Atuagagdliutit - 22.12.1966, Síða 7

igdlussårssuatoKaK najorneKaridlersoK
kungigssaK Margrethe ama prins Henrik Amalienborgime
Christian IX’s palæ-mik tainenartartume najugaKalisassut, må-
nåkut kungigssan tåssane alutornarsågåungitsumik inenarpon
arfiningornerme jump 10-åne kungigssaK Margrethe ama grev Henri, atena-
lersugssaK prins Henrik af Danmark, katerérdlutik sujarnutiginenarårpata ila-
xutarigtut inunek autdlarnertugssauvon Christian IX’s palæ-me kungigssap
inusugtuvdlune åma najuganarfigissåne. kungigssan katitugssauvon, kisiåne
nugtugssaunane. Kangale igdlussårssup akiatungånit mérautitdlune najugka-
minit nugterérsimavon angerdlarsimavfigtårdlunilo åtamiutime igdlutonane.
Del unge par sammen med de to forældrepar og prin- pigssiarit angajorKåtik prinsesse Benediktelo ilagalugit
sesse Benedikte på Amalienborg slots balkon, da den Amalienborg Slotip anérsuartarfiane, åipagssiarilerneK
officielle forlovelse var blevet deklareret den 4. oktober. oktoberip 4-åne tamanut nalunaerutigineKarmat.
uvdlut nutåt piumassarissåt
taimåitOK kungigssap Margrethep i-
nit, Kulerit ilåt atausInaK, mezzaninen,
najugarigatdlarpå tåssa inip Kutdliup
tugdlia pukinerussoK.
igdlorssuatOKarssup ukiut 200 siv-
nerdlugit pisoKåussusigdlip iluarsåu-
nera sule inerKajångilaK. silatåta su-
liagssartå, pingårtumik Karmaisa ivi-
såjussut salingneKarnerat pissariaKa-
KissoK inersimagaluartoK ilua suliag-
ssartalerujugssuvoK. ukiut 50-it inger-
dlanerat malungnauteKångitsorsimé-
ngilaK. Christian IX-ata 1906-ime to-
Kunerata kingorna ukiut mardlugsuit
matuma sujornatigut kungigssap Mar-
grethep igdlussårssuatoncame ineica-
lernerata tungånut inoKarsimångilaK
atorneKaranilo, inerssuit initdlo ku-
ngitorKap nalånisutdle issikonarput;
månale igdlussårssuaK uvdlut nutåt
piumassarissåinut nalencutungorsar-
neKarnialerpoK. elektricitetip avKutai
nutarterneKarsimåput, kiagsautit, te-
lefonit uvfartarfitdlo ivertineKarsi-
måput, narKuvdlo atåne igavfiup mo-
derneussup igavfitonaK igdlussårssup
sanimut tagdleriarneranitoK taorser-
simavå.
inime atdliup tugdliane
nangminerissamik inigssan
katernåt inime ■ atdliup tugdliane
nangminerissamingnik ineicartugssåu-
put. tåssanlpoK inerujugssuaK, ridder-
salen, igdlussårssup initaisa angner-
ssåt akimanerssåtdlo, narna 120 kvad-
ratmeterinik angissusilik Kilåvanutdlo
8 meterinik portussusilik. anérasår-
tarfingme igdlussårssup Kcrnane ig-
dloKånginerssamut sangmissume fran-
skit sanåvinik pingasunik matonarpoK
igalåvarartalingnik. kisiåne inerujug-
ssup takuminartup tunuane init ming-
nerussut sisamat iput tamarmik naut-
méraugatdlaravta Kanon jutdlisior-
tarsimanersugut iluamik erKaimassag-
ssåungilaK. uvfa mérKat avdlat er-
KaimatdlarKingniartut uvanga Kanu-
tigut tamauna erKaimatdlatsiartåinar-
påka pisimassut åssiglngitsut — ait-
såtdlo Kulit Kångersimalerdlugit ilua-
mik ernaimassalerdlunga — niuverto-
ruseKarfingme Nugåtsiame piniartui-
navingnik inulingme ilitsorereårpunga
sujugdlermigdlo ajoKerårput Moses
Hendriksen nålagiartitsigångame ni-
påinarmik agpitartoK — tauvalo ajo-
Kiunen Samuel Møller påtatdlanrig-
sorssuaK, tugsiaKåtårtitsingmatdlo e-
rinaK tusarnagara atortitå uvdloK tåu-
na måna tikitdlugo sule encaimavara
tåssalo „ivdlernarpoK Gute nålagaK
nakussoK" tupingnaicaoK tusarnissu-
sia.
Nugåtsiame niuvertoruserput Jør-
gensen kalålenativtinik nulialik mér-
Kanut pitsaoKigame jutdlitdlarpat ki-
siåne nugåtsiarmiut mérKat tamaisa
jutdlimik tunissutisivdlutik. ama er-
Kaimavara atausiardluta jutdlime nu-
kagpiancat tamavta iperautagssavti-
nik tunitikåtigut ila taimane nuåneK,
sunauvfa aussarssuaK tamåt piniartoK
utornarssuangortoK PélerssuaK ipe-
rautsiortisimagå uvagut pigssavtinik.
taimane Nugåtsiamitdluta soruna nu-
kagpiaraaatika avdlat åssigalugit pi-
niartugssamatauvunga, tåssalo Kulinik
ukioKaleruma Kajartårtugssauvdlu-
nga, lcangame Kulinik ukioKalernigssaK
erininånguarsse, Nugåtsiardlo kanger-
dlungmikame sermimik Kingulingmik
aussame puisseKartartorujugssuvoK,
tamåkume piniartut pinerrarigssuit a-
tautsikut puissinigdluarnerane puissit
Kulit kaligtarpait — uvagutdlo nukag-
piarnat puissit pilatagssat ilane mar-
dluk sigssame Kajartuardluta kaligtar-
pavut, måssåkut Kåinamut ikigaluaru-
ma ingerdlåinardlunga kingontaja-
Kaunga tåssale puigorsimanermit. ki-
avmita taimane telegrafi sianigå.
siviup tungånut igalågdlit, initdlo tåu-
ko tåssåusåput inusugtut tåuko „inig-
ssavé" nangmingneK iluarissait nåper-
tordlugit iluarsartuneKartugssat. Kilå-
visa gipsimik marramigdlunit Kagdli-
utait kultiussanigdlo pinersausersu-
gaunerat avdlångortineKåsångitdlat,
kissarssut marraliamik akisumik sa-
nåK tarrarssutitalik iniminiginåsaoK,
kissarssutdlo gas-itortoK Christian
IX-ata ivertititå angmåinartungorti-
neKåsaoK Kåva avdlångortinago.
iluarsåussivdlune sulineK tamarme
Kajagssuartumik ingerdlåneKarpoK. i-
nitorKat sapingisamik avdlångortina-
vérsårneKarput. igkane, matune iga-
lånilo Kalipautit pinersautitdlo pérne-
Kåsångitdlat, taimågdlåt nutåmik Ka-
lipangneKartugssåuput. ImaKa kingu-
årit tugdliutut KalipautitorKat åssili-
ssausimassutdlo uterfigerKigkumasi-
nauvait, tauvalo sarKumersinariåuså-
put.
majuartarfit uvingalårtut
Mezzaninen, måna kungigssap na-
jugarisså iluarsartuneKartugssauvoK
sinigtarfingnut, tikeråt inåinut imaKa-
lo åma mérKat inigssåinut. Kangar-
ssuardle torssussarssuaKarpoK igdlu-
ssårssup ilånut Frederik VII-s palæ-
mut atassumik, taimaingmatdlo igdlu-
ssårssuit tåuko mardluk angatdlavigi-
neKarsinåuput silamut aningikaluar-
dlune.
inime atdlermisåput init ilagsing-
nigtarfit, init utarKissarfit, nerissarfik
nautsiviuvdlo initå. nautsiviup initåne
Kilåme igkanilo Kiperordlugit piner-
sågkat kultitalersugkat atatlnarneKå-
såput, taimåtaoK kissarssutitorKat
mardluk igkat ilåne Karajaussanut i-
nigssisimassut atatinarneKåsåput. ki-
siåne silikit augpalugtut igkanut Kag-
dliutaussut ausimangåramik ånaute-
riarneK ajornaKaut.
tåssalo Kulinik ukioKalerdlunga Ka-
jartårtugssångordlungalo aussarmat
Marte nalautsordlune Umånamit niu-
vertuminit nalunaerfiginenarpoK U-
månamut nusassoK ukiut Kulit Nu-
gåtsiame sulivdluarsimanera pivdlugo
— tåssalo niuvertOKarfingmut nugkav-
ta Kajartångitsorpunga — tåssanilo
jutdlisiorKårneK nåmik puigugagssåu-
ngilaK. UmånaK takussagssaicaKaoK i-
agdl.:
Hans O. Hansen
(„Pujorsiut“mit tigussan)
sumaKarpungalo København taima a-
lutornartigisinåungitsoK — asulo nu-
kagpiarartai asimiukaseKarnermit
pångnigkumatunermit — tamåkualo
akerartorpatdlåt nukagpiaricat artu-
ngisama ilånikoriardlutik pissagssartik
pissarpait — ilivse utoricait nalungi-
larse taimane 1942-me sorssungner-
ssup naligingmago — jutdlilersordlo
Omåname ajoKiunivta ilisimaneKar-
dluartup Edvard Krusep atuartutine
Kujasarpai tupingnåinartumik mérKat
atuartut atuarfigssuarme orpiliarunik
tunissutisiagssaKartut Kalåtdlit-nunå-
ta OKalugtuarissaunerane aitsåt taima
kussanartigissunik, sunauvfame ame-
rikamiut røde Korsit Kalåtdlit-nunå-
ne mérKat tunissutisiagssåinik nagsit-
sisimassut — umånarmiutdlunit ki-
simik taima pineKarsimanerput — ki-
salo palasivta Anda Høeghip åma ku-
jasarpåtigut nåmagtunik ipiligssaKar-
tugut usornarnerardlutalo — nåme a-
jornaKaoK Kangame orpiliarnigssaK e-
rininånguarsse. — årime nagdlerma-
go orpiliariarpugut Kanga tåssa atu-
arfigssup erKå tånguarsse måntanik.
isågavta pissarneK maligdlugo orpi-
init atdliup initaisa sagdlersånit, i-
nimit majuartarfilingmit, igdlussår-
ssup igdloKånginerssånut sangmissu-
mit, majuartarfeKarpoK siligtunik init
mardluk portoKatånik. tungmerartait
uvingalårput, kisiåne iluarsineKåså-
ngitdlat. igdlussårssuaK sule atautsi-
nik majuartarfeKarpoK, kisalo narKup
atånit mezzanin-imut elevatorilerne-
KåsaoK.
inime atdlerme
KimerdlortitsivigssaK
inip atdliup initaisa 9-ussut ilait pi-
ngasuinait kungigssap uviatalo ator-
tugssauvait. init sivnere arfinigdlit
Rosenborg-ime Kimerdlortitsiviup ing-
mikortortaKarfigisavai, tåssanilo ilå-
tigut Christian X-ata ine sutdlivigi-
ssartagå pilersineKarKisaoK angniki-
nerpårtainut agdlåt ilångutdlugit. pe-
Kutit tamardluinarmik åmalo piner-
sårutit tamardluinarmik perKigsårtu-
mik agdlagtorneKarsimåput pårine-
Kardlutigdlo. åma init erKåissutigssat
Christian IX-mut, kungit Gliicksborg-
liånguaK kåvigparput kussagingårdlu-
go pinaringårdlugulo tauvalo tuni-
ssutisivugut angerdlamut arpåinaK —
pueriatdlaravkit ila tupingn.! kigutit
saligutai KaKorsautitagdlit sulilo inu-
leramale kigutika saligsimanagit ti-
tartainerme ugtortautit avdlatdlo Kav-
sit ila amerikamiunguaK kinaunerpoK
Kamångavik pissumik icutsavigåra. ki-
siåniåsit åma kigutinut sallssutita-
nguåka kalagssivfigerKårdlugit su-
ngiupåka. åmalo uvalip ilåtigut bør-
nesanatoriame mérKat orpiliaKatigå-
vut åmalo mamartukujungnik tunitit-
dluta. tagpavånga anivdlutalo méra-
Katima pilerisålerpånga uniagoK åma
Kavdlunånut pivdluarKussiartordlune
pinangnartoK, uvanga Kavdlunåt igto-
rivdluinaravkit piumångilanga, kisiå-
ne piumångitsunguakasiussunga aut-
dlaruterérmånga niuvertukunut igtor-
tunguamik Kangale iserérpugut, tå-
ssalo pivdluarKoriaravtigo tunileriat-
dlaramisigut sukuarKat kågérKat ila
mamat. tåssalo påsivara Kavdlunåt pi-
ligssuit. niuvertumit anigavta tåssa
Kangale sujulerssortingorérpunga, tå-
ssalo sujunersorKigsårpåka nakorsa-
mut peKarnerusangmat pivdluarKU-
ssiartorKuvdlugit, ilamale ilerKori-
ssartagartik malingniaraluarpait ig-
dlut tugdleriårdlugit, uvangale suku-
arKat kågérKatdlo mamåssusisa uve-
riserérmånga tåssa autdlarérpunga
nakorsamut. kisiåne pivdluarKungit-
sorparput, Kingmerssuisa upatdlarma-
tigut sapingisarput tamåt Kimarråpu-
gut, uvangalo sujulerssortingoraluar-
nera sumut pinerpoK, Kimårssuatår-
punga Kingmipajungnit kineKarKungi-
nermit — tåssalo pivdluarKussiartor-
Kingilanga. — méraKatinguåkalo Nu-
gåtsiamitut ikingutika maKaissingår-
påka neriutigeKåralo taimane uvavtut
pissårnartigissumik jutdlisiorumårtut
tupingnaKaorme åma tlmåname jut-
dle nuåneraluaKissoK méraKatit su-
ngiusimassat Kimatdlugit jutdlisior-
Kårdlune maKaissinåssusé.
imiut sujugdlersånut, åma Frederik
VHI-mut iluarsartuneKartugssåuput,
taimåtaoK dronning Louisep inérå ig-
dlussårssuarme tåssane pilersineKar-
KigtugssauvoK.
init tåuko tamarmik kungitorKat
nålagkersuinerata nalånisut issikoKa-
lertugssåuput. Danmarkip OKalugtua-
rissaunerata åmalo kulturimut tunga-
ssutigut OKalugtuagssartåta ilamerne
ersserKigdluinartumik takuniaissunit
takuneKarsinaulisåput.
aitsåt sujugdlerpåmik igdlussårssup
Amalienborgip isåriå inungnut tama-
nut angmassalertugssauvoK. kisiåne
katernåt aitsåt sujugdlerpåmik tåssa-
ne najugaKartugssåungitdlat.
igdlussårssuaK nålagkersuiner-
mut atorungnåisassoK
igdlussårssuaK 1757-ime inermat
greve Hans Schack, nulé inusugtoK
komtesse Ulrica Moltke, ilagalugo
nugterpoK, ukiordlo atauseK Kångi-
ungmat KitornarKautåt, erneK, tåssa-
ne inungorpoK. taimåitordle erninaK
malungnarsivoK ilaKutaringnut taima
ikigtigissunut najugarisavdlugo ig-
dlussårssuaK angivatdlårtoK, initdlo i-
larpagssue peKusersorneKaratigdlo a-
torneKångitdlat. ukiut ikigtut Kångi-
ungmata greve Schack Ribep amtianut
stiftamtmandingortineKarpoK, ukior-
pagssuitdlo ingerdlanerine igdlussår-
ssuaK nålagkersuissut autdlartitåinut
åtartugaritineKartarsimavoK. 1794-ime
Christiansborg slot-ip ikuatdlangnera-
ta kingornatigut sujugdlerpåmik ku-
ngigssamut inigitineKalerpoK. kungig-
ssap, kingorna kungingorame Frede-
rik Vl-ingortup, nuliatalo Marie So-
phie Frederikkep, igdlussårssuaK a-
tulerpåt iluarsautdlugulo. tamatuma
kingorna kungikut igdluånut ilauler-
simavoK.
Frederik Vl-ip ilerKOK måna aut-
dlarnerpå kungip Amalienborgime ku-
ngigssatut inigissane nålagkersuivig-
tut atusagå. tåussuma kingorna Chri-
stian IX-ata nålagkersuissutut naju-
garisimavå, kisiåne kungigssaK Mar-
grethe kungingorune Frederik VHI-ip
igdlussårssuanut méraugatdlarame
najugkaminut nugtertugssauvoK. ta-
matumuna pingitsortineKartarpoK ku-
ngikormiut inugtaisa åmalo ingerdla-
titaunerata akisoKissumik nugternig-
ssåt.
nivingatalersuissarnerup nalå
ukiut 50-it sivnerdlugit igdlussår-
ssuatoKarssuaK sinlnartutut isimavoK.
inerssuit, init inérKatdlo Christian
X-ata åma dronning Louisep nalåini-
sutdle iput, taimane igdlussårssuarme
ilaKutarigssuit nuånersumik inoKati-
gingmata „Europap sakiane", mérKat,
ukussat, sakit ernutatdlo katerssuta-
ratdlarmata tåssane imalunit Fre-
densborgime. taimane iluarinerussat
nåpertordlugit igdlussårssuaK pisat-
sersugauvoK. tåssa taimane „nivinga-
talersuinerup" ukiue atuput. taimane
piumassarineKarput matut sågue iv-
ssusut, sågut erKumitsulianik agdla-
lersugkat, nivingatagpagssuitdlo åssi-
gingitsut. init peKutinik ulivkåvigput,
nerrivingne ilissivingnilo pinersårKU-
tit ingassavigput, ilaKutarit åssinge
agtumanga j agdlutik sanileriårput.
Christian IX-ata inåne sutdlivingme
åssit åssilissat 200-nit ikingnerungit-
dlat.
ukiune 200-ne Christian IX-ata ig-
dlussårssua Danmarkime angerdlarsi-
mavfit akimanerssaråt. månale sinig-
tuarnerminit itertineKarsimavoK. ku-
ngigssaK Margrethe prins Henrik-dlo
inugtaliutdlugit igdlussårssup ukiut
nutåt ornigpai.
Julens melodier på lydbånd
Send en klingende julehilsen i år
— kan spilles på alle båndoptagere,
priser fra 39,— til 75,— kr. -f- 10 %
på alle ordrer til Grønland. Skriv
efter listen over julens melodier
på lydbånd.
Arne Jensen, Box 189, Esbjerg
Nugåtsiamit erKaimassat
LJmanamilo jutdlisiorKårneK
7