Atuagagdliutit - 19.12.1963, Blaðsíða 33

arfeK umiartoKatigigavko
BerglunditorKap jutdle nagdliutorsiorångamiuk nagdliussissar-
pataoK 1898-ime avane sikuiuitsup imartaine umiatsiarKamit-
dlune arfermik toKungassumik pårssissunine
gussoramik sukarutdlutik Kerruput,
tåssalo ilaguteriaramik ingmingnut
nutsutinalerdlutik iluamik ingerdlasi-
naujungnaerput, tåssame åma uvagut
agssavut Kerileramik.
tauva Kunitap oKalugtuane nangig-
på: — soruname isseKingmat igdlua-
nik kamigdlångagama ernlnaK isigka-
ma igdlua Kerilitdlartordlo atåtama
nagdligssoriardlunga atissane Kutdlar-
teramigit isigaga sanerKaminut ma-
ngutdlugo augseraluarpå. tåssalo a-
ngerdlarnivtine atåtama pingasoriar-
dlune isigaga taimailiortarpå. atåtaga
Kianeranigdlunit malugingilara taimu-
ngåinardle Sålumut ajoKilo suaortar-
tarpai. tåssalo isigaga pingajugssånik
ivarérdlugo Kamutit kingornatungane
sérKumiartoK (sérKumiartunik taissar-
pait isigaersiumanatik sérKumerdlutik
isigkatik igsiavigigait). nipaerungmat
Kiviariatdlariga peKångitsoK — King-
mit unigtitdlugit kingumut Kiviariat-
dlariga sikup Kåne nalassoK peKiké-
nerdlune — ornigdlugo tikeriarpara
anerneKångitsoK. atåtårtordlugo aula-
teraluarpara tOKUsimavordle — tauva
erssugkiutdlugo Kamutinut iliartorpa-
ra, Kamutitdle Kimåsimanerine King-
mit tamarugdliorKigsimåput taimai-
livdlutigdlo pitutait ilagusimåput
Kingmit ingmingnut apigsigutivigdlu-
tik nutsutlnalerdlutigdlo, taimåitorme
atåtaga KamutinitOK autdlarupara Ka-
mutit kågsuardlugit. Kingmitdle pitu-
tait ima ilagusimatigaut useKardlutik
ingerdlaneK sapilivigdlutik, uvangalo
agssangma nue igdlugtut Kererérmata
ilaiarsinaunagit. tauva atåtaga erssug-
dlugo autdlaruterKigpara sivisumigdlo
ingerdlaterérdlugo Kasuvigkama ki-
angmitdlo, Kasuerserniardlunga Ka-
mutinut ilivara. tauvalo pingajugsså-
nik erssugkiutisavdlugo tigoriaralua-
ravko ajornåtdlak — agssåka igdlug-
tut Kerisimåput peKitdlutik isivigsi-
naujungnaerdlutik — aitsåtdlo tai-
mailingmat sikumut Kimåinardlugo
Kingmit angerdlaKatigåka naparissat
ajapersimatinagit åma ingerdlaneK sa-
pilerama.
angerdlatsimatsiartunga piniartut a-
tautsikussavik tikerarput tåssalo er-
ssilitdlartoK. nipaitsumik sukasumig-
dlo pitugtuipatdlariardlutik takuniaiv-
dlutik autdlarput. uvangale uningåi-
narpunga Kujanartumigdlo Kingmima
ilait takuniaissugssat ilaisa ilaliukait
— taimane uvdlorme puigorsinåungi-
savtine Kimugsit nipaitsuatsiåmik aut-
dlakångmata aitsåt påsivåka sunauv-
fa Kingminguit ima ingerdlasinautigi-
ssut. ila tupingnaKaut.
sunauvfa tikileraluardlutigdlo siku-
mut Kimasimagå. ilaisa tikiukåt Ki-
mugsit ilaisa nåkarfiat misigssorsima-
våt. — Kingmisa sikupalåK nalutåt 30
meterinut migssiliupåt åmalo anger-
dlamut ingerdlavé erneratalo igdlua-
nik kamigdlångarme anguminik er-
ssugdlune tumai atuardlugit. taimalo
OKalugtuarnera erKordluinartoK påsiv-
dlugo.
unup ilå ernera Kimugsit Uperna-
vingmukåupåt aputdluarsimavdlugulo.
uvangale arnat mardlugsunguit ila-
galugit atuarfinguavtine Apalåt sulia-
rårput nikatdlungaKaluta nipaeKalu-
talo, aitsåtdlo unuaKerKariartornerane
namagsigavtigo toKussut inånut åni-
neKarpoK.
„pissarssuitdlugoK tOKugångata si-
larssuaK imåinåusanane“. Apalåt to-
Kussut inånut anikåtdlo avangnaK ka-
nangnarssuaK pitorarpoK pujuinångor-
dlune. ménalo tårssuaK isserssuardlo
unuå sinigssaK ajornavigpoK. timivut
sajugput uligdlutigdlo. Kasusimagalua-
Kalutaio siningneK ajornavigpoK. ta-
kussavta misigissavtalo erKarsautivut
timerputdlo sunerpai. timivut aulåput
ivigkatut anorip aulatitåtut — ilumut
inuit ivigåuput. —
februarip autdlarKautå Åpalåp ili-
ssauvfigsså silarssuaK KatsorsimavoK
— tauvalo inunivtine puigorsinåungi-
savtinik Åpalåp igdlerfia OKalugfi-
nguavtinit anikåtdlo sujaneK kasug-
tordlo seKinerssuaK novemberivdle 11-
åne tarrisimassoK sujugdlerpåmik
K’aersorssup kiggajåtigut alåkarpoK.
KatsunganeK suvialårneKångivigsoK
sikorssuaK nunalo augpalorujugtumik
Kalipåumik pinissutsimigut OKautigi-
neK ajornartumik Kalipauserdlugit.
ila sordlume OKalugfingmit OKautsit
tugpatdlersautaussut toKuvdlo kingor-
nagut inuneKarneranik OKausiussut
narKingniardlugit silarssuaK seKer-
nuvdlo nuerKårnera iluarsåuneKarsi-
massut? tauva OKiliatdlangårdluta pi-
niartorssup nunatoKå pingortitarssup
atandniardlugulusoK naggatåmik Ka-
niuinivtine Kalipausersugå avKutiga-
lugo nipaitsumik ilissiartorpugut.
K. Møller.
NapassoK.
'Zr%
jutdlime OKalugtuat ilåt — OKalug-
tualiarpasingnerit ilåtut — tusarsima-
ssara autdlareautiminit naggatiminut
ilumortuvoK. tåussuminga OKalug-
tuartoK Hilding Berglundimik ateKar-
poK. kinå misigissartorpasigsoK nia-
Kualo høvdingerpasigsoK angutauvoK
inunerup ajungitsuinik atoruminait-
suinigdlo ilisarssisimavdluartoK.
— ukiut 60-ingajait matuma sujor-
nagut pisimassuvoK. — oKarpoK. —
taimanikut nukagpiatsiauvunga 15-i-
nik ukioKardlunga. taimåikame jut-
dle taiméitoK puigunaitsoKaoK. jut-
dliarKamit jutdlip naggatånut umiat-
siårKamik arfeK toKungassoK 120
tonsili'k imåinarme tanfeKatiginikuva-
ra. umiatsiåraK malingnit imerarti-
tuéinarpoK unimisananga Kalujuaga-
ra. issimit misigkikujugsimavunga. i-
nussutigssatuaråka timiussat Kerner-
tut panertut umiarssuvdlo imiamer-
nga.
Hilding Berglund svenskisordluinaK
nipeKardlune taima OKalugtuarpoK.
Skåneme (svens'kit nunåta kujatåne)
inusimavoK tåssanilo agdliartordlune.
13-inik ukioKardlune angutaerupOK.
arnåt mérKat Kulailuat ilagalugit Ki-
matauvoK. Hilding angajugdlerne pi-
ngajuvoK. aperssortlnardlune ingmi-
nut ikiorniartariaKalerpoK. aperssor-
teKåne åipiutdlugo Bergenimukarput
(Norgeme). umiarssuarmiuvdlutik a-
kigssarsiorniarniåsåput; avdlamigdle
akigssarsiorfigssaKångitdlat arfang-
niut taimågdlåt norgemiut piat. åipå
piumajungnaerame angerdlåinarsima-
vok uterdlune Skånemut. Hildingile
uterneK sapilerpoK sujumorssorame a-
kigssånguane nåmagterKavigkamigit.
angatdlat arfangniut kisiat sujuner-
tarinartariaKalerpå.
taimane 1897 Norge sule Sverigi-
mut atagatdlarpoK; aitsåtdle 1905-ime
avigsårdlutik. avangnåmiut svenskit
nuånarissaringilait. tamåname åma
Hildingip nagdlingnåssutsimigut ila-
sautigå. nu'kardlersauvoK imarsiorner-
dlo sungiusimanago. tamarmik King-
misut pivåt. uvdloK unuardlo ising-
migartinerit isagtartinerit avdlatdlo
ajortumik pineKarnerit misigiuåinar-
tarpai. pigårtutitdlune itersagagssa-
iminut nåkutigdlivdluångitarångat a-
vangnåmiut kamigpagssuisa niaKuati-
gut sivnersigauvfigissarpåt.
arfangniut 22-nik inoKarpoK tinger-
dlauterssortuvdlune. aitsåtdle ajor-
.nartorfingmikut maskina ailamik i-
ngerdlatilik atorsinaussarpåt. arfang-
niarneK avane sikuiuitsume ingerdlå-
neKartarpoK Ingikitsugdlip nånutdlo
KeKertåta avangnåne, tukat Kamuti-
lilingmik igissutagkat atordlugit. tu-
kat .numikut Kaertartuligåuput Kaer-
nerisigut arfeK toKukasuarumavdlu-
go. inuisa amuarångåssuk nigdlikar-
tarpoK. taimailigångat arfeK angat-
dlåmut pitugtortarpåt putdlagdlugulo
pugtasinångortitdlugo. tåssa kivfaisa
arKarfigissarpåt pitdlaserdlugulo or-
ssuiardlugo, orssua usilersortarfing-
mut imiutdlugo sauné kivisinardlugit.
usilersortarfik ulivkårångat umiar-
ssualivingmut siatsivilingmut ornigu-
tarpoK orssutdlo siatsivingmut pissu-
tardlugit.
jutdlip unuikutåne 1898 Hilding
Berglund sikuiuitsume arfangniumi-
toK „Vega“mik atilingme inuisa arfeK
pissaråt putdlagdlugulo. pilangniar-
dlugo piarérsalerdlutigdlo arfeK avdla
Kanigtumingne takulerpåt.
—• pissarissariaKarparput. — nålagåt
OKarpoK. — svenskertavta arfeK toKu-
ngassoK pårissariaKarpå. —
svenskertamik isumå aperKutigingi-
vigdlugo umiatsiåraK ancarpåt, Kalu-
giardlo arferup sanerånut kåpuneKar-
poK umiatsiårKap pitugfigsså. Hil-
dingimut tuniuneKarput Kumorortau-
tit taKuagssailo timiussat Kernertut
punguamut, puiaussåråluitdlo jutdlip
imiai. umiatsiårKamitdlune umiar-
ssuaK anånaK malingnut åungaivå. ki-
ngunitsiångua jfitdliarKame tårtumut
måtussauvordlusoK.
arferup kigdlingane taima malig-
ssuarnit tamanut tamaunga erKakåta-
rineKarpoK, serpaligtinermutdlo i-
magtorujugssågame akulikitsunguanik
KalussariaKartarpoK umiatsiane ki-
verKunago. siningnigssane sugssåki-
vigpå, tåssame sinileraluarune toKiisa-
game. nal. akunikutårdlune Kumoror-
titsissarpoK ilagissame arfeK sumiv-
feKartiniåsangmåssuk ujarnigssånut.
taima jutdlisiorniésagune Kanorme?
sordlikiarme nukagpiarKap 15-inik u-
kioKartup arne erKarsautigissukav-
sauvå agdlåme Katångutinguanilo a-
.ngerdlarserfigilerdlugit, nalungitdlui-
narpå KåKortarissap Kalipakuanitutut
arferup sanianitdlune inunine navia-
nartorsiungårtoK. pitugsimavfingmi-
lunit inardliutornigsså erKarsautigi-
savdlugo pivfigssaKarfigingilå.
tupingnåinartumik tupagsimångilaK
såvisagaluarune imåinarssuarme ato-
ruminaitsorsiungåsaoK. nukine tamai-
sa atordlugit inunine ånåuniarssarå.
sårdlikiarme atugardliOKaoK. ajugauv-
figiniarssarivai: maligssuit,’isse, kång-
nine Kasungårnine tujormingårninilo.
silatusåramile åungainialångilaK, i-
måinarssuarmime årdluit Kåsugtor-
ssuit Kanorilitsiarnikut ardlarigssuv-
dlutik atautsimordluti'k arfermik to-
Kungassumik nangminerminigdlo så-
ssusseriatårnigssait.. ?
aitsåt nal. akunere 24 atorKårdlugit
„Vega“rmiut arfeK piniagartik åipiu-
niagartik pissarisimavåt. åma aitsåt
nal. ak. 24 atordlugit pissartik kalig-
dlugo umiatsiårartik uterfiginiarsi-
mavåt. arfangniat piniagartik ukata-
rinermut sivikinårujugssuarsimåput.
nukagpiarKap umiatsiårKamitup mi-
nutit tamaisa någssåungitsussatut mi-
sigai. kisamime arfangniut ersserpoK.
— misigivunga sordlo nukagpiarå-
.ngup arnaminit Kimagusimassup ki-
ngumut arne nanendgkå. — Berglund
OKarpoK.
— angatdlåmut tåssunga ikigavit
anånap periausiatut itumik misigissa-
Karsimagunarputit?
— nåmivik. ingissavnukapatdlagpu-
nga nal. akunerine sisamane singu-
ssåsavdlunga. —
— soruname nersorneKautigåt?
— nåmerdluinaK, taimane taméku-
ninga ilerROKångitdlat.—
angatdlåme inuneK pineKarneritdlo
nangineKarput. Kåumatine pingasune
arfangniarsinautitåuput. pivfigssap
siv,nera puissiniarnermut atorneKå-
saoK taimat åma sikuiuitsume.
puissit amerdlasårssuvdlutik ataut-
sikut sikutarssuarne Kagssimåtarput.
atautsimortut tamarmik ingmikut
„kunge“Kartarput. puissit Kagssimati-
lerångata „kungé“ avatdliussarput si-
kut sinåvine alapernaerssuissussar-
dlutik. taméko Korortunik autdlaigåine
ancångitsortmiartariaKarput. kungi-
tik arKångeriarångata tamåko puisser-
pagssuit unigtitinartarput. tauva pui-
ssiniat erKigsivigdlutik puisserpag-
ssuit toKoråinatdlånguåsavait anau-
lerutinik anaulinardlugit.
— puissit tikikångavtigit Kinorpa-
lugtutut issikoKardlutik issigilertarpå-
tigut. — Berglund erKigsivfårivdlune
agpipoK. puissit OKalugfigalugit iki-
ngutingnersutut pissuseitalertarput,
taimåikamigdlo toKorarnigssait na-
ngånarsissaraluardlutik. —
ilåne pisimassoKarpoK angutit siku-
tarujugssuarme Øresunditut agtigi-
ssume puissinik 500—600-nik pilang-
niartitdlugit. pilalersutdlo anorer-
ssuartorssuångorpoK. umiarsstip nåla-
gåt årdleritsagkame imarigsumukar-
nialerpoK angutit arfineK pingasut u-
.miarssup uternigssånut puissinik pia-
rérsaissugssat Kimatdlugit. Berglund
angutit tåuko arfineK pingasut ilagåt.
taimailerugtortoK tungmarpalug-
ssuaK nipitoKissoK tutsiupoK. téssa-
liuko nånut arfineK mardluk patitse-
Kåtårtut! iluanårdlutigdle puissinik
toKungarérsunik nerissagssaKardluar-
put. taimailivdlutik angutit erKigsisi-
mårsinautitåuput.
ukiune pingasune Berglund arfang-
niaKatausimavoK 300 kr-ni'k pigssar-
sisimavdlune — taimane tåuko ani-
ngaussåuput. — nalungivigpå ani-
ngaussat sumut atugagssaussut. aKug-
tumut iliniarniarpoK. arnaminut a-
ngerdlarame takuvå nangmineK mér-
Katdlo nukardlit aningaussanik ami-
gauteKartut. aningaussauteKardluara-
me ilait arnaminut Kimåpai.
taimanikut nukagpiaréungilaK ika-
tigissagssaK angutivingorsimavordle.
nugt. T. Olsen
lomr
Den lækreste De kan tænke Dem! Dan-
marks mest berømte chokolade.
CiVliD BARRE
igdlingnamerpåK erKarsautigislnaussat! Danmarkime suku-
låte tusåmassaunerpåK
'loinf
— Lige hvad De trænger til. Toms Yan-
kie Bar giver energi og godt humør.
YANKIE BAR
— tåssarpia k pissariaKagkat. Toms Yankie
Bar nukigssanalersitsissardlunilo Kimagtitsi-
ssarpoK.
'/omf
Alie holder af Toms Holly Bar — den.
er med hele hasselnødder.
HOLLY BAR
tamarmik mamaråt Toms Holly Bar — uåKor-
tarissanik ilivitsunik ilaKarpoK.
'/omf
GULDKARAMELLER
Glæd hinanden med Toms Guld Karamel.
nuånårsaKatigingniaritse Toms Guld Karamel-imik.
TOMS FABRIKKER A/S, Leverandør til Det Kgl. Danske Hof.

33