Atuagagdliutit - 15.03.1962, Blaðsíða 15

Halten kangerdliumanerme pitsau- „Halten" itl ankers i en god bugt.
ssume kisarsimassoK. såmiup tungå- Til venstre en tiskerbåd fra New
ne New Foundlandimit aulisariut. Foundland.
nguvugut aulisartut sigssiugkame i-
ssikukåtigut. pissutigssaKardluardlune
nunanik navssårtartup tusåmassap
James Cookip nunanut tåukununga
atine ilångusimavå. 1700-kut KerK&ne
New Foundlandip Labradorivdlo si-
neriaisa ilarujugssue ima perKigsår-
tigissumik nunap åssiliorsimavai uki-
orpagssuarne nunap åssiliai atorne-
Kardlutik.
tauva Pistolet Baj/imut sanguvugut
— tåuna kangerdluvoK siligtoK ikå-
tordlo Kavsinik KeKertartalik — a-
vangnamut aitsangassutut ttOK. ka-
ngimut nerukitdleriarpoK nunap or-
pigpagssuagdlip masarsugdlitdlo tu-
ngånut Kavsinigdlo eKalulingnik ko-
Kardlune. inuit ikigtut Vinlandip
New Foundlandip avangnåtungånine-
ranik isumaKarsimassut Pistolet Bay
tåssausorissarpåt Vinland. vinlandi-
mukartartut ilait tamaunga nunitar-
sinåuput, KularuteKarpungale. ukiume
sujuliane tamåne perKigsårdluinartu-
mik misigssorsimavara kingunexå-
ngitsumigdle, åmale Kavsérpagssuar-
ne orpigaKaKalunilo orpigpagssuaKa-
Udsigt over Lance aux Meadows.
Her var græsklædt lavland — vin-
land?
Kingmat igdlukoKasagpat tåuko er-
ssikungnaerdlutik nauvfigineKarsima-
sinéuput. ,
kangimut ingerdlarKigpugut avang-
namut sineriå sinerdlugo Cape Bauld-
ip tungånut. nuna timut manitdlerår-
Pok — imap tungånut KåKat ivnårxi-
kulugsinåuput — kisiåne takussarpa-
vut sigssat, kangerdluarKat kanger-
dliumarnitdlo måne nunap isorpiåne
tupingnåinartumik naggorigsut. La-
bradorip avåmut sineriånit ersser-
Kingnerussumik tamåna naggoiingne-
tuvok; tamatumunga nunap pissusia
pissutausimåsaoK. orpigpagssuit ta-
kugssåungitdlat, Ka-ngaunerussordle
ima savssasigtigisimasinauput imånit
erssinardlutik. nuna sinerissamut Ka-
nigtoK angmåinarsimagunarpoK.
nuna kajungernartOK sarssuatitdlu-
go Kalåtdlit-nunåne Kavdlunåtsiator-
Kat najugait erKarsautigåvut. måssa
KåKat amigautaugaluartut taimåitOK
tamåne munaKarpoK nunanut vinland-
iliartartut igdlOKarfigissåinut ereai-
nartunik. nunane tamåne iluarusug-
dlutik najugaKarsimåsåput.
nisat mardluk pujortulérKap erxå-
ne pinguarput, ilane kingunivtine, i-
låne sujuvta kigdlinguane imame Kor-
sorpalugtume tarratut itdlutik pingu-
artarput. seKinerpoK, imavdlo tungå-
nit anordlerdluarpoK. „Halten" orrå-
vok, ilulissavdlo uvåssup sinånut
magdlit Kårtarput.
aulisartut igdloKarfinguat Ship Co-
ve Sacred Bay ip påtungånitoK issigår-
put. téssane ardlalingnik ikinguteKar-
punga. tåuko ilåt upernagssaK unga-
sigsumut piniariarsimavoK nånugsi-
mavdlunilo. KaKUtigortungilaK nanoK
sikunut ingerdlaortunut ilauvdlune a-
vangnamut sineriånut pissarmat, åma
puisse taimåitarpoK. ukiorigsårfiussu-
ne puissit piarait Kavsérpålugssuit a-
vangnarpasingnerussume puissit erni-
ortarfigssuånit pissut kujåmut inger-
dlaorsinaussarput avangnamut sine-
riå sinerdlugo. tauva inuit Kimugser-
dlutifc sikukut piniartarput.
Lance aux Meadowsime
nunineK
KeKertat mardluk sinerissamit u-
ngasiartut ateKarput Great åma Little
Sacred Island, kingugdliup sineriåni-
poK pujortulerujugssuaK mångertor-
nersoK nunamut KaKitauvigsimassoK.
tamåna pisimavoK ukiut 14 migss. ma-
tuma sujornagut anorerssuartorssugå.
sujugdlermik inuisa ilait mardluk ag-
dlunaussalerdlutik nunamut naloriar-
simagaluarput ajunårsimavdlutigdle.
kingonna umiarssuarujugssuaK tåuna
nunamut ima tivfarsimatigaoK inue
pisuinardlutik ikåginarsinauvdlutik.
Lance aux Meadowsimut issikivik.
tamåne nuna pukitsoK ivigkanik
xagdlersimavoK, Vinlandiunerpox?
KeKertat tåuko mardluk umiartor-
tunut avangnånit aggersunut ersser-
Kigdlutik nalunaeKutagssåuput. ima-
ne sikuligssuarne angalassartorput
misigissartoK Paul Sames OKarpoK i-
mamit avangnånit aggertugune sine-
rissap tamatuma ilånukardlune Ke-
Kertat tåuko akornat torårtarisagalu-
ardlugo. Vinlandimut angalassartut
taimaisiorsimagunik avangnamut si-
neriåne tamarme najoruminarnerpå-
mut pingitsornaviarsimångitdlat —
nunalo tåuna „Halten“ip ersserpå.
kisarpugut. umiarssuåraK .tåssanlpoK
kangerdliumanermilo uvårussårdlune,
tarKamanilo Lance aux Meadows må-
na issigårput, nuna kajungernartOK,
nuna pukitsoK aularussårtunik ivi-
garigsoK ungatåtungånilo . pukitsunik
KåKaKardlune. tåuko ilåt ivnårKig-
sortaKarpoK tårtumik umiartortunut-
dlo agsut najorKutagssarKigdlune. si-
nerissap avatåne KeKertarpåloKarpoK.
åma ersserKarigsumik noKarpoK. ka-
ngiatungåne måne aulisartut ilaKuta-
rit ikigtut igdlorpålungue issigåvut,
kitåtungåne kangerdliumaninguaK
Kivdlårpalårtumik kugtaKartoK.
nuname Korsussume kangerdliu-
marnup tamatuma timinguane ukiu-
me sujuliane igdlukutorKat nauvfigi-
neKarsimanermit matussaungajagsi-
massut navssårisimavåka. ilimagi-
ssavtinut nalerKutisanerpat? nuname
issertugkat sumitauva inungnik Ka-
ngarssuaK måne inusimassunik OKa-
lugtusinåusavåtigut? pisangavdluta
pujortuléraK imånut pisiparput nu-
navdlo tungånut autdlardluta.
Kalatdlit-nunat
Kanga, måna ukiunilo aggersune
Kangerdlugssuarme igdlusissarfingme agdlagfingmio inusugtoK
konservativit inusugtaisa nunavtinut udvalgiane ilaussortaK
Knud Madsen isumaKarpoK måne piorsainerup sujunertarissa-
riaKarå kalåtdlit nangminerssulerKingnigssåt
Kalåtdlit-nunane Kanga pisimassut
eritartusavdlugit pissariaKartingilara
taimailiusagaluaruma agdlautigissag-
ssara takivatdlåsaKingmat. Kanga pi-
simassunik soKutigissaKarsinaussut —
amerdlasujunigssåt kigsautiginaKissox
— måna tikitdlugo atuagkiarineKarsi-
massut amerdlaKissut atuarsinauvait.
atuagkiarineKartume ima amerdlati-
gaut atuagausiviup ilangåtsiarssuani-
sinauvdlutik. taimaingmat nunap inu-
isa amerdléssusiat erKarsautigalugo
itsarnitsanut tungassutigut atuagkia+
amerdlaKissut inersutinarsinauvåka.
uvgunale ersserKigsarninarpara Ka-
låtdlit-nunåt KangaunerussoK tåssåi-
nåungingmat Hans Povlsen Egedip,
Knud Rasmussenip Peter Freucheniv-
dlo agdlautigissartagaisut itoK Kalåt-
dlit-nunåne Kanga pissartut tåssa inu-
iånguit amerdlångeKissut atugardlio-
rujugssuartarnerat, nåpautit, pitsu-
ssutsip, kångnerup ukiordlorujugssu-
artarneratalo Thulimit Kap Farveli-
mut sineriak 2800 km-ngajangnik iso-
rartussusilik nalautuagåt. -historiame
tåssane OKalugtuarineKartut ilagåt es-
kimot Kavdlunåtsiainik nåpitserKår-
nerat, nåpitsinex Ålup kangermiup
1859-ime åssilissane ingmikortune 16-
ine OKalugtuatorKat maligdlugit oKa-
lugtuarerxitå, kalåtdlit Kavdlunåtsiai-
nik nåpitserKårnerat. nåpineKartut tå-
ssa Kavdlunåtsiait Erik den Rødip
986-ime Islandimit Kalåtdlit-nunånut
ingerdlåssai. tåuko Kalåtdlit-nunånut
pinermigsutdle ilisimaneKångitsigalu-
tik ukiut 400—500 Kalåtdlit-nunåné-
rérdlutik tåmarput. tésséngåinaK té-
marnerat sule iluamik påsineKångilaK.
Kalåtdlit-nunåt KangaunerussoK pisa-
nganartorpagssuarnik pisimassulik er-
KorKigsårtumik OKalugtuaristnåungi-
navko taimanikutdlo pisimassut atar-
KeKigavkit OKalugtuarineKarnera atu-
agkiarineKarsimassunut tnersutlnarsi-
nauvara.
Kalåtdlit-nunåt nalerput tåssa inat-
sisit tungaviussut 1953-ime avdlå-
ngortineKarnerisigut Kalåtdlit-nunå-
talo Danmarkimut amtingortineKar-
neragut taimalo kalåtdlit danskinut
avdlanut naligititaulernerisigut ilisi-
malersimassarput. ukiut tåuko inger-
dlanerine angnertorujugssuarmik ag-
dlautigineKartardlunilo oKautigine-
KartarpoK danskit kalåtdlit ajunginer-
påmik ikiorniarait — sordlume kalåt-
dlit danskitdlo suleKatigigdluarnerat
ingerdlåneKångitsoK il. il.
oKautigineKartartut agdlautigine-
Kartartutdlo amerdlanerssait ilumor-
tuput — sulilo ilumorunardlutik. sia-
nitdliutsiarnermile månarpiaK pisima-
ssut erKarsautigalugit ima apererKa-
jånartardlune: „pissutsitdle avdlausl-
naugaluaramik?" — inugtaussut atau-
singornigssarput piuméssuseKarfigi-
galuarparput; tamatumunåkutdle
angnerpåmik kukussuteKångilagut? i-
riugtaussut mardlussugut éssiglngissu-
tigissavut ilumut piviussut ilumorne-
rarstnaugaluaruvtigik angussaxardlu-
åsångikaluarpugut?
isumaKar,punga uvagut inuit nundp
inuvfigissavta sumineranit kulturiv-
dlo sup atugarineranit inunivtine su-
nerneKarsimassartugut. — Als Peary-
landilo ingmingnut åssersuniarsinåu-
ngilavut. åma Europap kitåtungåne
kulture eskimotdlo kulturiat ingming-
nut åssersuniarstnåungilavut. tamåna
pivdlugo isumaKarpunga historiavta,
OKautsivta, kulturivta ingmikutdlo i-
lisarnautivta tamavtinit atarKøKati-
gingnerisigut aitsåt angussaKarfiuv-
dluartumik suleKatigigsinaugaluartu-
gut. taima pissoKarpat aitsåt kalåtdlit
pivdluardlutik inulersinaugaluarput.
danskit Kalåtdlit-nunane sulinerata
anguniagagssarissariaKarpå kalåtdlit
nangminerssulerKigtiniardlugit ing-
mingnutdlo tatigilerserKingniardlugit.
kalåtdlit nangminerssortunertik ing-
mingnutdlo tatiginertik pissutigalugo
inuiagtut ingmingnut atatisiméput
danskit nunamingnut pingikatdlarma-
tale.
ukiut nutåt kalåtdlinut iluamik atu-
gaulernerinit ukiut Kulit måna inulå-
lerput: inuit ukiune huntritiligpag-
ssuarne ineriartoratik ingerdlatsisi-
massut nutångorsaivigineKalerdlutik.
tamatumunga kina pissusimanersoK
OKautigisinåungilara, danskitdie Ka-
låtdlit-nunåne sulilerput 1721-me
Hans Povlsen Egede nunamut Ring-
mat. ersserKigsarneKåsaoK tåuna ,pi-
ssungitsoK sujunertarissai maligdlugit
kalåtdlit pineKångingmata. pissussut-
dle tåussausimagunarput avdlat.
Kalåtdlit-nunåne ukiut nutåt aut-
dlartinerinit sanaortornerme atortug-
ssat tonsit tusintilikutåt Kalåtdlit-nu-
nånut umiarssuarnik agssartorsima-
vavut. ukiune tåukunane igdloKarfit
pilersisimavavut igdloKarfingme ator-
tussunik tamanik pigissaKartut: ing-
nåtdlagialiorfingnik, atuarfingnik il.
il. nåparsimavit piorérsut nutångor-
sarsimavavut nutåtdlunit pissariaKar-
titsineK maligdlugo sanaortorsimav-
dlugit. kalåtdlit tamangajaisa nåla-
gauvfingmit aningaussanik taorsigag-
ssarsisitdlugit pitsaussunik igdlutårti-
simavavut. aningaussat taorsigagssar-
siat pissutsit erKarsautigalugit artor-
ssinane taorsersitertineKarput, isuma-
Karpungalo Danmarkimilunit — nu-
nat inuisa amerdléssusiat erKarsauti-
galugit — Kalåtdlit-nunånisut inuit
taima amerdlatigissut nangminerissa-
mingnik igdloKångitsut. kalåtdlit a-
merdlaKissut rækkéhusine angexissu-
ne nutånik angerdlarsimavfigtårtar-
put, nauk inigissat nutåt uvagut su-
ngiusimassavut najorKutaralugit pi-
satsersugaunerat angnertorssuneK a-
joraluartOK. tamatumanile erxaima-
ssariaKarpoK igdlut ivssuinarnik uja-
råinarnigdlo KarmaKaratdlarnerat u-
ngasingitsunguamut agdlåt atorneKar-
simassoK. taimaingmat OKartariaKa-
runarpoK aningaussarsiornikut inger-
dlatsineK erKarsautigivdluagkanik år-
KigssuneKarsimassoK.
ineriartorneK tamåna malingnauv-
figisimavarput fabrikerujugssuit ute-
rivit nutåliaoKissut sanaortornere ili-
simavdlugit. handelip niuvertarfitor-
Kane nutangorsarpai ardlaKalexissu-
nilo niuvertarferujugssuit pisiniat pi-
siagssamingnik tigoraiginartigisinau-
ssait sanaortordlugit. kalåtdlit aulisa-
riutait ukiune måkunane angnertoru-
jugssuarmik nutångorsarneKarput,
Kajéinait aulisautaunerinit pujortu-
lérKat aulisariutitdlo angnerit måna
atugaulerdlutik. kilisaut angisoK su-
jugdleK Davisstrædime ungasingitsu-
kut kilisaissalisaOK — aulisariutitigut
ineriartornikut tamåna anguneKariar-
torpoK.
'handelip akunitarfiutånit Kanger-
dlugssuarmitumit sapåtip akuneranut
ardlaleriardlune tingmissartut Kalåt-
dlit-nunåne igdloKarfingnut ungase-
Kissunut autdlartarput, SAS-ivdlo
tingmissartorssue DC-8 uvdlut tamai-
sa nunanit avdlanit Kalåtdlit-nuna-
nut pissardlutik Kalåtdlit-nunånitdlu-
nit nunanut avdlanut autdlartardlu-
tik — agdlåt nalunaeKutap akunerisa
sisamat minutitdlo tatdlimat inger-
dlaneråne Kangerdlugssuarmit Kø-
benhavnimut ingerdlassoKarsinauv-
dlune.
SAS-ip autdlarKåumut kalåtdlit pi-
ngasut Kangerdlugssuarme sulissug-
ssamisut pigssarsiarai. avdlat Køben-
havnimut autdlartineKåsåput tingmi-
ssartortitseKatigingne iliniartineKå-
savdlutik taimailiotnikut akunitar-
fingme sulissut amerdlanerit kalåli-
ngusavdlutik.
ukiut Kulingajait ingerdlanerine
Kalåtdlit-nunåne ineriartorneK suka-
supilorujugssusimavoK. agdlåt isuma-
Karpunga nalivtine taima sukatigissu-
mik avdlane ineriartorneKarsimångit-
sok, avdlanilo taima sukatigissorujug-
ssuarmik pisungoriartoKarsimagunå-
ngilaK, tåssa silarssuarme avdlane
taima kinguarsimatigissune ukiut ku-
linait ingerdlaneråne taimarssuaK pi-
ssoKarsimagunarane. Kalåtdlit-nunå-
ne suliarineKartut Danmarklp agsut
nersorneKautigssarai.
angussatdle ajungitsut anguniarne-
rine åma iluardluångitsut pingitsor-
neKarneK ajornartarput.
uvane OKautigineKarpoK kalåtdlit
Kanga nangminerssorsinaunermik
ingminutdlo tatiginermik misigisima-
nerat måna amigautigineKartOK, tåssa
„igdlumingne nålagaussutut" misigi-
simanerat amigautigineKalersimavoK.
danskit maunga pingmatale — imaKa
piåringikaluardlune — kigaitsorssuar-
mik inuit nangminerssorsinaunermik
ingminutdlo tatiginermik misigisima-
nerat nungutikiartuårneKarsimavoK,
avatånit tikitut ingmingnut angneru-
ssutut misigisimanerat pissutigalugo.
tamatuma måna kingunerå nunap
inue måna tunuarsimåKalutik peKa-
taunatigdlo ineriartornermut maling-
nauniartut — nålagkerneKartarnertig-
dle maligdlugo sulissut. inugtaussut
taima pikorigtigissut (silagssorigtigi-
ssut) taimatut pineKåinarsinåungit-
dlat — soriåsanatik issigingnårtugi-
nardlutik, ilisimanago sok ineriartor-
neK ingerdlåneKartoK pinersoK,
taimaingmat apererusungnarsivoK:
„sukut-una danskit kalåtdlit inuiaxa-
tigit ajungitsumik iliorfiginiarait?" —
isumagineKarsimåsaorme anguniarne-
Karsimåsavdlunilo kalåtdlit inuiaKa-
tigit ukiut ingerdlaneråne nangminer-
ssortungornigssåt! tamatuma KanoK
ingerdlåneKarsinaunigsså uvdlune ag-
gersune aulajangerneKartugssatut i-
ssigårput. måna aulajangiusimåina-
ruvtigo tamåna Kalåtdlit-nunåne pi-
ssutigut tamatigut anguniarigput; tau-
va anguniaganput angungitsornaviå-
ngilarput.
tåingitsorumångilara — taimailiu-
ngitsortariaKånginama — Kalåtdlit-
nunåne højskole sujugdleK, Knud
Rasmussenip højskolia, aussamut Si-
simiune atorKårtineKåsangmat 25—30-
nik iliniartoKartartugssaK.
atuarfik tåuna igdloKarfingne kul-
turikut Kåumarsainiardlune suliner-
mik angnertoKissumik ilakartineKar-
toK måne sulianut pingårnernut ilau-
titariaKarpoK (ersserKigsartariaKar-
dlune Kåumarsainikut sulinerme ka-
låtdlit OKausé kulturiatdlo isumagalu-
git ingerdlatsineKåsassoK). taima pi-
ssoKarpat Kalåtdlit-nunane Danmark-
imilo ukiune tugdlerne pissugssat i-
sumakulugata utanrisavavut!
Kalåtdlit-nunåne ingerdlatsiniar-
nerput OKautsine ikeKissune ukunane
atautsimut OKautigineKarsinaugunar-
rok: „Kalåtdlit-nunåt kalåtdlinut, pe-
Katigigdlutale Kalåtdlit-nunåt ingmi-
nut ingerdlåsinaulersiniåsavarput nu-
kigtorsarniésavdlugulo"!
soruname Kalåtdlit-nunåt ukiut i-
ngerdlanerine atugarigsårtorujugssuå-
ngusaoK! — Kalåtdlit-nunåt nuna tai-
ma angitigissoK uvdlut ilåne iluanå-
rutaulingitsornaviångilaK. taima pi-
ssoKarpat kalåtdlit iluaKUserneKåså-
put danskitdlo nuånårtineKåsavdlutik.
Knud Madsen,
Kangerdlugssuarme akunitarfik.
Skal De bo på hofel i København!
VI yder fra 1. oktober til 15. maj en
vinterrabat på 33 1/3 pct. på værelse-
priserne.
Enkeltværelser fra ....... kr. 13,00
Dobbeltværelser fra ...... kr. 26,00
Ugearrangement — enkeltværelser Ind.
complet og betjening fra .. kr. 105,65
Dobbeltværelser incl. complet og betje-
ning fra ................. kr. 211,25
Hel- eller halvpension til rimelige
priser.
Alle værelser nymonterede, nogle med
bad, alle med telefon. — Restaurant,
hyggestue, fjernsynsrum.
Velkommen til
HOTEL „VIKING"
Bredgade 65 — København K
Telefon Minerva 4550
Beskyt Dem —
Brug kun ABIS kondo-
mer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelen'‘s bu-
tikker.
Forla-ng blot 3 stk. af den
grønne med isbjørnen
ingminut igdler-
sornlarit —
ABIS-ip pujutai kisisa
atortåkit.
portat tamarmik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersutitaKarput.
handelip niuvertarfine
pineKarslnåuput.
nåmagpoK oKaruvit pi-
ngasunik xorsungnik na-
nortalingnik piniara-
luartutit.
15