Atuagagdliutit - 21.06.1962, Blaðsíða 24

Manitsume peKatigigfik
ikiunigssamik sujunertalik
peKatigigfik „IkiuissartoK“ ukiut sisamat mattuna sujornagut
autdlartineKarsimassoK mana kommuneKarfik tamåkerdlugo
ilaussortalik. ajunalersunik ånåussiniartarsimavoK igdloKar-
fingmilo politit suliagssaisigut ikiutardlune, ilaussortai auer-
sisimaput umarsaisinauvdlutik il. il.
Kalåtdlit-nunavtine angatdlatit pi-
gineKartut amerdliartortitdlugit imå-
tigut ajutortamerit ikiliartungitdlat
— pingårtumik nunavtlne silap av-
dlångoriassårtarnera ukiuvdlo atoru-
minaitdlissarneranik pissuteKartartut
erKarsautigalugit. taimåitordle OKar-
tariaKarpoK nunavtine imåtigut aju-
nårtarnerit toKumik kinguneKartartut
amerdlagissagssåungitsut pingårtu-
mik ericarsautigalugo imarsiortorta-
vut amerdlanertigut inusugtuarar-
ssuvdlutigdle imarsiorniartalersartut
angatdlatit pigineKartut ilåtigut pit-
saussussångeKissut.
kisiåne OKarérpugut imåtigut aju-
nårsinauneK tamatumanilo avKutau-
sinaussut amerdlaitaut taimåituåsav-
dlutigdlume. taimåitumigdlo inup i-
marsiortup angatdlatiminut atortumi-
nutdlo pårssivdluamera mianerssor-
tuarnigssålo piumassåuput Kasunga-
nerulernaviångitsut. — nalungilarput
månamut ujåssissarnerit mulussunig-
dlo takuniaissarnerit politinit isuma-
gineKartarmata, kiavdlunitdlume
nautsorssukånersinauvå politéKarner-
me ukiup ingerdlaneranut tamatuma
tungåtigut aningaussartutaussartut i-
kigtunaviångitsut.
Manitsume aulisartut påsivdluarsi-
mavåt ajutortamerit inuvdlo inune-
ranik kinguneKarsinaussaraluartut i-
låtigut pingitsortineKarsinaussartut
pinasuartumik utarKissaKåtåranilo i-
kiuniarsimagåine. taimatutdlo påsing-
nigsimaneK pissuterpiausimavoK Ma-
nitsume ukiut sisamat matuma su-
jornagutdle aulisartut peKatigigfilior-
simangmata „IkiuissartoK“mik — tai-
simassamingnik. peKatigigfiup suju-
nertarå politit ikiortigalugit maKai-
ssineKartunik ajunålersoKartitdlugu-
lunit ikiutariaKalerneråne ikiortåsav-
dlugit.
ilaussortanarpoK 166-inik
peKatigigfik tåuna ukioK 1958-ime
autdlartisimavoK, taimanikutdlo au-
lisårtut mardlugsuit sulissutiging-
ningneratigut nunanarfingme politit
nunaKarfingmiunik tamanik atautsi-
mititsisimåput peKatigigfiliariniagar-
dlo inungnut tamanut navsuiauteKar-
figalugo. peKatigigfiliariniagkamik
erKarsaut nunaKarfingmiunit tamanit
ilagsivdluarneKarsimavoK, tåssunalu-
me takuneKarpoK nunaKarfingme pe-
KatigigfigpagssuaKaréraluartoK peKa-
tigigfingortiniagkatut xtumik erKar-
saut ilumut atorfigssaKartineKarsima-
SSOK.
peKatigigfik „IkiuissartoK“ måna
kommuneKarfingme Manitspme peKa-
tigigfit angnerssaisa ilagåt, årKigssut-
dluagauvoK sungiussisimassunigdlo i-
laussortaKardlune peKatigigfingmut
tungassumik suliagssissutausinaussut
tamaisa nåmagsisinauvdlugit — i-
nungnik ipisimassunik umarsaisinau-
nermit motorinik aserorsimassunik i-
luarsaisinåusavdlutik.
Jens Lyberih (K'ujagissaK) „Ikiuissar-
toK'-me ukiune sisamane formandiu-
simassoK autdlarnissunutdlo ilausima-
SSOK.
Fisker Jens Lyberih — også kaldet
Kujage — har været med til at starte
foreninger og har selv været dens
formand i fire år.
— måna Manitsuinarme 96-inik i-
laussortaKarpugut, taimatut OKalug-
tuarpoK aulisartoK Jens Lyberth (ku-
jage): peKatigigfiup autdlartineranit
ukiut sujugdlit sisamat formandiusi-
massoK, tåukulo saniatigut asimioKar-
fivtine éssigingitsune katitdlugit 70-it
migssiliordlugit ama ilaussortaKarpu-
gut. komuneKarfik tamåkerdlugo pe-
Katigigfik atausinauvoK åssigingnik
maligtarissagssalik.
ilaussortat ilaKarput
pingasoriardlutik samarittetut
soraerumernikunik
— ilaussortångortugssat ingmikut
piumavfigineKartarpat?
— peKatigigfik tåuna nangminer-
ssortumik ingerdlatauvoK piumåssu-
serdlo maligdlugo ilångutugssåinarnik
ilaussortaKardlune. taimåitumik ilau-
ssortat ingmikut piumavfigineKångit-
dlat. kisiåne soruname inusugtoK ti-
mimigut perKigsoK aulagsarigsordlo
Kujarutdlugo tiguniarneKartarpoK i-
laussortatdlo tamarmik ilisimåsavåt
piniaiserfigissugssaunagulo ilåne unu-
aunerane agdlåt ujåssiartorKuneKar-
dlutik autdlartariaKartåsagamik. piu-
massarineKångikaluardlune pingårti-
neKartaKaoK ilaussortångortugssat i-
kiueriassårnigssame piumassaussunik
påsisimassaKarångata pingårtumigdlo
samaritterkursuseKarsimavdlutik. nu-
ånårutigalugo oKautigisinauvara må-
na ilaussortavta ilarpagssuisa kursu-
seKarneK ingerdlaterérsimalermåssuk
agdlåt ilaKardlutik pingasoriardlutik
soraerumérsimassunik.
peKatigigfik tåuna „IkiuissartoK"
politit suleKatigivdluinardlugit inger-
dlåneKarpoK. tikingitsortunik ujarta-
riaKartOKalersitdlugo anorerssuartu-
milunit mulussoKartitdlugo politit ka-
lerrineKarKårtarput, tauva politit pe-
Katigigfiup ilaussortai angerdlarsima-
ssut KaerKussarpait Kanordlo iliornig-
ssånik ilitsersortardlugit. peKatigig-
fiup tungånit politit tungåtigut peKa-
tausimagångavta inernivut tamaisa
politinut nalunaerutigineKartarput.
avdlanigtaoK suliagssaKartarpon
aperineKarame peKatigigfik tåuna
avdlanik åma suliagssaKartarnersoK
ujåssinerit ånåussiniarneritdlo, sania-
tigut Kujage akivoK: peKatigigfigtik
tåuna ukiut sisamat atarérnefme ki-
ngorna nutånik maligtarissagssalior-
simassoK tåukulo maligdlugit ilau-
ssortat uvdlune aggersune nunaKar-
fingmut tamarmut tunganerussunik
åma suliagssaKalersimassut, sordlo i-
noKatit atausiåkåt ikiortigssaileKissut
ikiuvfiginiartåsavdlugit, arnat uvig-
dlarnerit mérKatdlo iliarssuit pissari-
aKarfisigut ikiortåsavdlugit avdlatut-
dlo. 1955-ime aussame mæslingeKar-
mat misigdlersimaKigamik isumaKa-
tigissutigisimavåt nunaKarfigtik uki-
une aggersune nåpaulanernik taimåi-
tunik avKusårneKarKisagaluarpat pi-
sinaussartik tamåt ikiuniarumårdlu-
tik. ingmikut suliagssamigtut issigåt
nunancatigingisamingnik toKussoKar-
titdlugo ilivigssåta agssangnigsså ig-
dlerfiliunigssålo isumagissåsavdlugit,
tamatumuna kommunip aningaussar-
tutigissartagai avdlamut atuinarne-
KarsinaorKuvdlugit.
sujorna 30-riardlutik
ånåussiniaKatausimåput
peKatigigfiup ilaussortainik måna
politit torKagaKarsimåput angutinik
Kulinik. K’ujage nangigpoK, angutit-
dlo tåuko Kulit igdloKarfingme poli-
tit suliagssaisigut ikiortartugssauvait.
aulisariut 34 fodsimik takissusilik Kav-
dlunåt sanåvat. taimaitoK ukioK Nung-
me kfnguvdlune ajunårpoK.
angutit tåuko Kulit torKarneKartar-
tugssåuput sordlo igdloKarfingme i-
kuatdlagtoKartitdlugo, igdloKarfingme
erKigsivitdliortitsissoKartitdlugo ujar-
tåsavdlugit politinutdlo tuniutdlugit,
tamatumane pisinautitaunerat pi-
ngårtumik imigagssaK avKutigalugo
perugdluliukujugtoKartitdlugo isu-
mavdlutauvoK.
Jens Lyberth oKalugtuarpoK peKa-
tigigfingme ilaussortat sujorna 30-t
inornagit ujåssinerne ilaussarsimassut
nunåkut imékutdlo. ilaussortat auisa
normue (blodtyper) nåparsimavingme
nalunaerssornikuput ilaussortatdlo
En 34 fods fiskekutter af dansk kon-
struktion. En båd af samme type kæn-
trede i vinter i Godthåb.
ilarpagssue sujornale Dronning Ingrid
Hospitalimut aungmingnik tunissisi-
måput.
— tåssa avdlatut oKardlune peKati-
gigfik tåuna kommuneKarfingme ta-
marme pissariaKartitauvdlunilo ta-
persersorneKardluarpoK peKatigigfi-
uvdlo nakussutåtut tungaviatutdlo o-
KautigissariaKarpoK Manitsume auli-
sartut påsingnigsimanerat nangming-
neK KanoK ilissukutdlunit ajornartor-
siulersinaugamik taimalo inoKati-
mingnit ikiortariaKalersinauvdlutik.
/EL

i** f LLi
- den kys
læbestift.
Fås i modens bedste
farver. Fra den
sarteste pastel til
den rødeste røde.
kukingnut, tarnutip
læbestiftivdlo kalipautait
ingmingnut tugdluarkckatc-
kdngitsut.

Generalrcpræscntant
Torben Løve & Co. A/S
Amaliegade 6 - København K.
j!": ' ’.’v : "I1 i-- : .iKi:: '• ,-j
agdlagtoK
HERMAN MELVILLE
(nangitaK)
årdlerinartumik issigissaKångilaK i-
mamigdlunit KapoKissumik nåme, si-
anigingilålo arferujugssuaK ungasig-
dlune ingminerminit malerssuilerér-
simassoK. umiarssuvdle nålagå ånilår-
simalersoK aterpOK Junalo itersardlu-
go suaortalerdlugo: „sunauna isuma-
liutigigit, dmåk-å! makiniarit naaju-
ardlutitdlo!“ taimaisingmat Juna to-
Kussarsimanerminit iterpoK makitani-
arssuardlunilo Kumut antdlardlune,
tauva umiarssup noKarutaisa ilåt ti-
guvå imaK issiginialerdlugo. taimai-
serugtortoK malerujugssuaK umiar-
ssUarmut KaerpoK, åmalo avdla. umi-
arssuarmiut ipisåtarilerput, kisiåne
sule umiarssuaK pugtavoK. Juna noKa-
rumut ataniardlune Kåumatip nuiar-
ssuarnit nuinera iluagtitdlugo taku-
ssaKarpoK umiarssåip kånå pavungar-
ssuaK nuisimassoK sulile issiginiarå-
ne samungarssuaK amilårnartumik å-
parKigpoK.
umiartortut malugivdlualeriartui-
narpåt angut ilaussortik minguitsu-
ngitsoK, Junavdlume pissusilersorne-
rata ersiuteKarpalungårtup kiunera
tamåt nalunaeipå. tauva isumaKati-
gigput taimatut atugardliuteKarnertik
Gfltimut aulajangigagssångortiniar-
dlugo kina pissutigalugo taimatut pi-
neKarnertik encuiniussutigilerdlugo.
erKuiniarnerme Juna erKorneKarpoK.
KularnångeKaoK umiartortut Juna
erKorneKartordlo aperssorsimåsagåt
sunersoK kiunersordlo imalunit sumi-
ngånérnersoK. taimale aperKutitik a-
kissutisissutiginångilait, åmale aper-
Kutigingisaraluamingnik akineKarput,
akissutdlo tåuna Nålagkap nangmi-
neK agssåta Junamut pingitsailissuti-
gå.
„uvanga hebræeriuvunga,“ suaorta-
lerpoK måligtinardlugulo suaorKigdlu-
ne, „Gute Kilangmio nunarssup imar-
ssåvdlo pingortitsissåt ersigåra!“ —
tåssalo Jåna navsuialerpoK umiartor-
tut erKaminitut amilårtitdlugit åmale
nåkingnilersitdlugit, tåssame umiar-
tortut påsivdluarpåt Juna nauk sule
Gflte isumåkérfigerKuvdlune Kinuvi-
gingikaluardlugo påsivdluarmago Ka-
noK nålångitsuliorfigitigisimagine.
taimåitumik Junap perKigsimingåler-
dlune umiarssuarmiut suaortalerpai
imånut igerKUvdlune nangminiugame
Gutip pitdlarniagå anorerssualersit-
dlugo, ingminerminit Kimåniaraluar-
neranut pitdlautigalugo, kisiåne umi-
arssuarmiut nåkigalugo tunuinarpåt
umiarssuartigdlo avdlatut iliordlutik
sule ånåuniarKigkaluardlugo. kisiåne
tamarmik iluaKutåungitdlat anorer-
ssuardlo ingagtikiartuinarpoK. tauva
umiarssuarmiut Gutimut nålångitsu-
jumanatik suaortardlutik Juna tigu-
våt imånutdlo igitdlugo.
takusiugdlo, Juna imånut nåkarni-
ariartOK imaK oliamik kuineKartutut
KatsorpoK. Junap imånut tungnermi-
ne malugingilålunit nåkarfigissane
tåssaung.mat KanerujugssuaK atimine
ingminerminik utarKivdlune aitsarsi-
massoK, arferuvdlume kigutine KaKo-
Kissut Junap parnaerussiviata silatå-
gut matuvai. tauva Junap arferssup
aKajaruanit NålagaK Kinuvigilerpå. i-
kingutika, tåssanipordio uvagut umi-
artortut iliniarfigssarput. Junap Nå-
lagaK aniguinigssamik Kinuvigingilå.
påsivå måna pitdlarneKarnine nåper-
tuivdluarnerussoK. tauva aniguinig-
ssane tamåt Gutip agssainut ilivå, nfi-
magålo Nålagkap nålagfiata tungå-
nut issiginåsagune. umiarssuarmioKa-
tika, matumuna illniagagssarput tå-
ssauvoK ilumårdlune ugperdluinar-
dlunilo pitdlagaunerminut Kujaniar-
neK. tamånalo Junap KanoK iliornera
Gutip tungånit KanoK iluarineKartigi-
simassoK takuvdluaiparput aniguisi-
tauneratigut arfermitdlo anisitaune-
ratigut. umiarssuarmioKatika, Junap
ajortuliornera pivdlugo ilivsinut ilår-
niagagssångortlmångilara, ilårniarKU-
niarparale perKigsimineratigut. ajor-
tuliornera pivdlugo ilivsinut ilårnia-
gagssångortiniångilara, ilårniarKuni-
arparale perKigsimineratigut. ajorty^
liornavérsårniaritse, taimaisiortorsi-
måsagaluaruvsile Jflnatut ilumårtigi-
ssumik perKigsiminiarumårpuse."
palase nipangerame issikua saima-
nerulerpoK bibililo kingumut Kilpe-
rarKilerdlugo. tauvale seKdngerpoK u-
nigdluinardlunilo KeKalerdlune, sor-
dlume Gute nangmineK oKaloKatigi-
ssutut itdlugo.
tauvale sule atausiardlune ilagigsi-
me tungånut KiviarpoK savssarterdlu-
nilo niarKune sikitipå manigupalu-
ngårdlunilo taimåitordle anguterpalo-
Kalune pilerdlune:
„umiarssuarmioKatika, Gutip agssa-
me igdluinå ilivsinut tugtisimavå, ag-
ssaile igdlugtut uvavnut OKimaeKalu-
tik tugtineKarsimåput. KaumaninguaK
angnikitsoK atordlugo atuarsimavara
Junap ajortuliornerata ilivsinut u-
vavnutdlo sule ilivsinit ajorteKarne-
russumut ilikartiniagå. kigsautigingå-
raluaravko nåparumit mfingånit ar-
Karumavdlunga lastitdlo matuisa Kå-
nut ilivse måna KeKarfivsinut peru-
sugdlunga, ilivsitutdle tusarnåginar-
dlunga, uvangame sule ajornarneru-
ngårtumik Junap ajortuliorneratigut
iliniagagssaKarpunga, uvangapalå-
nguaK Gutip tungånut ilivsinut ilisi-
massortagssatut sulilersimassunga. ili-
niagagssaK uvavnut tuniuniarneKar-
toK unauvoK: Juna profétitut tanitau-
simassoK savanik pårssissugssatut pi-
umavfigineKartoK ilumorneK Ninivi-
miunut OKalussissutigerKuvdlugo, ki-
siåne ersilerdlune igdloKarfigssuarmi-
unitdlo ajortumik pineKarnigssane å-
nilångaginardlugo Nålagkaminit Ki-
paåriaraluartOK umiarssuardlune nu-
namut avdlamut autdlardlune. kisiå-
pp Gute tamanipoK. sordlulo tusaré-
rigput, Gutip Kimarratiginiagåta ar-
feK perKuyå nålångitspK tåuna aer-
Kuvdlugo, tigorKiivdlugo imavdlo iti-
nerssånut arKauterKuvdlpgo. tauvale
imap itinerssånut pissordlo Qutip ki-
nutågut tusarpå arferdlo piumavfiga-
lugo Juna nunamut meriarerKUvdlu-
go. tauva Nålagkap peraussutå åipag-
ssånik tutsiungmat Juna nauk sule
atugardlioraluaKalune autdlarpoK ilu-
morneK ilumungissutsimut oKalussi-
ssutigiartordlugo!
umiarssuarmioKatika, tamånauvoK
Junamit iliniagagssap åipå, erKanar-
dlo Gutip såne ilisimassortaussoK pi-
umassamut tamatumunga nålagkumé-
ngitsugssaK. erKanaK OKalussissartoK
Gutip ivangklliumik OKalusererKusså
tunutdlugo silarssup ussiniutainut or-
nigutoK, erKanardlo — sårdlo Paulu-
se OKartoK kinalunit OKalussiniarto-
Kåsagune nauk Gutip inuitdlo issåi-
nut inupalaugaluardlune!"
tauva palasip niarKe sikitipå nipa-
ngitsiardlunilo. niarKile makiterKig-
kamiuk nuånårpalugpoK suaordlunilo.
„umiarssuarmioKatika, pivdluarpoK
angut ilumornermut issertorumångit-
sok, ajortuliorumångitsoK ilumorner-
mutdlo akerdliussumik nungutitsini-
arsinaussoK nuname nålagarssuit i-
ssaisa saniåne agdlåt taimaisiusaga-
luarune. ipivdluarpoK angut umiarssåp
kujåvanitoK ersiorane silarssup ma-
lingisa tamarmigdlunit torarfigigalu-
aråne, umiarssuvdlo kujåva taimåitoK
tåssauvoK Gutip agsså silarssup piler-
Kårneranitdle malingnit pinerdlung-
nernitdlo inardlerneKarsimångisåinar-
toK avdlångortineKarnaviaranilo. piv-
dluarpoK angut ajornartorsiungår-
fingmine OKarsinaussoK: „atåtaK, pit-
dlaissarnerinåkut ilisimagaluardlutit
måna toKulernivkut ilingnut tuniupu-
nga, KanortoK någssåungitsujuarit..
inungme susagaluarpa Gutiminit si-
visunerussumik inujumasinaussoK?“
(nangisaoK)