Atuagagdliutit - 15.02.1962, Page 26

MERARTAVTINUT
Angakasiat
Angakasiata soralussane akiniaisikå angutåta toKutsissainut.
Knud Rasmussenip agdlagainit nailisardlugo tigussau
Angakasiat aleKamine uvianilo pi-
niardluartorssuarme inisimassuvoK.
ajorssångitsorssuvdlutik erKigsisi-
mavdlutigdlo inuput.
ukiut ilåne ningåva sikukut puissi-
simavdlune angerdlartoK Katångutigit
angutit mardluk toKupåt, puissitålo
ingmingnut angerdlautdlugo. toKutsi-
viat Angakasiåkut nunaKarfiånit u-
ngasingitsumingmat aleKåta uvime
toKunenarnera issigingnårpå. Kiauti-
galune erninguane kivssumiardlugo
uvime timå toKungassoK aterfigå, tå-
ssanilo sivisorssuarmik najordlugo.
upernarmat Angakasiat aulajanger-
Pok nugkumavdlune, årdlerigamime
soraluånguane agdlileriarpat åma a-
keraisa toKOKinangmåssuk. taimåitu-
mik KåKap portoKissup Kånut nugpoK
alenane soraluånguanilo ilagalugit.
Angakasiata Kaj artornialerångame
nunå'kut sivisumik ingerdlarKårdlune
aitsåt imaK tikitarpå. tåssame avKUti-
kut avdlékut ingerdlagune erninaK i-
maK tikisinaussaraluarpå, kisiåne tai-
mailiorniångilaK akencamingnut år-
dlerigame.
Angakasiata Kajartorérångame so-
ralussane pinguaKatigissarpå. pingua-
lerångamik perKarnitaKaut. Angaka-
siata kamagsårtarpå Kuinagsardlugo
påvdlugulo. arnåta erne ilåne nagdli-
givatdlåleKigamiuk Angakasiat ape-
rå sok taima ingassagtigissumik nu-
kagpiarånguaK pissarnerå. Angakasiat
akivoK: taimailiortarine angisungor-
nigsså nukigtungornigssålo sujuner-
tarigamigit.
erininarsingitsoK Angakasiata aut-
dlariartorångame soralusse ingerdla-
Katigissalerpå. angane autdlarångat
nukagpiarångup kisimitdluinardlune
tikinigsså utandssarpå. taimanime
Kajartårnigssaminut sule mikivatdlå-
Kigame. Angakasiata tikikångame so-
ralusse neKiminermik angerdlamut
nagsatagssånik tunissarpå. sivitsoriar-
tortitdlugo neKimerngit nagsatarissar-
tagai agdliartuinarput. agsut nukag-
piarånguamut artornartarput. ilame
OKimaigissangåramigit Kasunermit sa-
pilerångame KissassinartarpoK, Kiaga-
luarångamilo kisa tåssa Kasunermit
Kianerdlunit sapileraraoK. kisamilo
taimaitdlune aputerKardluinararaoK.
nukagpiaraK nukinigkiartuinavig-
poK. angåtalo nuké nåmalersorigami-
git kisa puissimik ilivitsumik nagsa-
tagssitalerpå. åsit autdlancautåne nu-
kagpiaraK merngordluinartaraluar-
dlune OKigiartuinalerpai, ilame kisa
tigumiaKarnerdlune malugisimajung-
naertalerpå. angerdlartalerpoK arpåi-
naK puisse ilivitsoK nangmagdlugo.
angerdlamut aputerikatagtOK Anga-
kasiat kingornane ersseraraoK.
autdlarsimångeriardlutik pinguar-
tarnertik ingerdlåtåinarpåt, kisamilo
nukagpiaraK angåta artulivigpå. tai-
måitumik inulingmut angerdlarnig-
ssamingnut pivfigssausorilerpå. ilånilo
kisimileriarångame pitsiortalerpoK ti-
vassardlunilo sungiusardlune. imalo
sungiusardluartigaoK nancup KerKane
KeKarniardlune tåmartalerdlune tåku-
terKigtardlunilo igdlerup atånit ma-
mernik igssortitanik niarKume Kånut
ilissisimavdlune. taimaitdlunilo tiva-
nine nangerKigtarå.
piarérsarnine nåmagileramiuk inu-
lingmut uterpoK. Katångutigit toicut-
sissusimassut tusaramiko toKutamik
Katéngutå Kangaungmatdle toKorérsi-
massorissartik tikitoK uivssumeKaut.
unulermat Angakasiat OKariartor-
titseKåtårpoK tivaniardlune, tåssalo e-
rininarseriångitsoK inugpagssuit ka-
terssuterikatagput. nukagpiaraK aker-
Kame akornånut ingipoK issigingnå-
lerdlunilo. tivassorssuaK pikoreKalune
tivavoK, issigingnårtutdlo tupigusug-
teKalugit tåmatdlåraoK Kånermitdlo
nuissaraoK mamernik igssortitanik
niaKoruteKardlune. KiterKilerångat i-
ssigingnårtut avdlamik isumaerutdlu-
tik igdlartorssuångortaip>ut. inugpag-
ssuit avdlamik isumaeruterugtortut
nukagpiarKap sanilime åipå KerKati-
gut eKipå. eKingårmane eKitarssuata
ilOKutai tamarmik aserorput toKuv-
dlunilo. taimailingmat tivassorssuaK
piungnaerdlugo tamarmik tOKunga-
ssok kisiat issikutilerpåt, tåssalo sci-
marratilerdlutik. angåta maleriardlu-
git suaorpai kingumut KivialårKuv-
dlugit. pigatdlaratik kingumut Kivi-
armata nukagpiarKap toKutarssuane
kugssångårtitdlugo singernerinaisigut
tigordardlugo KerKatigut Kupivå. imåg-
dlångoK atåtame toKutsissai akiniar-
pai.
kingorna erKigsivdlune pissarssuv-
dlunilo inoKatime akornåne inuvoK.
ah.
Magg i Tomatsuppe dufter
appetitvækkende og sma-
ger herligt. Server Maggi
Tomatsuppe som en let
forret til middagen, f.eks.
sammen med løse ris eller
spaghetti.
Smag MAGGI’s lækre
TOMATSUPPE
efter den ny opskrift
4 PQBT18««
- et NESTLÉ produkt...

Ede — nagdliutorsiornerdlo
KernertormiuarKap kiagtune tinupassorssuarnik nakinarsivdlui-
narsimassup ajorungnaersitauneranik OKalugpalåit
Ede angajorKåmine kiagtup orpig-
ipagssuaruj ugssuine igdloKarfinguame
Oworne, tåssa Nigeriap kangiatungå-
nitume, najugalik nåpauteKarpoK
någdliungnartoruj ugssuarmik yawsi-
mik taineKartartumik.
takornartat ikigtuinåuput avKusi-
ninguanut Kamutit igdlinerisa avKU-
tigissarsimassåtigut .pujoralaKissukut
sangussartut. avKUSininguaK tåuna
kiagtup orpigpagssuisigut sangujo-
rårpoK ingerdlanenmilo ilåtigut
Ede tafdlimanik ukiulik suliaritingikat-
dlarame taima issikoKarsimagaluarpoK.
kunguaK napersimavdlugo orpigssuar-
niik asule sanimut ikårtinarsimassu-
nik ikårtarfiligaK. avKUSiningyaK
tåuna atuåinaråine igdloKarfinguaK
Owo tikitariaKarpoK, igdlue tåssåuput
marrarnit sanåt atautsimordlutik ivi-
garssuarnik Kagdligkat 40 migssigi-
ssait.
Edep angajorKåve narssautingua-
Karput ardlalinguanigdlo kukukujute-
Kardlutik. Ede avdlanik Katångute-
KartarsimagaluarpoK kisiånile tamar-
mik toKUSsarsimåput, tåssa nåpauti-
nik ajorssarnerup nagsatarissainik
torKuteKartarsimagamik. Ede nåpåu-
■mit erKorneicarmat angajorKåve ag-
sorssuaK nakeriatdlagsiméput igdlo-
Karfinguamilo inunermut peKataor-
Kalåleralugtuinardlutik. arnå niuve-
riartortarfingmukakulajungnaerpoK,
tåssame erninguane Kimagdlugivat-
dlåKigamiuk. igdloKarfinguame mér-
Kat pinguartarnerat takornartauku-
lugpoK. mikissungunermingnitdle
méncat angajorKåtik ikiulerérsarpait.
agsutdlo ulåputeKartarput inuniar-
nerme ajornakusortorujugssuvoK ag-
sut mérKat atorfigssaKartineKartar-
dlutik. pinguautitut taineKarsinaussu-
tuat tåssa KingmiarKanik arpaliute-
KaKateKétårneK, KamutérKanik Ki-
ssussunik pinguarneK Kivdlertussa-
nigdlo agssakåtitseKåtårneK. tamåku-
le pinguautituånguit ilaorKUvfigisav-
dlugit Ede nåparsimavatdlårpoK, ki-
siånile tamåko issigingnårtardlugit a-
liasugpalugtumik issikoKardlune.
tåunale kisimlngilaK tamatuminga
nåpauteKartOK. igdloKarfinguame u-
torKait mérKatdlo avdlat Edesutdle
nåpautigdlit ardlalerujugssuput. suli-
ngårneK ajorput Kåumåmortumigdlo
Kåumåmik nagdliutorsiutigingnigtar-
nerat sivitsortoK nagdliussineKarneK
ajorsimavoK, ilame taima nagdliutor-
siutigingnigtarnertik avdlanit pingår-
nerutitaraluaramiko.
uvdlutdle ilåne angut ti'kipoK oKau-
tigalugulo nakorsaK aggerniartoK. i-
nuit sumik nuånåjatdlångitdlat, su-
jornatigume nakorsamik takungisåi-
namikuput.
nakorsaK silarssuarmit tamarmit
perKingnigssamut sulissutigingnigfiup
autdlartitå KernertormdOK igdlOKarfi-
nguamut pigame nakorsianik nåmag-
tugaKångilaK. Kasusuitdlune igdlo-
Karfingup inue navsuiåuniarssarivai
sok aggersimanerminik Kanordlo ig-
dloKarfingup inue nakorsarniarine
nåpåumit någdliutånit.
mardlugsunguif igdloKarfinguame
sapinerussut nakorsamut orniguput
suliarititdlutigdlo. tåuko ilagåt Ede-
nguaK tåssa arnaminit nakorsiåune-
Karame. nåpåumit tamatuminga nå-
pautigdlit penicillinimik kapitiput,
tåussumalo kaputip nåpaut tamåna
agpaliarssuk
nunavtfne fingmissat imarmiuvit mingnerssåt, thulemiut
mamarfortugarivdluagåf
tingmiånguaK mauna tusagagssarse
tamavse KanoK issikoKarneratigut na-
lungitdluarparse, kisiåne amerdlaner-
nit angnerussumik ilisimaneKångilaK-,
taimåitumigdlo soKutiginardluardlune.
agpaliarssuit nunavtine tamarme
naluneKéngitdlat, tåssame nunarput
tamåt najoramiko, Thulep erKånit nu-
navta avangnåta tunuane imarujug-
ssuaK Grønlandshavimik taineKartoK
tikitdlugo.
aussame KéKat ivnéine millionilig-
pagssuvdlutik atautsimordlutik ernior-
fingnåmingne erniortarput. erniorfigi-
ssartagait Thulep erKånineruput Tu-
numilo avangnarpasigsumineruvdlu-
tik. kujavariartoråine erniorfé ikiliar-
tortarput agpaliarssuitdlo atautsimor-
tut ikiliartuinartardlutik. pingårtumik
taimane Thulep erKånut ilisimassag-
ssarsiortut tikiutalerKåramik agpaliar-
ssugpagssuarnik tupigusugdluinartar-
simåput, sordlugoK tåssa nuiardlug-
ssuit, agsut tåssa amerdlassangåramik.
erniorfilugoK ivnat ungasigkaluardlu-
git sunit inigineKartut Kalipautaisigut
ilisarineK ajornartarsimångitdlat, tå-
ssa KalerualérKanik nerissaKartarner-
mikut anait augpalugtussaramik.
atautsimik månilik
ivnat erniorfé imap kigdlerpiånineK
ajorput, kilometerinik mardlugsung-
nik timerpasissuseKarajugdlutik. ag-
paliarssuit inåine tingmissat avdlat
måniliortartut sujumorneKarsinaussar-
put sordlo: agpat, serfat tulugkatdlo.
taimalo akerdlianik agpaliarssuit åma
tingmissat avdlat inåine måniliortar-
put. taimatut pigfingamik ujarKap atå-
ne KuvnerKanilunit atautsimordlutik
ivaKatigigtarput. agpaliarssuk kuv-
nerKane sangujorårajoKissune måni-
liortarpoK atautsimik KaKutigutdlo
mardlungnik måneKartardlune.
uvdlut arfineK pingasut Kångiungmata
suliaritilerKårnerminit taima issikoKa-
lerpoK. taimatut suliaritinerup ani-
ngaussartutai 5—6 kroniuput taimåi-
tordle nåmagatik suliagssap taima
angnertutigissup atornigssånut.
uvdlune arfineK pingasune ajorung-
naersitarpå. uvdlut mardluk Kå-
ngiungmata nakorsap sulinera ma-
lungniupoK, tåssa nåpautigdlit ardla-
Karnerulårtut aggermata. uvdlut ar-
fineK pingasut Kångiungmata Ede nu-
kagpiarardlo avdla ajorungnaersimå-
put taimågdlåt KilerKUt angnertungit-
sut kisimik sivnerusimavdlutik. Ede
igdloKarfinguarmiunut takutineKar-
poK, taimailingmatdlo igdloKarfingu-
armiut aggiåput utarKissorpagssuå-
ngordlutigdlo. nakorsaK ajugauvoK.
Kåumåmik nagdliutorsiutigingning-
neK nagdliussineKarmat nagdliutorsi-
ornavigsorssuvoK. nåpaut Kångiusi-
mavoK, nagdliutorsiornermilo ilerKU-
tOKaungmat Kalipautinik augpalugtu-
nik tanitardlutik, Ede tanisimavoK ti-
mine tamåkerdlugo. tamåko taning-
nerit augpilassuput arnåta tarnusima-
ssai ineramigdlo nåpåumit någdliug-
titauvdlune nåparsimagatdlarame ti-
nupassuisut amerdlatigiput, kisiånile
tamåko Kujanartumik ånernångitdlat.
nugt. -kn-
piafKane Kåumåme julime tuke-
rångata nerissagssarsiulersarpai. ilua-
KutigeKissaminik oreame atåtigut
angmanilingmik puiaKarpoK agsut
imarKortumik. puiardlo tåuna imer-
simatitdlune tinuparna ersserKigta-
KaoK. sordlo tusarériput Kalerualér-
Kanik (planktoniske krebsdyr) nerissa-
rame inåta silatå anainit augpalugtui-
naviussarpoK.
piarai augustip autdlartinerane
tingmisinaulersarput, taimalo ukiåkut
avangnåta sikunialernera ilutigalugo
kujavariartulersarput kitåne sineriak
Kimalårdlugo nerissagssarsiortardlu-
tik. kujatånilo ukérérångamik upernå-
kut erniartordlutik avangnamukarKig-
tardlutik.
agpaliarssuk nerineKartaKaoK pi-
ngårtumik tusåmavarput Thuleme ma-
martuliaralugo nerivdluautigineKar-
tartoK, uvagut måne kujatåne sing-
nagtorisimångisavtinigdlunit mamå-
ssusilerdlugo. imaKa ThulemiuarKat
ardlåta KanoK suliarineKartarneranik
mamåssusianigdlo OKalugtusinaugalu-
arneråtigut? ah
For frimærkesamlere
Vor store, rigt Illustrerede salgsliste
over ubrugte eller stemplede danske og
grønlandske frimærker tilsendes gra-
tis på forlangende.
NB: Grønlandske frimærker købes.
frimærkenik katerssissarfunuf
danskit kalåtdlltdlo frimærklnlk ator-
neKångitsunlk naiclssusigkanlkdlo ag-
dlagtulvfiuterput åsslllartaratsårtoK
piumassunut akeKångltsumlk nagslune-
KarsInauvOK.
NB: kalåtdllt frlmærké plslarerusugpa-
vut.
A/S DANSTAMP, Sølvgade 30,
København K
FERD’NAND
Gennemborende
øjeblik
uivsimitsidinaK
(5
26