Atuagagdliutit - 12.04.1962, Page 18

inunerme misigissanik
OKalugtuat
radiukut tusarnårtagkavut nuånara-
lugitdlo soKUtigissaravtigit inoKativ-
ta OKaluasårissarångatigik uvagutaoK
pileritsagsimavugut OKaluasåKalfisav-
dluta misigissavtinik, nauk inungne
avdlane soKUtåungikaluartut tusar-
nårdlugit soKutiginartoKartarmata.
sujugdlermik OKalualågssarput, tå-
ssa 1935-me misigissarput. novembe-
rip 28-åne iterpugut kaportumik nå-
parsimalersimavdlunga. ila ajoraluå-
ssusia ukulo mérånguit mardlulissat
nagdliunigssamingnut uvdlut arfineK-
pingasuinångortut, tåssalo kisima isu-
mavdlutauvdlunga mardluliarKauti-
galugitdlo taimalo sapertigalugit, tå-
ssa erngerdlunga aulåukerérdlunga.
kaportup tikisimavånga, taimanilume
nuagdlussuaK nunaKarfingme toKo-
rautaussoK, unalo nunaKarfik inu'kik,
Avangnardlit K’asigiånguit pigissåt,
ajoraluaKaordlo uvdlut tamaisa ilåne
pingasut ilåne mardluk toKUSsalerma-
ta, taimåitordlimiåsit neriugkaluarna-
rujoK nåpaut tamåna KångiukumårtoK.
aperKutauvordle tOKUsanerdluta ima-
lCxnit aniguisanerdluta, tåssame åma
nuliara agsinermik meriaussåinavig-
tOK, taimåitordliåsit uniganilo anga-
laortuåinardlune, tåssame méréngua-
vut kisisa igdlume ilagigavtigik. ku-
janaKaordlo nunaKarfingmiut ilåinit
pendgtunit takusarneKartaravta. kisa
jutdlip Kåumatå ingerdlatilersoK på-
sinarsivoK nåpaut tamåna Kångiukiar-
tulersoK, neriugdluéinartariaKarpu-
gutdlo ingerdlatitsissivta ingerdlang-
matigut ajortumik pinaviångingmati-
gut. taimaitdlunga iterpunga agsut
nangimaussardlunga, tåssalo atugag-
ssara KanoK itOK nåmagmalersimav-
dlugo tOKusaguma inusagumalunit.
avdlatut ajornartumik nuliara OKar-
Et nyt
smagfuldt
ydre -
samme smagfulde
indre!
kussanavlngmik pårtugaK nutåmlk
— iluanltoK Kangatut tla mamaKl
illngnut Klmasårtigit —
atago mlslliguk „Succes".
angisflK tungujortumik pfllik, tu-
ngusungnltdluéngltsoK ... 2 kr.
mlkissoK tungujortumik pfllik, tu-
ngusungnltdluångltsok ... 1 kr.
mlkissoK augpalugtumlk pfllik, 1-
mulik .................. 1 kr.
„Succes" nutåK kS (i oissutigflk, a-
ngisflt, mlklssut ags. 1 tugdlfltlklt.
Vs CALLE jTJESSEN
Leverander til det kgl. danske hof
figåra: atago såvnut tunutdlutit ingi-
git, årissangnut palugdlunga Kasuer-
silåtsiardlanga. tåssame sapåtip aku-
nera sivnerdlugo sininginama, unalo
åipara sule taimånak agsilortoK su-
migdlo iluaKUtekarane. ajoraluaKaor-
dlo nåpaut taima ulorianartigissoK
mérånguavtinut, sunauvfalume uv-
dloK mana tikitdlugo ajoKutigiséngi-
kå.
sinileriardlunga singnagtulerpunga
sinigfingme nalavdlunga kangimut
sangmivdlunga. mato magperpat-
dlangmat Kiviarpara sa'kera AnéraK
isertOK ånoråmineK unermigdlugo.
toKumik ilimatsarérsimagama aperå-
ra: suvit? akivånga: toKuleravit-una
evKiariartorivkit. oKarpunga: inginia-
rit. sinigfiga uiariardlugo ingipoK ta-
lerpiatungivnut niarKuma tungånut.
ingitcrdlo kangimut Kiviarpunga, sor-
dlo igdlo ilåinakumik igalik. sangmi-
ssara igakångitsoK sordlule tagpavu-
nga suvdloK. issiginiardlunga takuler-
påka inunguit mardluk aggersut sor-
dlo inussat. unga tikiutileriatdlara-
mik inunguit mardluk, OKångingmata
OKarfigaka: suvitik? akivånga: toKU-
nialeravit aivavtigit. nivdlingimerso-
raluardlunga akivåka: sussok mérxé-
ka nagdliuterérpata ainiångikisinga,
mérKavta nagdliunerat takorusugka-
luardlugo. taimalo OKartunga nivdler-
Kingnatigdlo tunutdlutik autdlarmata
takulerpåka sunauvfauko sululinguit,
tåssalo påsivdlugit ingilinguit. OKau-
sera perKigsimissutigalugo iterpunga
sule taima nangimavdlunga. aKagu-
kut uvdlåkumit sujumut sågpunga, tå-
Musik skaber glæde
Vi leverer hurtigt alle slags
Musikintrumenter
og Grammofonplader
Stort udvalg i harmonikaer,
mundharper, alle strenge-
instrumenter.
Skriv efter katalog — tilsendes
gratis
nipilerssorneic
nuånalersitsissarpoK
sut tamaisa pilertortumik
nagsiusinauvavut
nipilerssutit OKalugtartuvdlo nutai
nutsugiarpagssuit åssigingitsut, Ka-
nerssorissat, nipilerssutitdlo no-
Kartigdlit tamaisa pigåvut
kataloge piniarniaruk
akeKdngitsumik nagsiuneKåsaoK
MUSIKHUSET
Algade 23, Vordingborg
ssalo pitsångordlunga. singnagtuinau-
galuartut inuit ilaisa isumaKartitar-
matigit imaKa asule singnagtuinausi-
mångikaluarput, Kanordle isumaKå-
sanerput.
tåssalo uvdlut tamåko Kång'iuput.
åma avdla 1938-p erKåne august
Kåumataugå taimane uvdlut tamåko
ilerKumigsut Avangnardlit Katsunga-
nertusikutsortut uvdlut ilåne iteravta
Kajartordlunga autdlarpunga måssa
nunarKativta ilait Ilimanap alångua-
nut sårugdlingniarsimassut. uvagut u-
ningassut igdlut arfiniliuvugut. Ka-
jartorama årdlugssuarnik ajornaKing-
mat uvdloruinartoK angerdlarpunga
åma kisimikama uvavnut angnikiga-
lunga tikipunga mérKavut tunuvtine
narssakasingme pinguartut, sunauv-
falo pinguarfiat tamåna aitsånguåkut
maligssup avKUtiginiarå. soruname i-
luliarssuit Kanigtunguvagut, tåssame
aserulortut kisa angnertorssuarnik a-
serortoKångikångat sungiusimalerdlu-
git.
unukut inaravta uvanga mérKavtalo
ilait sinilerpugut, sunauvfa nuliama
serKulugssuaK igtugssuardlo tusågai
silalo taima KatsungatigissoK påsineK
sapileramiuk makisimavoK. mardluli-
ånguavutdlo angajugdlit uipatdliler-
sut ilailo sinigtut, itsuarame taku-
lersimavai igdluvta saniatigut ivssut
iluliussatdlo kugutut. tauvalo itersar-
manga itertungalo taimak anivoK ma-
ligssup kugunialermatigut. arnardlo
utorKaK aggersoK suaortardlunilo ma-
ligssup amuleråtigut, tåssalo nuliara
anissoK makipunga itsuaramalo taku-
vara maligssup igdluvta tikerKua ag-
tungajagdlugo nuissoK Kulerssua put-
serdlune iluliussarssuit imaerutdlugit
Kangalime serKulunguarsse, tåssalo
ilulissat malinge sujugdlit pingasut
pingajuat såkortunerssauvdlune. ma-
ligssuaK amilårnaKissoK takuvdlugulo
ånilårdlunga mérKåka Kiviarpåka ait-
sångugpat maligssup kugutagssai, a-
ngutit inerikiartorugtulersut sisamat
kugukaluarpagit takorKisanagit. tåu-
ko sinigtunguit uipatdlernigssåt er-
Kaivdlugitdlo taimak silaKaraluångi-
langa, sunauvfa uipatdlernermik si-
laKarnanga anisimavunga, tåssalo
magdlernerssua iluamik Kautusimå-
ngilanga. tåssalo maligssuaK uniler-
Pok igdlorput sumik ajoKUsernago, u-
nulermatdlo mérKavta pinguarfiat
narssaK tamåt maligssup matusimavå
aulisagkatdlo åssigingitsut tamaisa
KaKisimavdlugit. maligssuaK narssa-
mut tamaunga uningmat misigssuiv-
dluta takuvarput maligssup igdlorput
ornigtarsimagå, tåssalo Kulangerdlu-
go unia Kuliminit serKordlunilo ma-
ligssuaK Kupigångame igdlorput ig-
dlugtut uiardlugo sumigdlo agtusana-
go. tåssalo-åsit tupingnartua. Kaj ara
umiap napassuine KUtdlarsimassoK
sårKutili'k, tåssame uvdlumiungmat
atoravko nikisinago Kutdlåinarsimav-
dlugo. kisiåne OKalutilermånga: Ånå-
se nauk Kajånguit? taimak tåmaivar-
put tåssame uipatdlernermik. malig-
ssuaK uningmat ujardlugo naniler-
parput tamåne narssap ilåne ungasig-
torujungme ivssume nuisalårdlunilu-
na ivssumut fmusimavdlune ilamini-
nångua kisime nuisassoK. ajornaKing-
mat nivåutamik ivssut tamåko kig-
dlordlugit aitsåt pérparput ilua ta-
marme kingua sujualo sordlule inup
piåralugo imigå. ivssunik ivssuatsiå-
nigdlo ulivkånpoK. aKaguane asaluka
avdlat navssårait, sunauvfa EKip a-
vangnånguane iluliaK manitson ase-
rortOK, åle ilulissat akornånitdlune.
soruname inaraluaravta sinilertorfiu-
ngilaK KanoK erKarsauteKardluta si-
ningniarsimanerpugut, ingmikut OKa-
lugtuarisångilara nalunångerérmat i-
nuit uipatdlersimassut isumait sumut
sangmissartut.
Anders Andersen,
Ausiangmio.
jumut peKatigit
sinerissame ernisugsiortut tamavse
Kinuvigåvse peKatigigfigtårniarumav-
dluta ernisugsiortut peKatigigfigsså-
nik, peKatigigfeKartinatame iluamik
årKigssussivfigineKarneK saperpugut.
neriugpunga nunavtine ernisugsiortut
tamarmik kajumigdlutik tapersersui-
sassut.
jordemoder Karen Tittussen,
K’ornoK.
ugperisångingajagpatit — tåssåuputdle nalunaeKutårKat
Schweitzimit pissut
arnanut nalunaeKutåraK 18 kar. kftlte, 350 kr.
Kajangnaitsumik pQlik, igalårtarigsoK silar-
ssuarmilo ilisarisimaneKardluartup F. L.
Watchip suliå .............................. kr. 148.50
arnat imalunit angutit nalunaeKutårait åma F. L.
Watchip suliai tamanutdlo KUlarnavérKusigkat, ukiut
25 migss. piusinaussut.
nalunaeKutårKat tåuko Kivdlertumik pugdlit kr. 77,50
mardlOKiussanigdlo pdgdlit................... kr. 85,00
Schweitzimit nalunaeKutårKat kr. 20—25—30
—luxus 33 ama 35.
angutinut nalunaeKutåraK uvdlorsiutitalik kr. 50, ki-
putartumik pulik kr. 55
nalunaeKutåraK piniagkat imalunit nalunaeKutårKat pi-
niagkatit X-imik ikussivigikit uvavtinutdlo nagsiut-
dlugit. nalunaeKutårKanik ilisimangnigdluartoK nang-
mineK nunanut avdlanut angalassarpoK nalunaeKutår-
Katdlo pitsaussut pisiaralugit. nalunaeKutårKat tamar-
dluinarmik pitsaussuput. aningaussautitit iluamik pi-
sissutigisavatit.
KUlarnavérKusigkat — utertineuarsinaussut — aningau-
ssat utertisinauvatit
(akit agdlagartåt pigissarput piniarniaruk)
AXEL HANSEN - Vigerslev Allé 7 - København Valby
matup silatåne
agdl. BECH NYGAARD
kinalunit nunamik inuinigdlo påsi-
ssaKarusugtoK imaKalo tåukunmga
angnikitsunguamik pingårtumigdlo
tusartagkatigut ilisimassaKarfigingni-
lårtoK, Kavsérpagssuartigut iluaKutau-
ssunik påsissutigssarsiorsinauvoK nu-
name tåssane radiokut autdlakåtine-
Kartartut misigssordlugit. tåssame nu-
na kisermåussissumik nålagkersui-
ssoKångigpat radiokut autdlakåtitag-
kane erssiniåsåput nuname tåssane i-
noKatigingnut tungassutigut, politiki-
kut aningaussarsiornikutdlo avdlati-
gutdlo ajornartorsiutit. tåssane malu-
gineKarsfnauniåsaoK nunap inuisa tig-
dlerneratdlusåK åmalo isumat inuit
akomåne OKatdlisigineKartartut a-
tautsimut erssersineKarfiat.
sapåtit akunerine arfinilingne Ka-
låtdlit-nunåta radioatigut autdlakåti-
tat misigssuatårsimavåka, sapåtit a-
kunerinilo pingasune OKalugteKardlu-
nga pisinaussara nåpertordlugo aut-
dlakåtitagkat maligtariniarsimavåka,
månalo misigisimalerpara Kalåtdlit-
nunåta radioa pingårdluinartutigut
pissugssauvfingminik ilaginaissoK.
erninardle oKautigilara:
nunap ingmikortuane uvavnut nu-
tåjussuipe ilisimångisavnilo tikerår-
tuvunga!
iliniartugssauvunga, iliniartitsissug-
ssaunangal
Danmarkime pissutsit ugtutiginiar-
dlugit maungnarsimångilanga!
tamånale OKautigigavko påsiner-
dlungneKarnigssara ånilångatiginago
nangisinauvunga, neriåtigisimagalua-
riga Kalåtdlit-nunåta radioane tuså-
savdlugo kalåtdlip nipå ersserKarig-
sok, kalåtdlit isumånik sarKumersite-
rineK, Danmarkip radioatigut akugtu-
vatdlårujugssuartunik tutsiutartOK,
KaKutiguinardlo danskit avisinut å-
ngutartoK.
kalåtdlip nipå, isumå, maKaissisi-
mavara maKaissivdlugulo sule. sorme
måne tutsiutisångila?
pisorKat nutåtdlo aporåuneråne tek-
nikikutdlo ineriartornerup pilernera-
ne ajornartorsiutit manivfiåne inuni-
kutdlo atugkat, taimatutdlo åssigingit-
sut pivdlugit isumaKarfigingningnerit
kalåtdline amerdlasune avdlångorsi-
maneråne ukiutdlo ardlaKångitsut i-
ngerdlanerane tamardluinarne taimai-
liartortugssauneråne, Kalåtdlit-nunå-
ta radioa OKalugtarfigtutdlusoK avKu-
tigssauniåsagaluarpoK, kalåtdlit dan-
skitdlo inuiait atautsimortariaKar-
nermik iluamérsumik misigitiniåsav-
dlugit, tamatumanilo såt pissariaKar-
tineKarneranik issertuångitsumik på-
sisitsiniåsavdlune.
kalåtdlit åiparit atualersugssanik
méragdlit ungasingitsukut OKarfigå-
nga nungnigssaK isumaliorKutigisi-
mavdlugo „mérKåme Kalåtdlit-nunå-
ne sujunigssaKarusugtut danskisut o-
KalugsinaussariaKardlutigdlo agdlag-
slnaussariaKarmata!" taimatutaoK i-
sumamik erssersitsivoK iliniartitsissoK
arnaK danskisut nåmåinartumik pisi-
naugaluardlune uvdlut tamaisa mér-
xat Kulit migssåinik danskisut atuar-
titsissariaKartoK. angnerussumik o-
Kautiginago imåinguatsiarpoK danski-
sut atuartitsineK ardlalingne sarfar-
siatåginartutut itdlune imalunit asiu-
simassutut oKautigissariaKardlune. i-
lumut taimåitoKarmat Kalåtdlit-nu-
nåta radioa Kangarssuardle sulissute-
KarsimåsagaluarpoK, tamåna pissutsit
ilisimaneKartut pissutigalugit avdla-
tigut årKingneKarsinåungitsoK iluar-
siniardlugo. nalungilara silarssup i-
laine avdlane radiokut OKautsinik ili-
niartitsineKartarsimagaluardlune ilu-
ågtitsisoKarpatdlårsimångitsoK. tamå-
nale sukasautauginarniartugssauvoK
misiligaluarnigssamut.
kalåtdlit arnat nipåt, isumåt ma-
Kaissisimavara. kalåtdl'iip arnap ar-
naKatine KanoK OKausigssaKarfigai
uvdlumikut pissutsinik sujunigssamilo
erKarsautinik? sapåtit akunerisa ar-
finigdl'it ingerdlaneråne kalåtdlit ar-
nat Kavsikagtåinånguanik radiokut
tutsiutarsimåput, oKauserissaitdlo tu-
ngasimavdlutik Kanga Kangarssuardlo
pisimassunut.
isumaKarsoraunga inoKatigingne a-
jornartorsiutit ilait måna malungnar-
dluartut sujunigssamilo taimåikumår-
dlutik, nunavdlo inuinut nalerKiutdlu-
git angnertoKalutik. uverssagkat pi-
lersorneKarnigssåt perorsarneKarnig-
ssåtdlo ajornartorsiutit tamåko ilagåt.
avdlauvoK ama arnat uverssagagdlit
pissusiat, tamatumunga tungatitdlugo
pissariaKalersimassoK tåssa åma ki-
nguågssiutinut atatitdlugo mianer-
ssornigssaK, imaKalo åma kinguågssi-
utinut tungatitdlugo påsisitsiniainig-
ssaK radio avKutigalugo.
OKalugteKåinaraluardlunga kalåleK
arnaK OKaloKatiginikuvara, ajornar-
torsiutit tamåko pivdlugit issertuångi-
vigdlune tåuna oKauseKarsimavdlune
arnat silatuliortarnerat maligdlugo. i-
sumaKardluinarpunga sule amerdla-
nerussunik arnaKartoK tåussumatut
itunik. KUlaringilara arnat tåuko ar-
naKatimingnut akissugssaunertik mi-
sigisimagåt. paKumisungneK pissutiga-
lugo arnat tåuko OKauseKarnigssamut
kissigpata, paKumisungneK radiop a-
jugauvfiginiartariaKarpå dsumaginiar-
dlugulo kalåtdlit arnat isumaisa tu-
sartineKarnigssåt.
ilisimassåka nåpertordlugit måna
suliarineKarpoK, Kalåtdlit-nunåne i-
noKatigingnut tungatitdlugo inatsisi-
liagssaK. taimatut inatsisiliorneK Dan-
markime agdliartortineKartuarpoK. a-
merdlanerussutigutdle angutit inatsi-
sinik tåukunLnga årKigssussissardlu-
tigdlo akuerssissaraluartut, arnat tå-
ssaunerussarput agdlautigissatigut o-
Kalungnikutdlo ineriartorfigssaKaler-
sitsissartut tåukuninga ingerdlatsini-
artunut. danskit amat tamatumane
suniutøKarsimångitsugpata inatsisit
tåuko eKaitsusimåsångikaluarput. ka-
låtdlit arnat suniuteKåsångigpata ta-
matumuna inatsisiliagssat inugtut Ka-
jagssussinermik påsingningnermigdlo
pissariaKartumik ilaKartineKésångit-
dlat.
kalåtdlip Danmarkime iliniarsima-
ssup ardlane oKarfigisimavånga nang-
minøK nulilo Kalåtdlit-nunåne igdlo-
Karfingme najugkamingne kiserdlior-
dlutik inuvdlutik. tamåna pisisuteKar-
sorinerarpå nangmineK iliniarsima-
nerme avdlanit iliniarsimångitsunik
avigsårtitsineranik, amale ilåtigut pi-
ssutausoralugo nangmineK nulilo nu-
naKarfingmit avdlamiugamik igdlo-
Karfingme sulivfigissamingne nunar-
Katitut akuerineKarsinåunginertik. i-
lumut taimåisimagpat sok tamåna
sarKUmissumik OKatdlisigineKångila?
Nungmiut pingåkujungniarpatdlårne-
ramik, sordlo Danmarkime køben-
havnimiut taimatut OKautigineKartar-
tut?
kalåtdlinik angutinik arnanigdlo
Danmarkime iliniarsimassunik Kalåt-
dlit-nunånut utertoKartuartarpoK.
tåuko OKalualågssaKångineramik, isu-
manik nutånik OKausigssaKénginera-
mik? tåuko nangmingneK avdlångor-
simanerdlutik, imalunit Kalåtdlit-nu-
nåt? Kanormitauva tåuko Kalåtdlit-
nunåta sujunigsså isumavdluarfigi-
nerpåt?
Kanormitauvalo isumaKarneripat
sordlo inusugtut måne Nungme ili-
niartut? inusugtut tåuko nunap ing-
mikortuinit tamaningånérsuput. ku-
larnångilaK inusugtututdle a/dlatut
sumik ardlånik iluaigissaKaraluartut
issertuåratigdlo oKalugkusugkaluit,
kalåtdlisut! ajungineruvoK OKauseri-
ssat sianitsorpatdlagtut Kulingiluat
silatordlo atauseK autdlakåtfneKaru-
nik uma nutip „Piger elsker drenge"
navsuiausernago radiokut atorneKar-
neranit.
Kalåtdlit-nunåta radioata akissug-
ssauvfigalugulo pissugssauvfigå isuma-
giniåsavdlugo kalåtdlit sapingisamik
amerdlasut ineriartornermik sarKumi-
ssumik OKatdliseKarnigssåt, åmale
navsuiauteKarfigalugo isumamikut
suniniarnigssat. autdlarKåumut kaju-
missutsimik OKalugkumassoicångigpat,
Kalåtdlit-nunåta radioa iluagtitsi-
ngitsorungnångilaK radiobrevkassitut
itumik aperKutit akineKarfigssånik
autdlakåtitagssiorune.
Kalåtdlit-nunåta radioa nålaorne-
KartaKaoK, peKatigalugule åma Ka-
låtdlit-nunåta radioane sulissut piu-
massardluinarmingnik pisinautitåuput
sulinigssamut. tamåko kajumigsisitsi-
ssariaKarput Kalåtdlit-nunåta radioa-
ta radioinartut ikungnaernigssånut.
„Kalåtdlit-nunåne pissutsit ingmi-
kut itut" tusartarsimaKåka, imaKa i-
ngassangajagtumik agdlåt. atåtamale
OKarfigisimavånga ajornartorsiut su-
nalunit mikissunguvdlune autdlarti-
tartoK, aitsåtdlo agdlivdlunilo naner-
tutaulersartoK saricumissumik oKat-
dlisigineKångikune.
■måne påsisoråra ajornartorsiut u-
jarKatut méngertitutut ilissartoK, su-
supagineKarune!
sule kalåtdlit igdluata silatånitutut i-
punga, pissutsit angnerussumik påsi-
ssaKarfigisimanagit. sivisujåmik Ka-
låtdlit-mmåta radioa nålaorsimavara,
imaKalo paitsorsimavara.
tåssalo pfssutaussoK måna aperKU-
teKarama.
18