Atuagagdliutit - 19.12.1963, Blaðsíða 28

taserssuan
Den store
Slavesø
Kimugsip
avKutå
upernalernerup unuåne asingassu-
me taserssuåkut Den store Slavesø-
kut isoKångitsussårtukut KimugseK
sangujorårussårpoK. usisa OKimaitsut,
tåssaussut amarKut teriangniatdlo Ka-
Kortat amé, naKitarivdluarsimassut
Kane igsiavoK indiåneK arnaK tugtup
amiane natsermine Kugsugdluarsi-
mavdlune silardlungnera pissutigalu-
go. angut kingornane arpagpoK. nalu-
naerKutap akunerpagssue tåssane ar-
pagsimavoK. apumut pukaussumut a-
loKutaisa tugpatdlagtarnere akugto-
Katigingmik tusarssåuput. ilane King-
mit sukangassumik nålagkertarpai.
ordlersimavdlune uvåvdlunilo arpag-
poK. akugtOKatigingmik anersårtor-
POK.
tåssångåinaK arnaK KivsatdlagpoK
kangimutdlo ttkuardlune indiånertut
OKardlune. angutip Kingmit suaordlu-
git unigtipai Kamutitdlo sanigdleriar-
dlugit sujumut issigilerdlune. kangia-
ne erssiancalårput sunersut tåkujug-
tuinait pujoraussangme aulanguser-
sut.
„tåssåusaoK Red Cliff Island", oKa-
lorussarpoK årKåmilo tunuanik Kau-
mine kiagungnine atdlarterdlugo.
arnaK Kamutinit arKarpoK. angutip
tuvé migssiliordlugit angissuseKarpoK
19-itdlo migssåne ukioKarunardlune.
kinå kussanångilaK siligpatdlåtsiara-
me. tugdlisa aningassut, nujaisalo i-
ssaisalo Kingårtut mongolerpalårti-
påt. kisiåne issikua saimarpalugpoK,
iluarinartumik arnarpalugdlune.
tåssane KeKarpoK indianerpalåvig-
dlune angumut akerdliuvdluinartumik
issikoKardlune, angut akungnagtumik
angissusilik Kaumassunigdlo nujalik
irlandimio ameKusugtumik kinalik
Kassertunigdlo issilik. angutauvoK a-
ngutitut avdlatut itoK ingminut ikio-
riatårsinaussumik periatåtdlarKigpa-
sigsumigdlo malungnautilik akisunik
amilingniat ukiune amerdlasune Ca-
nadap avangnåta najoruminaitsortåne
atoruminaitsumik inussartut ilisar-
nautånik. kisiåne kinå ilungersorpa-
lugipoK.
Kingmit orneriardlugit pitutait på-
ssupai, taimåineranilo arnaK usit Ka-
nut KaKentigpoK. tauva iperariarpoK,
ilerKumigsutdlo autdlarput.
tåuna Red Cliff Islandiugpat tauva
niuverniarfigssavtinut akunerit mar-
dlusångitdlatdlunit, taima isumalior-
poK. nautsorssugkamingnit sukaneru-
ssumik ingerdlasimåput. avanerssuaK
piniarfingmingnit ungaseKissumut a-
ngalasimåsåput sapåtip akunere pi-
ngasungitsutdlunit. månalo suleru-
lungnerssuaK kångiutugssångorpoK, u-
kiune mardlungne apume issimilo su-
lerulungneK. månalo niorKutigssamau-
sivingme pivfigssaKardluåsaoK aussaK
tamåt. nerinerit tamaisa tugtup ne-
Kånik tamuassariaerutisaoK avdlanig-
dle inuvdluteKåsavdlune. månalo pi-
ssaminik kångusutigissagssarlngisa-
minik aggiussivoK. angutit uivssumi-
sånguatsiaKaut. taima kingusigtigile-
rångat pinianfingnit tamarmik tike-
rérsimåsåput: Moskus-Jim, Charles,
Dan, Joe, Jerry åma Klondike-Bill
utorKaK KuianartoK. tikerérsimåsåput.
tikitagssane tamaisa encarsautigai.
sordlule kisiåne nuånårpiångitsoK!
niorKutigssanik uningassoKarfiup Ka-
nigdlissornerata tamåna sarKumersisi-
mavå taimane inoKångitsorssuarme i-
lungersorugtulerame erKarsautigerKa-
låginarsimasså. sukiartåssauna ajor-
naviångilaK, ingminut oKarfigaoK. i-
lame takornartåungivigpoK akisånik
amilingnik piniartartut KaKortunik a-
migdlit, indiånerit arnartåinik nuliar-
tarnerat. åssigingissuteKångivigput.
sut tamarmik sujornatigut Inarumå-
rungnarsiput, ikingutit avdlatdlo. „ag-
sut!“ tåssångåinaK iringmit suaorpai
kamagdlune måssa tamaviårtuåina-
raluartut.
arpatsiardlune, erKarsautigilerKigpå
taimane tamåko tamarmik autdlarner-
nerat. Tiwitsh tåussumalo erKardlé
piniartarfiata erKånguanut tupersima-
ssut — Nashamip nåpitserKårnine
Jerv-Søen avKusårdlugo sdkaKissu-
mik Kimugsertitdlune — indiånerit
tangmårsimavfiånut tikerårtarnine a-
kulikitdligalugtuinartut. asulume na-
lautsordlune ipalase umigtoK Copper-
mineflodenimit pissoK tamatuma na-
lerpiåne tåkuteriatårpoK. sordlume
suna tamarme isumaminik pisima-
SSOK.
sorme taimåisångila! Nasha nuliau-
vok eKiasuitsoK, aputisiutinik mer-
ssutdlarKigsorujugssuaK neKinigdlo
panertunik avguitdlandgsoK. ukiut
nerssulertarpoK indiånerit arnartait
taineKarångata. ilåne arnat xaKortu-
mik amigdlit erKartortarpait. OKalo-
KatigingneK tåssaulersarpordlusoK
maKaississaKardlune anersårulungneK
angutinit najugkamit najoruminartu-
mit kilometerinik tusintiligpagssuar-
nik ungasissusilingmutdlusoK autdlar-
tineKarsimassunit. matuma sujornagut
ilåne åma igsiavdlune arnamik takor-
dluissarsimavoK iKaKortumik amiling-
mik kujasingnerussumilo najugagssa-
minik. igdlunguaK Korsussumik naut-
sivigtalik sujornatigut takordlortar-
simavå nuname manigsuinarssuarme
nivtailartalingmik anorerssuarsiortit-
dlune. månale tamåko måtusimane-
Kalerérput.
„nuliat inuvdluarKutikiuk," ikingu-
taisa suaortartarpåt unukut OKaloKa-
tigigsimariardlutik angerdlalerångat.
Kagtunikut åpangåtsiardlunilo tovnit
iluånit igdlarpaluk nuånårpalugtut-
dlo tusåsinaussarpai. måna najutitdlu-
nga OKautigiumångisatik OKautigait,
taima isumaliortarpoK.
ilåne ingminut OKarfigissarpoK: iv-
dlit-una taimåisoringnmartartutit.
Nasha avdlat sussagssaringilåt. isu-
maliutigigaluarångamiugdle iluarsiat-
dlautigineK ajorpå.
tauvalo indiånerit aperKutaulerput.
Nashap erKardlé encardlisalo erKar-
dlé erKamioriuartuarpai. kångugtait-
dlutik Kinujuartarput puiortitugssau-
nagulo ilaKutaringnut ilångusimanera.
tamåko tamaisa isumagdliutigiler-
pai misingnångitsumigdlo Nasha av-
dlatut issigilerdlugo. suarssuit inoKé-
„ilisitsutoKapajugssuaK," Moskus-
Jim KatimalugpoK.
„amerdlanerpåmik Kitorname ag-
fait nangmineK Kitornarisinauvai,"
Klondike-Bill pujuatdlarujugssuar-
dlune OKarpoK.
„indianermik nulialik taimåituartd-
ssarpoK tamatigut.." taimaisivdlunilo
Jerry nipangeriatårpoK imertarfinilo
imipatdlagdlugo. tupermiut nipaeru-
put.
Michaelip perKigsårtumik pujortåu-
ne ikipå ikitsitdlo Kamitdlugo. malu-
gå sordlume ikisorKane angmarKing-
neKartoK. kisiåne ilait malugissaKar-
tariaKångitdlat, malugissaKåsångivig-
put. påserKuinardlugo OKautsit tusag-
kane KanoK soKutigingitsigigine O’-
Brian pivdlugo onalugtualerpoK. nå-
nungniartitdlune misigisså erKumit-
sok pivdlugo. malugåle OKalugtuanilu-
sok åungariartuinartOK, sordlume o-
Kalugtuame avatånitoK, OKausilo tua-
viorpaluinalerput.
nåvdlugulo ajornartorsiulerpoK, „tå-
ssame", Klondike-Bill OKarpoK, ni-
paitsumigdlo imerput.
unugsiornerat autdlarterKårnermi-
sut iikungnaerpoK. unuaK KerKarmat-
dlo avigsårtuput. Michael erKarsåu-
migut nuånångeKalune tupermut a-
terpoK. tåssame tamåna taima isuma-
Karfigåt, ingminut OKarfigaoK. angut
indianermik nulialik — pasinapilug-
toKarpoK, tamåna ikingutigit akuner-
mingne mitagdlersumik oKaluserissar-
.påt.
unuaK KaumavoK. orpit akornåne
indiånerit tangmårsimavfiat erssia-
lårpoK. tåssane nipaKångivigpoK. Sla-
ve-søen anorssånguamit Kassialå-
nguarpoK, eKaluitdlo angisorssuit Ka-
Kutigut tamauna misarfigåt.
tupiata sujoråne ingneK ikumavoK.
Nasha ingnerup saniane sérKordlune
aulisagkamik sujatsivoK. nujai isi-
ngåinartut Kernerdlutik niaKuata a-
vatågut siårsimåput ingnerup nalåne
umåssuseKartutut itdlutik.
Michael ujarKamut nåtdlugpoK ta-
serdlo issigalugo. nuliata Kigsimigpå
aulisagardlo kapisimassane périar-
dlugo nererKuvdlugo. malugingilå, ki-
nguningualo OKariatårpoK:
„månåkumingånit ilaKutapalårssua-
tit maunga tåkutarungnaertariaKar-
put.“
Nasha aumanik KaKileralune sikig-
poK akinanilo.
„tusåvit!" Michael tåssångåinaK ni-
kutpoK Kissuminerdlo aumanut ising-
migkamiuk aumat plgsikalagamigdli-
uko!
arnaK sule akingilaK.
„nåmaKaoK tamåko ilapalårssuénik
pisimagama," umisugdlune OKarpoK
tupermutdlo iserdlune.
uvdloK tåuna autdlarnerfigalugo
Michael avigsårsimaniåinalerpoK. ait-
såt taima kiserdliortigalune misigaoK.
agdlåme ukiut mardluk Sikuiuitsup
erKåne Kingmine kisisa ilagalugit na-
jugaKaraluarame taima kiserdliortigi-
ngilaK, måssa måne inuit akornåni-
kaluardlune. akisunik amilingniat Ka-
Kortunik amigdlit tuDiealueo malueåt
Kungatsivkut tigdluar-
neKarnera namalerpoK,
kamag simarpalugdlune
OKarpoK tupermutdlo i-
serdlune.
„Hallo, Michael!" perssuarsiorpa-
singnane suaorpatdlagpoK KaKortunik
amigdlit ardlånit, sdrdlume sivikitsu-
nguamik angalasimavdlune tikilersoK,
sikuiuitsup kigdlingane ukiut mar-
dluk ukissarsimångitsordlusoK. tikita-
ne eKitarpai, tåssanilo Kuiasårdlutik
OKalutilertordlutik. katerssusimassut
Nasha Kiviatdlaivåt Michaelilo pasit-
sagpoK nulianime indianernit tusarér-
simåsagåt.
„pivdluarKuniåsavavtigit," Jerry o-
KarpoK akungnagtungassumigdlo ku-
ngujugdlune ipumingajagdlune. „piv-
dluarit", avdlat OKamissaraut kingu-
leriårdlutigdlo Nasha eKitardlugo.
tåuna påtsivéruterugtorame sikinar-
poK.
„ikane tuperfigssarKigsoKarpoK,"
Moskus-Jim OKarpoK tuvine Kulaut-
dlugit tovKitdlo sisamat indiånerit tu-
persimavfiånit ingmikortut tungånut
autdlardlune. Michael akingilaK, a-
mernigdle tuniniaissartumut amiutine
ilisimavdlugit indiånerit KaKortunig-
dlo amigdlit tangmårsimavfiata akor-
nåne nungajugtamukarpoK tåssanilo
tupine nåpardlugo.
malugilertorpå sujornatigutut pina-
viaratik. ikingutaisa alangångilåt
Kuianaitsumigdlunit OKaruserfiginago.
taimåinerme ajorput. Kagdlikut ajo-
KuteKångilaK, kisiåne avdlångorsima-
ssoKarpoK måssa sunaussoK oKautigi-
sinåungikaluarå. avdlat ilagigångami-
git akornuteKarane inugatdlarame pi-
ssarnermisut iliorneK sapertarpoK. sor-
dlume atugait åssigigkungnaersima-
ssut.
igsiaKatigigkångamik suarssungnig-
dlo erKartuivdlutik tåssångåinaK mia-
15-it inoKångitsumlneK nåmaKaoK. tå-
ssame Kingmit ilagigaluarpai. kisiåne
arnaK asangnigtOK, umassoK avdlauv-
dluinarpoK. pingårtorujugssuvoK tu-
peK kiagsarsimassoK tikitdlugo utar-
KineKardlunilo Klavdlune KasorKaKa-
lunilo Kimugserdlune tikikångame. å-
malo unuame 60 gradinik issigtitdlu-
go ilaKarneK. avdlat isumåt sugssaK!
kisiåne Kanordlunit ilioraluarånga-
me erKigsisimånginine KångerneK sa-
perpå. inoKångitsorssuarmlkatdlarame
soKutåussuseKångivigsut, måna ami-
migut KalipauteKatine nåpitugssångo-
riaramigit, tåssångåinaK avdlatut issi-
gilerpai.
iKaujartulerpoK. kangiane KeKerta-
tut itut Kagtornitdlo orpiliagssanik
nauvfiusimassut pujorangmit saricu-
merput. sordlume KipigssuaK imune-
KartoK! amutdlaussartai orpit Kar-
ssutdlugit terKalårtuarput. Kingmit
niarautik magssitipait ingerdlavdluar-
nerulerdlutigdlo. tauvalo seKineK aug-
palugdlune nuna sikulo Karssutdlugit
nuivoK.
niorKutigssausivik ersserpoK, igdlo
KissussoK pukitsoK sigssap Kulingåt-
siånguane. orpigpagssuit kigdlingine
indiånerit tovKe Kavsit Kivdlåtdlag-
tarput. niorKutigssamausivik Canadap
inoKångitsorssuanitoK Kungujulassu-
tut itdlune tåssanipoK.
ujåkårtitsivfårigdlune igdlup sujo-
råne sanguvoK, tåssane akisunik ami-
lingniat arfinigdlit indiånerpåluitdlo
katerssusimassut. sivisumik tåssanisi-
måput Kimugserdlo alapernaiserdlu-
go.
ngitsorssuarme angalagatdlaramik
malugineK ajugkane kamagsautigiler-
tarpai. tamånalo issertuneK ajorpå.
KaKutiguinaK Nasha akissarpoK tai-
ma OKalulerångat, ingminut måtutu-
tut itarpoK. nipaitsumik sulissarpoK,
månale KaKutiguinaK Kungujugtar-
POK.
seKineK kiangneruvoK, kugpalårpor-
dlo, ipernarparujugssuitdlo tåkussor-
put. aput sikutdlo pilertortumik aug-
put, Den store Slavesø-lo aussap se-
Kernata atåne tungujuåramiliuna.
unuaK alianaitdlunilo nipaeKaoK.
Michaelip akisunik amilingniat avdlat
KaKortunik amigdlit ilagalugit Dan-ip
tovKa isersimårfigå, imigagssartorsi-
malårputdlo. putumassoKångilaK, ki-
magsimåginarput OKatdlisigalugit aut-
dlainiarneK, nunarssuaK inoKångitsoK,
ukiugssamutdlo pilerssårutit, pingår-
tumigdle Kingmit. kisamilo uvdlune
kingugdlerne nuånångissutine puior-
simavai.
OKalugtutalerput, OKatdlisigilerpåt-
dlo O’Brian utorKaK Mackenzieflo-
denip avangnåne najugaKartoK. ukior-
pagssuarne nulé indianerussoK mér-
Kanilo akussat inoKatigisimavai.
„inuk erKumitsoK," Dan OKarpoK.
„inuit takusavdlugit saperpå, autdlai-
serdlune Kimåtitarpai."
„nuliamiuna imåitoK," Jerry oKar-
poK. „ilisimassaKarfigåka. pigamiug-
dle pivfigssat asiutineK ajorpai avdla-
siortardlune — nalungisåka nåpertor-
dlugit. tamatigut nulé påriniartuarta-
riaKartarpå. tamåname pissutaugu-
narpoK".
— Det er nok, at jeg har
fået en af slagsen på
halsen, siger han hade-
fuldt oa aår ind i teltet.
28