut Kamutaisa
åssinge, åssivdlo Kulåne atånilo ag-
dlagarsiuneKarsimåput OKautsit uko:
' „Alfred Wegener-imut ernåissutigssaK
1880—1931“ atåtigutdlo agdlagsimav-
dlune „Universitås Carola Francisca
Graz Austria" (tåssa iliniarfissårssup
Wegener-ip atåssuteKarfigissåta arKa),
atuarfigssuardlume tåuna Graz-imi-
toK Wegener-ip erKéissusigaunigsså-
nut sulissutigingnigsimavoK, erKåissu-
tigssardlo ulérneKarnermigut Kavdlu-
nåt Østrig-ivdlo augpalårtuinik pi-
nersausigausimavoK. erKåissutigssiap
ulérneKarnerane iliniarfissårssuarmit
iliniartitsissunit autdlartitauvdlune
najupoK ilisimatoK Kurt Rotter nuli-
ssartoK amalo Mathias Koglbauer. i-
nuit tåuko Wegener-ip sulineranik so-
KutigissaKaKalutik malingnausimåput
amalo encåissutigssap nåparniarnera-
ne sulinermingne Wegener-ip nulianit
Katéngutånitdlo sule månamut per-
Kigdlutik inussunit sujunersorneKar-
simavdlutik.
erKåissutigssåp pineKartup ulérne-
Karnera piniartumut Ditlev Frederik-
sen-imut, Uvkusigssarmiumut isuma-
gissagssångortitausimavoK, tåssame
angutip tåussuma Wegener 1930-me
angalaKatiginikusimavå åipåguanilo
1931-me Katångutå ujåssiartormat å-
ma angalaKatigisimavdlugo. piniartup
tåussuma Ditlev Frederiksenip erKåi-
ssutigssap ulérneKarnerane oiiautsi-
me tamåne nåparneKarnigsså akuera-
lugo ajornarungnaersisimangmåssuk
åmalo KujåssutigeKigigtik nunaKar-
fingme pissortat takutingmåssuk Al-
fred Wegenerimut atancingningnertik.
tauva ajoKiunerup Edvard Krusep
erKartorpå Alfred Wegenerip nang-
mineK kinåussusia timimigutdlo taku-
titsisimanera imåinåungitsoK suliag-
ssaK ima ajornartorsiornartigissoK nå-
magsiniåsavdlugo autdlarnisimaner-
migut. Kruse OKarpoK uvdlune må-
kunane aitsåt tamåkissumik påsine-
KalersoK Alfred Wegenerip sulinerata
ilisimatussutsimut Kanon angitigissu-
mik suniuteKarsimanera. Kularnångi-
laK Wegenerip nangmineK isumaliuti-
gisimåsångikaluarå manatut atarKine-
Karnigssane suliamigut pigssarsiariu-
mårine, angume tåuna ilisimatujuvoK
kinåussutsiminik isumaliuteKarpat-
dlångitsoK. Edvard Kruseip OKalung-
nermine erssersiniarpå nuanårutigigi-
ne Alfred Wegener pissutigalugo nu-
nat taima ingmingnut ungasigtigissut
Kalåtdlit-nunåt Østrigilo ingmingnut
Kaningnerulersutut ingmata.
erKåissutigssåp ulérneKarnerane
kommunalbestyrelsip saniatigut han-
delimit politinitdlo najutoKarpoK. po-
jortulérarssuat ateKarpoK „Rasmus
Willumsen“imik, iliniarfissårssuar-
mitdlo aggersitaussut nuånårutigine-
rarpåt nunamut erKåissutigssiartor-
f ingmingnut angatdlåneKarsinauner-
tik Wegenerip tOKUgssaminut ikingu-
tigisimassåta arKanik atserneKarsima-
ssumit.
Alfred Wegenerip erKåissutigsså uv-
dluinarne avKUtinit avingarusima-
KaoK. sermerssuarmit anorip nigdler-
tup aricarsårtuartarumårtup nuna ta-
måna tikikuminaitsungortisimavå.
Alfred Wegenerip erKåissutigsså ta-
kussutaujuarumårpoK angutip ilisi-
matorssup påsissaKarusugdlune ilu-
ngersortarsimaneranut, ilisimatuinåu-
ngitsup åmale inutsialagssup.
Jørn Wiirtz
Forlang vor store
GRØNLANDS-MAPPE
Indeholder de nyeste prislister og
tilbud i kameraer, optagere,
tilbehør etc.
Kalåtdlit-nunånut nautsorssussatut
takutitagssautivut piniarniåkit
imarai akit akigitiniagkatdlo ag-
dlagsimavfé åssilivingnut, filmi-
liutinut atortugssåinutdlo tunga-
ssut.
INTER FOTO
Nørrevoldgade 21, København K.
Wegener ikingutivigtut nautsorssupara
minut ilångupå nuånårutiginerardlu-
go Wegenerip erndissutigssåta ulér-
neKarnerane peKatausinaugame. OKar-
poK Alfred Wegener ilisimatorssu-
ssok, piniartuvdle tåussuma encaini-
aivdlune oKalungnermine erssersipå
angut erKainiagkane ilumut ikinguti-
vingmisut issigigine.
iliniarfigssårssup tungånit fru Rot-
ter Kavdlunåtut OKauseKarpoK Kujå-
ssutigalugulo ministeriap kommunal-
bestyrelsivdlo erKåissutigssåp nuna-
SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet.
åmåtaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK.
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K.
5