Atuagagdliutit - 14.04.1965, Blaðsíða 3
Kangerdlugssuarme hotele ..
(Kilp. l-imit nangitak)
na°rtortoKåsassoK. kingorna ilaussu-
nut inigssamik avdlamik igdluliorto-
KåsaoK nutånigdlo agdlagfiliortoKar-
dlune. pilerssårutit tamåko tamarmik
aningaussanik akuerssissartunit akue-
rineK arsimdput.
175-inik inoKalisaoK
Kangerdlugssuarme hotele ukiune
kingugdlerne nåvferartumik ilaneicar-
tarsimavoK. 1962-ime mångussuneKar-
Put sulissut inigssåta torKaviata su-
kagssai. ukioK tåuna tingmissartor-
tartut hoteleKarfiuvdlo pissortå igdlu-
huneKarput. sujorna isersimaortarfig-
ssanik sisamanik sanassoKarpoK ajor-
nartorneKartitdlugo 72-init sinigfigi-
neKarslnaussunik.
naanåkut sanågssat ilagisavait ator-
figdlit inigssait 12. 1966-ip nånerane
'fligssiat taimåitut 21 pigineicalersi-
måséput, SAS-ime, GTO-me, Grøn-
lands Fly-me, nålagauvfiup tingmi-
ssartortitsissoKarfiane, KGH-me, uli-
amik niorKutileKatigingne agdlagke-
rissartoKarfingmilo atorfigdlit inig-
ssait.
atorfeKarfit taineKartut katitdlugit
iaigssiat 39 pissariaKartipait, 1966—i—
mile inigssiat 21-inait pigineicalersi-
Hassugssåuput.
Kangerdlugssuarme sanaortugkat
•Pana autdlarnerneKartut inerpata pi-
ssutsit ajornakusoruteKarpatdlangit-
sumik ingerdlasinaulisåput. tåvane
hotele uvdlumikut igdloKarfigtut issi-
SissariaKarneru vok aula j angersima-
ssumik, tingmissartortartut ilangut-
hlugit, 130-nik inoKardlune. hotele-
karfiup nangmineK inue ukiut mar-
hluk Kångiugpata 175-ingorsimåsé-
Put, hotele ingnåtdlagialiorfeKarpoK,
errorsissarfeKardlune, telegramertar-
feKardlune pisiniarfeKardlunilo, åmå-
taordle nutåliaoKissumik tingmissar-
tunut mitarfeirarpoK nunavtinit silar-
ssup ilainut avdlanut' autdlakåviussu-
mik.
unuissut 20.000
Kangerdlugssuarme tupingnåinar-
tumik ineriartorneKarsimavoK ukiut
Kulit K&ngiutut pujortulérKamik „Bi-
strup“imik ilaussut arfinigdlit sapå-
tip akunikutårtumik såkutonarfingmit
Manitsumut ingerdlåneKartalermata-
le. sujorna hotelime unuissut katit-
dlutik 20.000 migssiliorpait. tåukunå-
nga 13.3000 Kangerdlugssup Køben-
havnivdlo akornåne ilaussuput, kisit-
sisitdlo tduko takutipåt G-60-ip naut-
sorssuinera maligdlugo 1970-ime ilau-
ssut amerdldssuseKaUsangatineKarne-
rat mdna KångerneKarérsoK.
tingmissartut mitarfiane angatdlå-
nen angnertusiartupiloKaoK. SAS-ip
tingmissartussuinik sapåtip akunera-
nut pingasoriardlune Europamit A-
merikamitdlo atåssuteKartoKartarpoK
åmale Grønlands Fly uvdlormut ar-
dlaleriardlune nunavtine igdloKar-
fingnut åssigingitsunut tingmissar-
tortitsissardlune. tåuko saniatigut
tingmissartut åtartugkat katitdlutik
600-riardlutik ukiup agfåne tugdler-
me Kangerdlugssuarmut nunitaru-
mårtut nautsorssutigineKarpoK.
Kangerdlugssuarme inigssanik pi-
ssariaKartitsineK agdliartuinarumår-
poK nunavtine angatdlånerup angner-
tusiartuinarnera peicatigalugo. nunav-
tine takornariartitsineK mana aut-
dlarnersalersoK ama tåvane hotelime
inigssaKarniarnigssamik piumassaica-
lersugssauvoK.
tamatumunga atatitdlugo OKause-
KarpoK Københavnime handelime
kontorchefiussoK Jens Fynbo:
— aningaussanik atugagssångortit-
sissoicartariaKarpoK taimaisangigpat-
dlunit angatdldneu unigtariaKardlu-
imåne inutigssarsiortuvut...
(Kup. l-imit nangitau)
mérsitsisinaulisangrnat aggersitamik
censorimik peKateKardlune.
— skipperskolertåsaguvtale a-
ngatdlatine nålagagssatut iliniarsi-
rnassut imåne inutigssarsiuteKar-
nermik agdlagartagdlit inutigssar-
siutdinik arsårtusangilavut inuit
soraerumérsimdngitsut angatdlati-
nut nålagdngortitarnerisigut. tai-
uiailiortondsagpat atuarfik matuv-
dluåinaruvtigo pitsauneruvoic, na-
vigationsdirektøre OKarpoK.
nunavtine sulivfeuarfingnut åssigi-
ngitsunut Kutdlersaussut atautsiméKa-
hginerine inatsisit ilåtigut angatdla-
tinut nålagångorniartartut atuartitau-
nerånut tungåssuteKartut ardlagdlit
GrKartorneKarput. nunavtine siner-
ssorneK sordlo inatsisit maligdlugit i-
marpingme umiartornermut naligiti-
nesarpoK. aulajangigaK tamåna suka-
ngavatdlåKaoK. mana nalunaerusior-
l°KåsaoK ersserKigsarneKarniåsang-
Piat maligtarissagssat ingmikut itut
sut nunavta imartaine umiartornerme
atorneKåsanersut.
Kavigationsdirektøre aperineKarame
ne. Kalåtdlit-nunåt peKataulernavid-
ngilaK Kangerdlugssuarme angatdlå-
nerup en iteruvfiane suliagssat isu-
mangnaerneKångigpata. Kalåtdlit-nu-
nånut tamarmut pingånaon hotele-
Karfingme pissutsit iluamik åruig-
ssuneicarnigssåt. ineriartorneu kingu-
arsarneKartugssauvoK ilaussunut i-
nigssaKarniarneK nåmaginartumik i-
sumangnaerneKdngigpat.
— åmåtaordle takornariartitsissar-
nigssaK nautsorssutigissariaicarpoK.
kisitsisine taineuartune takornariat
angatdlånerat ericarsautigineKångilaK.
isumalioi'KutigineKarsinauvortaoK si-
kunik alapernaerssuissoKarneK Nar-
ssarssuarmit Kangerdlugssuarmut
nungneKarsinåusassoK sulissut inig-
ssåinik pigssarsissoKarsinaugpat.
Julut
Navigationsdirektor Knud Hansen
Fastere rammer...
(fortsat fra forsiden).
land hører f. eks. under loven om
Atlant-fart, og det er en alt for streng
bestemmelse. Nu skal der laves en
bekentgørelse, for at man kan præ-
cisere, hvilke regler der skal gælde
for sejladsen i de grønlandske far-
vande.
På spørgsmålet, om der er forskel
på søfartsboger og søfartspas, svarede
navigationsdirektøren, at et søfartspas
er lige så gyldigt som en søfartsbog,
bare det er ført rigtigt. Skal den grøn-
landske fisker- og sømandsstand have
en bedre fremtid, må alle implicerede
gøre deres til, at alle har deres sø-
fartspas i orden. Ellers kan man ikke
uddanne navigatører eller udstede sø-
næringsbeviser.
Vi henviser i øvrigt til side 8, hvor
referatet fra skipperskolens afslutning
er omtalt.
Store udvidelser på hotellet...
søfartspasit søfartsbogitdlo åssigingi-
ssuteKarnersut akivon søfartspas sø-
fartsbogitutdle atordluarsinautigissoK
ernortumik agdlagtorneKarsimagune.
kalåtdlit aulisartut umiartortutdlo u-
kiune aggersune Kagfariartusagpata
aulisarnermut umiartornermutdlo tu-
ngåssuteKartut tamarmik ilungersuti-
gissariaKarpåt søfartspasit emortu-
nigssåt. taimåingigpat angatdlatine
nålagagssat iliniartineKarsinåungit-
dlat imånilo inutigssarsiuteKarnermut
agdlagartat tuniuneKarsinaunatik.
skipperskolip naggatårnera pivdlu-
go agdlagaK Kupernerme 19-mitoK i-
nersussutigårput.
Officielle meddelelser
Handelsassistent Søren Schrøder Søren-
sen er pr. 1. april 1965 udnævnt til handels-
overassistent.
DEN KGL. GRL. HANDEL
H andelsinsp ektoratet.
(fortsat fra forsiden).
KGH, Dansk Esso og postvæsenet, der
skal have boliger.
Til de mange institutioner skal der
i alt bruges 39 lejligheder, men man
Vil i 1966 kun disponere over 21 lej-
ligheder.
Byggeriet i hotelbyen vil betyde, at
forholdene kan blive normaliseret så
de kommer til at svare til det øjeblik-
kelige behov. Hotellet i Søndre Strøm-
fjord er i dag en by for sig med 130
faste beboere, flybesætningen medreg-
net. Antallet af faste beboere vil om
to år komme op på 175 mennesker.
Byen har el-værk, telegrafstation, va-
skeri og butik, foruden at den har en
moderne lufthavn, der er Grønlands
udfaldsport mod den store verden.
20.000 OVERNATNINGER
Der har fundet en fantastisk udvik-
ling sted d Søndre Strømfjord siden
man for 10 år siden satte motorbåden
„Bidstrup" til at transportere 6 passa-
gerer om ugen mellem flyvebasen og
Sukkertoppen. Sidste år nåede man
knap 20.000 overnatninger på hotellet.
Alene mellem København og Søndre
Strømfjord var der sidste år 13.300
passagerer. Med disse passagerantal
har man allerede passeret de tal, som
man ifølge G-60-prognosen vil nå i
1970.
Trafikken i lufthavnen er i hurtig
stigen. Udover 3 ugentlige forbindel-
ser med Europa og Amerika med SAS
og flere daglige forbindelser med byer-
ne langs kysten med Grønlandsfly
har man landinger af charterfly. Char-
terselskaberne har planer om 600 lan-
dinger i Søndre Strøm i det kommen-
de halve år.
Behovet for nye bygninger i Søndre
Strømfjord vil øges hastigt i de kom-
mende år i takt med den stigende tra-
fik i Grønland. Begyndende turisme
i Grønland vil også fordre krav om
større plads på hotellet.
I den forbindelse udtaler kontorchef
fra KGH i København, Jens Fynbo:
— Man må ofre penge eller trafik-
ken må stoppe. Grønland kommer ikke
med, hvis trafikknudepunktet i Søn-
dre Strømfjord ikke bliver løst. Det
er af stor vigtighed for hele Grønland,
Deres
leverandør
al
Kitler
Nattøj
Forklæder
Kun salg en gros
Agent: Ingerslev Petersen,
Rømersgade 11, København K.
Tlf. Byen 4374, C. 10 426 og 10 427
A/S O. FOSS’
FABRIKER
Odense, tlf. (09) 1111 33
KUNNE DE TÆNKE DEM AT BLIVE
mERCURY
FORHANDLER!
Vi repræsenterer den største specialforretning
for både og marinemotorer i Danmark — og har
allerede oplevet det begyndende opsving, som
søsporten har taget herhjemme. Vort program
omfatter alt fra joller til søgående Cabin-Cruisere
— marinemotorer — bl. a. de verdenskendte
Mercury påhængsmotorer.
Kan De se de muligheder, der ligger i vort tilbud
— og vil De gå aktivt ind for sagen, hører vi
gerne nærmere fra Dem.
MARINE AFD.^
AARHUS MOTOR
COMPAGNI A/S
HAVNEN
AARHUS C
TLF. (061) 33833
Generalagent for Mercury, Homelite og Coronet.
at der skabes ordnede forhold i hotel-
byen. Udviklingen vil blive hæmmet,
hvis indkvarteringsproblemet ikke
bliver løst på en tilfredsstillende
måde.
— Man må også tage den kommende
turisme med i betragtning, fortsætter
kontorchef Fynbo. I de nævnte tal er
der ikke taget hensyn til turisttrafik-
ken. Det kunne også tænkes, at is-
recognoseringen bliver flyttet fra Nar-
ssarssuait til Søndre Strømfjord, hvis
der kan skaffes boliger.
Julut.
DAN semi-diesel
type AMI — 6/8 HK.
type AMU — 9/11 HK.
mardlungnik ulungnalingnik ulufiter-
tagkanik sarpilik kissangnago auf-
dlarfarfoK.
motortypit iéuko BOSCH venfilinik
åma pumpenik pilersimåpul ikuma-
leKarfine.
slempele måna isuatungimiguf
nålelejeicalerpoK.
akit agdlags mavfiat nalunaerssu-
iitdlo moiori iik unmgatitsivingme.
Prisliste og brochure på mofor-
depotet.
a/ Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: Danmotor.
S Den gyldne,
/ smidige OMA margarine N
er lige velegnet til bordbrug
og madlavning! — Sig navnet: OMA margarlnel
OMA margarine kultiussartalik akungnaitsordlo
nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo
åssigingmik piukunarpoKl OKautlgluk alen:
l
/
3