Atuagagdliutit - 14.02.1963, Síða 4

niuveKatigmgnut kåtunigssamik atautsiminerit
ajalussormata kalåtdlit upigtussågmarsmåuput
Kalatdlit-nunåta ungasingitsuaniput franskit KeKertautait mar-
dluk Foundlandip kujatane. tåssane niuvenatigit aulisarnermik
moderniussumik pilersitsisimåput, Kalåtdlit-nunanut ei’Kai-
nartumik angnertuneroKissumigdle.
KuleKutaK ardlanartugut sivisumik
isumaliutigissarsimåsavarput. Kular-
nångitsumik tamavta landsrådip ta-
måna pivdlugo oKauserissai nalungila-
vut, tåssalo kigsautigisimangmåssuk
ajornångigpat Kalåtdlit-nunåt sapi-
ngisamik ingmikut issigineKartugsså-
ngordlugo ilaussortaulersineKåsassoK.
sujugdlermik isumaKartoKarsimaga-
luarpoic tamåna ajornåsångitsoK, sor-
dlume nunanut akilerårutit tungaisi-
gut ajornaKuteKånginerussumik niu-
verfigeKatigingnut (frihandelssam-
menslutning) Danmarkip ilaussortå-
ngorneratigut pissoKarsinaussoK, tåssa
nunat arfineK-mardluk niuvernerup
tungåtigut suleKatigingnerat nailisar-
dlugo EFTAmik taineKartartut — tå-
ssa isumaKartoK „avatdlit“ (tåssalo
una pissutigalugo nunat tåuko arfi-
neK-mardluk nunat avdlat arfinigdlit
niuverfigeKatigingnik (Fællesmarked)
taineKartartut avatåningmata).
agsut uitsånerssuaKarsimavoK påsi-
neKarmat Danmark nunanut niuver-
figeKatigingnut ilaussortångornialeru-
nartOK — åmalo nalunaerutigineKa-
riarmat isumaKartoKarnerussoK Dan-
mark ilaussortångusagpat Kalåtdlit-
nunåt ingmikut issigineKåsagunångit-
sok avdlatutdlunit ingmikortitsisav-
dlune periarfigssaKåsanane.
uvagut Handelip tungånit erKarsaut
sarKumiusimavarput imåitoK: tåssalo
Kalåtdlit-nunåt ilaussortångusagpat
ukiut sujugdlit ilaussortavingoriartor-
nigssamut periarfigssaKartiniarniar-
dlugo — ilame imaxalunit Kalåtdlit-
nunåt ilaussortavingortinginarniar-
dlugo nåmagmarniardlugo ilaussorta-
vingungikaluardluta nunatdle niu-
SKI
Vort store specialkatalog over vin-
tersport tilsendes gratis.
Kataloget omfatter bl. a. 28 forskel-
lige slags ski, 7 slags stave 8 bin-
dinger, 8 slags skistøvler og masser af
beklædning og udstyr.
F. eks. skal nævnes:
Østrigske ski „Standard" med
stålkant ...................... 116,—
Quiek med stålkant ............ 149,—
Norske turski „Madshus med
hickorysål .................... 118,—
Norske turski „Bonna" med
stålkanter .................... 178,—
Langrendski „Karhu" ............. 88,—
Langrendski „Six-Je“ .......... 138,—
Kabelbinding, norsk ............ 28,50
Østrigsk kabelbinding, „Tyrolia"
luksus .......................... 42,—
Plastikovertrukne stave ........ 19,50
Stålstave, med læderhåndtag .. 58,50
sisorautit
ukiukut timerssomermut atortut
pivdlugit ingmikut katalogerput ang-
nertOK akeKångitsumik nagsiuneKar-
tarpoK.
katalogip ilåtigut imarai sisorautit
åssiglngitsut 28, ajåupissat åssiglngit-
sut 7, bindingit 8, skistøvlet åssigl-
ngitsut 8 atissarparujugssuit pisatser-
siltigssarpagssuitdlo.
sårdlo taineKarsinåuput:
østrigimiut sisorautait „Stan-
dard" sisangmlk sinigdlit ake-
Kartut .......................... 116,—
„Quick" sisangmlk sinarssugdlit 149,—
norgemiut sisorautait angatdlatit
„Madshus" orpit KåKortariagdlit
Kissugtånik alågdlit ............ 118,—
norgemiut sisorautait angatdla-
tit „Bonna" sisangnik sinarssug-
dlit ............................ 178,—
langrendiutit „Karhu" ........... 88,—
langrendiutit „Six-Je" .......... 138,—
norgemiut kabelbindingé .......... 28,50
østrigimiut kabelbindingé „Ty-
rolia" luksus ................... 42.—
ajåupissat plastiklmik xagdlig-
kat .............................. 19,50
ajåupissat sisait amemik tigu-
mivigdlit ....................... 58,50
Nørregade 36
KØBENHAVN K.
På alle ordrer til Grønland må
inden varerne afsendes 'lt af
beløbet være forudbetalt. Ind-
send dette sammen med ordren
Kalåtdlit-nunanit piniagkat ta-
marmik nagsiuneicartmaglt a-
kigssåta agfa sujumut akile-
rérsimassariaKarpoK. piniag-
kangnut ilångutdlugo aklgssåta
agfå nagsiuguk.
verfigeKatigit „ikingutingnersumik"
suleKatigisavdlugit, tåssa avdlatut
OKautigalugo peKataussut peKatauner-
mingne ilauKutigisinaussait pisavdlu-
git ilaussortauvigsut piumavfigine-
Karneratut angitigissumik piumavfigi-
neKångikaluardlune.
inuit ila.Ka.rput Kalatdlit-nunåta
ilaussortavinyungikaluardlune „iki-
ngutingnernerinarmik" atåssuteKar-
nigssånik isuvia atorumångikåt naler-
Kutingitsututdlo nikanarsautitungajak
isumaKarfigalugo. månale tåssa nalu-
jungnaerparse Kanon pissonarsima-
ssok. tdssame uvdlualunguit matuma
sujornagut OKalugtoKalersimavoK ag-
dlåt tuluit nunåt ilaussortavhingika-
luardlune taimatut ikingutingnerneri-
narmik peKatautiniarneKdsassoK, tai-
mdisagpatdlo imaK.a Danmark ama
taimatut pinenåsavdlune. uvdlumer-
piardle sule ilisimalersimångilarput
ilumut ildngutOKarumårnersoK imalu-
nit niuvernerup tungåtigut avigsår-
nermik ingminutdlo ingmikortinermik
pissoxaralugtualernersoK, tåssa Euro-
pa silarssuvdlume ilangåtsiarujugssua
mardluvingordlune avigkumårnersoK:
sujugdlit nunat tåuko arfinigdlit niu-
verfigeKatigit ardlaitdlo nunat arfi-
neK-mardluk niuverfigeKatigit avatåi-
nltut.
pissutsit taimatut tåssångåinaK av-
dlångorsimanerata agsut ajornartor-
siortilersimavånga. nunat niuverfige-
Katigit isumaKatigissutigisimassåta
ingmikortue oKalugtuarissariaKéngi-
låka atuagagssiame „Grønlanderne
agdlauserissavkut atuarsinaugavsigik.
kisalo agdlagarisimassaraluara Kalåt-
dlit-nunåt nunanut niuverfigeKati-
gingnut ilaussortaulisagpat KanoK pi-
ssoKarumårnera navsuiardlugo atorsi-
naujungnaersimavara, tåssame Kular-
naitsumik oKautigineKarsinåungilaK
ilumut taimaisiumårnersoK.
pissutsit taimaisisimanerata ilua-
Kutituarssua unaulerpoK tamavta
pivfigssarsisineKaravta pissutsit
perKigsårnerussumik isumaliutigi-
savdlugit — tamånalume agsut pi-
ngåruteKarsinauvoK. tåssame nuki-
ngipiluleraluarsimavugut pissutsit-
dlo imaisigaluarsimåput piumassa-
tut kigsautigissat angneruniussuti-
gineKåinalersimagaluardlutik er-
KarsardluarKårnigssaK tunugdliuti-
tauvdlune.
erKaimassariaKarparput nunaleri-
nermik inutigssarsiuteKarneK erKar-
sautigalugo nunanut niuverfigeKati-
gingnut ilaussortångornigssaK ani-
ngaussarsiornerup tungånit issigalugo
pingåruteKartorujugssungmat åmalo
uvdlut tamardluinaisa aningaussar-
pagssuit ånaineKartartut. taimåitumik
ilaussortångornigssap kinguarsåinar-
neKarnigsså agsut norKåissutigineKa-
lersimagaluardlune. månale nunaleri-
nerme KutdlersaussoK oKarpoK avdla-
tut ajornarsissoK kisiåne utarKivdlune
nautsorssordlugulo KanoK pissoKaru-
mårnersoK. Danmarkip kisime tuluit
handelip direktøria Hans
C. Christiansen OKalugiar-
simavoK januarip 24-åne
Københavnime „PeKatigit
Kalåtdlit“ne, niuveKati-
gingnut tungatitdlugo Ka-
låtdlit-nunane ajornartor-
siutit erKartordlugit. ernai-
sitsissutigisavarput taima-
nernit pisimassoKaloKing-
mat niuveKatigmgnut tu-
ngatitdlugo isumanatiging-
niaraluarnerne, taimåitor-
dle OKalugiaut ilånguparput
ajornartorsiutit sujunigssa-
me pilerumårsinaussut er-
narsautigalugit påsissutig-
ssaKaKingmat.
nunåtdlo peKatiginago ilaussortångor-
nigssånut sulivfigssuartigut inutig-
ssarsiornerme pissortaussut taimatut-
dlo niuvertut ersserKigsumik aker-
dliunermingnik erssersitsisimåput. nå-
lagkersuinerme partit åssiglngitsut er-
Karsautigalugit partit atautsit kisimik
Danmarkip kisimitdlune ilaussortå-
ngornigsså noncåissutigisinaugunar-
påt. nunat avangnardlit avdlat tungå-
nit Kavsitigut tutsiutarpoK nunat ar-
fineK-mardluk suleKatiginerat ang-
nertusarneKalerKuvdlugo.
pissutsit taimatut OKaluserinigssåt
OKinerorKajångilaK, fcnaKale iluaKu-
tausinaunerugaluartoK. taimåitordle
isumaKartoKåsångilaK nunat niuverfi-
geKatigit isumaliutigineKarnerat unig-
tineKarsimassoK, sulime Bruxellesime
isumaKatigingniartoKartuarpoK. tuluit
OKaloKatigingnigtitagkatik sule tasa-
manitipait — sorunalume uvagutaoK
autdlartitarisimassavut sule tasamani-
put, pingårnerpåmigdlo nalungilarput
de Gaullep isumaKatauvfigisimagå sut
angusimassat misigssorneKåsassut tå-
ssalo isumaKarpoK isumaKatigingniar-
nerit sule kipitineKångitsut.
sordlule niuvernermut tungassu-
mik isumaKatigingniartarnerit ta-
marmik pissartut pissutsit avdlå-
ngoriassårujugssuarsinåuput — ki-
siåne uvdlume januarip 14-iata
1963 sujornagornit avdlåussuteKa-
lersimavoK, tåssa uvagut iluaKu-
tausinaussut nautsorssorsinauler-
dlugitdlo nautsorssortariaKalersi-
magavtigik sujornatigutut tusau-
tigssatut tiguinarnagit.
taimatut nunarpagssuit ilungersune-
råne Kalåtdlit-nunåt soruname sua-
råinånguvoK. Danmarkip nunartaisa
avdlat ilåtutdle Kalåtdlit-nunåt pi-
ssutsinut Danmarkimut agtusimassu-
nut ingmikortineKarsinåungilaK. Ka-
låtdlit-nunåta avdlatut ajornartumik
Danmark maligtariaKarpå maligku-
mårdlugulo — tåssa nålagauvfingmut
atassutut avdlatut iliortoKarsinåu-
ngingmat. tamavtale Kularnaitdlisiku-
magaluarparput Kalåtdlit-nunåta inu-
tigssarsiornerup tungåtigut ingmikut
pissuserissai sapingisan tamåt sianigi-
neKarKuniardlugit. isumanarpungalo
tamatuma tungåtigut tamavta isuma-
Katigigtugut, nålagkersuissutdlume
partit åssiglngitsut danskitdlo nålag-
kersuissuisa Kutdlersait åma taimatut
isumanarput.
åipåtigutdle åma pingårtineKar-
poK -kalåtdlit nangmingneK åma
malingnåusassut, nangmingneK
aulajangéKatåusavdlutik periarfig-
ssaK -pivfigssardlo erKortut atordlu-
git, tåssalo avdlatut OKardlune
inuit nangmingneK Kinigkatik av-
Kutigalugit.
uvanga nangmineK avKutausinauso-
rissavnik taissaKarnangalo aulajangi-
ssugssåungilanga. taimaisiortugssåme
tåssa kalåtdlit nangmingneK Kinersi-
massait. uvangale suliagssaråra -pi-
ssutsit navsuiåsavdlugit nautsorssor-
dlugitdlo najorKutarineKarsinaussu-
ngordlugit sarKu-miutisavdlugit. tåssa-
me sule taimailiorsinauvugut nauk
uvdlume sule OKartoKarsinåungika-
luartOK angutitavut silatorssuit su-
niarnersut — kisiåne tåssa erninaK
påsinarsiumårungnarsivoK.
ingmivtinut nikanarsautitut misigi-
simanago navsuerdluarsinaugunarpu-
gut silarssuarme tamarme niuvernikut
nunarssuarmilo tamarme atortumik
suleKatigingnikut tungavigpiaussut
sunersut. isumaKartoKarsinaugaluar-
Pok påsiuminaitsortaKångitsoK angu-
ssuit akissugssaussut kisimitdlutik
sarKumissut issigissavut erKarsautiga-
lugit. erKaimåsavarputdle angussuit
ta-måko tunuåningmata inuit milliu-
nerpagssuit — tamåkulo piumassait
anguniagaitdlo autdlartitaussut nang-
mininaK KanoK isumaKarnermingnit
sagdliutituartariaKartarmatigik. kalåt-
dlinutaoK OKitsunaviångilaK aperKuti-
ne taima angnertutigissune aulaja-
ngersumik isumaKarniarnigssaK, tå-
ssalo nålagkersuinermut tungåssute-
Karnera pinångikaluardlugo amale
aningaussarsiornermut tungåssuteKar-
nera erKarsautigalugo. taimåitumik
åipåtigut nuånårutiginartariaKåsavar-
put måna isumaliorfigssaKalersima-
gavta.
nunat arfineK-mardluk EFTAmik
taineKartartut åmalo 1962-ime nunat
arfinigdlit pivdlugit aperKutit lands-
rådime OKaluserineKarmata kalåtdlit
Kinigait tåuko sujugdlerpåmik a-per-
Kutinik nunanut avdlanut niuvernikut
atåssuteKarnermut tungassunik aula-
janginiartariaKarsimåput. aperKutit
uvdlumikut sule ersserKigsumik ilisi-
mångisaraluavut amerdlanertigut issi-
galugit tåukuput. landsrådit erKigsi-
simavdlutik sule atausiardlutik OKau-
R. & H. MEYER
Kalipausfssarfik
salissarfigdio
Indlevering i Grønland
„OLES VAREHUS", GODTHÅB
seriumassatik tåukussut sarKumiusi-
nauvait — taimatutdle KularuteKara-
tik -påsisimavdlugo nålagkersuissut
suliniarumårtut tamanut ajunginer-
paussugssaK anguniardlugo.
tauva måna ilitsersutitut imaKalo
aulajangerniagagssatut takoriartigo
sut ajornartorsiutauvdlutigdlo iluaxu-
tausinaussut.
imaKa aperissoKarsinauvoK suna
pivdlugo Kalåtdlit-nunåt aperKutinut
taima påsiuminaitsigissunut taputa-
riaKåsanersoK. tamatumunga suna pi-
ssutaussoK påsiuminaitsungilaK, téssa-
lo Kalåtdlit-nunåt uvdluvtine silar-
ssuarme niuvernermut tamarmut kag-
dlusimagame ingmikortineKarsinau-
jungnaersimangmat. tåssa OKalugtua-
rineKartuartartoK autdlarKautigisi-
-nauvarput una, kalåtdlit -puissiniarne-
rinarmik inutineKarsinaujungnaersi-
måput, ateKarsinaujungnaersimavdlu-
tik, KåumarKuteKarsinaujungnaerdlu-
tik kiagsarneKarsinaujungnaerdlutig-
dlo. tamatumunga kalåtdlit amerdli-
vatdlårsimåput puissitdlo ikilivatdlår-
simavdlutik. puissiniarneK kalåtdlitdlo
OKimaeKa-tigingnerugaluartut uvdlune
måkunane puissinit pineKarsinaussut
kisimik nåmagkungnaersimåput. pi-
ssariaKartitsineK nåmagtiniarneKar-
Pok — tamånalo pisinauvoK aitsåt
niorKutigssat avatånit erKuneKarsi-
naussut atordlugit, tåssa imåipoK nu-
nat nunagissap avatånitut niuverni-
kut atåssuteKarfigissariaKarput. inu-
tigssarsiut aulisarneK avKutigalugo
ingerdlåneKåsagpat — Kalåtdlit-nu-
nåtdlume avdlatut ajornartumik tai-
mailiortariaKarpoK — tauva nunat av-
dlat -niuvernikut atåssuteKarfiginigssåt
inuniarnerme pingitsorneKarsinåu-
ngilaK.
Danmarkimut atåssuteKarneK nå-
mångilaK. niomutigssianit tamanit
Kalåtdlit-nunanit pineKarsinaussunit
20 pct. kisime Danmarkimut tunine-
uartarpoK. niorKutigssiat 80 pct.-iat
silarssuarmut tamarmut ingerdlåne-
KartarpoK silarssuarme nunat avdlat
niorKutigssiait unangmigdlersigalugit
tuniniarneKartardlutik. Kalåtdlit-nu-
nåta niorKutigssatigut pilersorneKar-
nera pivdlugo sule kisitsisit tamatu-
mane taklissutigssat suliarisimdngila-
vut, tåssa niorKutigssat tunineKartar-
neråne (pisiniarfigtigut) takilssutausi-
naussut. tamatumanisao k niorKutig-
ssarpagssuit silarssuarmit Danmarkip
Kalåtdlit-nunåtalo avatånltunit eruu-
neKartarput, nauk procentingordlugo
kisitsisitut OKautigerigkavtitut ang-
nertutigingikaluartumik.
tamåko tamarmik takutipåt silar-
ssuarme tamarme niuvernermut Ka-
noK angitigissumik atåssuteKarnerput,
nalungilarputdlume ukiune aggersune
migdliartornaviångitsoK. ukiut 5—6
ingerdlaneråne kalåtdlit niorKutig-
ssiåinit tunineKartartut mardloriauti-
ngortisimavavut. 1962-ime kingumut
ukiune sujugdlerne angusimassavut
KångerKigsimavavut, tåssalo 52 miil.
kru-nit angusimagavtigik. avdlatut
OKautigalugo ukiut mardluk ingerdla-
neråne 60 pct. anguvdlugo Kagfariar-
neKarsimavoK. ukiut tugdlit 5—6-it
ingerdlaneråne neriutigårput tuni-
ssagkavut sule mardloriåumik Kagfag-
terKigsinaulerumårdlugit. kisiåne tå-
ssa niorKutigssiat Kagfariartuinartut
tuniuåinarsi-nauvavu-t aitsåt silarssuaK
tamåt niuverfigiguvtigo (silarssuarme
tamarme niuverneK peKatauvfigiguv-
tigo).
tåssale silarssuarme tamarme
niuverfiusinaussut tamatigut tai-
matut tikikuminartigiuåinångit-
dlat. nunat niorKuteKarfigineKar-
tut nålagauvfiat aningaussagssa-
Kartikumavdlugo niorKutigssat nu-
nanut tamåkununga erKuneKartar-
tut akilerårusernøKartarput — åma
taimailiortoKartarpoK nunane ta-
måkunane nangminenne niorKutig-
ssiat sananeKartartut igdlersoru-
mavdlugit. tåssa avdlatut OKautiga-
lugo nunat atausiåkåt niorKuteicar-
tarnerat -kigdlilivfigineKartarpoK
nunat avdlat iluaKuserumavdlugit.
nuna nunanut avatiminltunut nior-
KutigssiortartoK nunanit avdlanit ki-
siartauvdlune aulajangersumik tuni-
niagagssarsiortartugune iluaicutigi-
ssarpå, tåssame nunane niorKutig-
ssiorfigineKartune inuit niorKutigssiaK
taimåitOK nunanit avdlanit pisinåu-
ngisartik pisiarissariaKartarpåt tuni-
niaissup akigitiniagå akigalugo. orssu-
giak erKarsautigiså-ngikuvtigo Kalåt-
dlit-nunåne niorKutigssiaKångilaK Ka-
låtdlit-nu-nåta kisimitdlune niorKuligi-
sinaussånik, taimåikångatdlo Oåtigut
imaeratarsinaussarpoK nunap niorxu-
tigssiorfiussup regningit akilertaria-
Kartardlugit. nuname niorKutigssior-
HOLBÆK SKIBS- & BÅDEBYGGERI
HOLBÆK
umiarssualiorfik umiatsialiorfigdlo
4