Atuagagdliutit - 12.04.1962, Blaðsíða 2

atuartartut
agdlagait
Boserupiå åmalo!
Kaj Narupip uvane agdlagkamine Mogens Boserupip akigssarsiat pivdlu-
gif agdlagå akerdlilerpå ilåtigut agdlagdlune KGH-p niuvertufuf suliniar-
nerunigssaraluane nålagkersuinerme isumaussunit tunutdliutifarS famé-
nalo nioncutigssiomermut tamarmut suniufeicartarfOK
„Atuagagdliutine“ nr. 5-ime Kalåtdlit-nu-
nånut ministeriaKarfingme aningaussar-
siornlkut påsisimassaKardluartOK — pi-
ngårtumigdlo grønlandsudvalgimut sule-
KataussoK taklsQmik agdlagaicarpoK KUle-
Kutsersimassaminik: „sok åssigingmik a-
kigssarsiaKalernigssaK ajornarpa?"
Boserup Atuagagdliutit årKigssuissuinit
„ilisimassaKarKigsårtumik" taineKarsima-
ssok ilimanaKaoK taimatut taineKarner-
minut KujåinarumagunångitsOK tugdlQsi-
mårutigigunaKålume ilisimatdrssuartut na-
lussaKångltsututdlo OKautigineKarsimanlne.
klsiåne tåssa nangmineK OKarnera malig-
dlugo sapiserdlune agdlagaKarsimagame
„OKaloKatigissutigssatut OKatdllsigissagssa-
tutdlo" taissaminik — tauva nåmagissaria-
xarpå ardlanit kasuneKalåsagaluarune.
uvanga isumaga maligdlugo Boserupip
isumai navsuiautailo erKungitsuput. ag-
dlauserissamine angnikinerussutigut ku-
kuinarsimångilaK amale agdlauserissami-
nut pissutsit imaKarniliutdlugit naggasiu-
simassai kingorna uterfigiumågkavut mana
uvdluvtine Kalåtdlit-nunåne ilisimaneKå-
ngitdlat. taimåitumik Boserupip agdlagka-
minut naggasiusimassaralua lgdluvigapa-
languatutdle uperKajåssutut atorsinåungit-
sigaoK.
autdlarKausiutdlugo OKautigerusugpara
mauna OKausigssåka nangmininaK pigigika
åmalo „nangmingneK infltigssarsiortut su-
lissartutdio Kalåtdlit-nunane kåtuvfia“ta
sujulerssuissuinit uvangalo formandluvfi-
gissavnit pissQngingmata tåukunångalo
isumaKatigineKarsimåsanersut taimåisimå-
nginersutdlQnlt aperKUtigisimånginavko.
tugdliutdlugo Boserupip påsinerdluisi-
manera iluarserusugkaluarpara agdlause-
rissane taisimangmago „kalåtdlit aké akig-
ssarsiaitdlo pivdlugit påsissanik". uvanga
isumaga maligdlugo akigssarsiat pivdlugit
Kalåtdlit-nunane OKatdlinerup tamarme
Kiterisså tåssåungilaK akigssarsiatlgut åssi-
gilernigssaK klsiåne akilersorneKarnerup
tungåtigut åssigingitsumik pineKarneK.
akigssarsiat-uko autdlartitat autdlartitåu-
ngitsutdlo akornåne åssigingissusiat OKat-
dlinerujugssuarnut pissutaussut. klsiåne
tamåna imasa imaisiatdlåinardlugo taku-
nek ajornarsimavoK Københavnime ag-
dlagfit Håne agdlagfingmiQvdlune, plngår-
tumik OKatdllnigssane amerdlanerpagssua-
artigut kalåtdlit OKatdliseKataussugssat ti-
guneKartarmata kalåtdlit Kavdlunåtut a-
kigssarsiallngnit „autdlartitatdlo" pineKar-
tarneråtut pineKartunit, tåssa „nangmineK
nunagissamingnut autdlartitat". — tama-
tumale tungåtigut Boserupip kukusimane-
ra kisitsisit atordlugit påsissanik plssute-
Karunarane angutivdle nangmineK anerså-
kut KanoK Itussusianik plssuteKarne-
runguatsiarmat angnerussumik unigfigina-
go Kånglnåsavara.
kisitsisltdle pineKartut misigssordlugit
åma takussariakarpoK ilisimatoK tåuna ili-
simangfilersimagame inQneK sorpiaussoK
atåssuteKarfigiungnaersimagå. InlgssaK pi-
ssutlgalugo matumuna kiikuslmanerisa
ilåt atauseK kisiat erKartusavara, tåssame
kisitslnerdllorsimanera tåuna 4—5 milliQ-
nlnlk naleKarmat. taimåitordle OKartaria-
Karpunga lsumaKangajagkama Boserupip
kisitsisit pigssarsiarisimassai tamarmik tai-
matut sangussértarsimagunartut „KåKap
kungia“ta isumå tungaviginiåinardlugo ta-
persersorumåinardlugulo, nauk åma åipå-
tigut soruname ersserKivigsumik OKarsi-
nåungikaluardlunga Boserupip kisitsisit
pigssarsiarisimassane Kulånit pinagit atå-
nitdle kisisimagai. taimåitumingne tuping-
nångilaK onarmat kalåtdlit akigssarsiaisa
Kagfagtitaunigssåt ajornartoK inoKatiging-
nut tamanut amilårnartorssuarmik kingu-
neKartiniångikåine.
tauva Boserupip kisinerdliorsimassai 4—
5 milliQninik naligdlit uterfigilåriartigik,
tåssame tåuko enørinåungingmata. Bose-
rupip agdlagkamine ingmikortume imatut
KUleKutsersimassamine „akigssarsiat 50
procentimik Kagfåsagpata" isumane ersser-
sipå tåssalo isumasarame taimatut Kag-
fainerme danskit akigssarsiait anguvdlugit
KagfainigssaK isumagigine, tamånarpiardlo
åssersQtitut taissai tungaviginiagailo ami-
lårtitsisimåput ersisårutigingmagume akig-
ssarsiat ukinK 1960-ime åssigilersimåsaga-
luarpata niorKUtigssiorneK amllårutigssao-
Kissumik 17.2 milliQnlt krQnit anguvdlugit
nåkartårsimåsagaluartOK.
Boserupip taimatut kisitslsimanera Atua-
gagdliutine KuperneK 5-imIpoK, unaliuna
erKumiginartoK, tåssalo kisitsisit encartu-
gai encortungingmata. kisitsisit „nuname
najuganavigsunut akigssarsiat“nut tunga-
ssut KUlarnångilaK erKOrtQgaluarput, tåssa
l9G0-imut tungassunik åma 50 procent, ku-
larnångilardlo suliartortitanut tungassumik
akigssarsianik nautsorssugai ama eiKortQ-
gunardiutik, tåssame avdlanguteKanging-
mata. tåssale taimungåinardluinarmit ti-
gussauvoK ernungitdluinardlunilo ersser-
siniarsimangmagit niorKutigssiornerme
(1960-ime kisitsisit maligdlugit) aningau-
ssarsiat 13,3 milliuniunerardlugit 50 pro-
centimigdlo ilavdlutik 21,5 milliQniussut
„1960-ime aningaussarsiatut tamarmiussutut
issiginiarmagit".
akitsornerme måne pineKartume suju-
nertarineKartOK tåssaugunarpoK aulisartut
piniartutdlo akigssarsiaviat avdlångu-
sångitsoK. akigssarsiat kisitsisåinait malig-
dlugit nuname sulivfeKartunut 50 procent-
imik icagfaraluarput, Kagfautaugaluitdle
tamåko avdlatut iliordlune malungnautaia-
gausimåput, sdrdlo inuniarnerme atugag-
ssat pisiniarfingne niorKutigssat ingnåt-
dlagissap avdlatdlo pingitsårneKarsI-
nåungitsut akitsorneratigut.
Boserupip OKautigingilå aulisartut akile-
rårtartugssatut isumaKarfiginerine. tauva-
lo aulisartut akilerårutinik akilissartug-
ssåungigpata aningaussarsiaisigut agdli-
sautaussoK tåssauglnåsaoK inussutigssat
akisunerulernerånut angatdlatinilo ator-
tugssat akitsornerånut matussissutigssaK,
taimatutdlume akitsuinea akigssarsiat ang-
nerulernerånik taineKarsinåungilaK. — tau-
vale Boserupip isumåtut OKariarta auli-
sartut piniartutdlo åma akilerårutinik aki-
lissartugssatut isumaKarfigineKartut, nauk
akilerårutinik tigusiniartarnigssame tama-
tumalo tungåtigut suliagssat avdlatdlo pi-
.ngorumårtut erKarsautigalugit aningau-
ssartQtigssat akilerårutinit nangminernit
matuneKarsinaunaviångikaluartut.
nalungilarput — tamånalume Boserupip
åma ilisimassariaKaraluarpå — tåssalo au-
lisartoK KGH-mut 1000 krQnit nalinginik
tunissaKarsimagame imåungingmat ani-
ngaussanik taima amerdlatigissunik åma
iluanårsimassOK. imåiporme OKartardluta
angatdlatit atornere akeKartut imalt. ani-
ngaussanik naleKartut, taimåitumigdlo ta-
måko piniarniarnerme aningaussartQtit
matuncKarérsinagit aningaussarsiat ilua-
nårutinik taineKartugssat nautsorssorne-
Karslnåungitdlat.
piniarniarnerme aningaussartQtit ilarpå-
lugssue 50 procentimik akitsuinermut atå-
ssuteKarpatdlangitdlat, tåssa kalåtdlit akig-
ssarsiait erKarsautigalugit, tamåkulume
måna encartorpavut. aningaussartQtitdlo
erKartugkavut tåssåuput, angatdlatit piså-
rinigssåne taorsigagssarsiat akilersorne-
Karnerat ernialersomeKarneratdlo, tåmar-
navérKusersuinerit, aserfatdlagtailinerit
avdlatdlo. angatdlatinik ingerdlatitsinerme
atortut avdlat ama akitsoraluarKfiKaut
(sordlo angatdlatit GTO-mut iluarsartitar-
nerat, ingerdlatigssat sårdlo oliåkut, ta-
ratsut, ningitagagssat. neKitagssat avdlat-
dlo), klsiåne tamåko atortugssat akitsor-
nerat iluanårutit akitsQtaisut angltigitisav-
dlugo plssutigssaKångikaluarpoK. tåssame
atortugssat akitsorneratigut matuneKar-
tugssat tåssåinaussugssåuput sulissut akig-
ssarsiaisa atortugssanik avguaissartut akit-
sutaisa matuneKarnigssåt pivdlugo agdli-
ssutaussut. akitsåt tamåna 50 procentiungi-
laK. åssersutigalugo solaroliap tuniniartar-
nerane akigssaiautaussut uvdlume literi-
mut 1 øreKarunik 50 procentimik ilasima-
ssQgune Vis øringiåsagaluarpOK imalQnit
angnårdlugo OKardlune 2 procentimik Kag-
fåsavdlune.
taimåitumik Boserupip kisitsisit sarKii-
miussai uko:
13,3 mili. kr. + 50 % = 21,50 mili. kr.
pissusiviussut najorKUtarisagåine erKii-
ngitsuput, tåssame tunissat akisa 50 pro-
centimik KagfarneKarneratigut tunissag-
ssiortut akigssarsiagssaviat ama éssinga-
nik Kagfartugssaugaluarmat — tamåname
isumagineKångilaK. pissuseK tamåna aki-
lerårtitsissalernerinaup ikiorserslnåungilå,
tåssa aulajangersumik akigssarsiaKéngit-
sut åssigingmik akileråruteKartiniåsavdlu-
git ajornakusåKingmat åmalo akilerårtit-
sinigssame taimåitume akileråussutigssa-
tut aulajangigagssat pigssarsiat angnertu-
ssusinik tungavenartoru j ugssQsangmat,
taimalo akilerårtitsineK taimåitoK asule u-
jajainerinaviusavdlune, tåssa aulisartut
piniartutdlo akigssarsiamikut nuname su-
lissut akigssarsiarisinaussait Kångeråinar-
tigik.
Boserupip kisitsisit atugai milliånialuka-
siungmata avdlatigutaoK åssersåtigsaKartl-
parput:
aulisartut angatdlataisa pigssarsiatik a-
merdlanertigut aulajangersimassumik na-
jorKutaKardlutik avguartarpait. angatdla-
tit akunagtågångata pissat avitdluåinarne-
Kartarunarput, kisiåne angatdlatit agdliar-
tortitdlugit angatdlatit nangmineK pissag-
ssait agdliartortarput, taimalo inugtaussut
pissamingnut nalerKiutdlugit pigssarsiag-
ssait mingnerulersardlutlk. angatdlatdle
mikissungdgångat inugtaussut pigssarsiat
agfainit ilåtigut mingnerussut nåmagissa-
riakartarpait. ilåne aulisartut ilaisa pissa-
tik avgualersinagit atortutik ilångautiger-
Kårtarpait, kisiåne tåssa avdlatut OKauti-
galugo aulisartut iluanårutigissartagait tå-
ssåuput aningaussat pissamingnit avgua-
garsiagssait åmalo aningaussat umiatsia-
mik pigissaKartup umiatsiaminut akiler-
såtigssai (erniainut, akiligagssanut, tå-
marnavérKutinut avdlanutdlo).
OKaruvta aningaussarsiat agiait aulisar-
tunut pissartut agfaitdlo avdlat angatdla-
tinut pissartut, tauva takulertorneK ajor-
nångilaK Boserupip kisitai imaisivdlugit
avdlångortineKartariaKartut:
aulisartut akilerårutinut ilåusagpata
1960-ime kisitsisit iluanårutaussut agfait 50
procentimik KagfartineKåsaoK imalQnit
KagfartineKåsavdlune inussutigssat akit-
sQtaisa angerKatainik. iluanårutit agfait
KagfartineKåsåput angatdlatit atortuisa
akitsutait matusinaulersitdlugit — sårdlo
solarolia nautsorssorneKarmat takusima-
gigput, 2 procentimigdlo akitsQtip tamåna
matusinauvå.
Boserupip åssersdsiarisimassåtigut nuna-
me akigssarsiat 50 procentimik Kagfartit-
dlugit åssersusiarissåtigut takuneK aior-
nangajagpoK tunissat sukut Kanordlo iliv-
dlutik akitsusagaluarsimanersut. — tåssame
tamåna 50 procentimik akitsornerunaviå-
ngikaluarmat. tamånalume isumaKarpOK
niorKutigssiornerup amigartfiruterujug-
ssuanik 17 millidniussut ikilissariaKåsang-
mata Kularnångitsumik mingnerpåmik 4—5
miil. krfininik ikilisavdlutik.
kisitsisit tåuko atorneKartut angnertflmik
påsiniarsimavåka ugpernarsautiginiardlu-
git ilisimatorssugaluanut agdlåt kukusi-
naungmata. tåssame agdlauserivdluarne-
Karaluartutdlunit ugpernarsagaugaluartut-
dlo misigssordlualårdlugit crKungitsorta-
Karsinaussut takuneK ajornartångilaK. tå-
ssale Boserupimut akerdlilinerma angner-
sså kisitsisinik t u n g a v e k å i n å n g i 1 a k , ugper-
narsarusugkaluarparale Boserupip tunga-
viginiardlugulo pissutiginiagå atauslna-
vingmik tungaveKarmat måna uvdluvtine
Kalåtdlit-nunånlkungnaersimassoK.
Boserup tamatigut encortumigdlume
niorKutigssiornermik tunga veKarniarpoic.
niorKutigssiornerup 1960-ime kisitsisit ta-
kussutigssautitai najonrutaral erssersit-
dlugulo avdlångortitsineKarsimagaluarpat
KanoK pissOKarsimåsagaluartOK. taimatut
patsisiginiagkaminik saraumiuss au arnera
taimågdlåt akuerssårneKarsinauvOK ator-
tugssautitausinauvdlunilo kisitsisit tigusi-
massane pigssarsiarisimagaluarpagit nior-
Kutigssiorfingnit ukiume pineKartume
nioncutigssiorfiussunit silatdmik sapingi-
samigdlo akitsorsainavérsårdlune ingerdlå-
neKartunit.
kisiåne tåssa Boserupip uvagutdlo ta-
mardluinavta ilisimavarput KGH-p nior-
Kutigssiorfé amerdlanerpagssuartigut sila-
tOmik isumatOmigdlo åmalo akitsorsåingl-
nigssaK sianigerKigsårdlugo lngerdlåne-
Kångingmata. kisitsisit handelip niorKutig-
sslornermut tungavigssatut neKerårutigisl-
massai mislgssuinermut Boserupip inger-
dlatåtut itumut najorKUtarisavdlugit ator-
sinåungitdluinarput taimåitumigdlo misig-
ssuinermine inernere maungåinavik tigu-
ssåuput atorsinaunatigdlo.
Tillæg 3.
Forsendelsesart
Posttakster
Grønland-
Danmark
Øre
Grønland
Øre
BREVKORT 20 20
BREVE
indtil 50 g .... 30 30
over 50 g til 250 g .... 50 50
over 250 g til 1 kg .... 100 100
FORRETNINGSPAPIRER
indtil 250 g 30 30
over 250 g til 1 kg 80 80
TRYKSAGER
indtil 50 g 12 12
over 50 g til 250 g 20 20
over 250 g til 1 kg .... 80 80
VAREPRØVER
indtil 50 g 12 12
over 50 g til 250 g .... 20 20
over 250 g til 500 g .... 80 80
BREVPAKKER
højst 1 kg 80 80
POSTPAKKER
(Grønland)
indtil 1 kg 100
over 1 kg til 5 kg . . . . 125
over 5 kg til 10 kg . . . . 250
over 10 kg til 15 kg . . . . 475
over 15 kg til 20 kg . . . . 900
Grønland—Danmark)
indtil 1 kg .... 200 —
over 1 kg til 5 kg .... 300 —
over 5 kg til 10 kg .... 500 —
over 10 kg til 15 kg .... 800 —
over 15 kg til 20 kg .... 1300 —
Anbefaling
brevforsendelser .... 60 60
postpakker .... 150 150
Værdiporto
indtil kr. 1.000 . ... 150 150
for hvert flg. kr. 1.000 10 10
POSTANVISNINGER
indtil 25 kr .... 50 50
over 25 kr. til 1.000 kr .... 80 80
over 1.000 kr. til 2.000 kr .... 120 120
over 2.000 kr. til 3.000 kr .... 150 150
INDBETALINGSKORT
pr. stk 40 —
POSTOPKRÆVNING OG
POSTINDKASSERING
indtil 25 kr .... 120 120
over 25 kr. til 1.000 kr .... 150 150
over 1.000 kr. til 2.000 kr .... 225 225
over 2.000 kr. til 3.000 kr .... 300 300
over 3.000 kr. til 4.000 kr .... 360 —
for hvert flg. 1.000 kr.
indtil 10.000 kr .... +60 —
Største
udstrækning
Højst 15X10,5
cm. — (Mindst
10X7 cm).
45X30X3 cm.
Rulle:
75X10 cm.
(Tryksager af
form som sam-
menlagte eller
ikke sammen-
lagte kort
mindst 10X7
cm).
45X20X10 cm.
Rulle:
45X15 cm.
Som regel ikke
over 1,5 m i
nogen retning;
dog kan pakker
i rulle- eller
stangform væ-
re indtil 2 m
lange. Rum-
fang ikke over
1 m3.
Luftposttillægstakster: Se Grønlands postvæsens taksttabel.
ilislmavdluarpara KGH-p niorKUtigssior-
fisa ilarpagssuisa „Hans Egedep nalånisut-
dle" ingerdlånekarneranut pissutaussut ila-
gigåt handelip sångéKutigissarmago nålag-
kersuinerme isumat unigfigissortardlugit
taimalo niuvertutut akissugssåussutsine
ånernångitsumik matortardlugo. sujorna
iandsrådime OKatdlisaussut orssut tuni-
ssaunerata unigtineKarnigssånik piniartut
taorsivfiginardlugit tamatumane åssersu-
tigssauvoK, kisiåne éssersutigssarpagssuit
taineKarsinaugaiuarput KanoK amerdlati-
gissoriardlune handele aningaussarsiorne-
rup tungåtigut iluaKutigssavine pineruna-
go tunuartertariaKartarsimassOK nålagker-
suinerup tungåtigut suliaKartunit sumig-
sarneKarumanane,
taimåikaluartordle niorKutigssiornerup
ilait ingmingnut akilersinåungitsut asimio-
Karfårarpagssuitdlo niorKutigssiornermik
nOKitsiuartut niorKutigssiornerup tamarme
ingminut matusinåungineranut pissåtigi-
nångitdlat kisitsisit encartorneKartut ug-
pernarsautigisavdlugit atorsinåungingmata.
tåssame handelip nunaKarfit agdliartorti-
tagssamisut torKarsimassai misigssoruvti-
gik takilsavarput niorKutigssiornerme ator-
tut tungaisigut sule uvdlumimut agdlåt
handele atortoKarpOK Kanganisarpalungå-
ramik amilårnåinartunik. atuartugssat å-
ssersuterpagssuarnik Kasutiniåsångilåka
taimåitordle atauseK uvanga nangminer-
piaK misigisimassara tamatumunga tunga-
titdlugo OKautigisavara:
ukiualuit Kångiutut sårugdlit savaling-
miormiutut suliat K'aKortume usingiar-
tugssauvåka. aulisagkanut talltarfingme
usingiarneKåsaoK, umiarssflvdlo nangmi-
neK inuisa usimik Kagdlornigssait amor-
tarnigssait avdlatdlo isumagait — handel-
ivdlo sullssuisa aulisagkat Kagdlugkat pit-
såussusisigut ingmikortitertugssauvait, o-
Kimailutardlugitdlo åmalo najugagssainut
agssartugagssaralugit. handelip sulissuisa
aulisagkat tåuko katitdlutik 12 tonsit mig-
ssiliorait uvdlune pingasune suliarait. au-
lisagkat pitsåussusisa ingmikortiternerat
taima sivitsorsautautiginaviångilaK auli-
sagkåme pitsåussutsimikut 98 procentiung-
mata.
ukiOK anigormat aulisagkat taimåitut
Esbjergime usingiarneråne peKatauvunga
ukiuvdlo KanoK ilinera najonoitaralugo
pissutsit K’aKortumisordluinangajak iput.
aulisagkat 72 tonsit usingiarpavut igdlo-
Karfingmiutdlo katitdlutik 18-it usingiai-
nerme sulissuput umiarssuarmisaoK suliag-
ssat tamaisa isumagalugit. aulisagkat tåu-
ko usingiarneKarput, OKimailutarneKardlu-
tik, portorneKardlutik Italiamutdlo nagsiu-
teriåinångordlutik uvdlut katitdlugit åi-
pagsså KiterKutinardlugo.
uvanga isumaga maligdlugo kalåtdlit
sulissartut sulisinåussusiat Kavdlunånit
sordlo pitsaunerunanilo ajornerungitdlui-
narpoK, kisiånile sordlo pissartOK sumilu-
nit piumassarissariaKarportaOK suliagssaK
suvdlunit sujumut pitsaussumik årKigssu-
terérnigsså åmalo sulisitsissoKartariaKar-
POK suliap aningaussarsissutaunigssånut
ilumut pingårtitsivdlunilo peKataorusug-
tumik. tåssalo tamatumuna KGH eKussor-
tarpoK. sordlo KGH-p aulisagkeriveKarfi-
ne åssiglngitsune 75-iussune sulissut piv-
figssaK suliagssanut éssiglngitsunut ator-
tagkamik ilå taratsut sipårneK.arnigssånut
sordlo atortarsimagaluarpåssuk tauva isu-
masarnarpoK konjunkturudligningsfonde
sule uvdlumimut agdlåt aningaussauteKå-
sagaluartOK.
Boserupip agdlauserissaminut naggasiut-
dlugit ingmlkortut pingasut taiorpai ug-
pernarsautitut suna pivdlugo Kalåtdlit-
nunane niorKUtigssiorneK ingminut matu-
ssariaKartOK imalunit OKausia maligdlugo
matuniarniåsagaluartOK. ingmikårtutut ta-
matumane taissai tamarmik pingasut pi-
ssusiviussut erKarsautigalugit erKOrtungit-
dlat åmalo akit akigssarsiatdlo naKisima-
niåinåsavdlugit ugpernarsautigssaunatik.
atagule taiorsimassai sQnersut unigfigilå-
riartigik.
1. kalåtdlit niorKUtigssiainut inerterKutit.
åsit ersisårut, tåssa kalåtdlit angnerussu-
mik akigssarsiaKalernigssamik kigsaute-
Karnigssånut. Boserupip ilisimassariaKara-
luarpå nunane aulisarnikut inQtigssarsior-
fiussune amerdlanerpagssuarne nålagauv-
fik angnertorujugssuarmik aulisartunut ta-
pissuteKartarmat. Tuluit nunåt, Tyskland,
Norge, Island, Spania, Frankrig avdlar-
pagssuitdlo angnertOKissumik aulisartu-
mingnut OKilisainiardlutik tapissuteKartar-
put, tamatumane åssersQtitut una atåne i-
långtissaK takulnarsiuk.
Millionydelser til norsk fiskeri
fra den norske stat
Til torske-, silde-, lodde- og augenalefiskeriei ialt 68,5 mili.
kroner og desuden til et andet fiskeri 10 pre pr. kg
kalåtdlisordlugo imåipoK: norgimiut au-
lisartue nålagauvfingmit miliunerpagssuar-
nik tapivfigineKarput, tåssa sårugdlingniat,
angmagssagssuarniat angmagssårarnlatdlo
katitdlugit 68,5 milliuninik kruninik, kisalo
aulisagkat avdlat pissaussut kilumut 10
ørimik tapIssuteKarfigineKalisåput.
imalunit KanoK ipa nunane åssigingltsu-
ne nunalerinermik inutigssarsiutit. danskit
nunautigdlit nålagauvfingmit tapivfigine-
Kartånginerdlutik? soruname tapivfigine-
Kartaaaut, katerssuinerme tamatigut ing-
minut matujuåinångilaK, taimåitumigdlo
nålagauvfingme OKausigssaKaKataussut ta-
pissuteKaiKussissut pilerngutinavigtarput.
2. nangminerssordlutik. tuniniaissartut
pivdlugit. soruname kussanartQvoK nang-
minerssordlutik inQtigssarsiuteKartut er-
KarsautigineKartalersimangmata. kisiåne
tapissutaussartut avdlångortiternerat ima-
lunit tamarmik akilerneKautigisinaussåinik
tapissutit ilajumaneKarsinaugaluarpata au-
lisagkat akisa akigssarsiatdlo agdliatdlagti-
neKarnigssånut akornutaujuartOK pérne-
KarsinaulisagaluarpoK.
nunanut. niuverfigeKatigingniardlutik pe-
Katigingnut tungåssuteKartumik aperKutit
firKigssuneKarunarpume, takuinarsinauvar-
put nunat akunermingne akileråruteKångi-
nerussumik niuverfigeKatigilernigssamlk
kåtuvfiat EFTAmik taineKartartOK Kalåt-
dlit-nunånut KanoK suniuteKarsimassOK!
tåssame 1950-imit månamut kisermåussiv-
dlune niorKuteKarneK aitsåt taima agdlisl-
mavoK, asugoK Kalåtdlit-nunåt peKatiging-
nut tamatuma nungusarniarneKarnigssånik
peKatiglssuteKartunut ilångungmat.
3. KGH ilungersorungnaerslmassoK? Bo-
serupip kisitsisit erKorKigsårtumik taigug-
kane atorniardlugit tarnikut KanoK issutsi-
mut sångmat misigssuinermigut inernere
sule ei-Kuminerulerput. Kalåtdlit-nunåne
tunissat aké akigssarsiatdlo sapingisamlk
åpasigtiniarneKarmata handelip sulissuisa
suliamingnik soKUtigissaerunigssåt ersigi-
nardlugo — taimatut patsisigssarsiorneK
erKumingårmat silarssup ilåne aitsåvik tu-
sarneKarunarpoK.
ilumutdle Boserupip suj'unersQtigisimaga-
luarpago manamut KGH-p sulissuminut a-
kilersutigissartagai iluanårutit avgornersi-
ssutigissalernerånik taorserKuvdlugit, tau-
va takorKajaKå kamit suatungimikut inar-
dlugtut. Boserupip månåkut navsuiautigi-
niagå sianipalungårame Hansimut sivkiså-
ngimut ajorpordlunit.
uvanga isumaga maligdlugo Boserupip
agdlagåne ajungitsortaKalårpoK malugissa-
riaKartunik, tåssalo sujugdlerpåmik pissor-
tat tungfinit ugpernarsarneKarpoK „Kalåt-
dlit-nunåne inQniarneK Danmarkimit aki-
sunerussok". tamåna uvagut ilisimatorssQ-
ngikaluardluta Kangarssuardle nalungilar-
put.
kisalo Boserupip malugisimavå Kalåt-
dlit-nunåta niorKusiaisa akiat handelip tu-
ngånit hurrårtutigineKartaraluaKissoK di-
rektør A. W. Nielsenip nalånut nalenciut-
dlugo iluanårutaussartOK ukiut tamaisa
migdliartuinarsimassoK, tamånalume uva-
gutaoK Kangale ilisimavarput.
asassara Boserup! uvanga kisitsisit atar-
KissorujugssQvåka kisitsisitdlo erKOrKig-
sårtugssatut suliat ugperissaKalugit, kisiå-
ne kisitsisit tamåko handelip 1960-ime tu-
niniaissarfiutainit tamalånit angussaussunit
tigårKagausimassut pissusivingnut tungavi-
gineKarsinåungitdlat, taimåitumigdlo Ka-
låtdlit-nunåta tunissagssiorneranut tuni-
ssagssiorsinautigissusianuldlo tamarmut tu-
nga viginiarneKarsinaunatik.
niorKutigssiornerup kisitsisinik påsissag-
ssarsiornerme takutitagssaKarfigingipatigut
tauva avdlatut iliordluta påsissutigssarsior-
tariaKarpugut, ersserKigsarniardlugo akit
akigssarsiatdlo Kalåtdlit-nunåne mikivat-
dlårujugssuartut. Kalåtdlit-nunåne nakor-
saunerusimassOK Smith nerissagssat piv-
dlugit konsulentiussoK peKatigalugo sujor-
nångåtsiaK påsiniaisimavdlutik nalunaeru-
teKarput kalåtdlit sapåtip akunersiaming-
nik tamaviåraluardlutigdlunit piumassau-
ssok nåmagtitdlugo inQniutigisinåungisa-
mingnik akigssarsiaKartut. inuit tåuko
mardluk taimatut nalunaeruteKarnerata
kingorna akit niorKUtigssanut akiussut ar-
dlaleriaKalutik Kagfartarsimåput akitsQti-
tigut agtorneKartångitsunik. kisalo auli-
sartut akigssarsiai KagfartariaKalivigput. a-
ngatdlatit ukiut tamaisa akitsoriartulnar-
put atortumigtaoK tungaisigut. iluarsartit-
sissarnerne akiussut agdliartuinarput tai-
måitumigdlo tamåko pissutigalugit auli-
sartut nangmingneK pigssamigtut iluanå-
rutåt migdliartorpoK.
pissariaKardluinalerpOK kalåtdlit tuni-
ssaisa akigissait Kagfartiniåsavdlugit. Kag-
fagsainigssaK tamåna xanoK taineKaruma-
gune taineKarumårpoK, nålagauvfiup tapl-
ssutånik, inutigssarsiortut ingmikut ikior-
serneKautigssånik, mérKat tapinik avdla-
tuldlunit, pingårneruvorme inQniarnerup
Kalåtdlit-nunåne atsigpatdlålernera ikior-
serniardlugo tamaviårtariaKalermat.
asassara Boserup A/G-me agdlauserissat
påsiniaisimavdlutitdlo påsissangnik nalu-
naerutitit atuardlugit soKutiginaKaut, isu-
maKarnarpordle påsiniagagssatut najorKU-
tagssarsiutdlarKingnerussutit ivdlit isu-
mangiiik nalunaeruteKartarnigssangnut na-
lerKiutdlugo. inungmik iliniarsimångitsu-
mik sujQnersorneKarnigssat nuånarisagug-
ko sujunersorumagaluarpagit ima. sujug-
dleK ajorpoK, åmalo!
Nuk, den 12. marts 1962. Kaj Narup.
kisitsisit kukuneicångitdlat
Kaj Narupip kontorchef Mogens Boserup agdlagkame nutineranik nag-
sisimavå, Boserupivdlo akissutimisut una iléngutagssarput nagsiupå
Kaj Narup akerdlilerusugpara OKarmat
kisitsisitigut takutitavut erKungitdluinar-
tut. agdlagkame OKauserisimassaisa ilainut
kingorna akissuteKarsinaujumårpunga.
Kaj Narupip OKausiatQt 4—5 mili. krQnit
anguvdlugit „kisitsinerdliorsimångilagut".
sordlo agdlagkame OKautigerérsimagigput
suliagssatut misigssorsimassarput unaugi-
narpOK akigssarsianik akitsuinigssame er-
Karsautaussume — tåssa kalåtdlit akigssar-
siait Kavdlunåt akigssarsiaisut angitigiler-
sitdlugimigåK — xanox kinguneKarumår-
nerat, tåssa akigssarsiat tunissatdlo akisa
Kagfarneratigut åmalo pigssarsiat najor-
Kutaralugit akileråruteKalernerup kingu-
neriumågai, tåssame tamåko maligdlugit
takuneKarsinaungmat akitsuinerigaluit tai-
maisivdlutik akigssarsiap pigssarsiagssap
angnerulerneranik kinguneKartugssau-
jungnåisassut. pigssarsianit ilångainikut
akilerårut agdlagkame pineKartOK suliner-
me akigssarsianit tunissanitdlo akigssar-
siagssanit tiguniagagssatut isumaKarfigine-
KarpOK, taimatutdlume årKigssQssissOKå-
sagaluarpat taimatut iliortOKåsagune pissu-
tigssamik erKuinerinåusagunarpoK.
Narup isumaKånguatsiarpoK taimatut a-
ningaussarsivigssamit ilångåuneKartarnikut
akilerårutit atortineKalisagaluarpata akig-
ssarsiortunit taimågdlat ilångåussutigine-
Kartåsassut. soruname taimaisiortOKarsI-
naugaluarpOK, uvangale isumaga maligdlu-
go erKumitsusaoK nautsorssQserineruvdlo
tungånit issigalugo iluaKutåussuseKarane.
taimåitumik kisitsisine åssersQtitut atug-
kavtine pigssarsianit akilerårut nautsor-
ssorslmavarput nålagauvfiup tungånit aki-
liutigineKartartut tamarmik tungånit, tå-
ssalo akigssarsiat pinarnagit åmale tuni-
ssanit iluanårutit, tamånalo OKautigerig-
kavtut nåkartorutåusagaluarpoK 1960-ime
kisitsisit najorKUtarigåine 17 mili. krOni-
nlk. tamånale Kaj Narupip kisitsineratQt
nautsorssoråine — tåssa tunissatigut aki-
lerårtitsissarneK atornago — tauva nåkar-
tårutigssaK 13 miil. krQnit erKfinlsagaluar-
POK, tåssalo kisitsisit tåuko „amllårnartu-
mik" angigissariaKarput uvanga isumaga
maligdlugo, tåssa tunissagssiorneK tamar-
me 31 mlll. krQnit migssiliordluglt naleKar-
tartOK erKarsautigalugo.
kisalo Kaj Narup kissingivigdlune OKar-
poK aulisartut piniutimingne aningaussar-
tutigissartagait puiorsimagika. taimatut
OKarneK ajorpoK. misigssuinivtigut angu-
niarsimassarput unauvoK niorKutigssiorne-
rup nautsorssQtainut Kanox sQniuteKåsa-
nersoK akigssarsiat åssiglleraluarpata, tå-
ssa akigssarsiortut ardlåinåinitdlunit akig-
ssarsiagssavingmikut ånaissaKartoKarane.
aperKUtingortordle unauvox aningaussat
nautsorssorneKarneråne taimatut ånaissa-
KartOKånginigssaK Kanox ersserKingneru-
ssumik nautsorssorneKåsassoK. puiorKajar-
simångeKårput aulisartut ilait angatdlati-
mikut aningaussartQteKangåtsiartaKingma-
ta amale nalungilarput piniartut saniati-
gut åma aulisartOKartOK piniarniarner-
mingne aningaussartQteKarKartartuarar-
ssuarnik åmalo nautsorssugkavut kisisi-
mavavut nautsorssQtigalugo KNAPP-ip
Kulåne OKautigineKartutut pissoKåsatitdlu-
go piumassarissarumårå tunissat aké Kag-
farneKarKuvdlugit sulissartut iliniarsi-
mångitsut akigssarsiaisa Kagfarnerat lluti-
galugo. tåssame tamatumQna anguneKar-
sinaulisangmat aulisartut umiaussåinar-
ssortut avdlatdlo akigssarsiagssavingmikut
inQniutigssamikut ånaissaKåsångitsut —
taimaisisagpatdlume avdlatut ajornartu-
mik pujortulérardlutik aulisartut iluanå-
rutigssaviat mingnerulersugssauvoK, tåssa
angatdlatit atortuisa aké akit akitsorne-
Karneratigut agtorneKåsångingmata, nauk
pujortulérKat tamåkuninga aningaussaiau-
tinik atuingåtsiartartorujugssQgaluit. kisiå-
ne såruname åma avdlatut iliortOKarniar-
sinaugaluarpOK: åssersQtitut nautsorssQti-
ne piumassarineKarsinaugaluarpoK aulisar-
tut tamarmik mikissunik angisQnigdlo
angatdiatigdlit avguaKatigigsltsincK malig-
dlugo iluanårutigssait åssigingmik naut-
sorssorneKarsInaulersitdlugit, taimåisag-
patdlo niorKutigssiornerup nautsorssQtiti-
gut nåkartorutigsså kisitsisinit taerlgkav-
nit 2—7 procentlnarmit mingnerulisaga-
luarpOK. tåssalo kisitsisit avdlåussutait
mikingåramik akigssarsiat åssigllernigsså-
nik OKatdlisaussumut akissutitut agdlag-
kangnut avdlångQtigssåungitdlat.
den 28/3-1962
Mogens Boserup.
2