Atuagagdliutit - 26.05.1966, Blaðsíða 27

nålagauvfingme nutåme indiamiut
negerinut akerdliussut
ukiune pingasune pikigtitsingajagsimårnerup kingorna Britisk
Guiana uvdlumikut nangminerssortungortoK ateKalerdlune
Guyana.
Britisk Guiana — Sydamerikame tuluit nunasiåt ukiune kingugdlerne pi-
ngasune pikigtitsingajagsimårsimassoK tamatumunalo tuluit nålagauvfigssuata
sujornatigut angisorujugssup angnikitdlisarneKarnerane Tuluit-nunåt nåmag-
siniagagssat ajornarnerpåt ilånik tulungnut suliagssaKartitsisimassoK — uv-
dlumikut rnajip 26-dne nangminerssortungorpoK ateKalerdlune Guyana, ta-
mdna nuname erKigsineuarKilernermik kingunexdsanersoK nalunaicaox, tassa
nunap inuisa amerdlanerssait mardluviussut, indiamiut negeritdlo, sule ing-
mingnut akerdlerigtuarmata.
Britisk Guianap nangminerssortu-
ngornigsså pivdlugo isumaKatiging-
niarnerit 1953-ime autdlarnerneKar-
put tuluit nunasiaKarnermut ministe-
riaKarfiat avKutigssiussingmat nunap
nangminérdlune nålagkersulernigsså-
nut. kigutit nakorsåt åma inugtaoKa-
tigigtut ingerdlatitsinermut ilisimatoK
44-nik ukiulik, Cheddi Jagan, nuna-
me partit angnerssåta „Det progressi-
ve Folkeparti“p sujulerssuissua nå-
lagkersuinermik pissortagssatut nag-
dlersimanigssaKångilaK.
taiméitordle nålagkersuinera Kåu-
matine ikigtunguåinarne atavoK.
inuit ingmikutårtut ilaisa Cheddi Ja-
ganip kommunisterpalårtumik nålag-
kersuinera nåmagigtaitdliutigissoru-
jugssuvåt, suliumajungnaerneritdlo
Kavsit erKigsivitdliornernik ilagdlit
atuterérneratigut tuluit nålagkersui-
ssuisa atorungnaersipåt pissutigalugo
„kommunistit isumaKataisalo perKu-
sersusårnere" nunasiap ingerdlav-
dluarnigssånut su j ulerssorneKarnera-
nutdlo ajoKutaussut. Jagan peKatigi-
ssailo pérsitåuput, partitdlo sujuler-
ssortait 1954-ime aprilime Kåumatine
arfinilingne parnaerussagssångortine-
Karput „ajoKutaussumik sulisimaner-
tik“ pivdlugo.
Cheddi Jagan amalo
1962-ime ukiåkut nangminerssortu-
ngornigssaK sujorKutdlugo ingmikor-
Kinap inue ukiune 30-ne tugdlerne
1,75 milliardinut amerdlissugssåuput,
tåssa måna inugissainit 2,5-eriardlu-
tik amerdlanerussut, tåssa ukiumut
inuit 2 procentimik amerdleriartarne-
rat kigaitdlagtineKångigpat, taima ag-
dlagsimavoK tuluit nunanut avdlanut
tungassutigut atorfeKarfiånit nalu-
naerume.
nautsorssugkat kingugdliunerussut
nåpertordlugit Kinap inue 6670 åma
680 millionit akornåniput. påsisima-
ssaKardluartut ilaisa agdlåt 780 mil-
lioniussut oKautigisimavait. nautsor-
ssuinerit suliarineKarsimåput tunga-
vigalugo 725—750 millioninut migssi-
liussineK.
inuit amerdliartornerat sukagalua-
KissoK taimåitoK kinguårigsitårtunut
ardlalingnut Kiname sule nåmagtunik
inigssaKartugssauvoK. uvdlumikut Ki-
na nunanit avdlarpagssuarnit eKimå-
nginerussunik inoKarpoK. kvadratki-
lometerime atautsime Kina 80-inarnik
toK kingugdleK Tuluit-nunåta angu-
vå. inatsissartut pilersineKarput ilau-
ssortai tamarmik Kinigaussut, nålag-
kersuissunigdlo pilersitsineKarpoK de-
mokratiskiussumik nålagkersuisso-
Karnerme tungaviussartut tungaviga-
lugit. Cheddi Jagan nålagkersuissunut
pissortångorKigpoK. Kinersinerme
inatsissartut ilaussortåinit 35-ussunit
partive 20-nik ilaussortaKalerput.
partérujugssuaK avdla „Den nationale
Folkekongres11 11-nik ilaussortaKaler-
poK, sivnerilo tåssåuput parti højre-
nut Kaningnerussut „Den forenede
Styrke".
1963-ime januarime nålagauvfiup
aningaussat atortugssamautai sujug-
dlit Jaganip sarKumiupai. tåuko pi-
ssutigalugit igdloKarfit pingårnersså-
ne Georgetownime erKigsivitdliorto-
Kangålermat dr. Jaganip tuluit sor-
ssutait KaerKUSsariaKarpai. aningau-
ssanut atortitagssamautinut akerdli-
lersutit pingårtumik piput tjeneste-
mandinit, igdloKarfingne sulissartunit
akigssautilingnitdlo avdlanit, tåuko
OKarmata niuvertunit naussorigsaissu-
nitdlo såkortunerujugssuarmik ernor-
neKartugssångordlutik.
dr. Jaganip aningaussat atortitag-
ssamautit avdlångortikumångilai, ki-
nguningualo erKigsivitdliortoKaler-
poK. tamatumunalo nutåmik ilunger-
suanarnerufugssuarmigdlo pissoxa-
lerpoK — dmip Kalipautå pivdlugo
inoKarpoK, Frankrigime 100-t, India-
me 140-t, Tuluit-nunåne 230-t Japa-
nimilo 220-t. nunat naggorigsarneKar-
simassut kisisa issigigaluaråinilunit
Kinap inuisa eKimåssuseKarnerat 350-
inaussoK Tuluit-nunåta 700-ussup ag-
fåinarå.
taimåitordle kineserit sujulerssor-
taisa ajornartorsiut suliagssarilerpåt
ukiut tamaisa inungortut 15 millio-
niussut nerissagssaKartiniåsavdlugit.
tamatumunga peKatigititdlugo ugpe-
rissatorKanik åtåssissut inungortartut
ikilisiniarnigssåt pivdlugo periautsi-
nut KanoK itunutdlunit akerdliujuar-
put. taimåitordle isumaKarnarpoK isu-
ma tåuna avdlångungajalersoK. nalu-
naerutit kingugdlit nåpertordlugit
OKartugssautitat mérKat inungortartut
amerdlisarneKarnigssanut kåmagtui-
nertik unigtisimavåt mérKat sisamag-
ssånut tåukulo sivnerdlugit inungor-
tunut ingmikut tapissuteKartarnitik
anånaussunutdlo ajungitsutit avdlat
tuniukumaj ungnaerdlugit.
akerdleringneK — indiamiut negerit-
dlo aker dieringner at.
pikigtitsingajavigput
Britisk Guianap inuisa agfait
600.000-t indiamiuput, kuarté nege-
riuvdlutik. Jaganip partia pingårtu-
mik indiamiunit tapersersorneKarpoK,
kisiåne Kinersissut afrikamiunik
nagguvigdlit nålagkersuissut partiå-
nut akerdliussut „Den nationale Fol-
kekongres" isumaKatigåt.
negerit amerdlanerssait akigssauti-
liugamik tåukuneruput dr. Jaganip
aningaussanik atortitagssamautainik
agssuardlersut, indiamiorpagssuit niu-
vertungmata imalunit nunalerinerme
sulivfeKardlutik, amalo dr. Jagan
nangmineK indiamiungmat negerit
akerdlilersuissut kamangnertik india-
miut niuvertarfinut tugtipåt ikuat-
dlagtitdlugit. pissutsit pilertOKissumik
avdlångoralerput, pikigtitsinga j agto-
Kalerpordlo.
akerdleringnerit ingerdlåneKarput
1964 tikitdlugo. tuluit nålagautitåta,
Sir Richard Luytip, tuluit såkutue
isumangnaitdlisaissussut angnertumik
oKartugssåussuseKalersipai, ericartu-
ssissutdlo pisinautitaulerput erKartu-
tisavdlugit kikutdlunit, Kaertiterutig-
ssanik autdlaisinigdlunit pigissaKar-
tut, iperartugagssångordlugit imalunit
inunertik tamåt parnaerussagssångor-
dlugit.
dr. Jagan ardlaleriardlune FN-imut
sågfigingnissuteKarpoK. 1964-ime ju-
nime FN-ip nunasiat pivdlugit udval-
giata akuerssissutigå 18 isumaKatauv-
dlutik pingasut akerdliuvdlutik (nu-
nat pingasut, tåuko ilagalugo Dan-
mark, taiseKatåungitdlat) OKauseKau-
tigssaK piumassaKartoK Tuluit-nunå-
ta Guianap nangminerssortungornig-
ssånut uvdloK aulajangisagå. oKause-
Kautigissap FN-ime asiamiut afrika-
miutdlo nålagauvfinit sujunersutigi-
neKartup ersserKigsarsimavå erKigsi-
vitdliornermut pissutaussut pingår-
nerssarigåt nunasiap nangminerssor-
tungortinigssånut Tuluit-nunåta på-
mårnera.
pilagt aineKartariaKartoK
„Guiana ånautisagåine pilagtaine-
KartariaKarpoK," taima OKarpoK 1964-
ime upernagssåkut taimane tuluit nu-
nasiaKarnermut ministeriat, Duncan
Sandys. decemberime pilagtaineKar-
poK, tåssa tuluit nålagkersuissue inat-
sissartugssanut KinersineKartitsing-
mata.
Kinersinerme sujunertarineKartoK
tdssauvoK inuiait tåuko mardluk ake-
raringnerat taimaititiniardlugo. sujor-
natigut kinersissarnerne tuluit Kiner-
sissausiat atausidkånik kredsilersor-
neic atorneuartaraluartoK tamatumu-
na atautsimortumik KinersineKarpoK
neriutigalugo taimaisiornikut Kinersi-
ssut avdldngortineKarsindusassut.
nålagkersuissut suleicatigigsitat
iluagtitsiput. decemberip 14-iåne
guvernør Luytip „Den nationale Fol-
kekongres“ip sujulerssortå, negeren
Skille — plastic
Enkelte bogstaver og tal fra kr. 1,50
Navneskilte, reklameskilte, lysre-
klamer. Distriktsforhandlere søges,
helst el-installatører og bygnings-
håndværkere.
Vi giver gerne tilbud på facader og
reklameskilte.
Handelsagenturet, Box 189, Esbjerg
MAMARTAK'AOK'
åma pflrtugkat iluine méricanut
frimærkinik navssågssaKarpoK
— EN NYDELSE
og der er indlagt frimærker til
børnene 1 pakken
TELEFONER CENTRAL 11116 - 6261
KRONPRINSESSEGADE 36 • KØBENHAVN K
nålagkersuinermik sulianartoK Forbes
S. Burnhan, nutåmik ministerinut
Kutdlersångortipå. Kinersinikut nu-
tauvdluinartumik pissugssaKalerpoK,
tåssa nålagkersuissunik suleKatigigsi-
tanik måna pilersitsineKarsinauler-
mat, tåssa „Den nationale Folkekon-
gres" åma højrenut KanigtoK „Den
forenede Styrke".
1965-ip autdlartisimalernerane dr.
Jaganip inatsissartunik nutånik akor-
nusersuineK autdlarnerpå. Kinersi-
ssarneK pivdlugo aulajangersagkat
Tuluit-nunåta avdlångortitdlugit ilu-
agtitsinera pivdlugo narragtorujug-
ssusimavoK, tuluitdlo nålagkersuissui-
nut akerdliunine erssersipå Guianap
nangminerssortungornigsså pivdlugo
naggatårutaussumik isumaKatiging-
niarnernut 1965-ime novemberime
Londonime ingerdlåneKartunut orni-
gunane.
åmip Kalipautå pivdlugo ajornar-
torsiutinut nålagauvfiup misig-
ssuissutitagssånik atorfinig-
titsinigssaK
nangminerssortungornigssamik na-
lunaerutip åmip Kalipautå pivdlugo
akerdleringneK soraersingilå. nunat
tamalåt inatsisinut tungassutigut
kommissioniata majime 1965 Geneve-
rne pilersipå komité Guianame åmip
Kalipautå pivdlugo åssigingisitsine-
Karsoralugo misigssuissugssaK. pissa-
riaKåsagpat komité sujunersuissug-
ssauvoK ajornartorsiut KanoK ilior-
dlune iluarsiniarneKåsassoK.
komité ukiarme angnertumik nalu-
naeruteKarpoK misigssuinine pivdlu-
git. ersserKigsarneKarpoK inuit ingmi-
kortoKarfisa akornåne agsut pasigdli-
neKardlunilo tatigingningineKartoK,
kisiåne åmip Kalipautå pivdlugo åssi-
gingisitsinivingmik OKautigissagssa-
KångilaK.
isumaKarnarpoK ilerKutoKauneru-
ssok åtatinarneKartOK atorfingnut tu-
ngassutigut — tåssa indiamiut nege-
rinit angnertunerussumik nangminer-
ssordlune inussutigssarsiornermut tu-
ngassunut sulivfigssarsiortardlutik,
igdluatungånile negerit nålagauvfiup
su j ulerssorneKarnerane atorf eKarti-
tauneruvdlutik.
komitép sujunersutigisimavå Guia-
name, tåssa uvdlumimit Guyanamik
atexalersume, nålagkersuissut piler-
sitsisassut nålagauvfiup misigssuissu-
titagssåtut atorfingmik dmip Kalipau-
tå pivdlugo apernutit pingusagaluar-
pata suliaringnigtugssamik. aperKU-
tauvordle inup taima itup pingitsorti-
sinaunerai pissutsit sivikitsuinax
atordlugo Guyanamik Sydamerikap
ilungersunarnerssåtut kingunenaler-
sitsisinaussut.
Asia mardloriauminik
inoKalisaoK uk. 25-ne
agfait 21 inordlugit ukioKarput.
Asiame mérKat KanoK-uko piniar-
tut? Asiap inuisa 1500 millioniussut
agfait 21 inordlugit ukioKarput. mér-
Kat inusugtutdlo millioniligpagssuit
pissariaKartitaisa KanoK iliordlune
namagsiniarneKarnigssåt Bangkokime
Kanigtukut atautsimérssuarnerme o-
KaluserineKarsimavoK.
Asiame nunanit 24-nit autdlartitat
påsisimassaKardluartunik kåtuvfing-
nit Kavsérpagssuarnit pissunik ima-
Kardlutik igdlOKarfingme tåssane a-
tautsimisimåput oKaluseriniardlugit
ajornartorsiutit inungnut tungassut,
ilaKUtarit pilerssårusiornerat, inussu-
tigssakitdliorneK, méråntat pårine-
Kamerat åma mérKat inusugtutdlo
iliniartitaunerat.
atautsimérssuarnerme sarKumiune-
Kartut ilagåt misigssuinerup kingu-
nere takutitsissut ilaKUtarit pilersså-
rusiorneKarnigssånut akuerssortut
ima avdlångorartigissut Tyrkiame 65
procentimit Formosame 90 procenti-
mut. nunat Asiamitut amerdlanerssåi-
ne ukiut 25-t Kångiugpata inuit mar-
dloriåumik amerdlanerulertugssåu-
put.
Gotlw
persiske
tæpper...
Skønhed
og kvalitet —
Vi har sforf lager i Frihavnen,
og vore tæpper er derfor fri for told og omsætningsafgifter.
— Vi sender gerne i udvalg — skriv blot til os i hvilken
retning Deres ønsker går m. h. t, prislag, størrelse og farver.
Gøtha
Gothersgade 43, København K.
Specialforretning for ægte tæpper.
adax havemann-s
VÆGOVNE fra
EL-MATERIALER EN GROS
Ovnene leveres
med 1,5 m ledning
og stikprop eller
til fast montage
ADAX-ovne har
patenteret ophængning
af elementet,
hvilket forhindrer
generende
elementknitren.
ADAX VARMEOVNE
Sikrer effektiv, behagelig og økonomisk opvarmning
A/S AAGE HAVEMANNS EFTF.
Mosedalsvej 11 - København - Valby - -Telefon 30 71 11
EN 100% ARBEJDSKRAFT
Globe leveres i 2 typer: Type 150 med
2 el. 4 hk luftkølet Bernard benzin- el. el-
motor. Type 100 med 1,25 hk luftkølet
Bernard benzinmotor.
PEDERSHAAB MASKINFABRIK A/S
FORLANG TILBUD OG
SPECIALPROSPEKTER
A
København, Herlev
Sønderlundvej 218
Telegram adr.:
CEMENTINDUSTRI
Telex: 5565
kineserit amerdlissarput
ukiumut 15 milliuninik
ukiut 30-t Kångiugpata 1,75 milliardiussugssåuput.
27