Atuagagdliutit - 21.06.1962, Blaðsíða 15

ngaléinangaj agtut inuitdlo tamåko pi-
sussutait OgtorneKartarput KanoK a-
merdlatigissunik hestiuteKarneK, ner-
ssussuauteKarneK, savauteKarneK Ka-
tigagtujuteKarnerdlo najorKutaralu-
git. ilagissarit tamarmik pigeKatigig-
dlune iluanårniarnermik ingerdlata-
Karput tamarmigdlo nerssussuit 50-it
migssane pigisinauvdlugit. nunavdle
tamatuma kujasingnerussortåne ajor-
nartitåungilaK ilagissarit atautsit 70-it
anguvdlugit nerssussuauteKamigssåt.
erKartussissoK amerikamioK tåuna
Gobip ilånut angalaorsimavoK anga-
laugånilo ilagissarit 145-t najugagssi-
simåput atautsimordlutigdlo Katigag-
tflt 3000-it, savaussat 90.000-it hestit-
dlo 40-t pårssaralugit.
kisalo hestit nujuartat Katigagtutdlo
nujuartat åma tamåniput, savaussar-
naKarportaoK takunerdle ajornartu-
nik. tumaisa taimågdlåt nalunaertar-
påt ilumut nerssutit tamåko åma ta-
måne umassussut.
inuit igdluvigkane tupiussune na-
jugaKarput „Ger“inik taineKartartune
nalunångilardlo ukiune untritiligpag-
ssuarne taimatut najugaKarsimassut.
tupeK ulamertuvoK Kumut amiliartor-
tOK atitussuseKartardlune 10—12 me-
terinik. igaisa saorne peKiterneKar-
sinåuput nutsugissatutdle, igaisalo
Kulåtigut ikålersorneKartarpoK seKi-
nersiutit KeråtarKutaisut itunik. tau-
va saorne taimatut nåpagkat ånorå-
minermik ivssusumik KagdlerneKar-
tarput Kulåtigut angmanilerdlugit
angmarnalo tåuna Kagssutaussanik
matuneKartarpoK. tovKup ilua Kau-
massunik KalipauteKartunik Kagdler-
neKartarpoK, tuperdlo taimåitOK si-
lakulugssuarmilunit orKisimårnardlu-
artarpoK.
tovKit iluine rusit silåinarssualiar-
tisimassaisa åssinge nivingagajoKaut
Leninip åssinganik akuneKartardlutik.
Lenin mongoliamiut akornåne nuåna-
nganisaoKissut rusinit kinamiutdlo
måtuvfinit ingerdlåneKarput nunav-
dlo pisussutituarissai akimanernit pi-
gineKardlutik.
taimåitumik 1921-me mumisitsineK
KinamuinaK tungatitåungilaK åmale
måtuvfingnut, tåukume nuna ingmi-
kortortalersorsimavåt. kisiåne måtuv-
fingnut pissauneK atorneKångilaK. i-
natsisiliortoKarpoK piumassaKartumik
nukagpiarKat tamarmik lamångoru-
massut (palasiuningorumassut) atuar-
terKårneKarsimåsassut. ukiut 20-t i-
ngerdlaneréne påsinarsivoK inatsit
tamåna kigsautigissaK erKordlugo ki-
nguneKarsimassoK, tåssalo ilerKuto-
KaugaluartoK nukagpiarKat erniussut
agfait anguvdlugit måtuvfingnut aut-
dlartitardlugit atorungnaersitauj ar-
tormat.
aitsåt 1930-t 1940-tdlo ingerdlati-
lerneråne nålagkersuissut måtuvfit-
dlo erssitsumik akerdlerilerput. må-
tuvfit misigssorneicarput japanimiut-
dlo såkutait torKortat navssårineKar-
dlutik. palasiorngit ilarpålue toKune-
Karput påsinarsingmat métuvfit nå-
lagkersuinerme isumanut åssigingit-
sunut kagdlusimassut.
— kigsautigigaluarparput amerdla-
nerussunik atuarfeKalernigssarput,
Douglasip oKalugtå taima OKarsima-
vok, kisiåne palasiorngit akerdliler-
påtigut. nakorsat kigsautigigaluarpa-
vut, palasiorngitdle OKarput nakor-
sautit ajortussut, OKarputdlo radiut
ama ajortussut. OKartarput anersåt a-
kiniarumåråtigut arnartavut anguti-
nut taimaeKatautilisagaluaruvtigik.
mérKat tamarmik ukiune 7-ine
atuartitaussalernigssåt
UVDLUME mongoliamiut mardlui-
narnik måtuvfeKalersimåput. akerdli-
anigdle nunåinarne mérKat ukiune 4-
ne atuartitaussalerput igdloKarfingni-
hesfimik fmuiåi-
sagaine sungiu-
ssivdluarsimassa-
riaKarpoK. nu-
liaussoK Fmuiai-
titdlugo uviu-
ssup hesfe er-
Kigsivifdliuler-
Kunago tigumi—
ssarpå. hestit
imuiarneKasagå-
ngata anilånga-
ssortait mongoli-
miunil erinar-
ssorfigalugit er-
Kigsisimatmiar-
neKartarput.
Der skal dygtig-
hed til at malke
en hest. Hustruen
malker, mens
manden holder
hesten og bero-
liger den. Mon-
golerne synger
otte tor at bero-
lige nervøse
heste, når de
skal malkes.
rissaoKaoK, perrualårutigalugume o-
Kartarput mongoliamiunik arnamigut
sujuleKartoK.
tovKit nunåinarme takugssaonaut
amerdlaKissutdlume igdloKarfingnut
sulivfigssualingnut suliartulerånga-
mik tupitik nagsartarpait. kisiåne ig-
dloKarfingne tovKit taimåitut najugait
pitsut najugaisut issigineKartarput.
nunåinarme igdloKarfinguit ilånut
ingerdlagåine KulamarneK ajorpoK
tovKit taimåitut ilånut KaerKuneKar-
nigssaK. isertoKardlune oKaloKatigig-
tarnerit aulaj angersimavdluinartumik
ingerdlåneKartarput. takornartaK
goddårdlunilo pingasunik tugdlerigi-
narnik aperissarpox: ilagissatit aju-
ngitdlat? nerssutautise ajungitdlat?
ukioK måna ivigaKardluarpa?
isersimavfigineKartup aperKutit ta-
maisa angertarpai, nauk imaKa ilagi-
ssane nåpaulagaluartut, nerssutautine
salugkaluaKissut narssatdlo imigssai-
leKivdlutik panersimagaluaKissut.
taimatut aperKUteKartoKarérsordlo
aitsåt OKaloKatigingnigssaK autdlarti-
tarpoK.
lo angnerussune ukiut 7 anguvdlugit.
mérKat amerdlaKissut ilåne ungase-
Kissumit hestertariaKartarput atuar-
filiardlutik. 1960-imit 1965-ip tungå-
nut pilerssårutaussut maligdlugit a-
nguniarneKarpoK mérKat tamarmik
ukiune 7-ne atuartitaussalernigssåt.
måna mongoliamiut 1000-ugångata
KGL. HOFLEVERANDØR
i. C HR. ANDERSEN
Indehaver: Jakob Kongsbak
OST — imugssuaic
Vimmelskaftet 41 . København K.
Tlgr. adr.: Emmenthal
tåssåuput Kalåt-
dlit-nunåne reje-
nut Kalorssuit a-
torneKarnerssait.
1921-me mumisitsineK måtuv-
fingnutaoK tugtineKarsimavoK
UkioK tåuna taissaK mumisitsiner-
ssuaK autdlartingmat nuna tamåna
Kangatut ingerdlåinarpoK. sulivfig-
ssuaKarnerup tungåtigut nuna agtu-
maneKångilaK nunamilo aumarssuar-
siorfik atausituaK Kanganitsanik ator-
toKardlune ukiumut 1.500 tonsinik
pigssarsiviussarpoK. naKiterivit Ka-
Den kongelige grønlandske
Handelime piårnerpåmik pisia-
rineKarsinåuput.
Kristensens
VAADBINDERI^
SKAGEN • TELE 41477 • ETABL.1879
nakorsaK atausinaussarpoK. igdloKar-
finguit tamarmik ikiueriassårnigssa-
mut atortuteKartarput amerdlaKissut-
dlo agdlåt nåparsimaveKartardlutik.
nunaKarfit avingarusimanerussumitut
ikiorniardlugit tingmissartunguit mi-
kissut atorneKartarput nakorsanik
sygeplejerskinigdlo angatdlåssissar-
tut. nakorsartinerit tamarmik nakor-
sautitdlo akeKéngitdlat. Mongoliame
tuberkulosimut misigssuissarfit 19-iu-
put.
atuarfingne universitetinilo atuar-
titauneK akeKångilaK iliniarnertutdlu-
me agdlåt Kåumåmut mingnerpåmik
420 kroninik tunineKartarput. mérKat
ungasigsune najugaKartut igdloKar-
fingnilo kostskolinitariaKarunik ake-
Kångitsunik najugagssaKartitaussar-
put nerissaKardlutigdlo. igdloKarfing-
ne anånat sulivfeKarunik mérKatik
akeKångitsumik vuggestuinut bøme-
havinutdlunit inigssisinauvait. erKar-
tussissoK Douglas isumaKarpoK ikiu-
taussartut tapfssutaussartutdlo tamai-
sa erKarsautigalugit isumaKarnartoK
mongoliamiut inunerat pigssaKåssut-
sip tungånit issigalugo rusitutdle Kag-
fasigtigissoK.
teknikikut sujunersuissut
sulissartutdlo
rusit mongoliamiunut amerdlaKi-
ssutigut ikiusimåput. sorssungnerssup
kingugdliup nåneratigut rusit Ir-
kutskimit Pekingimut Mongolia av-
Kusårdlugo avKusiniorsimåput. avKu-
sineK tåuna Kinap Ruslandivdlo ata-
Katigingneranut pingåruteKartorujug-
ssuvok Mongoliamutdlo iluaKutaoKa-
lune. avKusiniagssaK rusit ingeniørisa
pilerssårusiorsimavåt mongoliamiut-
dlo sulissartue sulissorineKarsimav-
dlutik. uvdlume avKusineK tamåna
tamavingme Mongoliamut atavoK.
rusit nuna tamåna tingmissartortit-
seKatigingnik pingasunik pilersorsi-
mavåt mongoliamiutdlo tingmissar-
tortartutut sungiusarsimavdlugit. ku-
kukuteKarfit pulukiuteKarfitdlo piler-
sitaunigssSnut ikiusimåput. aulisar-
neK ingerdlåneKalerpoK aulisagkatdlo
rusinut niorKutigssiarineKardluaKalu-
tik. rusit avdlatigutaoK ikiuteKarsi-
måput — sordlo ingeniørigssanik, tek-
nikerinik, ilisimatunik avdlanigdlo i-
liniartitsisimåput. børnehaviliorsimå-
put, nerssutauteKarfigssuarnik nåla-
gauvfingmik ingerdléneKartunik aut-
dlartitsisimåput, iliniartitsissungorni-
artut iliniarfigssainik kisalo erKumit-
GUNOL
Våbenolie
Bedste middel mod rustdannel-
se. Renser og fjerner gammel
rust.
GUNOL
auldlaisif Qllagssåt
mångertornermuf igdlersut pit-
saunerpåK. méngerforneK piso-
KaK saligfarpå.
JUL. GULDMANNS EFTF.
suliornerup KagfagsarneKarnigssånut
ikiusimavdlutik, pingårtumik Kitig-
tarnerup issigingnårtitsivdlunilo eri-
narssortarnerup.
rusit taimatut ikiutitik taorsigag-
ssarsiatut tuniusimavait amerdlaner-
tigut 2V2 procentimik ernialerdlugit.
kisiåne rusit akilisitsiniarnigssamik
piumassaKarajungitdlat agdlåme aki-
ligagssaugaluit ilåne tunissutitut tu-
niuneKåinartarput.
igdluatungånut Kinamut atåssute-
KarneK tåssauneruvoK Kinap Mongo-
lia sulissartunik pilersormago. suli-
ssartut tamåko Kinamérsut Mongo-
liame fabrikit moderniuvdluinartut a-
merdlanerpagssuit sananeKarnerine
sulissåsimåput.
Mongoliamiut rusinut nålagtigi-
titaulernigssamingnut
piarérsarneKarpat?
Mongoliap nålagkersorneKarnera
rusit periausiat maligdlugo ingerdlå-
neKarpoK. partit atausinåuput, ilau-
ssortatdle amerdlavatdlårujugssuara-
tik — 50.000-it migssåne, tåssa inung-
nit 1 milliuniussunit.
erKartussissup Douglasip agdlagka-
ne naggaserdlugo ingminut ima ape-
risimavoK: Mongolia nunarujugssuit
mardluk pilerngussutigilerumångi-
nerdlugo? Mongoliap nunanut sumiv-
fine iluaKutsiutdlugo nunarujugssuit
avatangissine isumaKatigingissutig-
ssikumårnerdlugit — sordlume av-
dlai-pagssuarne taimatut pissoKartar-
simassoK?
erKartussissup nuna angalaorérsi-
mavdlugo inuinaitdlo nangartagauna-
ne OKaloKatigissarérsimavdlugit imåi-
tumik påsissaKarsimavoK:
mongoliamiut uvdlumikut ardlåi-
nåinutdlunit sangminerujumanersut
ilimanångilaK. nunanut tåukununga
atåssuteKarnera isumaKarnarpoK ilu-
mortussoK nangminigssarsiungitsoK
issertugaKéngitsordlo.
mongoliamiut sule kitåne kulturi-
mut ungasigsorujugssuput, kristumiu-
nit sunigaorKardluinardlutik, kitåta
atuagautainik erKarsautainigdlo su-
nigausimanatik. taimåitumik sule u-
kiorpagssuarne Kinamut Ruslandi-
mutdlo malerutinartugssåusagunik i-
nue imaisiatdléinardlutik erKarsar-
tautsikut nunanit tåukunånga suni-
gauvdluinarsinåuput nålagtigititag-
ssåinångusavdlutigdlo. taimatut pi-
ssoKåsagpat inuiangnut tåukununga
inutsialagssuarnut asangnissuseKaKi-
ssunutdlo alianartujumårpoK — tåu-
kunungåinåungitsordle åmale silar-
ssuarmiunut kivfåungissuseKartunut
tamanut.
elektroteknikimut tungassut sånatitdlo niuvernermut sanaortorner-
mutdlo tungassut.
Tuxhamimik motoreKaråine erngu- atautsimik, mardlungnik pingasu-
makasigpoK nåme nigdlo cylinderilik. 12—390 HK-lik
tuXHAM
motéritsialagssuaK silarssuarme tamarme tusåmanilik
Kvalitetsmotoren med verdensry
'lililllllliillllllllillIIIIIII||lllllllilllll<l|||||llll||||illll|||||IIIII|||||lN|||||||l
lllllllllllllllllllll llliiiiilllliiiiilflliiiiilll!liuiilllliiiiiltllliiiiilfllli||i
TUXHAM A/s • KØBENHAVN VALBY • C. 88161||
lllllllllllllllllllll IIIUIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIllll
Nu er der solgt
over 3 millioner
BOSCH køleskabe
BOSCH 240 liter
— Danmarks mest solgte store køleskab med
23 1 frostboks (-f- 18° C), ekstra kølerum og tro-
pe-køle-regulator, som er en stor fordel pa var-
me sommerdage og ved hyppig åbning af ska-
bet.
BOSCH kompressorsystem sikrer effektiv kø-
ling for få øre i døgnet. 5 års garanti.
H: 140, br.: 67 og d.: 71 cm.
Kr. 1170,00
BOSCH 240 liter
— Danmarkime nigdlatårtitsivit angnerit tuni-
neKarnerssåt, 23 literinik imartiissusilingmik
kerititsivigtalik 18° C), ingmikut nigdlasauvi-
lik aussame kiagdluartitdlugo nigdlatårtitsivig-
dlo magpekåtårneKartitdlugo nangminSrdlugo
nigdlasaugasuartinekarsinauvdlune åtataussaK
Kipiatdlålnardlugo.
BOSCHip nigdlasautitå iluamik nigdlatårtitsi-
ssarpok ørit ardlaicångitsut atordlugit uvdlup
unuavdlo ingerdlanerane. pisiarineranit ukiut
tatdlimat ingerdlaneråne ajortungortOKåsaga-
luarpat pigingnigtup kukuneranit pissflngitsu-
mik pigingnigtumut akigssaiautautinago iluarsi-
nekåsaok.
portåssusia: 140, sllissusia: 67, atitussuslalo: 71
cm.
akia: 1170,00 kr.
De kan også forlange
IvdlftaoK pisiarinlaruk
BOSCH
— kendt verden over for kvalitet
pltséussutsine pivdlugo silarssuarme tamarme ilisimaneKarpoK
LEVERES GENNEM DEN KGL. GRØNLANDSKE HANDELS UDSALG
handelikordlugo pineKarsinauvoK
15