Atuagagdliutit - 15.02.1962, Qupperneq 13

ilisimatut 200 kujatåta
sikuiuitsuanukarniartut
påsiniagagssaisa ilagåitaoK tatsit nalunartugdlit ervngisa naiKe
20 grader celsiusinik kiåssusigdlit
ukiup agfåne tugdliutume Sikuiu-
itsume kujatdlerme aussalencålersu-
me USA aitsåt taima angnertutigi-
ssumik ilisimatussutsikut misigssui-
sitsiniarpoK. ilisimatut 200 migss. pi-
ssut Amerikame iliniarnertut iliniar-
finit 25-nit, misigssuissarfingnit nåla-
gauvfiuvdlo atorfeKarfinit pilerssåru-
me peKatauniarput pilerssårutip nå-
magsiniarneKarnigsså 5,5 millioner
dollarsinik akeKåsangatineKardlune.
ilisimatussutsikut misigssuinerit å-
ssigingitsorpagssuarnut tungatineKar-
tugssåuput sordlo pingortitat inune-
rånut (biologi), nunarssup pingoriar-
torneranik pissusianutdlo tungassut
(geologi), nunarssup angalausianik
ugtortainerit (gravitationsmålinger),
silasiornerit, serminik misigssuinerit,
nunap åssiliornerit, imamik misigssu-
inerit, nunap sajugtarnerinik åmalo
arssarnernik misigssuinerit.
ilisimatut pitsaunerpånik suliniar-
slnaorKUvdlugit USA-p Sikuiuitsume
kujatdlerme misigssuinerane sujug-
dlerpåmik USA umiarssuarmik mi-
sigssuissarf igssaKartitsivoic: „USNS
Eltanin" ingmlkut KajangnaitdlisagaK
sikut tatissinerinut akiusinångordlu-
go. umiarssuaK imamut misigssutig-
ssatut sanausimavoK, åmalo silasior-
tunut, pingortitalerissunut fysikimig-
dlo suliaKartunut inigssaKardlune mi-
sigssuissarfeKardlunilo.
tatsit sikusimassut nalunartuat
pingortitalerissut misigssugagssaisa
ilagisavåt tatsine umassoKarnerinik
mlsigssuinigssat, tåssame måna tikit-
dlugo tatsit misigssorneKangårsimå-
ngingmata Sikuiuitsume kujatdlerme
ungasissusiat pissutigalugo åmalo u-
kiup ilåinaralårssuane taimågdlåt si-
kuersimassarmata inuniarfiusinauv-
dlutigdlo sivikitsuinarmik. Califomi-
ap iliniarnertunut dliniarfianérsut mi-
sigssuissut tatsine tåukunane bakte-
rlssat inunerat misigssugagssaråt pi-
ngortitalerissutdlo Kansas-universi-
tetimit pissut Mt. Granime Dry Val-
leyp erKåne ukiOK kingugdleK tatsinik
mardlungnik mikissunik misigssui-
nertik nangitugssauvåt. tamåne ilisi-
matut navssårisimavåt tatsip nanta-
ne ervngup klssåssusia 20 grader cel-
siusip migssånitOK tarajungåtsiardlu-
nilo måssa tatsit sikusimajuåinaralu-
artut. erKumitsunut tåukununga pi-
ssutaussut måna misigssorniarpait.
Sikuiuitsup nunataine aputeicångit-
sune bakterissat inOnerat misigssor-
neKartugssauvoK Ohiome nålagauv-
fiup iliniarnertunut iliniarfigssuane
misigssuissunit, iliniarfigssuarmitdlo
tåssånga pissut ilisimatut avdlat på-
siniarniaraluartugssauvait isarukit-
sorssuit naujatdlo nåpautinik nagsa-
taKartarnersut tunitdlaissarnersutdlo.
KaKat atamassut
misigssorneKåsåput
suliaK nunarssup pingorsimanera-
nut tungassoK tungatineKarnerusaoK
silarssuarme Kåicat atamassut misig-
ssorneKarsimångitsut angnerssaisa i-
lånut, Kåaat: Sentinel Ranget Ells-
worth-bjerginitut, Sydpolenimit 1000
km migssiliordlugit ungasissuseKar-
tut. Minnesota-universitetimit geolo-
git sisamat ugtortaissugssåuput Kå-
Katdlo nunap åssiliordlugit, misiligu-
tigssanik katerssuivdlutik ugpernar-
siniartugssauvdlugulo Sentinel Ran-
gep Sydamerikame Andesip KåKarssu-
isa kujåmut nanginéKarnerénik isu-
maKartarneK.
kisalo ilisimatut ardlarit USA-s
geologiske Institutimit åmalo Ohio-u-
niversitetimit pissut KåKane Horlick-
ine Sydpolenimit 500 km migss. unga-
sigtigissune ukioa kingugdleK nuna-
mik misigssuinertik nangitugssauvåt,
geologivdlo atautsip Ohio-universitet-
imit pissup misigssortugssauvdlugit
sermit araarsårnere ujarnatdlo Mt-
Gran Dry Velleyme Mc Murdop ike-
rasåta erKåne.
kisalo Rutgers-universitetimit pi-
ssut nunap nutåp pingoriartortarnere
misigssortugssauvait. ilisimatusaut
tåuna silarssuarme tamarme nutau-
ngajauvoK Sikuiuitsumilo kujatdler-
me sule misilingneKarsimanane. ta-
matumflna misigssorneKartugssauvoK
KåKat aseroriartorsinaunersut taimåi-
toKåsagpatdlo tamåna KanoK pissar-
nersoK. ilimanarsinauvoK issingnera
pissutigalugo taima pissonarneK ajor-
toK, nunalo tarKavanitoK issikineru-
ssumik siléinaKaratdlarmat pingorsi-
masinaussoK.
sule nunap åssiliornigssarujugssuaK
suliarineKartugssauvoK sineriak Kå-
KartoK 2000 km-ingajagtut isorartuti-
gissoK Cape Adaremit Plunket Point-
imut. tamåne portussutsinik amerdla-
Kissunik ugtortaineKartugssauvoK ili-
simassagssarsiornerne sujugdliuneru-
ssune tingmissartumit åssilissarpag-
ssuit tapigssåinik.
suliagssamut tamatumunga ugtor-
taut nutauvdluinartoK, tellurmeteret,
erKorKigsårdluinartumik ugtortaissar-
toK atorneKartugssauvoK. åmåtaoK
helikopterit atorneKartugssåuput nu-
name 230.000 kvadratkilometeritut
angnertutigissume ilisimatut angat-
dlåneKarnigssåinut.
Kåumatit tatdlimat igdluantame
Byrd-stationip erKånguane ilisima-
aulisagkat Kerissut
ukiunik 1100-nik
pisoKåussusigdlit
sikume navssatik
ilisimatut mardluk
Kimerdlorait.
T.v.: To videnskabs-
mænd betragter
1100 år gamle dyb-
frosne fisk, som de
har fundet i isen.
Phono-Trix Z 60
Transistor-batteri båndoptager
kr. 395,-
komplet med lydbånd og iom-
spole.
Dynamisk mikrofon .... kr. 65,00
Radioforhandleren udleverer brochurer
tut pingasut Nordamerikas Arktiske
Institutimit pissut Sikuiuitsume ku-
jatdlerme arssarnernik åma nunar-
ssup magneteKarfiane Kingornerit
sunissarnerånik ugtortaivdlutigdlo
misigssuissugssåuput. angutit tåuko
pingasut Kåumatine tatdlimane igdlu-
arånguame agssagkamitume aputip
agdliartornera ilårdlugo Kagfagkiar-
tortugssame avingarusimavdluinar-
dlutik inussugssåuput.
misigssuinigssarssuarme suliagssat
ilagåt serminik ilisimatut Michigan-
universitetimit pissut Marie Byrd-
land-ime sermerssuarmik misigssui-
nigssåt. misigssuinerme påsiniarne-
KartugssauvoK sermerssup tamatuma
sermerssuit imånut atassut angherssåt
— Ross-gletscheren — KanoK agtigi-
ssumik sermilersortarnerå.
National Scientific Foundationip
suleKatigalugo Douglas Aircraft Com-
pagny McHurdome misigssuissarfing-
mik pilersitsissugssauvoK påsiniåsav-
dlugo silåinarnik aumårtunik seKer-
nup ivsugiussissarnera silåinarssu-
arme angalaniarnermut navianartut
angnerpåt ilagingmåssuk. ivsugiu-
ssissarnernut peKatigititdlugit ivsu-
giuneKartarputaoK elektricitete nu-
kigssamik imalik silåinåkut atåssu-
teKarniarnermut agsut akornusissar-
tut.
kisalo ilisimatut arfineK pingasut
Wisconsin-universitet-imit pissut
Ellsworth-landikut Kamussuarnik
motorilingnik pingasunik 1600 km-i-
tut isorartutigissumik angalassugssåu-
put. ilisimassagssarsiornerup tamatu-
ma sujunertarå nunap sajugtarneri-
nut ugtortautit atordlugit sermip iv-
ssussusianik ugtortainigssaK aputiv-
dlo ivssussusianik sujornatigut ugtor-
tainerit taperniardlugit ukiumut apu-
tip angnertussusia tamatumuna påsi-
niarniardlugo.
nunat avdlat kigsautigissait
USA-p Sikuiuitsume kujatdlerme mi-
sigssuineranut peKatigitineKarpoK Na-
tional Science Foundation (NFS) tåu-
ssuma Sikuiuitsume kujatdlerme pi-
lerssårusiornernut pissortaKarfia su-
julerssorneKardlune dr. T. O. Jones-
imit A. P. Grary ilisimatussutsikut
sulenatitut Kutdlersaralugo.
NFS-p issigtume pilerssårusiame
suliarineKarnerine National Academy
Sciencep suliagssat sut suliarineKar-
se bedre ud
i skyion
— den „skræddersyede" strømpe,
der giver benet de elegante linier,
som beundres og misundes.
☆
— alerseK kussantarik"
ntsunik kussagfisitsissarfoK,
nisut kussagineicalersifdlugit
stngagineKalersitdlugifdlo.
☆
nigssånik kigsautiginartitdlugo suju-
nersutai malingniarnerussarpai. Na-
tional Academy of Science ilaussor-
taunermigut International Council of
Scientific Union-imut misigssuinig-
ssaK pivdlugo nålagauvfit avdlat kig-
sautigissåinik kalerrineKartarpoK kig-
sautigissatdlo tåuko ilautiniartardlu-
git.
Sikuiuitsume kujatdlerme misigssu-
issarfit arfinigdlit angnerit ilait pi-
ngasut, Byrd-, Pole- åma McMurdo
amerikamiut ingerdlatarait, Hallett-
basen-ile USA-p New Zealandivdlo
katutdlugo inugtaKartitdlugo. kisalo
Ellsworth-basen USA-p Argentina
peKatigalugo ingerdlatarå Wilkes-ba-
sen-ilo Australien peKatigalugo.
■

amerdlasårssuå-
ngordlugit pigalugitdlo
nagsiussortarpai
En gros og leverance:
P. E. Hansen & Co. A/S
/pyft i(A w* ØffiJyX St. Kongensgade 40
V V COPENHAGEN REG°' København K.

........... III IV ililiii
orthState
13