Atuagagdliutit - 01.04.1965, Blaðsíða 13

atuartartut
agdlagait
inutigssarsiutitårniat taorsigagssarsissarnerat
tyskit
Danmarkimik
igdlersueridlerput
matuma sujornagut pissoKarsima-
neratut Danmarkime OKartugssaussut
akuerssendgsimåput tyskit „igdlersu-
migssamik" ikingutingnerdlutik suju-
nersuteKarnerånut. taména ungasi-
ngitsukut Kalåtdlit-nunåne radio-avi-
sikut tutsiupoK. tyskit såkutuisa ki-
ngumut Danmarkimut pinerat OKar-
tugssaussuinarnit nåmagisimårneKå-
ngilaK, radio-avisile najorKutaralugo
danskit tamåkiussavigdlutik, piarér-
sagkamik erKigsivitdliortitsissut ar-
dlaKångitsut kisimik pinatik, tiguaisi-
naassut uterKingnerånik nuånårute-
Karput. sungiusaKataussut ilåta oKau-
se issuarneKarput matuma sujornagut
»ånilångånginigssamik“ nalunaeruti-
tut itdlune ilisimatitsissoK sornguna-
me ånilånganigssamut pissutigssaKå-
ngitsoK „kommunistit silångajårtut“
^igtuararssuåinait KanoK iliornigsså-
nik Københavnimit ilitsersutdluardlu-
git Jyllandimut autdlartmeitarsimang-
mata bilivdlo agssakåssuanik silåinar-
taersisimangmata; danskitdie politi-
visa matuma sujornagut tyskit såku-
tuinut ikiutdluarsimassut erKigsivit-
dliortitsissut ungorsimagait åma nalu-
naerutigineKarpoK.
tåssa ånilånganigssamut pissutig-
ssaKéngilaK — radio-avise åma isu-
maKarmat ånilånganavérsårtariaKar-
tugut, tamåna akerdlerdluinånik su-
niuteKarpoK. tyskit kitdlit politikeré
sakutuilo, ilarpagssue tyskit såkutue
kingugdlermik Danmarkimut pingma-
ta suleKatausimassut, ilimasugtuarsi-
magunarput Danmarkime oKartug-
ssaussunit danskitdlo isumaKatigssar-
siortarnermingne sulissuinit ikioru-
maneKartuåsavdlutik. Nungme radio-
avise ånilångånginigssamik suaorta-
Kataujumassunut ilauvoK. tyskit så-
kutuisa Danmarkimut pinigssånut a-
kerdliunigssamut amerdlasorpagssu-
arnik tungavigssaKardluartunigdlo pi-
ssutigssaKaraluartoK, naugdlo danskit
avisine tusagagssiortarfinilo åssigi-
agitsune uvdlune kingugdlerne tupåt-
dlangnartunik tusagagssaKartaraluar-
toK radio-avisip pissusigssamisortutut
issigå erKigsivitdliortitsissut ilåta o-
Kauserissai tusardliutisavdlugit. radio-
avisip, pingårtumik amtiane måne
avisinik pigssarsiviuneK ajornanga-
1 agdluinartume, nåmagsiniagagssami-
sut pingårnerpåtut isumagissariaKa-
raluarpå nunap ingmikortortåta ilua-
mérsunik tusagagssaKartinigsså, tu-
sardliussagssamine isumat „nangmi-
nerssortut“ sagdliutiniarnagit. såku-
tfimit Schølerimit radio-avisimitdlo
»silångajårtukulunguatut" taineKar-
nigssaK ilimagisinaugaluardlugo inat-
sissartunut ilaussortat tyskinit „ig-
dlersorneKarnigssaK" isumaKatigissu-
tigingilåt, danskitdlo tusintiligpag-
ssuit uvdlune kingugdlerne akerdliu-
nermut nalunaerutit atsioKatauvfigi-
ssarpait. tyskit uternerat — nangmi-
nérdlutik 1945-me sujuligtuineråtut
pissoK — avisine uvdlut tamaisa ag-
dlautigineKartarpoK. tyskit såkutuisa
Kutdlersåt von Hobe Hitlerimit sar-
KarmiulerneKarnikuvoK. inuit ukiut
20-t matuma sujornagut tyskinit någ-
dliugtineKartarsimassut kisimik nå-
magigtaitdliungitdlat åmale inusug-
torpagssuit nåmagigtaitdliorput. så-
kutunime pilersorneKartuinait nåma-
gigtaitdliusåpat? sok kigdleKarfik
tyskit såkutuinut angmarneKåsava?
sordlo tyskit såkutue Danmarkime a-
tortugssausiveKåsåpat? suna pivdlugo
suleKatigingneK taimåitoK ilalerne-
Karpa kulturikut suleKatigingneK ila-
lerneKarane? tyskit issigingnårtitsi-
ssartut, tyskit ilisimatut ilagingnilo a-
torfigdlit kigdleKarfingmut pigaluar-
tut utertineKartarput! manalo kigdle-
karfik såkutunut angmarneKarpoK,
Tysklandip ilånit amerdlanerussut i-
sumåt atordlugo sule nålagkersuivfiu-
lersimångitsumit pissunut.
Nuk, 17/3-1965.
Zanne Hartig & Finn Lenzing.
ilångussaK radio-avisime pissortau-
ssumut, årKigssuissoK Jørgen Ben-
zonimut, Atuagagdliutinit takutine-
KarpoK, tåunalo ima akivoK:
tyskit kitdlit såkutuisa 161-it dan-
skit-tuluit-tyskit atautsimordlutik
NATO-mut ilaussortatut såkutunik
Danmarkip nunartåne sungiusartitsi-
nerånut peKatautineKarnerat pissari-
aKarnersoK pissariaKånginersordlunit
erKåingikaluardlugo radio-avisip er-
sserKigsarumavai agdlagtut mardluk
agdlautigissamingne paitsornere ar-
dlalialuit.
1. radio-avise isumaKångilaK „nå-
laortartut énilångarKunagit nalunaer-
figineKåsassut", radio-avisip isuma-
gissagssatuaringmago nutårsiagssat i-
ngerdlaterKigtarnigssåt navsuiaute-
Kartingitdluinardlugit.
2. radio-avisip „OKauserissat Kanor-
dlunit itut“ tusartitagagssamisut issi-
gingilai, taimågdlåt OKautigissardlu-
git OKauserissat radio-avisip tusagag-
ssanik pissarfinit pissut — matumane
erKartorneKartume avdlanut agtumå-
ssuteKarane avdlanutdlo ataniarane
danskit avisinit atautsimut pigineKar-
tumit Ritzaus Bureaumit — pissut
fjernskrivere atordlugo Nungmut i-
ngerdlaterKingneKartartut.
3. radio-avisip påsisinauvå agdlag-
kanik agdlagtut nutårsiagssanik aut-
dlakåtitanik tamatigut nålaortarsi-
mångitsut. agdlagtut isumaKarput ra-
dio-avisip „tusagagssanik ilumortu-
nik“ nunap ingmikortortå måna pig-
ssaKartitariaKarå, ilumortuningme ig-
dluinarsiortumigdlo igdlersuiniångit-
sunik tusagagssaKartitsinigssaK år-
KigssuissoKarfiup malitarå.
4. inatsissartunut ilaussortat „silå-
ngajårtukulunguanik" radio-avisimit
taineKarnaviångitdlat, radio-avisip
nangmineK isumane tusardliussagssa-
ringingmagit. inuit atautsimortut a-
tausiåkåtdlunit pivdlugit.
Jørgen Benzon.
sujorna landsrådip atautsiminerane
landshøvdinge oKarpoK aningaussanik
amigautenarneK pissutigalugo taorsi-
gagssarsiniartunik itigartitsissoKarsi-
mångitsoK. imåisinauvordle taorsi-
gagssarsiniartup Kinutigissane nagsiu-
terérålo aningaussat nungusimasi-
nauvdlutik. tauva taorsigagssarsiniar-
toK nautsorssuivfingmut tugdlermut
utarKissariaKåsaoK. sornguname ag-
sut nuånersuvoK ajornångitsunguamik
piumassaKarfigineKardlune aningau-
ssanik atugagssaKartitausinauneK.
nuénårutigissariaKarporme niorKUtig-
ssiornigssaK tamanutdlo iluaKutau-
ssugssanik ingerdlataKarnigssaK piv-
dlugo taorsigagssarsissoKarsinaung-
mat. matumuna erKarsautigineKarne-
ruput aulisariutit, Kagssusiortarfit,
nangminérdlune errorsissarfit, rejenik
niorKutigssiorfik, Kerititsivik, tikeråt
angerdlarsimavfiat igfiorfigdlunit. tai-
måitut inugpagssuarnit sulivfigine-
Karsinaussarput åmalo pissariaKarti-
neKardluarsinaussardlutik.
tamatuma saniatigutaoK niorKutig-
ssiornermut iluaKutåungitsutut nali-
nginarnit issigineKarsinaussut pivdlu-
git taorsigagssarsisitsissoKartarpoK. å-
ma ilåne ardlaKångitsunik taorsigag-
ssarsisitsissoKarsinaussarunarpoK pi-
ssariaKångikaluanik autdlarniniartu-
nut, nauk taimåitut pingitsorniarne-
Kartarunaraluartut. imale pissoKar-
dluarsinauvoK KinutigissaK akuerine-
Kartinane inutigssarsiutitårniat taor-
sigagssarsiniartarfiup udvalgiane ima
sivisutigissumik uningasinauvdlune a-
kuerssissutigineKariartinago pissaria-
KartitaK autdlarnerneKarérsinauvdlu-
ne. tauva igdlonarfingme ingerdlatat
åssigit mardluk pilersinåuput inger-
dlataK taorsigagssarsiniartarfingmit
aningaussalerneKartOK imaKa nang-
minerssortut avKutigalugit ingerdlå-
neKartumit aningaussatigut iluagtitsi-
neruvdlune. ama ima pissoKarsinau-
gunarpoK ingerdlataK kingugdliuvdlu-
ne autdlarnerneKartoK åiparminut i-
ngerdlåneKardlualerérsimassumut a-
ngussamigut nagdlersusinaunane. tau-
va inutigssarsiutitårniat taorsigag-
ssarsiniartarfiata udvalgiata nangmi-
neK ilåtigut pissussutånik taorsigag-
ssarsissoK akilersuineK sapilisaoK.
tamåna pissutigalugo inutigssarsiu-
teKarneK pivdlugo inatsisip nutåmik
årKigssuneKarnigssåne maligtarissag-
ssatut ilångukaluaråine KinutigissaK
ukioK atauseK sivnerdlugo pisoKåussu-
silik nutångordlugo nagsiuterKingne-
KåsassoK tauva Kulåne taineKartutut
pissoKarsinaunera angnertumik akor-
nuserneKarsinåusagunaraluarpoK.
måna atortussoK pivdlugo åma u-
paruarneKarsinaugunarpoK Kinute-
K’aKortumit kujåmut agdlagkerissarnerit
nuånårdluta tusarparput Nungmit
avangnamut agdlagkat isumagineKar-
nerat pitsaunerulisassoK helikopterit
atulerpata. „Tunup ilåssutåne" K’a-
Kortumit kujåmut agdlagkerissarneK
KaKUgume pitsångoriåsava? jutdlimut
agdlagait ilait 14/2 pivavut tåukunu-
nga ilauvdlune avise „Berlingske Ti-
dende" kingugdleK novemberip 28-å-
nérsoK! Nanortagdlip kujatåniput sta-
tionerujugssuit sisamat: AngissoK,
Store Nord (Icecan), Narssame kujat-
dlerme loraneKarfik Ikerasagssuardlo
inugtut OKautigineKarsinaussunigtaoK
inugdlit.
ikingutingnersumik inuvdluanui-
ssivdlunga
I. Lautrup-Larsen,
NarssaK kujatdleK.
ilisimassavut nåpertordlugit taine-
Kartut saniatigut avdlanigtaoK „inug-
PRÆCISION
EXCLUSIV
ELEGANCE
Schweizerure
med det elegante særpræg.
ARSA- og FACIT ure fås i
K.G.H.'s butikker.
ARSA ima FACIT-nalunaerKutarxat
K.G.H.p pisiniarfine pinexarsi-
néuput.
Deres ur
er i gode hænder hos os ...
Vort moderne reparationsværk-
sted modtager gerne Deres ur
eller brille til reparation.
naiunaerKutirxat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerxufiginago...
sutdlivivtine moderniussume na-
lunaerKutårKat issarussatitdlu-
nit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
KarneK pivdlugo inuit atausiåkåt o-
KauseKartitaussarnerat. inuit taimak
ikigtigingmata oKauseKartugssaK a-
jornartorsiuteKarsinauvoK Kulamå-
ngitsumigdlo taorsigagssarsiniartumik
ilalerinigssane pileriginerusinauvdlu-
go.
pissutigssaKarunarportaoK issornar-
torsiusavdlugo taorsigagssarsiniartup
akuerineKarnigssånut KanoK aningau-
ssauteKartiginera kisime apencutau-
ssarunarmat. erKarsautigigåine kalåt-
dlit akinut tamatigut sungiussisima-
ssutut OKautigineK ajornartut ilerKo-
rigsårnigssap tungånit issigalugo pi-
ngåruteKarpoK ingerdlatagdlip ilua-
nårnigssåinarminik erKarsauteKardlu-
ne ingerdlatsinginigsså.
ingmikut akitsutit DanmarkimlnaK
atortineKartut pivdlugit radiup unga-
singitsukut misigssuinera erKaimav-
dlugo tamåna erKåingitsorneK ajor-
narpoK inatsisit nutåmik årKigssune-
Karnigssånut tungatitdlugo.
C. Berg-Sørensen,
Angmagssalik.
atuagkat akikitdlissat
Atuagagdliutine kalåtdlit atuagau-
tait akikitdlivdlugit tuniniagkat taku-
gavkit tupigusuatdlagsimavunga —
akikitdlineKarnerat pinago — pisiari-
nigssaerututdle amerdliartuinarsi-
mangmata taimailivdlugit ikililerni-
ardlugit.
nalungilara nunane avdlane taima-
tut atuagkanik akikitdlilissoKartartoK,
tamånalo tunuliaKutsiukåine Kalåt-
dlit-nunåne naKiterisitsissarfiup aki-
kitdlilivdlune pilerisårinera tupingnå-
ngilaK.
åipåtigutdle! atuagkane sarKumer-
sune agdlagsimassarpoK atuagaK Ka-
noK amerdlatigissungordlune naKine-
KartartoK — amerdlanertigut 1500-
ngordlugo. uvavnit issigalugit amer-
dlångitdlat, kalåtdlit atuagagssaming-
nik pigssaileKissarnerat tungaviliut-
dlugo. akikitdlilineruvdle takutipå ka-
låtdlit ilatsiåinait atuagarsissarsima-
ssut — igdlut ilåinångue atuagkanik
nuånarissaKartut. tåukume atuagkat
1500-t igdlut amerdlåssusiånit iking-
nerugunaKaut.
naluvara sunarpiaK pissutaussoK a-
tuagkat taima ikigsimatigissut pisiau-
ssarnerénut. akisupat? isumaKarpunga
uvdlume kalåtdlit 10 kr-mik 15 kr-
migdlunit akilerdlugo atuagarsinig-
ssamingnut akigssaKartut.
pissuterpiaussoK nalugaluardlugo
taimåitordle nalugunångilara suna pi-
ssutaussut ilagigåt, tåssa una: Kalåt-
dlit-nunåne naKiterisitsissarfik atu-
agkanik nutånik sarKumersoKartit-
dlugo pilerisåringipatdlåKigame. uv-
dlumikumut agdlåt imåipoK: atuagkat
sarKumersut ilait sianigineKarnerdlu-
nit ajorput — nauk ilåtigut radiukut
nalunaerutigineKartaraluartut. ilaisale
arajutsivdluinartarsimavait.
atuagkat nutåt sarKumersut angi-
nerussumik pilerisårissutaulerpata i-
sumaKarpunga pisissut amerdlaneru-
lisagaluartut. atuagkanik pilerisåriv-
dlune pissusilersutaussartut sok Ka-
låtdlit-nunåne naKiterisitsissarfiup a-
torniångilai uko: 1) atuagkat sarKu-
mersut A/G-kut nalunaerutigalugit —
imai naitsumik oicautigitsiardlugo. ta-
kussarpara atuagkat Kavdlunåtut tai-
mailiorneKartartut, taimailiornerdlo
ajungitdluinartuvoK.
2) atuagkap sarKumersup Kåvata å-
ssinga anginingordlugo sanåK igdlo-
Karfingme pisiniarfiuvdlunit iluane
atuagaerniarfingme (taimailiornigssaK
KGH-mit ajornartineKåsångigpat) ni-
vingagagssaK pilerisårusiaralugo. ta-
manit takuneKarsinaussume nivingar-
dlugo. atuagkat ilåne ima inigssisima-
ssarput Kinerdluartinane takussag-
ssåusanatik, tauva takorKusårusiaK i-
luaKutåusagaluarpoK.
nalungilara akikitdlilineK ardlaKar-
tunit iluarineKartoK, unaliuna pigina-
riga: autdlarKåumutdle pisissut amer-
dlanerusinaunigssåt.
Otto Sandgreen.
atuartartut agdlagait
nup. tugdlerme nangisåput
tut OKautigineKarsinaussunik" peKar-
poK sordlo niuvertoruseKarfingne Ta-
siussame, Narssame kujatdlerme Aug-
pilagtumilo kisalo savauteKarfiussune.
tåukunanimiut KanoK OKarpat?
årnigss.
Centrifugalpumpe
med kobling
Den rigtige spulepumpe lor såvel sto-
re som små både.
Leveres med omløbsretning efter øn-
ske. For kileremtræk eller flad rem.
pumpe kåvifOK ikutagax!
pumpe angatdlåmut tlgssalukårtalv-
dlune saligutigssarKigsOK., angatdlatl-
nut angisdnut miklssunutdlo nalerKii-
tOK.
plnlarneKarslnauvoK sdp tungfinut kå-
vltdnlgsså kigsautigalugo åsslginglt-
sunlk mardlungnik remUingnlk peicar-
pugut (kilerem imalQnlt flad).
ANDREAS JENSEN & SØNNER
Specialfabrik for
trawl- og vådspil
Telf. 42977 - Skagen - Danmark
Tel.adr.: „Skagenspil"
Elektriske installationsartikler
VANDTÆTTE FORDELINGSANLÆG
TAVLEMATERIEL
BELYSNINGSARMATURER
AUTOMATISKE AFBRYDERE
ingnåtdlagissamut atugagssat
ingnåtdlagissamut avicutigssat uvsigsut
agdlagtarfigssuarnut atortugssat
KåumarKUsiornermut såkutit
ingnåtdlagissamut nangminérdlune kipisautit
RANDERSIME
AGDLUNAUSSIAT
ATUKIT!
NORDISK ELEKTRICITETS SELSKAB AKTIESELSKAB
Ellebjergvej 50, København SV. Telefon 300222
13