Atuagagdliutit - 09.12.1966, Blaðsíða 27
pikigtitsissut nålagarisimassåt
Kenyame måna sujulerssortaussoK
Afrikame nålagauvfiup pilerdlåp piorsarneKarnerane ikiutug-
ssatut inusugtut kajumigtut iliniartitaussut
— Kavsit toKusimavigit?
apernut tåuna isumaliutigivatdlågaugunångilaK Kenyap inuiåussutsikut inu-
sugtunik kivfartussissoKarfiane, „National Youth Service"-me, såkutut nålagåi-
nut aperKutigisavdlugo, aperineKartordle, mr. Jtote, erKigsisimavdlune akivon:
sorssungneuartitdlugo kisitsinigssamut pivfigssanångilaK ...
OKaloKatigingneKarpoK Nairobip er-
Kåne Gilgilime inusugtunik iliniartit-
sinerme sungiusainermilo tangmårsi-
mavfiussut ilane, sorssungnerdlo mr.
Jtotep ilauvfigisimasså tåssauvoK
1952-ime Mau-Mau-it pikigtitsinerat.
mr. Jtotte ilisimaneKarpoK Mau-Mau-it
sujulerssortaisa pingåmerit ilatut tai-
guteKardlune såkutut nålagåt China.
oKalugtuarineKarpoK ateK China tå-
ssaussoK kikuyu-t OKauserissaisa na-
Kinerit autdlarKautåinait katiternerat,
ima nugterneKarsinaussoK: torKorfig-
ssamik navssårniarta. Kina-mut tu-
ngångitdluinarpoK.
Mau-Mau-it pikigtitsisimassut suju-
lerssuissuisa ilarpagssuisutdle såkutut
nålagåt China måna Kenya-me angi-
sumik atorfeKarpoK. avatånit issiga-
lugo torainerujugssuartut isumaKarfi-
gissaK kenyamiut nangminerssuler-
nigssamut akiuneråtut isumaKarfigi-
neKarpoK. taimåitordle pikigtitsinerme
Mau-Mau-imut ilaussortaussut inuia-
Katigingne atorfingnut sagdliussunut
erngerdlutik ilångutingitdlat. såkutut
nålagåt China parnaerussauvdlutik
pitdlagaussut ilagåt. ukiune ardlaling-
ne parnaerussivingmlpoK pårineKar-
dluardlune ikingutigivdluagkane, Jo-
mo Kenyatta, mana Kenya-me præ-
sidentiussoK ilagalugo. Mau-Mau-eKa-
ratdlarneranit erKaimåssutigssatuarå
KilerumininguaK tulugdlo akiuteru-
jugssuarnerånit nagguveKartoK.
Kenya-me nangminerssortume så-
kutut nålagåta Chinap atorfeKarfigi-
ssåne iliniartitseKatauvdlunilo sungiu-
saKatauvoK Kenya-me inusugtut nu-
nap piorsarneKarnigssånut nangming-
neK kajumissutsimingnik kivfartussi-
nigssånut.
såkututut nålagarsiortineKartut
Gilgil-ime tangmårsimavfingme så-
kututut nålagarsiortitsineKarpoK. inu-
sugtut nangmingneK kajumissutsi-
mingnit tamaunga pisimassut sujuler-
ssortitik såkutut ilagsingnigtarneråtut
ilagsissåsavait Kutdlersarissanutdlo
sågfigingningnerne ilerKussutut OKau-
siussartut atortåsavait. inusugtut kiv-
fartussissugssat ilisarnautaussunik a-
tissaKarputaoK, sujulerssuissutdlo tå-
ssåuput såkutut nålagait åssigingit-
sunik Kagfasissusigdlit. sungiusarner-
mingne inusugtut såkututut pissusi-
lersornigssaK iliniåsavåt, inuiåussutsi-
mutdlo tungassunik såkututut inger-
dlaortoKartitdlugo inusugtut kivfartu-
ssissartugssat ilaussarput, kisiåne aut-
dlaisinut taorsiutdlugit nivåutat nag-
sardlugit.
tamatumunga Kavsit pissutåuput.
Kenyap inue tåssåuput nagguveKati-
git 40-t ingmingnut ilerKussutut ake-
rarigsut. nagguveKatigit atautsit iluå-
ne såkortumik ataKatigingneKartarpoK
inuvdlo atautsip pigissai inåneralo i-
sumangnaitdlisaivigineKarsimavdlu-
tik. kisiåne nagguveKatigingnut av-
dlanut akerdliunerme sorpagssuit a-
kuerineKarsimåput. måna nagguveKa-
tigit nålagauvfingmut atautsimut ka-
terssorneKarsimagaluardlutik akerner-
ssornitoKåt sule nungutineKarsimångi-
laK. nagguveKatigit Kikuyu, nunap i-
nuinit 10 millioningajangnit, millio-
ninik mardlugsungnik amerdlåssuse-
Kartut, nagguveKatigingnit avdlanit
Ungdomslederen mr. Jtote var inåsugtunut sujulerssortaussoK
under mau-mau-oprøret kendt mr. Jtote Mau-mau-it pikigtitsi-
som general China. neråne ilisimaneKartoK general
China-tut.
amerdlanerssåuput pingårneruvdlu-
tigdlo. aperKut inuiaKatigigtut ataKa-
tigingnerånut pingårutilerujugssuaK
tåssauvoK nagguveKatigit Kikuyu nå-
lagauvatdlånginersut.
National Youth Service-me inusug-
tut nagguveKatigingnit tamalånit pi-
ssut katerssutarput. akerdleringne-
Karpatdldrnigsså pingitsortiniåsagåi-
ne pissarianarpoK akulerusimanerme
aulajangersimassunik pissusilersusav-
dlune, hålagarsiortitsisavdlune, taima
isumanarput Gilgil-ime. kisalo okau-
UgineKarpoK såkututut pissusilersor-
titsineK inusugtunit nuånarineKartoru-
jugssussoK, pingårtumik orpigpagssu-
arnit aggersimassunit.
inusugtut National Youth Service-
mitut 16-it 30-tdlo akomåne ukioKar-
put. komite-nit nunaKarfikutårtunit
su j unersutigineKartarput, ilaussortå-
ngortitaunerdlo atarKinartitaunertut
isumaKarfigineKartarpoK. ukiut mar-
dlugsuit matuma sujornatigut aut-
dlarnersimavoK, autdlareautånilo inat-
sissartunut ilaussortat tamarmik ing-
mikut Kinigauvfingmingnit inusugtu-
nik aulajangersimassunik amerdlåssu-
silingnik piniartugssåuput inigssaKar-
titsiniardlutigdlo. inusugtut ilaussor-
tångortitaunigssåt sujoricutdlugo nu-
naKarfingme OKartugssautitat sujuner-
sutigisimassait inusugtut kivfartussi-
ssartut sulissorissåinit oKaloKatigine-
KarKårtarput.
ukiune mardlungne
kivfartussissartugssat
inusugtut nagguveKatigingnit åssi-
gingitsunit pissuput åmalo nunap i-
lainit åssigingitsunit, taimaingmatdlo
åma iliniartitaunikut tungavigissait
åssigingitsorujugssuput. inusugtut ti-
guneKartartut inungnit åssigingitsor-
pagssuarnit pissuput, åssigingeKissu-
nigdlo iliniartitaussarsimassut imalu-
nit iliniartitaunermik amigauteKartut.
inusugtunut kivfartussissugssanut i-
laussortåuput inuit atuarsinaunatigdlo
agdlagsinåungitsut taimåtaoK mellem-
skole-me soraerumérsimassut. Kåu-
matine sujugdlerne mardlungne tu-
ngavigssaussumik iliniartitaorKårat-
dlartarput tamanut tungassunik oKa-
lugiarfigineKardlutik, inuiaKatiging-
nermut tungassunik iliniartitauvdlu-
tik, ikiuerKårnigssamik, såkutut pi-
ssusilersutåinik, Kavterissarnermik,
perKingnigssamut tungassutigut per-
Kigsårussinigssamik il. il. kisalo pior-
sainermut pilerssårusiap erKåne sivi-
su j åmik tupersimatineKartugssåuput.
taimatut iliniartitsineK Gilgil-ime pi-
ssarpoK, nalunaerutigineKarpordlo i-
nusugtut 2800-t taimatut atuartitau-
simassut aussame 1965-imit aussamut
1966-imut.
„såkututut iliniartitaunerup" ki-
ngorna inusugtut tamåko suliartorti-
neKartarput piorsainigssaK pivdlugo
nålagauvfiup pilerssårusiorferujug-
ssuisa ilåinut. imaKa suleKatautine-
Kåsåput Ætiopien-ip tungånut avKUsi-
niornerme imalunit ervngup nukinga-
nik pigssarsiorfingmut Tana River-
imut atatitdlugo avKusiniornerme, i-
malunit ananas-inik lkussuissug-
WALKIE
TALKIE
10 transistor trådlos
sender og modtager med
stor rækkevidde.
Typegodkendt af Post-
og Telegrafvæsenet.
PRIS PR. SÆT (2 stk.)
KR. 625.-
-t- 5 •/• ved forudbeta-
ling på giro 141640
Generalrepræsentant:
RATEL RADIO
Baggesensgade 37,
Kbhvn. N. TIf. 39 43 65
Brochure sendes omg.
mod svarporto.
Dansk træ
i danske hjem
Bøgen - det danske nationaltræ -
skaber også hygge og skønhed inden-
døre når det ligger i hjemmet som
JUNCKERS BØGEPARKET.
Der er fire typer Junckers Bøgepar-
ket - alle i det stilrene langstavsmøn-
ster. Rummets funktion og Deres per-
sonlige smag er afgørende for hvilken
sortering De skal vælge: Prima,Stan-
dard, Flammet og Extra flammet.
Gulvene er BLITSA-behandlede, når
de lægges, og uhyre nemme at holde.
JUNCKERS BØGEPARKET er det
ideelle gulv i alle danske hjem.
danskit igdluine
Kissuit danskinit pissut
orpiup Kissugssiagssap — Uanskit orpiu-
taisa pingårnerssåt — pilersitarpai alia-
nåissusek kussanåssuserdlo igdlup ilua-
ne atomeKarångame JUNCKER-ip na-
tigsslaisut.
Junckerip natigssiautai åssiglngitsut si-
samåuput — tamarmik iluserigdluardlu-
tik amilimassut tåkajåt. inip sumut
atornekarnigsså ivdlitdlo kussanarneru-
titsinerit aulajangissugssåuput sumik
ardlanik Kinersinigssangnut: Prima,
Standard, lammet ama Extra flammet,
natigssiat Ikussomekartut BLITSA-mik
lakigaussarput agsutdlo påriuminardlu-
tik. Junckerip natigssiautai danskit ig-
dluine tamane aitsåt tåssa natigssat.
JUNCKERS BØGEPARKET
Ungdomstjenesten optager ken-
yanere fra alle stammer som
medlemmer og tvinger dem med
militær disciplin til at glemme de
traditionelle stamme-modsætnin-
ger.
inQsugtut såkutoriniagkat kenya-
miunit nagguveKatigingnit tama-
nit tigorarnekarsimåput plngitsai-
livdlugitdlo såkutQtut sungiusar-
neKardlutik nagguveKatigit iler-
Korissait puiortfniarssaralugit.
ssauvdlutik nunalerinermik ministe-
riaKarfiup nunane måna tikitdlugo
naggorigsarneKångitsune fkussuisitsi-
viane, imalunit igdlunik åssilissagssa-
nik sanaortornerme ikiutdlutik, ima-
lunit Bondo-p erKåne orpigarssuamik
piaivdlutik niviugagssuarnik nungu-
sainiarnermut atatitdlugo, tåukume
tunitdlåussuissungmata navianartut, i-
låtigutdlo tunitdlåussortardlugo nå-
påussuaK „sininalernermik" taineKar-
tartoK.
inusugtunut kivfartussissartunut i-
laussortauneK ukiunik mardlungnik
sivisussuseKarpoK. tamatuma nalåne
inusugtut akeKångitsumik nerissaKar-
titauvdlutigdlo ineKartitaussarput, ili-
sarnautinik atissaKardlutik åmalo A-
frikap kangiane aningaussanik shil-
ling-inik 20-nik KåumåmusiaKardlu-
tik (tåssa danskit aningaussångordlu-
git 20 kruningajait). akigssarsianit 8
shillingit unerartineKartarput autdla-
lerunik tamarmiutitdlugit tigussag-
ssåitut. Kåumatit mardluk Kångiune-
ratigut kivfartortugssat avgorneKar-
tarput ilait nålagauvfiup pilerssåru-
siarssuine sulissugssångordlugit ilait-
dlo inusugtut tangmårsimavfisa ardlå-
ne iliniarnermingnik nangitsissugsså-
ngordlugit. tungavigineKartOK tåssau-
voK sungiusarfiup %-ia iliniartitauner-
mut atorneKåsassoK %-ialo suliner-
mut.
LURMÆRKIT
S MOR
riituiii ruiniM
tt tu« I
Kernesundt dansk smør og ost
Hårdt legemligt arbejde kræver fornuftig kost. Det
er derfor, jeg spiser smør og ost hver dag!
Kavdlunåt puniliåt imugssualiaitdlo per-
Kingnaridsitsut
timikut sulerulugtartoK suliaminut nalerKutunik
nerissaKartariaKarpoK. tamåna pivdlugo uvanga uv-
dlut tamaisa punersortardlungalo imugssuartortar-
punga!
Mejeribrugets Hjemmemarkedsudvalg danskit imulerivfé
27