Atuagagdliutit - 15.03.1962, Blaðsíða 27

tiggårKat erdlingnaratdlarmata
Knud Olsen sisimiormio, avanerssuarmiuarKat kujavarKårtut
ilåt, meraunerminit eiKaimassalerssårtoK
Sisimiune Kangerdluarssunguame
umiarssuåraK kisarsimajuåinartoK ta-
kussaravko aperKUtigåra sunersoK
Kanordlo ateKarnersoK, påsitineKar-
punga umiarssuåraK „Hvalen" atorKU-
nérutdlune tamåne kisarsimåinaler-
sok. erKailerpara avane avanerssuaK
taimainikume avKutigssat ajornaku-
sortorssugatdlarmata Thulip erxå a-
vanerssugatdlarmat mérauvdluta
„Hvalen" talmane „Kap York“imik a-
tilik umiarssuaralugo puigorneK så-
peravko.
Thulip nunaKarfia (igdloKarfia) Ki-
matdlugo Kangerdlugssuarme (Ingle-
fieldbugtime) nunaKalersimavdluta
silagtortalikasigdlunga umiarssuar-
ssuaK tikileKaoK, sunauvfa tåssa
„Hvalen", uvdlåralångugå imaKalunit
tumagsisimavdlunga umiarssuarmik
angisorsileKaunga åmame takornauti-
gigavko, angissuserssuale ugpernar-
sivdluarpara uvaguvtinutaoK mérKa-
nut ikårfigalugo takornariartineKar-
mat, aKuane inerssua, maskinaKar-
figssua tupingnardluinavigpoK sujua-
ne initarssua sinigfigpagssuitdlo, ne-
Kisungnimit tipå avdlauvdluinarpoK
umiarssuarsungnerssuaK. tåssalume
Kavdlunåminiutaerutdluinarsimagav-
ta tiggårarssuarmik tunisikavta ila-
ngernigssålunit erdlingnangajagpoK,
umiarssuaK „Hvalen" („Kap York")
ajoKersuiartortunut pajugtuvoK Kav-
dlunåt nerissagssautainik aumarssu-
arnigdlo. ilailo Kuiagisanasoralugit
tåisavéka: 600 kg aumarssuit, 150 kg
timiussat (KaKortuatsiait), 200 kg tig-
galiagssat, 100 kg Kajussat, 50 kg Ka-
KorterKassut, 100 kg értat, 25 kg su-
kut mångertut, 50 kg sukut KaKortut,
25 kg KaluneK, 12 kg margarine, 10
kg kaffe, 2,5 kg the, tåssa pingårneru-
ssut Kåumatinut 12-inut atugagssat.
sorunalimigOK nungutsissaraluaKau-
gut, neKitdle nerissarinerugavtigit ta-
måko ujariagivatdlårneK ajorpagut.
taimane august nålerpoK kangerdlu-
gamilo sikuarnialerérdlune, taimanilo
umiarssuarissarput sikussap kagdlu-
ardlugo sigssamut tfpukaluarpå tini-
ngangmatdle iluanårdlune ulingmat
avalagsåriatdlautigalune autdlaKaoK
kåutorpalugssuaK kisimiuvoK, tupigi-
ngåravko åungariartorneranut iseru-
nångilanga.
atautsimut nerritut
silagtulernera nalåne mardloriar-
dluta umiarssuagssaraluavta tikingit-
sortarsimavåtigut sikunik avKutdlior-
tarnertik pissutigisimavdlugo, tikina-
ta kangerdlugssup påvanut usingiåi-
narsimavoK. KangerdlugssuaK taima-
ne sikuingitsårame åma Tasiussamut
Upernaviup avangnånitumut usingi-
åinartOKarsimavoK ukiåutorneK pi-
ssutigisimavdlugo, taimane sikuingit-
sutdlarmat kåpajåtsiartarpugut. Ka-
ngerdlugssuaK puissiligssuvoK nuna-
Karfiussarneratale pingårnerssarisi-
måsavå Kilalugaligssugame. taimane
sinåva pårpasinarmlsimavoK mar-
dlugsuinarnigdlo Kilalugarfiusimav-
dlune, taimåitumik Kangerdlugssuar-
me nunaKatigit atautsimut pigissaKa-
lersimåput atautsimutdlo nerritar-
dlutik Kingnernik, tåssa puissinik i-
luverKUvingnltunik. taima sikunigsså
avdlamut avKunitdlune inuvfigårput,
nerissagssamigdlo Kinugaluardlune
tunineKångitsordlune kisiåniuna Kia-
russålårdlune. taimanikume Uvdlori-
ssap atåtamalo silatusårnermikut
kångnigssaruj ugssugaluaK pingitsor-
tisimavåt perKigsårdlutik atuinermi-
kut.
erKaimassatdlo tamalåt ilångutilår-
kjole augpalugtoK
niviarsiånguaK Skrolykkemio 17-
inik ukioKardlune angajorKåne ilaga-
lugit nålagiariartorpoK. avKusinikor-
titdlune uliguaKaraluarpoK, OKalug-
fiuvdlo erKånut Kagtunermut periara-
me uliguane pérpå, tåssalo kjolia aug-
palugtoK erKåmiuisa kjolinit kussa-
nåssutsimigut åsseKéngitsoK takune-
KarsinaulerpoK.
nuisitsissartut angalåinartut ilåta
Askedalikortitdlune takoriaramiuk
niviarsiånguaK tåuna, Klara Gulla,
KanoK pinertigissoK pume ilåinit å-
noråmineK tiguvå niviarsiånguvdlo a-
ngajoncåve kajumigsålerdlugit pisia-
rerKuvdlugo. kjoligssiaK tåuna augpa-
lugtuvoK ikårtitemeralo kussanangå-
rame silikitut KivdlertigaoK. kjolig-
ssiaK kussanåssutsimigut akisutigaoK.
kialo ilimagisinauvå Janip Trinivdlo
panigtik taima akisutigissumik pitsi-
sisagåt.
tauva pissoKarpoK: tåssa niuvertup
sivisorssuarmik Kinuvigigaluardlugit
Kinutine akuerineKångeriarmat uipat-
dlilermat. kisa oKarpoK, isumaKardlu-
ne paniata kjoligssiaK tåuna pissaria-
Karå, erKåmiuinime kjoligssamut tå-
ssunga nalerKutumik avdlamik nav-
ssårsimånginame. tauva kjoligssamut
namagtumik ugtortaivoK, ineramilo
Klara Gullamut tuniupå akilentuna-
gulunit. avdlamik piumassaKångilaK
taimågdlåt piumassarå tugdliane
Skroglykke-mut pigune Klara Gulla
augpalugtumik kjolertårsimassoK ta-
kujumavdlugo.
tauva kjoleK merssortartumit aki-
massunut merssussissartumit mer-
ssorneKarpoK. Klara Gullap kjoleK i-
nermat atigamik tugdluaringåramiuk
sordlume tåssa orpiup kapinartugdlip
sivkernera.
sapåt tåuna Klara Gulla kjolertå-
lerdlune nålagiåsangmat Janip Tri-
nivdlo ardlåinaitdlunit alapernaingå-
ramik angerdlarsimasinåungitdlat, i-
nuimita KanoK OKåsaKaut. tåssalo ima
ingerdlavoK, inuit tamarmik kjoleK
malugissarpåt. atausiardlugo Kiviarå-
ngamiko åipagsså tunungmut Kiviar-
nermingne kjoleK kisiat pinago ama
inugtåta pinissusia malugissarpåt.
kjolip OKalugtuagssartånik tusaru-
sugtut ingassagdluinarput. ilame påsi-
sinåungilåt KanoK ilivdlune niviarsiaK
taima pitsutigissoK tamåne taima o-
Katdlivfiussartigissume, OKalugfiup
silatåne, taima kussanartigalune a-
ngalaorsinaungmat. Janip Trinivdlo
niuvertumik OKalugtuaK amerdlasor-
pagssuariardlugo OKalugtuarissaria-
Karpåt. inuit tusaramiko tamåna Ka-
noK ilivdlune pisimassoK ajoringniku-
jugkungnaerput. tamarmik nuånåru-
tigåt iluagtitsineK tamåna Askedalime
pitsunguanut pulårnerme pisimang-
mat. nunautigdlitdlo ernere issertuå-
ngivigdlutik OKalugput niviarsiaK
tåuna ingminermigsut pisutigissunik
ilaKutaKaraluarune sule OKalugfing-
mit aninane åipagssiartårisagaluar-
tOK.
nunautigdlitdlo pané kingornussi-
ssugssaussut ingmingnut OKarfigissar-
put taima perKigpalugtigissumik pi-
nertigissumigdlo kinartårsinaugalua-
runik nunautimik pitsaunerssåt pisi-
nigssamingnut akigisagaluardlugo,
kisiåne taimane sapåt tåuna erKor-
dlugo palase pinane provste nålagiar-
titsissugssauvoK. provste Kanganitsa-
nik pingårtitseKissoK atissanut kussa-
nartunut avdlanutdlo pinersautinut
akerdliussorujugssuvoK. takusinauga-
luarpå kjoleK inugtåta tugdluareKigå,
kisiåne tamåna såimautigingilå.
„niviarsiarautiga tusåriarit," Klara
Gulla pilerpå agssanilo tuviata Kånut
ilivdlugo. „kiavdlunit biskorpitut
gultimik ujamilernigssavnut akornu-
sersinåungilånga, kisiåne taimailior-
neK ajorpunga inuinåussutsivtinik
angnerussussårumananga. taimåitu-
mik åma ivdlit nunautiligssuit niviar-
siutåitut kussanartigalutit atissalersu-
sångilatit."
Klara Gullap OKautsit tusagkane å-
niutigeKalugitdlo ånilårutigingårami-
git oKariarsinåungilardlunit. Trinele
oKapatdlagpoK paningme atissartåne
tunissutisiarisimagå.
„åp taimåisinaugaluarpoK," provste
oKalulerpoK, „kisiåne påsisavarse i-
livse angajorKåt, panivse taimatut
kj olipalåmik pinersarujugssuardlugo

dlåka. Kåumariartulerångat kanger-
dlugssuarmiut uvagume ilångutdluta
OrKordlernut tåssa auvfangniarfiu-
ssunut autdlaortarpugut upernaler-
nigssålo tikitdlugo auvfangniarfiling-
mitardluta. OKautigissarpåt angajor-
Kåma méraugama aulagsarigdluinar-
tussunga. åstt autdlaortorssuvugut Ki-
mugsit sisamauvdluta uvdlOK linuap
ilå taipertaralugo ingerdlavugut sila-
gigsorssussoK Katsungavdluinardlune.
Kimugsit igdlaersilerångata pisugdlu-
ta naneruaKardluta sujuartarpugut
unuarorsimalitdlarålo nunaKarfingu-
amut pivugut sunauvfa Uvdlorisså-
kut, aKagukut uninganivtine nisuv-
nik igpigissaKarpunga unulerneranilo
åniaralugtuinarama pinguarnigssara
soKUtigiungnaerpara sunauvfalo pig-
ssamik unigdlunga ilåkalo unigteKa-
lugit. åniarnerssup kingorna niuga
såmerdleK nukigdlårpoK ukiordlo siv-
nerdlugo paorngordlunga kisalo ajåu-
piaKardlunga pisorKilersimavdlunga,
avdloriarKåramalo angajora arpåinaK
OKariartorsimavoK: nukåraK avdlo-
KaoK, pisoriarsimakasigkama.
umiarnersiorneK
thulemiuarauvdluta Kujatånut nu-
leicaugut, 1921-me kunge Kristiåt ku-
lingat nunavtinut tikerårsimassoK.
taimanikut umiarssuaK „Bele“ Tuki-
ngassume Sdr. Upernaviup erKångu-
ane umiarsimavoK, Knud Rasmussen-
ip ilisimassagssarsiornigssane aut-
dlarnersimavå. angalaKatigssai uva-
gutdlo piarérsimagavta „Søkongen"
tikingmat igssorarpugut, „Søkongen"-
ip Kåva igdlorssuaussångordlune use-
Kangårame Kingmerpagssuitdlo, umi-
arnerup kiggusimassaisa ilainik umi-
arssup KåvanitoKarpoK, erKaimavdlu-
arpåkalo sukulåtit Kåve Kausersima-
ssut kiliortoriardlugit mamardluina-
Kaut. Upernavingmut pigavta tåuna-
Ka paitsorneK OKausé kutagalugit
paitsorujugssuartaravta, sunauvfale
paitsu j aj ungnåinguarumårdlugit, Si-
atausiardlugo mardloriardlugulunit
angalatikuvsiuk kingorna nåmerdlui-
naK taimatut angalaterKisånginav-
siuk."
taima OKariardlune tunupai OKauti-
giniagkanime erssentigsumik OKauti-
geréramigit. kisiåne Kimagutivingine-
rane Jan ånåusseriarpoK: „niviarsia-
rånguaK tåuna tugdluarissaminik ati-
ssaKartariaKarpoK, seKinertume piner-
tigaoK. uvavtinume inorKårnerminit-
dle seKiniusimavoK nuånårutauvdlu-
nilo."
provste uterpoK erKarsarpasigdlu-
nilo tåuko pingasut nikitautdlugit i-
ssigilerpai. Jan Trinelo utorKarpalo-
Kaut, issaitdle kinåine eKisaloKissune
KingorneKalersutut ilissaråt akuner-
mitamingne inuneK nutauvdluinartoK
issigilerångamiko.
tauva provste ingminut OKarfigaoK,
utorKait nåkinaKissut nuånårneråne
akornusisavdlugit. tauva saimassumik
OKalulerpoK: „ilumorpat angajorKång-
nut pitsussunut KåumarKutausimassu-
tit nuånårutauvdlutitdlo tauva kjoleK
atarKinautitut atuinarsinauvat, tåssa-
me méraK atåtaminut anånaminutdlo
nuånårutaussoK takusinaussavta pit-
saunerssaringmåssuk."
Selma hagerlof.
Ure - briller
Briller leveres omg. efter recept
Nye ure — schweitzer-værk
Stort udvalg i urlænker og -remme
Sendes overalt på Grønland
Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo nag-
sitsissarpugut
Holger Dik Jensen
Nørregade 30 — Køge
Reparation af ure omgående
nalunaeKutanik pilertortumik
iluarsaissarpugut
erKaimajuk atit sumiuneritdlo
agdlåsagagkit
avanerssuarmiuarKat kujavardlåt Nungme assilisisimassut
simiunutaoK pinerput erKaimassaKar-
figåra nipaersångitsut inuit, sunauv-
fale nunagsserfigiguvkit igpigiung-
naerumårdlugit.
avanerssuarmiuarKat Nungme uki-
lerput. nordlit igdlorssuånipugut av-
dlångortiterdluarnøKångitsorssugat-
dlarmat, savaussausivit avdlatdlo ilit-
sivialugpagssuit, OKalugfigtarisima-
sså iliniarfigssuarme iliniartut såna-
vigåt, avKusineK nåme. angajoralo ar-
påinaK atuariartorångavta nuåneK. i-
vigarigsorssunera takordlortarpara i-
vigkanigdlo kivdluissartOK igdluanik
taleKångitsoK EsaiagoK, unukut kiser-
dliortarnivut akugtungitdlat angajor-
Kåvut igdloKarfianltarmata. Kalianiu-
na inérånguaKartoK parnaersimassu-
mik parnaersautå Kutslnarme nåtisi-
mavdlune. tåssaniput atissakujusima-
nersut KaKortut, Kularnångitsumik
misigssoråine taKagsinakujiisagaluit,
angajoralo ersineK nalukujugsimane-
ravtigo atdleKutseriardluta magperi-
ardlugo tamåkuninga atissalersupa-
jugdluta najavut ersisårtaravtigit nu-
ånerdluinartarame. taimaitdlunga
majuartarfisigut nåkakétarama Kiak
tangnårpara. aKagukut påsissortikav-
ta inertertipugut sunauvfa kingune-
KapilusassoK, kilagtukasingoravta, o-
KarfigineKarpugut Kularnångitsumi-
ngoK pinguarissartagkavtinit. ungi-
lagkaluaKaut agssånguakasigutdle
pordlugit Kilerdlugit kumingneK a-
jornaKaoK, ungitdlerivatdlålerå-
ngavtalo angajoralo eKaersårtussår-
tarpugut, ernginardle ajorungnaerpu-
gut.
Nungme jutdlisiorneK
Kujatåne ukérKårneK puigunaitsu-
vok nauk manåkutut Nuk ingikaluaK
tiggaliaK (sisimiormiutut) eKaluitdlo
tarajortigkat puigunaitsuput. erngi-
■ naK méraugavta OKautsivut noriatår-
tinarpavut, KaerKuteKåtårnerit jut-
dlikune orpiliariartoKåtårnerit seKi-
neK nuiuåinartoK (silagigtitdlugo) uki-
ordlunit nångitsoK igpigiungnaerpa-
gut.
upernåkut umiarssuårtoKaut „Hans
Egede". atåtaga agdlagarsisimavoK a-
valåsassoK, angajora ilaserisimavå pi-
umasimångingmat aperineKångilanga-
lunit ilaorKuneKarpunga, sunauvfa a-
ngerdlarsernialerama. taimane Dan-
markime tupingnartumik takussaKar-
sorineK ajorpunga, åpakåt kisisa er-
Kaimassatuaralugit sunauvfa Kima-
tauniaraluardlunga, angerdlarserner-
migdle atåtaga ukiap ilågut angerdla-
lermat UpernavingmukaKatigåra, tå-
ssalime atuarusunginerssuarmik a-
ngerdlarsiutigigavko, sianisimavunga-
me.
méraunerma sivnera Upernaving-
mipunga KajåraKalerdlunga Kingme-
Kalerdlungalo atuarnermut eKiasoKa-
lunga. nåleratdlarpåka, atuartigalo
méraK Kinuvigiumavara uvavtut atu-
arnermut eKiasontunago eKiasungneK
iluaKutåungivingmat.
Knud Olsen, Sisimiormio.
Knagende stærk med god plads til
tæerne — den helt rigtige børnesko.
Kajangnaitsorujugssuit inussanut inig-
ssaKardluartut — aitsåt tåssa mérKanut
kamigpait.
til herrer og damer — elegant
og slidstærkt — skoen De straks
er dus med.
angutinut arnanutdlo — iluserig-
sut Kajangnaitsufdlo — kamigpait
iluarilingitsorsinåungisatit.
dDi
27