Atuagagdliutit - 15.03.1962, Blaðsíða 2

atuartartut
agdlagait
agdlauseK iliniaråine
ajunginerunginerame?
A/G nr. 23-me novemberip åipåne
sarKumersume Kristoffer Heilmann,
ImerigsoK OKautsivut pivdlugit ag-
dlautigissaKarpoK KuleKutalingmik:
„kalåtdlisuinaK11.
Kr. Heimann isumaKatigåra OKar-
mat kalåtdlit OKautsimingnik OKa-
lungnikut agdlangnikutdlo atuivdlu-
arsinaulernigssåt uvdlumikut anguni-
artariaKartut ilagigåt. tamatumale sa-
niatigut isumaKatigisinaussåka amer-
dlavatdlångitdlat. agdlautigissaKartup
oKautsinik atuivdluarnigssamut a-
kingmivfiussartutut taisså sujugdleK,
imalunit taissatuå, tåssa „OKautsit a-
torneKarnerisa åssigingissusiat, pi-
ngårtumik Avangriåne Kujatånilo11.
tamånale uvanga akingmivfiussutut
taineKarsinausoringilara. erKarsauti-
giguvtigume Danmarkime nuname
taima mikitigissume Sjællandimiup
Jyllandivdlo kitåmiup OKalungnere
KanoK åssigingitsigissut agdlåme ilå-
tigut ingmingnut påserKalårtartut tu-
pigissariaKéngilarput nunavtine taima
isorartutigissume sinerlssap kujatå-
miup avangnarpasigsormio paitsusa-
galuarpago. éssersutitut taineKarpoK
OKauseK Diskobugtime, pingårtumik
Ausiangne, atorneKartorujugssuaK
„taråjarpoK“. agdlautigingnigtuvdlo i-
sumå unaugunanpOK OKautsit OKari-
artautsitdlo taimåitut nunaKarfingne
éssigingitsune atorneicaKissut takor-
nartanit paitsorneKartarnerat piv-
dlugo soraersitariaKartut. uvanga-
le isumaxarpunga, agdlåme pi-
ssariaKartipara OKautsit OKariar-
tautsitdlo åssiglngitsut nunap i-
nuisa sume najugaKarnertik najorKu-
taralugo oKautsimikut åssiglnglssuti-
gissait sapingisamik piginarniartaria-
Kartut. OKautsiningme åssigingitsumik
atuineK inuitdlo igdloKarfingne åssi-
glngitsune najugagdlit OKautsinik o-
Kariartautsinigdlo nutånik navssår-
tortuarnerat inuiait OKausinut umari-
ssutauvdlunilo pisungortitsissulnar-
tarpoK. OKariartautsit åssiglngitsut
piardlugit kalåtdlit sumilunit najuga-
Kartut tamaisa åssigingmik OKalugtl-
nialeraluaruvtigit OKautsimut pikunå-
ssusérutdlutigdlo toKungassutut iliså-
put taimailivdlutalo OKautsivta nu-
ngutlniarneKarnerånut ikiutinåsaga-
luarpugut. Danmarkime taigdliortut
atuagkiortutdlo OKautsinik atuinerit
åssiglngitsut nunap ilaine åssigingit-
sune atorneKartut atordlugit agdlag-
tarnermikut Kavdlunåt OKausé agsut
pisungortitdlugitdlo umarigsartarsi-
mavait.
Kr. Heilmannip KavdlunåKarnerar-
på kalåtdlinit kalåtdlit OKausinik a-
tuivdluarnerussunik; sunale atuivdlu-
amermik oKarnermigut isumaginerine
navsuiångikaluarå OKåinarslnauvunga
kalåtdlit akornåne peroriartorsimå-
ngitsumik OKautsivtinik kalåtdlinit a-
tuivdluarnerussumik KavdlunåKångit-
nålungiarssup
kjolia
Kulingiluanik Kåumatigdlip migssånut
atortugssal: 250 gr Babysllk KaKOrtOK imlt.
200 gr Baby imalt. Trøjegarn,
nuerssautit nr. 2,
åtatlt 6,
KaléraK,
nuerssautérKat amitsut,
taslssartOK.
nuerssarnigssåta sukangåssuslgsså: Kila-
riarnerit 18-it 5 cm nalingat.
iluseringnigsså pivdlugo sukangåssusig-
sså malerKlgsårtarlaKarpoK.
atånlngånlt autdlartlsaoK 242-nik autdlar-
titseriardlutit nuerssautit 10-t silåmulnaK
nuerssariardlugit ima:
agdlalersornlgsså:
nuerssaut 1: (silåmut 20. ilungmut 2, silå-
mut 2 atautsfkut, Kilariåinardlugo, silåmut
7, ilungmut 2, silåmut 2 atautsfkut, Kila-
riåinardlugo, silåmut 2) ungaldsigaK na-
ngeKåtåriardlugo silåmut 20-nik nåjuk.
nuerssaut 2: (ilungmut 20, silåmut 2, silå-
mut 2 atautsfkut, Kilariåinardlugo, ilung-
mut 7, silåmut 2, silåmut 2 atautsikut, Ki-
lariåinardlugo, ilungmut 2) ungaldsigaK na-
ngeKatårlardlugo ilungmut 20-nik nåjuk.
nuerssaut 3: (silåmut 20, ilungmut 2, si-
låmut 2 atautsikut, Kilariåinardlugo, silå-
mut 2, silåmut 2 atautsikut, Kilariåinardlu-
go silåmut 1, Kilariåinardlugo, 1 tiguinar-
dlugo, silåmut 1, tiguinagaK Kulautsigut,
2-t ilungmut, silåmut 2 atautsikut, Kilariåi-
nardlugo, silåm. 2) ungaldsigaK nangeKå-
tåriardlugo silåmut 20-nik nåjuk.
nuerssaut 4: (ilungmut 20, silåmut 2, silå-
mut 2 atautsikut, Kilariåinardlugo, ilung-
mut 7, silåmut 2, silåmut 2 atautsikut, Ki-
lariåinardlugo, ilungmut 2) ungaldsigaK
nangeKåtårlardlugo ilungmut 20-nik nåjuk.
nuerssaut 4: (ilungmut 20, silåmut 2, si-
låmut 2 atautsikut, Kilariåinardlugo, ilung-
mut 7, silåmut 2, silåmut 2 atautsikut, Ki-
lariåinardlugo, ilungmut 2) ungaldsigaK
nangeKåtårlardlugo ilungmut 20-nik nåjuk.
agdlalersordlugo 2 cm nuerssarerpat ma-
nigsuinarmik nuerssarnerisa sinåne ilå-
ngartisaoK: agdlalersornerata sujornane
2-t atautsikut, kingornane 1 tiguinardlugo,
silåm. 1, tiguinagardlo Kulautsitdlugo. ila-
ngarternera 2 cm-mik akugtdssuseKåsaoK
agdlalersornerata akornåne Kilariamerit 2-
ngornerånut. 2 cm nuerssarKeriardlugo
tåuko 2-t slvnere atautsikordluglt. 23 cm-
mik taklssuseKalerpat Kilariamerit 85-
ingordlugit ilångartisåput, tauva nuerssau-
tit 2-t manigsuinarmik agdlalersorKiler-
dlugulo:
nuerssaut 1: ilungmut 2, silåmut 2 ataut-
sikut, Kilariåinardlugo, silåmut 2, silåmut
2 atautsikut, Kilariåinardlugo, silåmut 1,
Kilariåinardlugo, 1 tiguinardlugo, silåmut 1,
tiguinagaK KulaKUtiguk, ilungmut 2, silå-
mut 2 atautsikut, Kilariåinardlugo, silåmut
2, talmatut nuerssaut nåvdlugo.
nuerssaut 2: silåmut 2, silåmut 2 ataut-
sikut, Kilariåinardlugo, ilungmut 7, silå-
mut 2 atautsikut, Kilariåinardlugo, ilung-
mut 2.
nuerssaut 3: ilungmut 2, silåmut 2 ataut-
sikut, Kilariåinardlugo, silåmut 7, ilungmut
2, silåmut atautsikut, Kilariåinardlugo, si-
låmut 2.
nuerssaut 4: silåmut 2, silåmut 2 ataut-
sikut, Kilariåinardlugo, ilungmut 7, silåmut
2, silåmut 2 atautsikut, Kilariåinardlugo,
ilungmut 2.
26 cm-mik taklssuseKalerpat igdlugtut
5-inik 1-imigdlo 3-riardlugo ilångåsåput.
unigssålo 7 em-ingorpat Kilariamerit Ki-
terdlit 15 inåriardlugit sanerai ingmikut
Jjltvctøtfotp
u GARN
Model 1543.
nuerssåsåput nuilåta nalåne 2-t atautsikdr-
titardlugit 3-riardlugo. Kilariamerit 24-
ngorpata tuvia 8-nik pingasoriardlugo inå-
saoK.
tunugsså:
239-nik autdlartitseriardlutit såvatut
nuerssaruk kisiåne autdlancautåne nagga-
tånilo agdlalersordlugo. nuerssautit manig-
suinarmik nuerssarérpata KerKatigut avi-
saoK såvatalo timitåtut Kilariamerit 43-t
nuerssardlugit sinå agfakumik agdlaler-
dlugo. såvatut takitigilerpat tuvigssai inå-
riardlugit sivnere atautsikut inåsåput. ig-
dlua-tungåne Kilariarnermik nutåmik 1-i-
mik ilariardlugo agfarmik agdlalerdlugo
autdlartlsaoK: silåmut 1, Kilariåinardlugo,
1 tiguinardlugo il. il. talerpiatut nuersså-
saOK.
tallgssai:
53-nik autdlartitseriardlutit nuerssautit
4-t manigsuinarmik nuerssåkit tugdlialo:
silåmut 1 (Kilariåinardlugo, 2-t silåmut a-
tautsikut) ungaldsigaK uteKåtårdlugo nuer-
ssaut nåjuk, tauva nuerssaut atauseK
llungmuinaK, tugdlllo 4-t manigsuinarmik
tauva nanglsaoK Kdruårtumik: silåmut 1,
ilungmut 1 nuerssautit 9-t. nuerssautit ku-
ligssaine Kilariamerit ilaortusåput 61-
ingordluglt. agdlalersulerpat Kilariamerit
5 manigsuinarmik 3-nigdlo kiatåtut agdla-
lersordlugo nuerssautdlo nåvdlugo manig-
suinarnik 5-inik. nuerssautit 8-gssane ig-
dlugtut 1-imik ilassardlugit 69-ingornerå-
nut. 18 cm-ingorpat ima inåsaoK: igdlugtut
4-nik kingulinilo 2-t atautsikdrtitardlugit
igdlugtut 40-ngornerånut. Kilariarneru
mardldkdtårdlugit ilångarteriardlugo inå-
ruk.
nuilåta sinå:
75-inik tlgorKariardlutit nuerssautit 6-it
manigsuinarmik nuerssåkit, timitåta sinåta
peKineratut putulersoriardlugo, ama 6-it
manigsuinarmik, inårdlugulo.
katiternlgsså:
merssoriardlugo tunuatigut åtaserfigsså-
nik nigsikutdlagtaeriardlutit åtasersoruk.
taliata sinå (atsipåva) nuilåtalo ilungmut
peKeriardlugo merssoruk. Kencane Iluati-
gut tasissartuarKanik nuioraivfigluk.
sok imaKalo taimåitOKalernaviångit-
SOK.
tauva agdlautigissaK agdlagtautsi-
mut sangoriatårujugssuarpoK tåssani-
lo OKautigissat OKauseKarfigniésav-
dlugit ajornakusortorujugssuvoK er-
sserKingipatdlåKigamik. Kr. Heilmann
ilåtigut agdlagpoK: „mana uvdluvtl-
ne avdlångortiterinerujugssuit sok o-
Kautsivtigut åma malingnauvfigine-
Kåsångitdlat?" uvangale aperiumavu-
nga: „suna pivdlugo malingnauvfigi-
neKåsagpat?" soruname avdlångutit
angnikitsunguit OKautsip isumånik
avdlångortitsingitsut plssuteKavigsut-
dlo isumaKatigineKarsinåuput; sordlo
Kavdlunåtut „at skulde1' avdlångorsi-
massoK imailerdlune „at skulle11 o-
Kautsivdle isumånut avdlångutåungi-
vigdlune. uvagutdle igdlumit ivssui-
narmingånit igdlumut nutåliaussumut
nungnerput pinardlugo avdlångorne-
rup tamatuma angeKatånik OKautsi-
vut avdlångortinialisaguvtigit OKaut-
sivtinik nungutitsissungusaugut ta-
månalo „kalåtdlit inunerånut kultu-
riånutdlo11 KagfåtdlautaunaviångilaK.
sujunigssame mérKat igdlunik nutå-
liåinarnik ulssutagdlit igdlup ivssui-
naup KanoK sananeKartarsimanera
KanoK meralunit påsinaviångilåt ajo-
KersuneKångtkunik. paitsorneKåsagpat
ima OKautigilara: avdlångortitslsagåi-
ne OKautsip nagguvigpiå ilisimassari-
aKarpoK mianerivdlulnartariaKardlu-
nilo.
Kr. Heilmann naggatågut agdlag-
poK: „inuiait nangminivlsagunik a-
tausiussumik åssigingmigdlo agdlag-
tauseKartariaKarput". tamåna ilumor-
poK sulile påsisimångikugko nalu-
naerfiglnarsinauvavkit „atausiussu-
mik åssigingmigdlo11 Kangatsiakasing-
mitdle agdlagtauseKaravta. Kavsit av-
dlångortitsiniardlutik OKauseKartartut
tutsiutarsimagaluarput ardlåinåtdlu-
nitdle tungaveKardluartumik erKar-
sautigivdluagkamigdlo sujunersute-
KarsimångilaK. taimåitumik pitsaune-
runginerdlune angerdlariardlune ag-
dlagtauserput „atausiuvdlunilo åssi-
gigsoK11 igdlugtut kivdlugulo ilikarni-
arssarinaråine?
Gymnasiast Moses Olsen,
København.
pinsilerissut åmalo
llnuk måna måne navsuiauteKarniarpu-
nga agdlagaK Atuagagdliutine ilångune-
KarsimassoK pivdlugo ima KuleKUtalik
„pinsilerissoK malerssugaussoK". autdlar-
Kausiutdlugule OKautigilara Danmarkime,
Sverigeme Norgemilo atautsimltarnivtine
minutit 45 migss. OKalugdlunga OKalugtua-
rissårsimagika 1953-imit 1961-imut misigi-
ssavut, misigissartagkavut K’aKortume,
Narssame, Nanortalingme niuvertoruse-
Karfingnilo tamane tikerårsimassavtine. o-
Kalugtuarsimavunga KanoK ilivdlune Gd-
tip ikiutigssarsisimagåtigut pujortulérag-
ssavtinut, atautsimitarfigssavtinut børne-
hjemimutdlo, avisivtinut atuagautivtinut-
dlo. tauva OKalugtuarissarpåka atautsiml-
tarnlvut, mérKanik nålagiartitsissarnivut
åmalo inuit uvavtlnut KanoK iliortartut a-
malo ajoKersuinernut taimåitunut palasit
KanoK ilidseKartartut.
avisime „Katrineholms-Kuriren“ime ama
erKartorneKarsimavOK KanoK ilivdlune Gd-
tip tupingnartukut pujortulérKamik ajo-
Kersuiniarnivtinut atortugssamik pisisina-
ngortislmagåtigut, tamånale Atuagagdliuti-
ne taineKarsimångilaK. ajoKersuiniardluta-
lo angalanivtine misigissavut ama „Katri-
neholms-Kuriren“ime erKartorneKarsimå-
put, tamåkule åma Atuagagdliutine ernar-
torneKarsimångitdlat. angut „Katrine-
holms-Kuriren“ime ilångutagssisimassoK
Sverigeme ilagingnut nangminerssortunut
sunutdldnit iléungllaK, atautsiminivtale ar-
dlånut ilausimavOK avisiliortugamilo avi-
simut tåssunga atautsiminivtinit pissunik
agdlagaKarsimavdlune. ersserKigsumik A-
tuagagdliutit taimågdlåt kigsautigisimavåt
svenskip avisiliortup tåussuma agdlagåta
ilå Kalåtdlit-nunåta inuinut ilisimatineKå-
sassoK agdlagkap ilå sualugtajågaussoK u-
vavtinut malerssuineK pivdlugo, avdlatdlo
inuit uvavtlnut akerdliuvfiginialersinau-
nerussait. aperKutitdle tåuko erKartulersi-
nagit OKautigerKåratdlardlara tamatumane
OKautigineKarsimassut tåssaussut 1953-imit
1961-imut-pisimassut, tåssa Nanortagdlip i-
nue kisimik pineKångitdlat, amale pine-
Karput inuit igdloKarfingne niuvertoruse-
Karfingnilo ukiut tåuko nalåne tikitag-
kavtfne. 1957 januare Kåumat maunga ig-
dlOKarfingmut ndgpugut.
Atuagagdliutine agdlagsimavoK “nuna-
mut pisimavOK OKalugfit nålagauvfiup pé
sapåtikut inungnik ulivkårtartut, kisiåni
ama nålagiat angerdlarångamik putorKa-
ssartut imaKa agdlåt palase ilaliutdlugo."
atautsimltarnivtine taima OKarsimångila-
gut, OKarsimavugutdle sapåtine uvdlup
KerKata sujornatigut OKalugfit ulivkårtar-
tut, inuitdle uvdlup KerKata sujornatigut
nålagiarsimassut ilarpagssue sapame uv-
dlup KerKata kingornatigut putoi'Kassar-
tut. atautsiminivtinilo ugpeKativut kaju-
migsårsimavavut Kalåtdlit-nunåne inuit
nagdiingnartut tamåko taimaisivdlutik i-
lerKupalåmit tamatuminga någdliugtitau-
ssut agsut KlnutarKUvdlugit. amale erKar-
torsimavavut Kalåtdlit-nunåne imernavér-
sårneK pivdlugo peKatigigfit pingåruteKar-
torujugssdsimassut inuit imigagssartoru-
sungnermut nåkåusimaKissut ikiorniardlu-
git.
avisiliortOK agdlagsimangmat inuit pala-
se peKatigissaråt, tåssa putoreavdlutik o-
Kalugfingmit angerdlaramik, taima OKarsi-
mångilagut. åssersumigdle erKartugaKarsi-
mavugut børnehjemigssavtinut akerdliu--
ssdmik, tåssa Kalåtdlit-nunåta landsrådia-
ne palase nikuisimangmat Nanortalingmilo
børnehj emiliornigssavtinut pilerssårutivut
akerdlilersordluglt kigsautiginagulo pinsi-
lerissut kalåtdlit mérartåinik perorsainiar
nigssåt, palase tåuna atausiåinarane Kav
sériardlunile arfiningornerit dnukuine pu-
torKassarsimavoK tauvale sapame uvdlup
KerKata sujornatigut nakimaitdlune Gdtip
OKausia OKalugfingme OKalussissutigissar-
dlugo. tamånalume erKordluinarpoK, tåu-
nalo palasimut aulajangersimassumut ag
ssuardliut Atuagagdliutit issuarumasimå ■
ngllåt. tåuna OKautigisimavara ugpernar-
sarniåinardlugo pinsilerissut kalåtdlit mé-
rartåinik perorsainigssamut åma taimatut
pitsautigissut agdlåme ilagingnit nålagauv-
fiup tapersersugainit pitsauneruvdlutik.
tåunauna OKautigissara pissutigalugo avisi-
liortOK agdlagsimassoK nålagiat imaKa pa-
lase ilaliutdlugo sapåme uvdlup KerKata
kingornagut putorKassarsimassut.
„igdlune tamangajangne torssdssamltar-
pOK imiorfik", taima åma OKångilanga, o-
Karsimavugutdle inuit agfait sivnerunar-
Hundested Motor
10—300 HK
Fortrinlig egnet
til
fiskeribrug
aulisartut pujortuléråinut
atugagssaririgdluartoK
Kraftig — Driftsikker — Økonomisk
såkortoK — aserujaitsoK — uliatungingajagtoK
Hundested Motorfabrik
Hundested,
Telegramadresse: Propelmotor
LSN
dlugit torsstissame nåpartamik fmiaute-
Kartartut. åma OKarsimångilagut mérKat
aulakortartut; OKarsimavugutdle åma mér-
Kanik aulakértOKarsimassoK. tamatumane
pivavut mérKat tåssa 3-nit 14-inut ukiug-
dlit. uvangame nangminen takusimavara
niviarsiarånguaK 4-nik ukiulik aulakortOK.
kisiåne måne igdlOKarfingmiungitsoK. åma
amerdlanerussunik taissagssaKaralu arpoK,
tamåkule erKartorniångilåka.
Nanortalik taisimagavko „Kalåtdlit-nu-
nåta pitsunut inigssiå" uvanga nangmineK
OKauseK tåuna pilersitarlngilara; K’aKOr-
tumikatdlarama Nanortalik pivdlugo inuit
taima OKalugtut tusartarpåka.
nåpautipalåt ingassåutumik atugaunerat
uvanga tamanut sarKumiussaringilara, na-
korsardle Ronnenberg ukiut Kavsit matu-
ma sujornatigut Atuagagdliutine takistimik
agdlagaKarpoK igdlOKarfingme måne inuit
90%-isa migssait nåpautipalåKartut. tamå-
name sujornatigut tamanut sarKtimiuneKa-
rérsimavoK, tamånalo OKautigisimavarput
måna pinardlugo inuit ånåuneKarsimassut
Danmarkime, Sverigeme Norgemilo inuit
måne Kalåtdlit-nunånltut Gtitimut agsut
KinutariaKarmatigik inuit tamaisa ånåune-
KarsinaorKUvdlugit KagfagtineKarsinaor-
Kuvdlugitdlo. ,
palasit akerdlilersuisimanerat, børne-
hjemigssavtinut ajoKersuiniarnivtinutdlo,
åsserstitinik amerdlastinik ugpernarsarsi-
naugaluarpara, taimaisiorniångilangale.
palasile tåuna Kalåtdlit-nunåta landsrådi-
ane børnehjemigssavtinut akerdlilersui-
ssok ugpernarsautaorérpoK. tauvalo Nanor-
talingme børneforsorgsudvalgimut børne-
hj emimik ingerdlatsinigssavtinut akuerer-
Kuvdluta Kinutigissarput nagsiukavtigo i-
"agingnut atuagagssiaK måne igdloKarfing-
ne igdlunut tamanut avguåuneKarsima-
vtok, tåssanilo ajOKit ilåt børnehjemigssar-
put pivdlugo ilåtigut agdlagaKarsimavoK
taisimavdlugulo mérKat børnehjemiutivti-
mtugssat atuåsagpata tauva mérKat tåuko
agsut sunerniartariaKåsassut mérKat kuisi-
tarnerata pivdluarKtissutå pivdlugo. agdla-
gaK nugterneKarsimassoK uvanga pigåra.
atuagagssiap agdlagkavdlo tamatuma ki-
ngunerait uvavtinut malerssuinerit. atua-
gagssiaK igdlunut avguåuneKarmat aKa-
guane inuit aulakértut Kavsit igdlumik i-
galåvisa kigdlingånltarput mingulertertar-
dlutalo suaortardlutik „pinsemission ajor-
poK“, angutivdlo ilåta Johanne Joelsen
tunuatigut agsut tigdlugsimavå igdlOKar-
fingme meterit hundredet ardlagdlit ma-
lerssorsinardlugo. tamåkulo piput ilagit a-
tuagagssiaK igdlunut avguaungmåssuk aKa-
guane.
amerdlastinik taissagssaKaraluarpoK „ma-
lerssuineK“-mik taineKarsinaussunik, ta-
månale avångunartorujugsstivoK. tauvalo
Atuagagdliutine agdlagsimavoK „påsiniai-
»soKarsimångitsoK“ angutip autdlåisavdlu-
:a isumaliorKutigisimangmatigut. tamåna
irKtingilaK. atautsiminivtine OKarpunga
Dåsisimassåka nåpertordlugit angut pit-
dlarneKarsimångitsoK. avisiliortOK imaKa
'sumaKarsimavoK angut påsiniaivfigine-
^arsimångitsordltinit; kisiåne politinit ilu-
mut påsiniaivigineKarsimavoK, angnerussu-
migdle ilisimassaKångilanga. kingorna a-
ngut umiartortugssat atuarfiånut atuariar-
torsimassoK OKautigåra, naluvarale tamåna
uvavtinut pinerdlugtuliornerup pitdlautig-
ssarinerå.
tauva Erik Erngård nangigpoK: „Nanor-
alingme børnehjemigssaK Rune Åsblomip
ingerdlåniagå pivdlugo imåipoK tamatumi-
nga akuerineKarsinaunane. Danmarkime
Kalåtdlit-nunånilunit avdlatut ugperissag-
dlit børnehjemimik ingerdlatsinigssamut
akuerineKångitdlat årdlerKutigineKarmat
mérKat igdluinarsiortumik stinerniagau-
nigssåt".
OKauserissanut tåukununga såkortuner-
påmik akerdliliumavunga, tåssa sujugdler-
mik „avdlatut ugperissali“unginavta. nu-
liara uvangalo svenskit ilagivinut nåla-
gauvfiup tapersersugainut ilaussortauvu-
gut, piumassarårputdlo OKartugssautitat
tamåna atarKisagåt. avdlatut ugperissarsi-
orniardluta Martin Lutherimit sualungne-
rungilagut tåuna kattigdlit ilagigsainit a-
vigsårmat. tåuna avdlatut ueperissagdiit
sulugdlersaråt. maiigtailo uvaguvtinit nin-
siierissunlt. nit.saunerussumik kristuTm’u-
ngitdlat. ilagit lutherikut mérKat kuisftar-
nerat pivdlugo aloKersuinermingne igdlui-
narsiorpatdlårnut. aloKersuinermingne uv-
diuinarnilo intissat\tsime kristumiutut e-
KérsainiarnerussariaKarput.
Erngaardip agdlagsimassåtnt naKitiglca-
nik siaruapatdlagtart^nik måne Kalåtdlit-
nunåne siaruarterlsimAnf?isålnarpunfra. ta-
måna sagdltivoK. am^tpoK aku^t.ns6ruiucf-
ssuarnik kalåtdlit ifrHMiinut pmårt.arr>nnffa
inuitdlo ånåuneKarnigssamut nfngitsailini-
åsanag't. Gtite åma taimaisior.ieK aiorpoK.
inuit Kilangmut avKut atuatdlagkusungig-
påssuk Gtitip Kilangmut pingitsailiniarna-
viångilai.
Erik Erngaard agdlagpoK inungnut ig-
ttiiuisårtarnika aiornartorsiutivnut pissu-
taussut. tamåna åma sagdltivoK. taimaisi-
ordlunga inuit igttijuisårfigineK aiorpåka.
Rune Asblom.
sujuline agdlagarissaussumut OKautigine-
KåinåsaoK „Katrineholms-Kuriren“ime i-
ssuagkat måne atuagagssiame erKortumik
issuarneKarsimangmata taimåtaoK naKitig-
kat siaruarpatdlagtartut pivdlugit OKause-
rissat. ilisimassarput maligdlugo svenskit
avisiåne OKauserissat issuarneKartut nar-
KineKarsimångitdlat ilumtinginerarneKar-
simanatigdltinit.
Kingmilerissut
Ausiangne ilerKorerKUSsaulersoK
maligdlugo Kingmit pitugsimaneKar-
nerinut akerdliussut kommunalbesty-
relsimut ilaussortanik atautsiméKaté-
Karérsimavdlutik imåitumik OKauseri-
ssaKarput: uvdlune måkunane Ausi-
angne Kingmigdlit kommunip ilerKO-
rerKussaliånut Kingmit pitugsimane-
Karnigssånut namagigtaitdliortoru-
jugssuput patsisigalugo Kingmit amer-
dlaKissut Kimungnermingnut avdla-
nutdlo iluaKutiglngingmåssuk. King-
mit pitugsimanermingne Kimitarnerat,
Kiussarnerat, nårtut maunåinaK erni-
ortarnerat, Kimugtut ugpataisa nukig-
dlåriartuinartarnerat pitussaersima-
ssutdlo ilåtigut piaragdlit tOKuneKar-
tarnerat pigingnigtunit nanertutigiiie-
Kartorujugssuangormat. uvdlune må-
kunane Kingmit inutigssarsiutitut a-
torneKarniarugtulerfiåne pissariaKå-
ngitsumik någdliugtitaunerat piging-
nigtunit åniautigineKartorujugssuvoK.
Kingmit kisortut nåparsimalersutdlo
pitugsimaneKarnigssåt akerdliuvfigi-
neKéngilaK.
2