Atuagagdliutit - 08.07.1965, Blaðsíða 31

Napuliut pinga juata Kåumataussat
sujulé autdlartitisimavai
ukiut 100 matuma sujornagut „nalunaerasuartauteKarnikut nu-
nat tamalåt peKatigigfiat“ pilersinenartoK — „Dengang jeg
drog af sted“ip taigdliortua Danmark sivnerdlugo atsionatausi-
massoK
H. C. Ørstedip kiatåinångordlune åssinga KiperugaK silarssuarme tamar-
me radiukut, telefonikut télegrafikutdlo nalunaerasuartarnermut Kut-
dlersaKarfiup, „nalunaerasuartauteKarnikut nunat tavnalåt peuatigigfia-
ta“, Geneverne igdlorssuartånitOK takuvdlugo erKarsauteuarpasigsutut
IsslkoKarpoK.
jilumutdlume erKarsautigssaKarpoK,
tåssame danskip tusåmassap rtåussuma
'820-me navssårisså, silarssuaK tamå-
Kerdlugo nalunaerasuartauteKarnikut
atåssuteKaKatigingniarnerup, Kåuma-
taussiat nutåliaunerpåt atordlugit uv-
dlumikut aitsåt taima sujuarsameKar-
tigisimassup, tungavigpiarisimavå.
NalunaerasuartauteKarnikut nunat
tamalåt peKatigigfiat, nadlisardlugo
taineKartartoK I. T. U., ukiutdlo 100-t
naatunaa sujornagut pilersmeKarsima-
ssok, nunanit 180-init ilaussortauvfi-
SmeKarpoK. nunat tåukua tamarmik
lngmikut erKumitsuliamik nalunaera-
suartauteKarnerup igdlorssuanut Ge-
nevemitumut nagsiussaKarsimåput.
!1gdlorssuaK tåuna nutåliatut sanåju-
V°K SAS-ivdlo igdlusissarfiussuanut
nalatitdlugo inigssmeKarsimassumut
assersunarneruvdlune. igdlorssup tåu-
ssuma pinersarneKameranut Dan-
naarkip tunissutigisimavå H. C. Ør-
stedip kiatåinångordlune Kiperome-
Karnera.
agdlagkat issertuneKangitdlat
, mgnåtdlagissap sarfåta saviup ka-
lungerissaKalersitsisin aunerata nav-
ssarineKamera nalunaerasuartåumut
lngnåtdlagiartortumut atorneKartina-
ne ukiune 17-ine ingminiginameKar-
simavoK, nalunaerasuartautdlo ing-
nåtdlagiartortOK 1849 sujonaitdlugo
nunat tamalåt akomåne atåssuteica-
Katigingniamerme atomeKarsimångi-
jaK- tamatumale kingoma sujuariar-
lorneK unikåtdlåsanane ingerdlalersi-
JhavoK: silarssuaK tamåkerdlune na-
mnaerasuarfiussalerpoK.
nunane tamane nalunaerasuartaute-
Karnermiik dngerdlatseKatigit nåla-
gauvfingniit inuinamitdlunit ingerdla-
ntaussut pilersiortomeKalerput. Ør-
stedip nangmineK nunåne autdlancåu-
^!ut nukingiussissoKångilaK. 1852 ti-
Wtdlugo Københavnip Slesvigivdlo a-
k°rnåne „nalunaerasuartaut issigissa-
riaK“ atomeKarpoK. tamatumane
Kagtunerssat Kåine napassuliaussa-
uorneKartarpoK, tåukunånganitdlo
nalunaerutit pigssarsiarineKardlutik
erfalassussat nalunaertautit atordlugit
ingerdlaterKingneKartardlutik. tåssa
lrnåipoK „agdlagkat issertugaussame-
*'at“ pingårtineKarujugssuarsimångi-
laK. nalunaerasuartautdle tåuna ing-
natdlagiartortumik aningaussarpag-
ssuarnik akilingmik, tåssa 228.000
Dgsbankdalerinik - uvdlumikut naler-
Kiutisagåine 10 million kronit migssi-
nginik — kingorårsemeKiarpoK.
^apuliup ilungersutigingning-
nera
J'UjuariartorneK aj omartorsiutig s s a-
nik nagsatanarpoK. ajomartorsiutau-
uerussoK tdssauvoK nunat dssigingit-
sut ardlagdlit avKusårdlugit nalunae-
r°fudumik nagsltsiniartarneK. sutdlu-
ni} misigssorneKaratik kigdleKarfigti-
y°rtineKamigssåt ajomartineKardlui-
nnrpoK. taimailivdlune tåssa nalunae-
ra-suaut nunap dngugjxgissame nalu-
naerasuartauteKarfianit ingerdlater-
KingneKartlnane nugtemeKarKårtaria-
KartarpoK. nunat dssigingitsut nalu-
naerasuarnermut akigititait dssigt-
n8itsorujugssdssarput, tamdnalo per-
Kutauvdlune nautsorssutit pissariu-
SsuPilorujugssussardlutik. nalunaera-
sUaut Københavnip Parisivdlo akor-
natig6rtitdlune pingasut-sisamari-
ardlune nugterneKartarsimassoK tai-
rnatutaoK påsiuminaitsigisinaussarpoK.
tairnaitdlunime kaisarip Napuliut
P'ngajuata tamåna nåmaginarsinau-
lungnaerpå. Kangaungmatdle Kanalen
ikårdlugo nalunaerasuartautip avKU-
ngssånik Dronning Victoriap nunånut,
tåssa Tuluit-nunånut, atåssusisitse-
rérsimavdlune 1865-ime Europame
kungeKarfit kungitsoKarfitdlo aut-
ulartitåinik ajomartorsiutinik tamå-
. uninga OKatdliseKartugssanik Pards-
1Ir*ut atautsimigiarKussivoK.
nunat 20-t nalunaerasuartauteKar-
neK pivdlugo atautsimmigssamut aut-
^lartitaKarput, autdlartitatdle tamåko
nangmingneK nunamingne kungimit
autdlartitatut, kiingitsuvfingnitdlo ag-
Sersut nunamingne Kutdlersaussunit
autdlartitatut, nautsorssuneKarput.
r;T- U -p atautsiminerata inemera
kungit nålagarssuitdlo, sordlo „rusit
nunaisa tamarmik kaisariata, Spaniap
uronningiata, Badenip storhertugiata,
nellenerit kungiata, Italiap kungiata,
“ayernip kungiata, Danmarkip ku-
ngiata“ il. il. akomåne isumaKatigi-
ssutitut taineKarpoK. dronning Victo-
ria ilåungingmat pissutauvoK Tuluit-
nunåne nalunaerasuartauteKameK ta-
mardluinarme inuinamit ingerdlåne-
Karmat.
Faber ParisimeKataussoK
atautsiminerme pingåruteKardluar-
tume Parisime ingerdlåneKartume ta-
matumane danskit autdlartitaråt Dan-
markip nalunaerasuartauteKarnikut
Kutdlersarisså sujugdlerpåK, Peter
Faber, nalunaerasuartauteKamermik
suliaKarnerme saniagut Kavdlunåt e-
rinarssutautåinut „Højt fra træets
grønne top“ åmalo „Dengang jeg drog
af sted“ taigdliortusdmassoK. Faber a-
ngerdlarame OKalugpalårpoK tyrkit a-
tautsiminermut lautdlartitåt hester-
dlune Konstantinopelimit Budapesti-
mut ingerdlaorsimassoK.
kikut tamarmik påsivdluarsima-
våt sujunigssaK teknikikut tupdt-
dlautigssanik nagsataKartarumår-
toK, taimdikaluartordle oualugtua-
liaK upernåK tduna Parisime sar-
KumersoK — Jules Vernep atuag-
kiå „KdumdmukarneK“ — kikunit
tamanit agsut uisåtdlautigineKar-
poK. takordluislndussuserme taima
isumagssarsiutdlaricissuseKartigi-
ssok tupingndngitsungilaK. mon-
sieur Vemevme emartorsimavai a-
ngatdlatit stikangårdlutik sildind-
kut ingerdlassut, silainarssuarmit
uterdlutik inugtatik ajoKUsernagit
imånit KaKineuarsinaussut. taimdi-
tut sujunigssame ukiut untritig-
dlit ingerdlarérnerdne aitsåt angu-
neuarsindusassut Kularutigineud-
ngilau — taimatutdlume isumaKar-
neu encupoK.
telefone — KuiasårutåinaK
nalunaerasuartautip pitsångoriar-
tortitausinauneratalo tupigusåtigine-
Kamerat Kångiutdluångitsordlunit
avdlamik erKarsautigssarsissoKarpoK.
1876-.ime Philadelphiame saricumersit-
sinerssuarme professor G. Bellip o-
Kalugtaut telefonimik taissane saricu-
mersipå. navssåK tåuna Kuiasårutåi-
nartut issigineKarpoK, sulilume taima
issigineKardlune telefone ukiut mar-
dlugsuit Kångiutut Københavnimut
ångupoK. tåssanile KuiasårutautitaK
ilumoruneKalerpoK. italiamiup Mar-
conip danskivdlo Valdemar Poulsenip
OKalugtautip „ungerutigssiartå" pér-
påt atåssuteKångitsumigdlo nalunae-
rasuarsinaunermik OKarasuarsinau-
nermigdlo navssåmermikut uvdlumi-
kut radiukut oKarasuarsinauneK ra-
diukutdlo autdlakåtitsisinauneK tu-
ngavilerdlugit.
I. T. U. ineriartornerme ingerdlaKa-
tauvoK nutånigdlo ilaussortartårtor-
tuardlune. taimatutaoK ajornartorsiu-
tit amerdliartorput.
Spil selv
sorssungnerssup sujugdliup kingor-
na autdlakåtitsissuterpagssuit amer-
dlanermit påtsivérutaussalermata I.
T. U. årKigssussiniartariaKalerpoK pi-
ssutsitdlo ilorraup tungånut såtiniar-
ssaralugit.
Titanicip ajunårnerssua
silagtorsautauvdluarsimassoK
tomerit titarneritdlo atordlugit al-
fabetilianik, ukiut 100-t sivnerdlugit
matuma sujornagut pilersitsissoK tå-
ssauvoK amerikamioK Emanuel Mor-
se. nalunaerasuartarnerme OKautsitut
atorneKartartut tåuko uvdloK måna
tikitdlugo atorsinåussutsimikut av-
dlanit nagdlerneKarsimångitdlat. ra-
diomut tungassumik atautsimérssuar-
nerme Berlinime 1906-ime pissume
åmalo I. T. U. iluane isumaKatdgissu-
teKamigssamik aulajangivfiussume, i-
sumaKatigissutigineKarportaoK morse-
rut SOS umiarssuamit ajornartorsiu-
lersunit atorneKartåsassoK, tåuna er-
sserKigdluartungmat tåssauvdlune:
tornerit pingasut, titamerit pingasut,
tomeritdlo pingasut.
silarssup ingerdlausiane umiarssu-
artigut ajunåmerssuit angnerssåt —
Titanicip aprilime 1912 ajunåmera —
umiarssuartigut angatdlåtunut radio-
lerissuinutdlo silagtorsautauvdluar-
poK.
taimanikut Titanic angalarKautimi-
nik Southamptonimit New Yorkiliar-
dlune ingerdlaorpoK. aprilip 14-iåne
unukut — ajunåmeK unuarorKåmera-
ne pivoK — Titanicip umiarssuaK ag-
ssartut „California" ingminerminik
pårdlagtitdlune ingerdlaortoK nåpipå.
„Califomia“p radiolerissuata nalu-
ngitdluarpå umiarssuane New Found-
landip sineriåta avatåne imåtigut ilu-
liarpagssuarnit navianarsisitausima-
ssukut ingerdlaorsimassoK, taimaing-
matdlo radiolerissoKatine Titanicime,
taimanikut silarssuarme umiarssuit
angnerssånitoK, tamatuminga ilisima-
tikusugsimavå.
tamånale ajornavigsimavoK.
Titanioip radiolenissua suminermig-
dlunit OKaluniagagssåungilaK. nalu-
naerasuautit rnuinait autdlartitait so-
KutåungitdluinarKigsårtunigdlo imag-
dlit, umiarssuarmut ilaussut pimaner-
taisa, umiarssuarssup tåussuma anga-
larKåmigssånut, sunauvfalo åma nag-
gataussugssamut, ilauniardlutik aki-
soidssunik billetisisimassut nagsiunia-
gait autdlakåtituarpai. „Califomia“-p
radiolerissua nalunaerKiitap akunere
16-.it sulerérsimavdlune endgsiniåina-
lerpoK. Titanicip radiolenissua atåssu-
teKarfigingitsuvigsimavå, umiarssuar-
ssuardlo tåuna nalunaeruutap akunia-
lungue Kångiutmartut iluliarssuarmut
aporpoK kivivdlunilo. inuit 1635 aju-
nårput.
ajunårnerssuak tamdna I. T. U.-me
OKatdlisigineKarpoK, ukiordlo tduna
sule anigåtingitsoK aulajangemexar-
pok silarssuarme umiarssuit tamar-
mik nalunaemutap akunerata aving-
nere tamaisa ajunålerdlune radiukut
nalunaertarfigtigut minutine mar-
dlungne nipaitdlisimassdsassut.
frekvensit pilerngussåuneKar-
nerat
ingnåtdlagissap sarfåta saviup ka-
jungerissaKalersitsisinaunera atordlu-
go OKarasuartauteKameK Kanordlunit
pissariaKartineKartigilisagaluarpat ra-
diop maliussai aulajangersimassut
autdlakåtitsiviussugssat, tåssa frek-
vensit, atomeKåsavdlutik isumaKati-
siutigssat nagdliutarput. silarssuarme
autdlakåtitsivit taimåitut ardlaligssu-
put, frekvensitdlo ikiliartortuarmata
nautsorssutigissaniaKarpoK autdlakå-
titsissutit taimåitut ilait matuneKar-
tariaKarumårtut.
Kåumataussat atordlugit radiu-
kut atdssuteKaKatigingniarnigssame
frekvensit tungaisigut periarfiusi-
naussugssat ajornartorsiutaulerér-
simdput, suliamilo tamatumane
danskit agdlagkerissarfeuamikut
nalunaerasuartarfeKamikutdlo Kut-
dlersarissåt generaldirektør Gun-
nar Pedersen, ilungersoKalune su-
leKatauvoK. Gunnar Pedersen ilå-
tigut ITU-p 1963-ime Geneverne
atautsimérssuarnerane præsiden-
tiusimavoK, tamatumanilo akerdle-
Dct gik højtideligt iil i tele-kommunikationcns barndom. Billedet viser bow-
lerklædte alvorsmænd, da de med Marconis trådlese radio gennemførste ver-
dens første radio-samtale over Bristol-kanalen 1 England i 1897.
nalunacrasuarniartaleiKårnerup nalåne pingårtorsiorneKartaitaoK. åssilissame
takuncKarsinåuput angutit Kåungflssårånguagdlit ilumorsåkalutik Marconip a-
tåssuteKångitsumik radiukut nalunaerasuartausiå atordlugo 1897-ime Tulult-
nunane sujugdlerpåmik radiukut OKalutOKarmat åssilineKarsimassut.
gissutigerKårtariaKartartugssat aula-
jangersumik amerdlåssuseKartuartug-
ssåuput. frekvensit atomerdlungneKa-
raluarpata, taimailiortoKarpordlume
sorssungnerssup sujugdliup kingug-
dliuvdlo nalåine, tamåna kingunerdlo-
rujugssuarsinauvoK, pingårtumik u-
miarssuartigut angatdlånermut. taima
silåinarme kigdliliniarssarineK uvdlu-
mikut I. T. U.-p suliagssaisa angner-
påt ilagåt. maligtarissagssanik tamå-
kuninga uniorKutitsivdlutik radiukut
autdlakåtitsiniartartut ajornartorsior-
titsinera radio atordlugo atåssuteKa-
Katigingnerme ingmikut ilisimåring-
nigtussimut ilungersutigssiuiuartarsi-
mavoK.
radiukut autdlakåtitsivit taimåitut
nålagkersuissut unganoitinardlugit
frekvensinik ilerKårniameKaKissunik
atuilersarput. ilånikut tamåna ang-
nertumik akomutauneK ajoraluarpoK,
tåssalo autdlakåtitsissutit taimåitut
frekvensit atomeKångitsut atulersi-
magångatigik, frekvensitdle atomeKa-
rérsut atornekalerångata ajomartor-
ringnik isumaligpagssuit isumaKa-
tigigsarsinausimavai. tamatumale
tungåtigut sule ajomartorsiutinik
anigorniagagssarpagssuaKartuar-
tugssdusaoK.
telefone issigitigalugo
atortartoK ungasigungnaertoK
nalunaerasuartamemp tungåtigut
sarKumilersoK kingugdleK tupåtdlang-
nangårmat Jules Vernetutdlunit ta-
kordluitdlarKigtigigaluaråine erKar-
sautiginiarneK ajomakusorpoK radio
atordlugo nalunaerasuartardlunilo o-
Karasuartarnermit, ungasigsumut ag-
dlagkasuartåumit radiomitdlo issigiti-
gissarissamit Kåumataussanut sujua-
riartomerme suna tugdlingukumår-
nersoK. Kulamångitsordle tåssa, tele-
fomkut OKalussititdlune OKautigine-
KartuartartOK „tusåsinauvinga" ilåne
„takusinauvinga“-mik taorsemeKaru-
mårtoK. telefone fjernsynitalik uvdlu-
mikut piulerérsdmavoK Kulamångitsu-
migdlo ukiuialunguit Kångiugpata na-
linginartut issigissariaicalerumårdlime.
Vi har alle populære musikinstrumenter i
største udvalg — også brugte. V« års ga-
ranti på alle instrumenter. Forlang vort
store, gratis, billedrige katalog.
nangmineK nipilerssorit
ilimagissangnit ajornånginåsavat
nipilerssdtit tamalårpagssuit nuånarine-
Kartut pigåvut — ama atornikut. nipiler-
ssQtit tamarmik ukiup Kernanut Kularna-
vérKusigåuput — tåssa ukiup Kerna Kångi-
ngitsoK aseroraluarpata akekångitsumik
iluarsartineKarsinåuput. agdlatitsivigssau-
terput angnertOK, akekångitsoK åssiliarta-
kakissordlo dnga piniarniaruk:
MUSIKHUSET
Rådhuspladsen 1 — Århus C
DAN-NORMO semi DIESEL
leveres som 80 — 120 — 140 — 210 og 280 hk som
2, 3 eller 4-cylinder motorer.
DAN-NORMO
tuniuneKarsinauvoK motoritut 80-nik, 120-nik, 140-nik,
210-nik 280-nigdlo hk-Kartitdlugo, 2-nik, 3-nik imalunft
4-nik cylinderiligluf.
Større KRAFT på mindre PLADS li n ? —F
DAN-NORMO
9F . m - u
nukik angnerussoK inigssame ming-
nerussume
DAN-NORMO
Lettere BETJENING bedre
ØKONOMI
DAN-NORMO
suliarinerat OKinerussoK sipårnarne-
DAN-NORMO
har hydraulisk omstyring og kobling
DAN-NORMO
hydrauliskimik nikitauteuarpoK kob-
lingeKardlunilo
DAN-NORMO
har fuldautomatisk regulering
indsprøjtningsspidserne.
af
DAN-NORMO
Kitserartue automatiskimik Kitserar-
tarput.
Vælg DAN-NORMO til den nye båd
Kineruk DAN-NORMO pujortulérkamut nutåmut
7s Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: DANMOTOR
31