Atuagagdliutit - 21.06.1962, Blaðsíða 2

---—-—-------
atuartartut
agdlagait
----------—--
ima amigartigaoK
A/G-me nr. 7/62 agdlauserissaKarpoK
KuleKuteKartumik „taima ajortigingilaK“.
agdlagtumut E. E.-mut aklssutitut agdlaga-
ra ima KuleKutserusugkaluarpara: „ima
amigartigaoK“.
åssilissame takuneKarsinauvoK niorKaivi-
gissavta angissusia Kåvatalo aulisagkeri-
vigtåta KanoK angnertungitsiglssusia. Ma-
nitsuinarme angatdlatit pigineKartut må-
kuputi 42 fodsit 2, 36 fodsit 1, 30 fodsit 7,
26 fodsit 8, 23 fodsit 6, 22 fodsit 13,
20 fodsit 8, 18 fodsit 3, 16 fodsit 4.
tåuko saniatigut soruname sule åma umi-
aussårKanik umiårKanigdlo aulisauteKarto-
KarpoK. aulisagkanik sulivfiup angissusia
eiKarsautigalugo takuneK ajornångilaK pu-
jortulérKat tatdlimat nåmagtumik usiler-
sorsimassut sivningårnagit taimågdlåt inig-
ssaKartut. Manitsume angatdlatit pigine-
Kartut amerdlåssusiat erKarsautigalugo ta-
kuneK ajornångilaK atautsikut tikeralersit-
dlugit utarKissaKåtårnerit KanoK angner-
tutigisinaussut. taimatut sulivfiup angni-
kissusiata kinguarsautaussarnera KanoK a-
kornutautigissartoK misigivdluarérsimagav-
tigo 1958-imile sujugdlermik kigsauteKar-
talerpugut aulisagkeriviup sulivfigtåta ag-
dlineKarnigssånik ukiutdlume tamaisa
kigsauterput tamåna Kagdlerartertarsi-
magavtigo neriorssorneKartarsimagaluar-
pugut agdlineKarumårneranik, kisiånile
tåssa månamut aulisagkeriviup sugdlivig-
tåta angissusia taimaiginarpoK utarKissa-
Kåtårtarnerssuitdlo avdlångorsimångitdlat.
ukioK Danmarkimlnivne OKaloKateKar-
tarnivkut påsisimavara 1964-ime aitsåt ag-
dlineKarnigsså autdlartineKarsinaussoK, tå-
ssagoK aussaK måna tigtortarneKåsangmat
1963-imilo titartarneKarérpat 1964-ime aitsåt
suliarineKarnera autdlartineKarsinauli-
savdlune. ilungersordlune sulissutiging-
nilugsimavdlune tusagaK Kuiatdlangnara-
luåssusia. tamatumane pakatsisimagavta
tupigineKåsångilavut teknikip tungåtigut
avdlane KanoK suleriautsit nalungisavut
erKarsautigerKajåssaravtigik. tamatumane
erKarsautigåra sordlo Nbrdafarime auli-
sagkerinerup tungåtigut suleriauseK KanoK
sukatigissoK, tåssa nalungitdluaramiko au-
lisagkat nagdliusimårneråne iluaKutiginiå-
sagåine såt iluaKutausinaussut erdliginagit
atorniartariaKartut. åssersutitut taisinau-
vara 1960-ime Grønlandsudvalgimut ilau-
ssortat peKatigalugit Nordafarimut pigavta
navsuiåuneKarpugut aussaK tamåna fabri-
ke agdlineKarsimassoK tåussumalo saniati-
gut iiskemeliliorfigssaK nutåK sananeKar-
simavdlune. agdlilerinigssame tamatumane
sulissugssat atortugssatdlo aitsåt aprilime
tikisimåput, kisiåne taimane uvagut Nor-
dafarimikavta junip 22-åne aulisagkanik
tunissagssiorneic ingerdlavdlualerivigsima-
ssok fiskemeliliornerdlo ingerdlajuånguar-
tOK uvfa ilaisa igdlutagsså aitsåt portorug-
tuleråt. ilumut oKartariaKarpunga sulineK
tåssane ingerdlavdluarpoK, oKartariaKarpu-
gut aulisartitseKatigit tåuko pivfigssaK
atordluaråt iluanårutigssatik aulisagkanik
piumårdlugit påsisimagamiko tamarmik
suleKatigigput iluanårutigssamingnut av-
Kutausinaussut tamaisa atorniardlugit.
taimåitumik kiap tupigisinauvå danskit
avisisa ilåtigut EKSTRABLADikut målao-
rutivnik erKartuisinaugama nunavtine tu-
nissagssiornerup pitsaunerpåmik ingerdlå-
neKarsinaunera soKutigeKalugulo sujuner-
tarigavtigo namaginångitsut ilaminingue
uparuarsimavdlugit? nalungilara dansker-
pagssuaKartoK nunavtine aulisarnerup tu-
ngåtigut KanoK påsissaKarusugtigigaluartu-
nik ilaKarmatalo iluamik påsitineKartarsi-
mångineK pissutigalugo akilerårutitigut
aningaussaiartarnermingnik Kalåtdlit-nu-
navtinutaoK atorneKartartumik målaorute-
Kartarnerat. tamåna pivdlugo avisitigut
målaoruteKarnivkut påsititsiniarsimavunga.
måna sule angnerussumik ajornartorsiu-
lernigssarput sujumut ilimagerérdlugo
kommunalbestyrelse ikiorsiutdlugo talitar-
fiup piårtumik agdlineKarnigsså sulissuti-
gigaluarparput. neriorssutaussoK pugta-
ssugssaK aussamut atulersiniagaugaluaK
isumavdlutåungivigpoK, imaKalunit tulåu-
ssuinermut akornutauginåsaoK. nangming-
nerdle sujunersdtigigamiko nåmagsiniar-
påt. ajornartorsiulernigssaK ilimanarsing-
mat handele uisakajålerérpoK, aulisartut
ima såkortutigissumik piumavfigineKaler-
dlutik aulisagartatik angmarterérdlugit ti-
kiutåsagait. taimatut piumavfigineKarneK
malingniåsavdlugo ajornaitsungeKaoK
angatdlatit angisugfnåungingmata. sila pit-
såungitsitdlugo avKutåne angmartererér-
WiiiigssaK cuigaiuiatmut lmKmeiu&aunut
ajoi naKubUsaKauiv. åma piuiiAaviigmeKar-
pu^ai aunoagKat peruiukuiniK umiaissua-
uviiigmui eiKaisangnsugut, erKagkai u-
pagLuiermgssac aruienguieKannav. sujora-
baineK.aipugutaOfw. uuxiaissuaiivnigmuL per-
aiuKoruai uvta faurike inaumeKaisinuussoK.
lia KaaoK-una lxxoiKUgatigutY lrnaKauuna
auiisagKaniK nutangiiinikumk pisiortornig-
ssartixs. anguniaraxuarat — lxnaiumt nanae-
ie sanerKutaiugo auxisagkaniK nutanixv xu-
moraivxigssavuniK luanangaK ujassiiencu-
gatigui. axugarduormauginaruvtaine avdia-
tut morneK sapinsaugui. uvagur nanaelip
suieKatiginera lngeraxatinarusoKarput, ki-
sianne aunsagartavut asiussalisagpaia ilai-
sinarnaviangnagut. niorKaissugssanut utar-
KerussaixieK pi&suiigaiugo aunsagartat lu-
mssagssaugaiuc lgnaiermgssat angorusung-
nangeKaoK. iiimagissaka tamåko asunnaK
måkuiungniutaungitaiat, aulisarneruvaie
aKornuteKanginex ussumiK ingerdxanigssa
sujumut erKarsauugaiugo ilungersutauga-
luarput. tumssiviup tungånit peiKuteKar-
tumik handelip auiisagarsiagssaxaiuane ilai
ånaisagpagit nenusaunga aulisartut pissu-
tiniaraiugit oKauseKartoKåsångitsoK.
E. E. oKarame ilumorpoK 1960-imut naler-
Kiutdlugo Manltsumut tunissat 306.000 kg-
nik amerdleriarsimassut. imap nigdlertine-
ranik aunsagkat akornuserneKangigpata
sule tunissat KagfariarKingnigssat nimagi-
gavtigo talitarfiup angnertusarnigsså nor-
Kaissuiigarput. pmiutxtaoK angnertuneru-
ssut 19o2-ime aiorneKartugssauput. E.E.p
taivåtaoK tunissat 1958-imit mardloriau-
lingajangmik amerdlisimanerat. tamatu-
munakui nangmineK påsivdluarsinauva ta-
litarfik 1958-imile mikigiligaK agdlilerne-
KasassoK sulissutigilersimassarput månåkut
mardloriautinga j angmik tunissaKartalersi-
magavta niorKaivik KanoK ajornartorsiuti-
gitigigigput. aulisaganigdluarnerane auli-
sartut isumaKatigigdIutik nikerartumik ti-
kerartångikaluarpata utarKissarnerit sule
sivisunerusagaluarput. månåkut taimatut-
dlunit årKigssussigaluaråine ajornartorsiu-
teKarnigssaK ilimagingitsugagssåungilaK.
OKautigineKarpoK taisimångikiga utarKe-
rujugssuartarnermut pissutaussut angner-
påt ilåt, Kangerdlugssuarmut tugtuniartar-
neK. tåssuna påslnarpara erKartugara ilåi-
nakoKissumik påsisimassaKarfigalugo aki-
ssiniartutit. ukiune kingugdlerne Kåumatit
aulisardluarfiunerussut nalugugkit ajoKer-
sutisavagit. maj junilo tåssåuput pigssar-
siviunerpaussartut bundgarnerssorfiussar-
nertik pissutigalugo. Kåumatine tåukuna-
ne tugtut piniarKussåungingmata tugtuni-
artOKarneK ajorpoK. tugtuniartarneK ki-
kutdlunit peKatauvfigisinaungmåssuk uva-
nga OKausigssaKarfigingilara. ivdlit nålag-
kiutigisinaugugko OKåtåraluarniaruk. tug-
tuniartartut Kutsavigissagssåuput neKitu-
gagssavtinik piniutarmatigut. indp nerpi-
naK inussutigssarlngilå. åma utarKerujug-
ssuarnigssaraluavtinik oKilisåutarpåtigut.
tugtuniartugssaugaluit tamarmik aulisarta-
raluarpata aulisagkat igitat amerdlarKaja-
Kaut. åma taissariaKarpara fabrikime suli-
ssugssanik ima amigauteKångitsigigavta su-
lerusugkaluit ilait angerdlåinartariaKartar-
mata siporussaussardlutik.
iliniartut feriarnermingne taima agtigi-
ssumik aningaussarsisimåsagpata tupigi-
ngilara. inusugtunut aulagsarigserugtortu-
nut sårugdligit nagdliuterugtorfiåne ani-
ngaussarsivdluarnigssaK piuminarunarta-
Kigame — tåukulume piniutinut aulisau-
tåungitsunut aningaussartutigssanaratik.
taimale aningaussarsivdluartarunik feriar-
tut amerdlanerpåt Manitsume pisiniarfing-
me sulivfingnilo avdlane sulissarnerat u-
vanga påtsiveKartingilara.
naggatågut OKautigineKarpoK aningau-
ssarserujugssuarnigssaK ajornångerérsoK.
tamåna kalåtdlit aulisartut amerdlaKissut
ugpernarserérpåt. aulisartut aningaussar-
siait tusåinardlugit amerdlagerKajånarta-
runarput nuname sulissut akigssarsiåinut
sanigdliukåine, aulisartuvdle nangmineK
akigssarsiait tusardlugit nikingassårtoKar-
tåsaoK. åssersQtitut taisinauvara ukioK
A/G-me sarKumertoK aulisartoK pikorig-
sok pigssarsivdluarsimassoK 80.000 kr-nik
aningaussarsisimassoK. aulisartuvdle nang-
mineK aningaussarsiai KanoK angnertufi-
gait angatdlatit mardluk piniuterpagssuit-
dlo atugkat aningaussartutiginerat ilångau-
tigigåine? ukioK kaujatdlagdlugo aulisaKa-
taussup akigssarsiai katikåine nuname su-
livfeKartup akigssarsiainit mingneruput.
taimåitumik aulisartut aningaussarseru-
jugssuartarnerardlugit OKauserineKartoK
erKortunginerartariaKarpara. inåtigssarsiut
tåuna imåinåungeKaoK. ukiut ilait silap
pissauneranik nagsataKartarput aulisartu-
nut atoruminångitaKalutik, aningaussanik
arsårtuinarfiussutut OKautigissarissat. ima-
Ka tamåko misigititagait perKutausimaner-
dlutik måna inusugtut aulisartånigssaK ka-

fcr manden med harmonikaen1
Der står blæst af livsglæde og humør om-
kring ham! Spil selv — det er let. Køb en
klangfuld harmonika — den er nem at få!
Vi har alle modeller, små og store, nye el-
ler brugte. Skriv efter vort store, gratis
katalog.
MUSIKHUSET ..
Frederiksborggade 7
København K.
jumigiungnaeriartorpåt. ineriartorneK tai-
måitOK ilaginåinåsaguvtigo sujunigssame
tunissagssiorneK kikut ingerdlatisavåt?. i-
nusugtut tunissagssiornermut kajumingne-
rulersiniardlugit avKutigssiuniaruvtigik
avKutigssatuauvoK aulisagkat akisa Kag-
fangnigssåt tunissagssiorfitdlo amigångit-
sut pilersineKarnigssåt. tamåko piårtumik
piviussungortitariaKarput, isumaKarpunga-
lo tåuko nålagauvfiup pissugssauvfigissa-
riaKarai.
EXTRABLAD-imut ilångutagssiuigama
sujunertarissara unauvoK: nunavtine tuni-
ssagssiornerup sukanerussumik ingerdla-
lernigsså, tunissagssiat amerdlinerisigut
suleKataussut kikutdlunit aningaussarsior-
nerat pitsaunerulerKuvdlugo — nunavtine
inutigssarsiorneK imamit tungaveKarmat —
danskinutdlo inuiaKativtinut nanertutaugi-
nartutut issigineKartariaKånginavta. auli-
sagkat nagdliusimårtitdlugit inuiagtutdle
avdlatut tunissagssiorfingnik amigauteKa-
rata inutigssarsiornerput ingerdlåkusugka-
luaKårput, amigauteKartuåsaguvtale avKU-
tausinaussunik avdlanik ujardlertariaKale-
rumårpugut.
KNAPP-ime sujuligtaissoK
Alibak Josefsen
ManitsoK d. 22/5-62
Kulåne agdlagkamut imatut OKainarsi-
nauvunga ManitsoK sujorna nunaKarfit su-
Atuagagdliutine sujornångorpoK
Tuno pivdlugo agdlautigissame erKar-
torneKarpoK nunap ingmikortuine Tu-
nume Avanerssuarmilo sule nunasia-
Karnertut ingerdlatitaussune nålag-
kersuinikut avdlångoralugtualersut.
måname Kitånut kåtusimalerput. ta-
måko uvane erKartorneKåsångitdlat.
uvane ukiume nåssume ukiunilo Kå-
ngiligkane ajornartorsiutaussartut pi-
ssutsitdlo erKartorniarneKaraluåsåput.
nunavta ilåne nunaKarfit atausl-
nåungitsut piniarnerinarmik inutig-
ssarsiuteKarfiuput taimåituåsavdlu-
tigdlo. tåukunane piniagkat kisimik —
puissit — napåssutåuput. sila sikut-
dlo pissutigalugit puissinik pigssardli-
ulerunik kårujugdlutik onartarput.
kårujugdlutik ima påsissariakångilaK
tunumiut sule kågtartut. asimioKar-
fingmiut kalåliminernik ajorssalerå-
ngamik kårujugdlutik oKartarput,
nauk Kavdlunåminernik piligssugalu-
ardlutik. tåssa Tunume nunaKarfit i-
lait sule taima puissiniarfiuvdluarti-
gaut.
puissip amia angnerussumik akig-
ssarsiutauvoK; tåunåinaK napaniutigi-
sagåine ilungersuanartoKaKalune. pui-
ssit aminit akigssarsiåt piniutinut,
autdlaisinut avdlanutdlo, piniussat
nerissåinut, atisséinut igdlumilo ator-
tugssanut avdlanut kisalo boligstøtte-
timit taorsigagssarsivdlune igdlulia-
nut akisoKissunut ukiup agfåkutår-
dlugo akilersuinermut atornemartar-
put. nutånik igdlutårniartunut taorsi-
gagssarsissarfik månisaoK atulermat
piniardluartorssugaluitdlunit ajornar-
torsiuteKartarput, måssame piniagkat
åssigiåginarmik nagdliusimårtånging-
mata. avdlatut årKigssussivfigissaria-
Kånginerdlutik? puissit orssue eKalug-
ssuitdlo tingue tunissaujungnaermata
tunumiut piniagkamingnik taperta-
rivdluagkamingnik ånaissaKarput, å-
naissait månamut taorteKartineKara-
tik. puissit amisa akitsornerat taor-
taussutut isumaKarfiginångilaK, akit-
suinern sårugdligit akitsortarnerisut-
dle kingusinårmat — imalunit akitsu-
inigssaraluit ardlagdlit atautsikut pi-
neKartutut issigissariaKarmata. er-
Kortuliornerussutut oKautigineK ajor-
naKaoK piniartut ukiorpagssuarne ta-
pertarissait sungiusimarigait taorte-
Kartinagit piginåsavdlugit. tunissau-
jungnaertut tunissaulerKigtariaKar-
put, imalunit taortaussugssanik ujar-
dlertariaKarpoK.
Angmagssalingme erKånilo peKati-
gigfit ingerdlåneicartut ardlaKarput;
pematigigfingnigdle ingerdlataKartu-
gut a j ornartorsiuterpagssuaKarpugut,
amerdlanertigut suj uarsartariaKali-
vigsimassutut misigisimavdluta. uki-
arme novemberime oplysningsudvalge
atautsimingmat sujunersutigåra Ang-
magssalingme erKånilo peKatigigfit
sujuarsarneKarnigssåt pivdlugo suju-
lerssuissut atautsimortitdlugit Ang-
magssalingme kursuseKartineKarnig-
ssåt. sujunersut tamanit akuerssor-
dluarneKarpoK, a j oraluaKissumigdle
oplysningsudvalge atautsimérKingit-
sorpoK, ilame nunaKarfivtinilunit ma-
lungniutingitsordlune. kursuseKarni-
arnerigalu arput aussaunerane pineK
sapisaoK udvalgip ilaussortaisa ilait
isumavdlutaussut autdlåsangmata,
Erik Ketelsen
Ny Kongensgade 15
København K.
er køber til
hundeskind,
hareskind,
isblinkere,
hermelin og
edderfugleskind.
Send Deres skind til mig, jeg af-
regner omgående.
liagssaileKivfiussartut ilåtut OKautigineKar-
tOK, tåssagoK inuisa ilait aussame auvari-
artarmata, tåssa aussap ilåne sulissugssa-
nik pissariaKartitsivfiussume. soruname i-
nuit nålagkersorneKarsinåungitdlat ilua-
nårniarniarunik sut avKutigalugit taimai-
siorniåsassut, kisiåne Alibak Josefsen ilu-
mortumik iliungilaK Manitsume aulisarne-
rup ajornartorsiutainut nålagkersuissut ki-
sisa pissutitdlugit danskit avisisigut agdla-
gaKarsimagame. soruname ajungitdlulnar-
poK Josefsen ingminut pissugssaussutut
misigisimangmat danskit Kalåtdlit-nunåne
pissutsinik ilisimassaKarKavigsut påsissu-
tigssaKartiniartugssauvdlugit — tamatumu-
ngale pissariaKarpoK nalunaerutiginiagkat
erKortunik tungaveKartlsavdlugit. agdlau-
serisimasså Atuagagdliutitigut akineKarsi-
massoK ilåtigut erKortunanilo ilumungit-
sutut OKautigissariaKarpoK. tamatumunga
takussutigssat ilagåt Alibåp agdlagkamine
tunissat asimiOKarfingne aké issornartor-
sioramigit ilångutdlugo OKautigingingmago
akit aulajangersorneråne nangmineK au-
lajangéKatauvdlunilo suliarineKarneråne
peKåtausimagame. kisiåne agdlågkamisut
matuma Kulåne ilånguneKartutut erKor-
tigissumik sujunigssame danskit avisinut
agdlagtarniarune soruname akerdliuvfigi-
neicartarnaviångilaK.
årKigss.
aussauneralo mingnerungitsumik
Angmagssalingme ulapivfiussarmat.
1957-ip ukiåne Angmagssalingmut
pivugut. klubbe taimanerpiaK aut-
dlarnerpiagauvdlune atautsimissutau-
ssarsimavoK, agsutdle isumaKatigingi-
ssutauvdlune pingårtumik maligtari-
ssagssane pivdlugit — aulajangerne-
Karsimangmat Kavdlunåginait ilau-
ssortaussåsassut nunavigdlit sulivfigi-
ssagssat sumiginagauvdlutik. taimani-
kut peKatigigfiuvoK „AngåkoK". pe-
Katigigfikut tåssuna Angmagssaling-
me KåumarsainiarneK tapersersorni-
arneKarpoK åmalo kalåtdlit Kavdlu-
nåtdlo ikioKatigingnerat sujuarsarni-
arneKardlune. Kavdlunårpagssuit pe-
Katigigfingme tåssane ilaussortaussut
aulajangerpåt kalåtdlit ilaussortausi-
naussut tåssatuåusassut ukiune Kuli-
ne Danmarkimérérsimassut. taima pi-
ssoKarmat peKatigigfik „AngåkoK"
nukigdlåriartulerpoK. klubbip igdlu-
tårssua Kalåtdlit-nunavtine takornar-
taujungnaertut ilagåt, åsit amerika-
miut såkutoKarfinit pissut ilåt Kav-
dlunåt ikioKatigigdlutik sordlo isser-
tukujutdlugo nåparsimassåt igdloKar-
fiup kuata kigdlingane. igdlorssuaK a-
ngitårssuaK nåpanunguarsimavåt-åsit
måna igdlunut baråkiussanut GTO-p
sanatitagainut erKainakujortorssuaK
tåukununga nalerKiutdlugo amilfir-
néinartumik akeKåsangatinartoK. ner-
sornautigåtdle peKatigigdlune iluagti-
tårivdlunilo namagsissaKarsinauner-
mik uvavtinut takutitsigamik.
manale sut tamarmik ajugauvfigi-
neKarsimåput. 1958-ip upernåvane
ingnagtautigssåinångordlutik kamåg-
tut taimanikut OKautsit nipangiusima-
lerérpait. imigagssaK-åsit avKutauv-
dlune ilaussortångortoKartarpoK.
europamiut sumik pingårtitaming-
nik pissoKarsimariarångat kisiåniuna
skålérniartorssuångordlutik. tamåna
imigagssap KanoK pingårtineKartigi-
neranut erssersitsissuvoK. taimaing-
mat tupingnångilaK Kalåtdlit-nunar-
ssuavtine imeK ingnerussoK nunaKar-
fikutårtune aulajangigagssatut pi-
ngårdluinartutut issigilersimagavtigo.
Kanigtukut katerisimårpugut imi-
gagssaK pivdlugo ajornartorsiutaussut
erKartorujugdlugit. ukiut pingasut —
sisamat matuma sujornagut distrikts-
rådip aulajangigaisa atortineKarneri-
ne påsissat ajornartorsiutaussutdlo er-
KartorneKarput. imigagssap månatut
kigdleKartitaunera nåmaginérupoK. å-
ssigingisitauneK angivatdlårtOK tunu-
miut sujornatigut nåmaginartagartik,
måna nåmaginarsinaujungnaerpåt.
kalåtdlit uvdlune pingårtitamingne
Allahmut pinatik inspektørimut pat-
dlorfigingnigtariaKartarput atautsi-
mik, manigunerdlo angnerugpat mar-
dlungnik vinisiumavdlutik.
kitåmiut Tunumut pissut månimiu-
tutdle imigagssarsiagssaKarput, Kitå-
nime autdlartarput tamåna ilisima-
rérdlugo. kitåmiutdle klubbimut ilau-
ssortausinåuput, klubbimilo unugsiu-
årnermingne imigagssarsisinauvdlu-
tik — nauk imigagssat taima kigdli-
lersugautigigaluartut. tamatumunåkut
åssigingisitsinermik misigisimaneK
angnerulertarpoK.
tamåko nåmaginéruput. tagpitsu-
ngilagume. ima OKåsaguma ingassa-
gineKåsagaluarpunga. tamåko ingmi-
kut inuiåussusermik asule erssersit-
sissuginarput. tamåna maujungnar-
poK (månimiutut) — agdlåme ingmi-
kut suliartordlutik månitdlatsiartar-
tut klubbime puiguikårtarsimåput;
pissutsiningme påsisimassaKångina-
mik. Aron Davidsen,
Angmagssalik.
pinsip åipåne radio-avisikut nalu-
naerutigineKartutut Angmagssalingme
distriktsrådip atautsiminermine aula-
jangersimavå imigagssat kigdlilersu-
gåungitsumik tuniniarneKalisassut —
tåssa pisiumassut måne Kitånisut pi-
umassatik nåmagtitdlugit pisisinauli-
sassut. tauva tamatuma nåmagigtait-
dliutaunera kipitineKarpoK. årK.
Angmagssalingme
ajornartorsiutit
2