Atuagagdliutit - 19.12.1963, Blaðsíða 29

KanoK nikatdlungatigalunilo nipaitsi-
gilersoK, indianeritdlo patdlisaerpåt.
Nashap Michaelivdlo akornåne a-
serortoKarsimavoK. angut taimågdlåt
arnamut OKalugtarpoK suliagssaK piv-
dlugo — OKalugtarpoK naitsumik er-
sserKigsumigdlo. arnap akissutigissar-
tagatuarå nipangerneK — indianerit
nipangertarnerat påsigsséungitsoK.
nålagaunine misigingisåinarpå måssa
arnap maleruåinaraluaråne. amami-
toKarpoK angutip sujungnaersineK sa-
pigåniik, nalunartumik Asiamiorpa-
lugtumik ilisimasorissånik. tåunalo i-
nunerma sivnerane in&Katigissug-
ssauvdlugo, erKasumerdlune isuma-
liorpoK. arnaK itsarssuarnisarpalår-
tOK.
ukiariartulerpoK. orpit asingariar-
torput, Den store Slavesø-lo anordle-
rajugsivoK. akisunik amilingniat pi-
niartarfingmingnut ingerdlaornigssa-
mingnut piarérsalerput.
uvdlåt ardlåne KåumalålersoK Mi-
chaelip nagsatane Kingmitdlo umia-
rissamut igssorarpai avangnamutdlo
autdlardlune inuvdluarKussaKarane.
akugtoKatigingmik paorput, Nasha
sujume, angutdlo aKume.
Kåumatine pingasune inoKångitsu-
kut ingerdlaorput, orpigpagssuartigo-
riardlutik tauva kingorna narssauma-
nerssuåkut soKångitsukut. kuit tatsit-
dlo paorfigissarpait, nunåkutdlo nag-
satatik nangmagtortarpait Kingmit i-
kiorsiutdlugit. avKumingne autdlai-
niardlutik aulisardlutigdlo nerissag-
ssarsiortarput. angut sapingisamik u-
ngavarterniarpoK piniartarfit ilisima-
neKartut Kimagterdlugit Kimugsit av-
dlat igdlerne nåmagtortarumanagit.
kisimlniarniarpoK.
ukioK autdlartikalugtuartoK Si-
kuiuitsup erKåne kugssuaK Den store
Fiskeflod anguvå. iteKalune kugpalo-
Karanilo nunåkut takussartagkaminit
sule soKånglnerussukut korussårpoK.
takussagssatuåuput ujancat Kassersut
masarsuitdlo. kup sinåne naussarsi-
måput oripigkat mikissualukutårdlu-
tik. tåssalo ukiume issigtume Kissug-
ssat.
ukioK autdlarnerpoK nivtaitdlune
IsseKalunilo. Michael tamaviårdlune
autdlainiartardlunilo piniarniartaler-
poK. narssatigut Kimugsimik autdlar-
sarångame tugtorpagssuit sujuleralu-
git, imalunit autdlåine piarérdlugo a-
maroK taKigssorångamiuk kingumut
ingminut ilisarissarpoK kamagsimane-
ralo pérdlune. tupermutdle angerdla-
rångame Nasha nipåinerssualo tikit-
dlugit isumå kingumut nuånårung-
naertarpoK.
kigdlormortuvoK, kamåumerdlune
taima erearsartarpoK mångerti.tdluni-
lo. ajornerpaussarpoK anorerssuarne-
ra pissutigalugo uvdlut unuatdlo ar-
dlagdlit maligtuinait tupermitariaKa-
rångame. tauva OKorsisimaniardlutik
sinigfik poK katutarpå.t. tåssanitarput
ingminutdlo anersårtutdlutik, uvfalo
inugtut inuniarnermingne. ingmingnut
taima ungasigtigalutik.
ilane isumaliortarpoK arnap pissu-
siata tunuanitoKartoK avdlamik kig-
dlormorniarnerinåungitsumik. ilanime
malugissarpå erKumitsumik issigigåne
sianigineKångitsoreriarångame. ilånilo
uvdlut unuatdlo mardluk nivtailar-
talingmik anorerssuartoK ilungersor-
dlune ingerdlaniarssuårsimavdlune ti-
kingmat ikissigkungnaivigdlune upåi-
narsimavå agsut tugpatdlersitdlugo.
kingornatigutdle pissutsine aterKigpå.
tauvalo arnap uterisårneratut tamåt
isumaKarfigilerKigpå.
jutdlip nalåne malugilerpå Nasha
nårtulersimassoK. Kuarsåru.tigå. måna
malugå indianilerissutut OKautigine-
Kartarnine ingminut niputivigsoK. av-
dlångortineK ajornarsivoK. Kitornag-
ssaK akussaK, isumaliorpoK erKarsåu-
migutdlo ulikutdlagdlune. takordluler-
på akisunik amilingniap ernera aku-
ssaK, inupalåK ånugtoK Kassertumik
amilik, tamaviårdlunilo KaKor.tumik
amiligtut iliorniarssarissoK. tåssame
taimåitugssauvoK.
Kåumaterpagssuit Kångiutingitsut
méraK inungortugssauvoK. tamatuma
nalåne iravungarssuaK indianerit
tangmårsimavfiånut Kaningnerumå-
mut ingerdlassariaKåsaoK arnap kia-
lunit inuniarnerane ikiorniåsangma-
go. piniartarfiup nalåne sapåtip aku-
nere sisamåt tatdlimatdlunit asiuti-
tugssångorpai. tamåna erKarsautigile-
riardlugo Nashamut saimanerulingi-
laK.
atugardliutine pissarnermisut ator-
pai. nipaitdlune sulissarpoK, merssor-
dlune, igavdlune amiaivdlunilo. apu-
tisiutinilo atissariaKartarpai kukor-
dlune ungasigsumut Kissugtariartar-
dlune. Kissugssat . ikiligalugtuinarput,
Kauseramigdlo ingmånguåinaK kissag-
titsissarput. tovKip iluane natsine
tugtup amia atorajugpå, ikuatdlaigå-
ngatdlo tovKip ilua issaiarnaKissumik
putsertarpoK. måna sut tamarmik ar-
tornarnerulerput, kisiåne målåruteKå-
ngisåinarpoK suliagssanilo sujornati-
gutut pitsautigissumik ingerdlatdlu-
git.
autdlainiarnera piniartarneralo i-
ngerdlavdluarput. tugtut nujuartat —
umassut erKumitdliortartut nuname
måne inuniartunut pingitsorneK ajor-
nartut — tusintiligpagssuvdlutik ivi-
gartortarput. ajornartorsiorane nang-
mingneK Kingmitdlo neKigssamingnik
pigssarsivigissarpai. teriangniatdlo
KaKortat amé amarKutdlo amé Kiler-
tat uvdlut tamaisa amerdliartuinar-
put.
autdlartariaKarneK ajoraluaKaoK,
autdlarnigssartigdlo kinguartituarsi-
mavå. åmame Nashap tuaverssungilå
erinitsangneralo malungnarane. må-
na Kåumatit KulailuagssånilerpoK.
kisame aulajangerpoK kujåmutdlo
autdlardlutik. uvdlut mardluk inger-
dlarérsutdlo anorer-ssualiupai suna ta-
måt apussuångordlugo. uvdlut unuat-
dlo arfinigdlit sapernuput. erssermat
ingerdlarKitsiartutdlo åma anorer-
ssualiuterKigpai sujugdlertut såkortu-
tigissumik, tangmårKigtariaKarput-
dlo.
angalanertik autdlartinardlugule
sapåtip akunera asiuterérpåt, neKit-
dlo nagsatait nungulerput. erninaK
tugtumik nåmagtorsiumårpugut, tai-
ma isumaliorpoK. sungiusimavå uv-
dlut tamaisa autdlåine inuniutigalugo.
kisiåne tugtunik takugssaussoKångi-
laK — sordlume tingineKarsimassut.
tauvalo kångnermit ukutsilugtalerput.
Kingmit ilåt toKukamiko neKåta ang-
nersså KingmeKatåinut neriseriardlu-
go sivnera nangmingneK nerivåt. sa-
påtip akunere mardluk Kångiungmata
åma atauseK toKupåt. Kingmit avdlat
Kamutit sujoråne pisorussårput pa-
miutik nåkaivdlugit. majorKatigut
Kingmit unigtarput, tauvalo inuit mar-
dluvdlutik tamaviårdlutik ajagtorta-
riaKartarput. taimåLkaluartordle ar-
ritsuararssuarmik ingerdlåput. KaKi-
gunik arritsumik autdlarKigtaraut
Kingmit sujuleralugit nangmingneK
kingugdliuvdlutik, nukigdlångavdlu-
tik KasorKavdlutigdlo silardluk pissu-
tigalugo niarKutik sikititdlugit.
Michaelip erKarsautå atausinauvoK:
sujumut! sujornatigut pissarnerpag-
ssuar.misut akiugaKarpoK, ajugåusaor-
dlo. tugtut ardlånisimésåput.
måna Nasha erKarsautigineK ajorpå
taimågdlåt KaKutigut malingnauniar-
neK ajornartorsiulerångat. tauva ai-
ssarpå. ajornartorsiulerångamik ajag-
toKataussarnera pissusigssamisortutut
issigå måssa någdliugtaraluartoK. å-
niarnermit sanerKane agssangminik
patigkångago soKutigineK ajorpå. su-
jumut ingerdlassariaKarput.
uvdloK nutå’K någdliungnarsimaKi-
ssok KångiupoK. tuperme icåumatip
Kingorsimassåne angut nalavoK tov-
Kilo igåta ivsulingnera issigalugo. ma-
lugå sivisunerussumik taima atuga-
Kåinarsinaujungnaerdlutiik. Nasha Ki-
viarpå. uningarKigsångårame sordlo
umångitsoK. magssikasuarpoK, nuånå-
jumerpordlo påsigamiuk sinigtoK. ki-
nå alångilå, sordlo sivisorssuarmik
takungisimårsimavdlugo aitsåt taku-
lerå. sanigorsimaKalunilo ajorpase-
KaoK, taima isumaliorpoK. ilungerso-
Kataussarsimavorme, pissusigssaK a-
tortariaKarmat. — taimåitariaKarpor-
me, erKarsautine ilavai, nåtdlugdlu-
nilo siningniarssaralune.
aKaguane uvdlåkut aputåinarssuar-
mut seKineK KingorpoK, kisiåne isse-
KaoK. arritsumik ingerdlaniarussår-
put. kinguningua siorartat ikårtaria-
Kagkatik tikipait. uvinganerane aput
aKitdlunilo ivssoKaoK omuisartorfigi-
Simagame. Michaelip Kingmit suju-
lerssorpai aputisiutiminigdlo avKutig-
ssiutdlugit. Nashap Kamutit ajagtar-
pai.
Kagtornup KerKata migssåne malu-
gå Nasha ilåungitsoK. samaningåtsiaK
apume sérKorsimassoK takuvå.
„tuaviorniarit!" nipitumik suaorpå.
nikuiniarssarigaluarpoK aKugdlår-
dlunile. uningatsiaraluardlunilo ater-
figilerpå. apussuarme palusimavoK,
seKernuvdlo kinå åniarpaseKissoK ki-
ngorfigå. tauva påsivå. tuaviordlune
natsine ipérpå apumutdlo siårdlugo
arnardlo Kulangerdlugo.
mérKap nivdlerpatdlangnera. — Kag-
tornup Kåne Kingmit siningniardlutik
imorKåput. ungasigsumilo amarKut
nivdliarpalungnerat tutsiutoK åunga-
riartuårpoK.
tupeK nåparneKarsimavoK. Nasha
Imlalftt mlmittmut Kalagtartut
lgflat
Ivtt Kernertut
navgutfirKat
KapdssiarKat
mSna sananeKartalerput
MINUT-ØLLEBKØD
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
RUGA KNÆKBRØD
Fabrikeres nu af
A/s Mariendals Mølle
og Eka Brødfabrik
Roskildevej 87 — København Valby
sinigfik pumipoK méraK sakissamini-
titdlugo. nuj aisa apumik sule masag-
tut méraK matusimavåt. erKumitsu-
mik misigissaKalerpoK tåssane tåuko
mardluk issigititdlugit. tåssanerpiaK
kångneK navianartorsiornertigdlo
puiorsimavai. méraK! nangmineK
mérKane. isumaKarsimångikaluarpoK
taima .misigissaKarumårdlune.
Nasha Kiviarame takuvå, kinålo sa-
nigorsimaKissoK KungujumilårpoK.
tauva ilungersumerpoK, tupermit-
dlo anitdlagdlune aputisiutine Kiler-
ssupai autdlåinilo nagsardlugo har-
ssåkut autdlarpoK. malugå piumåssu-
seK nutåK ingmine itersimassoK aut-
dlainiarnine tamaviåvigdlune nangi-
niardlugo.
nalunaerKutap akunerpagssue anga-
lavoK umassumik atautsimigdlunit
takussaKarane. unugkiartulerpoK, u-
ternigssanilo erKarsautigilerå unga-
sigsume Kernertunik takussaKalerpoK.
ujarKat åssigait, tåssångåinardle au-
lalerput — tugtutdlo 50 migssait u-
nulernerane ersserKivigsumik tåku-
put.
tåssame! apilmiput tugtut tatdlimat
— uvdlorpagssuarne nerissagssat.
augtutsiarpoK neitimigdlo tunuminer-
migdlo tamusserdlune. tauvalo ig-
dlingnarnersiordlune avigsivoK tug-
tuvdlo amianut ikivdlugit, nangmag-
kiuteriardlugitdlo angerdlamut aut-
dlarpoK. måna timå nutångorpordlu-
SOK.
kisame KagtuneK sioralik ikårniar-
titdlugo Nashap ernivia tikipå. unig-
poK. aputåinarssup KerKanipoK tu-
peK. erKåne iterssaK takuvå Nashap
uningavia. seKineK tarrilerpoK suna
tamåt augpitdlersitdlugo.
nuna soKångitsoK Kimerdlulerpå Ka-
Kortuinaup KerKane KåKat Kimerdlue
anordlerfiussaKissut Kernerterulor-
dlutik takugssåuput. tåssalo silarssuå,
måna KaKugumutdlo, tamåna påsiv-
dluarKigsårpå. tåssångåinaK erKaivå
anilersinane Nashap igtorpasigtumik
Kungujungnera. erKarséumigut nuå-
nålerpoK. Kilanårilerpå neKimik ig-
dlingnartumik nagsardlune iserune
Kanoic iliornigsså. ilame pivdluarta-
riaKavigpoK någdliungnerup taima ag-
tigissup kingornagut, taima isuma-
liorpoK. asulume åma nukagpiaraK —
nukagpiaraunerpame!
tåssångåinaK tuavitsagpoK aputisiu-
timinigdlo aulavdluartunik tovKup tu-
ngånut tamaviat autdlarsardlune.
tikisitsissoKartangikatdlarmat
palase soraerneK Anda Høegh OKalugpalSrtoK méraunermine
jutdlisiortarnermingnik, taimane sikaritit imigagssatdlo kimig-
tut nunavtine ilisimaneKångikatdlarmata
atausiåinardlunga jutdlip nalerpiå-
ne angalasimavunga, tåssa Danmarki-
mitdlunga kalåtdlit igdluåne sujuler-
ssuissutitdlunga. Grønlands Styrelsip
angalaortisimavånga sanatorianut
Skørpingimut, Esbjergimut, Nakke-
bøllimut Faksingimutdlo taimane ka-
låtdlit perKigsariardlutik Danmarki-
liåssalermata. angalanivnilo tikitagka-
ma jutdlip ivangkiliua kalåtdlisut tu-
sarsinaugamiko nuånårutigalugulo
tugpatdliutigåt åmalo nunamingne i-
lagissåinik erKardlinigdlo OKaloKatigi-
ssarsimavåka.
månile nunavtine angalassarsima-
vunga jutdlip Kångerérneratigut åma-
lo asimioKarfingnut Kaningnerussui-
narnut, silardlugsiornerdlo ajorama
angalassarsimanika nuånersutut er-
Kigsisimårnartututdlo takordlortuar-
tarpåka. jutdle Kångerérsimassara-
luartoK nunaKarfingmiutdlo ajOKi-
mingnit jutdlip ivangkiliua tusarérsi-
magaluardlugo palasip Karnanit tu-
sarKisavdlugo nuånarissarpåt.
kutsugsungnialarssuaK
misigissåka nåpertordlugit OKarsi-
nauvunga inuit jutdlimut Kilanårne-
rat nuånersumigdlo jutdlisiortarnerat
pisussuterpagssuarnik pissuteKångit-
sok inuitdle pigissatik angnikigpata
angnertujugpatalunit pimingnik nå-
magingnigdlutik pissarnerånik. mérau-
nermalo nalåne ila pigigsårtorssuaKå-
ngilaK. inuit akigssarsiutituarait pui-
ssit amé, orssut, teriangniat amé Ka-
Kutigutdlo nånut amé. taimane neKe
akigineKåsanane pajugtutåinauvoK,
teriangniat Kernertap amia taimane 4
ikruneKarmat KaKortavdlo amia agfåi-
nånik akeKardlune aningaussarpag-
ssuneK ajorput. jutdleriartulerångat-
dle piniartut eKingavdlualersarput te-
riangnianut .putdlatitik takussakut-
dlagtitardlugit iluagtitsivdlutigdlo pi-
ssaKarsimariarångamik jutdlimut pi-
siniutigssaKalersardlutik. jutdlivdlo
tikilernerane angisumik puissitOKaria-
rångat nunaKarfingmiut nuånatit-
dlåraut jutdlime Kutdlimingnut nå-
magtumik orssugssaKalisagamik.
taimane kalåtdlit kikutdlunit ta-
marmik åssigingmik pineKarput ing-
mikortitaussoKaratik. atåtaga sagfiu-
tut Danmarkime iliniarsimagaluartOK
kivfatutdle avdlatut ukiOKatimisut a-
kigssauteKartitauvoK tåukunatutdlo
saniatigut jutdlimut akigssarsinialug-
tariaKartardlune, sordlo orssunik su-
jatsinerme igfiornermilo, tamåkuleri-
neK saniatigut tapeuartarmat akig-
ssarsiagssatdlo jutdlilernerane, tåssa
14. december atautsikut tuniuneKar-
tardlutik. ernaimassarparalo atåtaga
uvdlåralånguaK makitartoK unug-
ssuarmutdlo pigårtardlune niuverto-
Karfingme Kavdlunåt tunissutigssåi-
nik sanåuniardlugit, sordlo: naneru-
serfingnik, savissanik påpialanut av-
gutinik, pingårnerussumigdle Kivdler-
tussaliorneK suliarissarpå Kivdlerto-
ramernit avgordlugit aKerdlorterdlu-
git natåliordlugitdlo. aKerdlorteriner-
milo kutsuk atortorissarmago jutdli-
mik erKaimassama ilagissarpåt kut-
sugsunialårssuaK naimajuminartoK.
anånat ulåputilitdlåraut
pigssagdlit mérartait tamarmik jut-
dlimut atissartårtarmata jutdle Ka-
nigdliångitsoK anånat ulåputilitdlå-
raut. émerissarput uniliordlutik, tu-
ngujorsialiordlutik augpalugtunigdlo
Kalipaivdlutik. kamit suliagssarujug-
ssussarput. taimanilo kangermiutsiar-
miut arnartait merssutdlamigsung-
mata mersso'ttigineKardluartarput,
merssortitatdle akikitsungussarput.
piniartut agpaerniardlutik niuverto-
Karfiliarångamik arnartamik merssu-
gait nagsartarpait Kainamingne ma-
ngutaralugit, kisiånilume nangming-
nérdlutik inugssåinut åkumassardlu-
git kavfisortitåungitsorneK ajoramik.
nerissagssat jutdlimut niuvertar-
fingme pisiaussartut uvdluinarne pi-
siarissartagkanit avdlåussuteKameK
ajorput taimane handele jutdlime a-
tortugssanik ingmikut tikisitsineK a-
jormat. pisiarissartagkat paormaussat,
sukut tit kavfitdlo saniatigut pisiari-
neKarsinaussarput sukulågitit, paor-
marssuit KaKortut Kernertutdlo, kisa-
lo serKerpalugtut. Kajussarseriardlune
serKulugtulingmik „kalåtdlit kågi“-
liortOKariarångat tivka naitdlagtår-
dlugo mérKane Kilanårnermut ila-
ngårKutaussarpoK.
taimane sikariteKångilaK, pujortau-
térarssungikunik sikåtusåput, sikåtdlo
4-ørimit 7 øre tikitdlugo akenartar-
dlutik arnatdlo inusugtutdlo pujortå-
sanatik. imerniarneK ajomartorsiu-
tåungilaK, taimane atorfigdlit kisimik
igfiorfingme imiugkamik nåpartamik
imiarsissaratdlarmata, sivikitsuinar-
mik nakorKåssutaussartumik. taima-
ne atorfigdlit „peKingassorssuarnik“
agdlagtitsissarput agsut mamarissar-
tagkavtinik.
sordlume nerisimångitsut
jutdlertinago igdlumik assaissarput,
taimanilo ingmingnut ikioKatigigdlu-
artaKaut, jutdlimilo nålagiaKåtårnig-
ssatik agsut OKaluserissardlugit.
taimane jutdliarKame. ulapinerpau-
ssarunartoK tåssa Ujuånåp nulia ta-
ssame nangmineK igdlumine isumagi-
ssagssame saniatigut igarssuit sisamat
suaussat-KaKortuliortarame, mérKat
nålagiarérnerisigut palaseKarfiup pig-
dliutigssainik. nangmineK pugutali-
ssardluta neriartortarpugut, avdlau-
Sutton Power Unit
Ford diesel
4 cylindre
55 HK ved 2250 o/m fersk-
vandskølet med hydraulisk gear
1:1.
Propeller, skrueaksler, stævnrør, læn-
sepumper, alt til motorbåden.
cylinderit 4
55 HK 2250-inik kaujatdlagtar-
nilik imermik nigdlorsagaK erv-
ngup naKitsinera iluaKutigalugo
sarpit, sarpit kanårtait, sarpit kanår- gearilik 1:1.
taisa pue, pumpit imaersautit, pujor-
tuléi-Kamutdlo atortut tamarmik. PRIS Kr. 10.500,00.
BHK A/s
Sundkrogsgade 15, Kbh. 0.
telegram adr.: MOTORHANSEN.
nerdlo ajorpugut sordlume avdlamik
nerisimångitsut. nerriserérångavta
aitsåt tåssa iluamik jutdlisiulersori-
ssaraugut.
Kavdlunåt orpiliaKartarput nangmi-
neK sanånik, ikalåtdline Ujuånåkut Pi-
tåkormiutdlo kisimik orpiliaKartarput,
taiimåitumik igalåtigut itsuartortoKar-
tuarpugut alutorssaissunik. palasikut
jutdlip aipåne mérKanik orpiliartitsi-
ssarput.
igdluvtine jutdlime nerissartagka-
vut tåssaunerussarput avgutit, ivit,
suaussakulut ipaormaussagdlit, pigssa-
Karångavta tingmissanut supagalugit.
nerriserérnikut KaerKussautilersarput,
ilaKutatdlo Kaniginerussat kavfisorér-
nerisigut sikåtdlerfigineKartarput.
ukiutorKame autdlaisinik erKartar-
put, nagdliutorsiorpalårdluinartarpor-
dlo piniartut ilaKutatik ilagalugit ig-
dlunut angalaulerångata nivkunik or-
ssunigdlo pajugtordlutik. angutitartik
igeriarångat nulia orssumik igdlumut
erKussissarpoK ukiutorKap unuåne or-
ssugssaileKinatik uvdlångorneranut
Kåumissårdluarniåsangmata.
Anda Høegh.
ATLAS
ATLAS Crystal Freezer
Fremtidens hjemmefryser er en
uundværlig hjælp i Deres dag-
lige husholdning.
Dybfrysning betyder sund og
frisk mad hele året.
Rumindhold: 160 liter.
Mål: Højde 84 cm
Bredde 80 cm
Dybde 61,5 cm
ATLAS Crystal Freezer
igdlume Kerititsivik sujunigssa-
me tamanit pigineKalerumårtoK
igdlume ningiut pingitsértaria-
Kångisåt. nerissagssaK Kerina-
suartitaK ukioK kaujatdlagdlu-
go perKingnardlunilo nutåtut t-
tuartarpoK. imaKarsinaussoK 160
liter.
angnertussusé:
portussusia 84 cm
silissusia 80 cm
atitussusia 61,5 cm
S ATLAS
UVtUMBII Ilt on »SI, DåkUE »Ot
29