Atuagagdliutit - 22.12.1966, Blaðsíða 23

Stadshusef i Mariehamn, hvor Ålands lovgivende for-
samling, Landstinget, mødes. Billedet er taget kl. seks
en sensommermorgen. På grund af sent islæg i år
(isen forsvandt først den 10. maj) var der endnu i be-
gyndelsen af juni ikke løv på lindetræerne.
inatsissartut, Landstingip, Mariehamnime atautsimitar-
fiat Stadshusimik taineKartarfoK. aussaK nåjartulersoK
uvdlåkut arfinermut éssex una åssilissauvoK. ukiox må-
na sikuerumåtårmaf (majip xulingane aifsåf sikuerame)
juni autdlartisimalermat agdlåt orplt lindit sule piluta-
ningitdlat.
mérKat 20 procenté pingasuliauvdlu-
tik, nunavingme mérKat fem procen-
tinait pingasuliaussut. puissiniartuput
tingmiarniartuvdlutigdlo KaKutigor-
ssuåinaK tagpikujugtOKartardlutik. i-
nuput nangminerssorumatut; nunåt
Kangarssuarmit agtorneKarsimångit-
sumut erKainardlune. sordlo tamåne
nagtoragdlit sule takugssaoKaut, tai-
neKarpordlo bronzimik såkoKarat-
dlarnerup nalåne igdloKarfiusimassoK
angmalortunik igdlutaKarsimassoK ta-
måne navssårineKartoK. bronzimik
såkoKaratdlarnerup nalåne inussusi-
massut nungungajalersimassut sivne-
rigaluånginerpait?
inuit tåuko sujulé imåne ujajaissu-
ssarsimåput akerssukumatut, kinguå-
vile mana inussut nungutitaunigssa-
mut navianartorsiortitåuput, imåingi-
laK pingitsailineKartut sorssugfigine-
nartutdlunit, uvdlutdle nutåt pileri-
nartuinit ugsagsårneKardlutik ajuto-
riartortitduput ÅlandimisaoK igdlo-
KarfeKarpoK „inungnik mitdluaissu-
nik“, inusugtutdlo, pingårtumik arnat,
Kereertanit sonardludngitsunit igdlo-
xarfingnut nugterarput.
orpit tusintigdlit igdloKarfiat
månatut ingerdlåneKarnine najor-
Kutaralugo Åland avåmut kagdlusi-
maniarane ingerdlatsivoK svenskit
kulturiat oKausilo åtåniardlugit, suju-
linile atuarneKarsinaussutigut takune-
KarsinauvoK taimatut ingerdlatsiniar-
neK nutåjungitsoK.
KeKertat avatånit månamut tuså-
maneKautigineruvait umiarssuamik
tingerdlautåinalingnik angisunik i-
marpingne tamane tamanit kingug-
dlerpauvdlutik umiartortitsinertik. Å-
landime igdloKarfit pingårnerssåt Ma-
riehamn 1861-ime tungavilerneKar-
toK ålandimiut atuagkiortuånit Val-
demar Nymannimit imatut agdlauti-
gineKarpoK: umiarssup sujumine pi-
nersautåtut Kiperugkatut kussanaKi-
ssutut igdlOKarfik nunguame Kaersor-
tarasårtume inigssisimavoK, tinger-
dlautåinaligtut Ålanditut itdlune. å-
landimiut ingmingnut taimak issigi-
put KeKertatdlo takornariarpagssuar-
nut taimatut „tunissardlugit". takor-
nariarpagssuitdle ilait hundredetusin-
tilikutåt tåssåuput nalunaerKutap a-
kunera atausinaK Mariehamnimitar-
tut Stockholmimérdlutik imigagssanik
neKinigdlo akikitsunik pisiniat. Ma-
riehamn orpit lindit igdloKarfiånik
taineKartarpoK, KeKertavdlo inuisa
21.000-ussut ilait 800 tåssane najuga-
Karput, Landstingilo atautsimftarfing-
mine „Stadshuset“me ukiumut mar-
dloriardlune katerssutarpoK KeKertat
inatsisigssåinik suliaKartardlune.
Landstingimut ilaussortat 30-iiput.
tåuko Ålandime nålagkersuissut
landsrådimik atautsimik avdlanigdlo
arfinilingnik ilaussortagdlit Kinertar-
pait. Landstingip sujuligtaissua tal-
mandimik taineKartarpoK, landsrådile
atorfigdlit Kutdlersaråt. tåuko sania-
tigut atautsimut landshøvdingeKarpoK
nålagauvfiup, tåssa Finlandip, Ålandi-
me sivnissigissånik. tåuna KinemeKar-
tarpoK Finlandime præsidentip Lands-
tingivdlo sujuligtaissuata, talmandip,
isumaKatigingniarérnerisa kingoma.
tåuko isumaKatigingneK saperångata
Landstingimit torKarneKartut tatdli-
maussut ilåt præsidentip Kinigagssa-
rissarpå.
Finlandime niuvfagiutit
avingnerisa sisamait
ålandimiuvigtut pisinautitaune k
Landstingip isumagissaisa pingårner-
ssaråt. ålandimiuvigtut pisinautitåu-
ngikåine Ålandime KinersenatauneK,
Kirken
i UmanaK
Kirken i UmanaK er en af de få
stenkirker, der findes i Grønland.
Murene består af sten, der er brudt i
selve byen. Murblokkene er firkantede
natursten og vinduerne er buede oven-
til. Murene er dobbelte. Også de ind-
vendige vægge består af sten. Gulvet
og bænkene er derimod af træ, men
døbefonten er af sten. Kirken er for-
synet med apsis, hvor der findes alter
og knæfald. Loftet over apsiset er
buet. Ovenpå alteret er der anbragt
et kors. Belysningen i kirkerummet er
elektrisk, men der findes også lyse-
kroner til levende lys. Orglet er an-
bragt ved indgangen på den højre side
af døren.
I tårnet findes der to klokker —
den ene lille og den anden stor. De er
begge gaver, henholdsvis af en eng-
lænderinde og en dansker.
Kirken i UmanaK indviedes den 18.
august 1935. Det tog tre år at bygge
den. Danske stenhuggere byggede kir-
ken med grønlændere som hjælpere.
Karl Kruse.
nunamik pisine k, inutigssarsiumik
autdlarnineK sdkutungornigssaralua-
mutdlo någgårneKarnigssaK ajoma-
KaoK. ålandimiutut pisinautitaulernig-
ssame Finlandimisaon inugtaussut pi-
umassaKarfigineKarput ukiune tatdli-
mane nenertane najuganarsimåsassut,
KeKertarmiututdlo issiginenalernigssaK
Landstingimit akuerinenarKårtugssau-
vok. taimailiornikut anguniarneKar-
poK Ken ertane svenskit ouausisa kul-
turiatalo pigineudinarnigssåt. taine-
narsinauvoK finlandimiut atuarfinik
Kenertane pilersitsinigssax akuerssi-
ssutigineKarnex ajorton.
såkutungortoKartångineranut pissu-
tauvoK KeKertarmiut Kangånitdle u-
miartornermik angnertoKissumik i-
ngerdlataKarsimanerat. ukiut 100 siv-
neKartut ingerdlanerine umiarssuit
Ålandimérsut imarpingne tamane a-
ngalaorsimåput, mingnerungitsumig-
dlo Mariehamnime imarsiornikut a-
ngussaKarfiunerpåvfiup nalånit pissu-
nik pigigsårtut igdlorpagssuinik pe-
KarpoK. Mariehamnip igdloKarfigtut
„niuverfigtut" issigineKartup saniagut
Åland nunåinaup kommuninut 15-inut
ingmikortitersimavoK. nuna naggore-
Kingmat KeKertat inussutigssanik Fin-
landimut tunissaKardluartarput.
KeKertarmiut Østersøme Botten-
havimilo tamarme aulisartarput, u-
miarssuitdlo niuvfagiutit måna aitsåt
taimak amerdlatigilersimåput. Fin-
landime niuvfagiutit avingnerisa sisa-
mait Ålandit KeKertåinérsuput. åma
maskinat atordlugit niorKutigssiorneK
angnertusiartorpoK.
nåpautit emumitsut
paradisivdle KeKertåine åma pula-
teriårssoKarpoK. KeKertat inuisa ilar-
pagssue niaKulårtuput. aungmik ava-
tånérsumik akuneKångipatdlårnerat
(KeKertap inuinaisa ingminut katerar-
tuarnerat) tamatumunga pissutautine-
KartarpoK. KeKertat nåparsimavisa
angnerssåne nutåliaussume Marie-
hamnimitume nakorsarneKartartut i-
lagåitaoK ålandimiut aunårtortarnerå-
nik taineKartartoK (von Willebrandip
nåpautå), KaKutiguinaK toKussutau-
ssartoK.
„kumlingesugen“imik taineKartartoK
erKumitsuvoK aussaunerane tikerår-
tuinangajangnit nåpautigineKartara-
me. Stockholmip erKåne Roslagenime,
Gotlandime Finlandivdlo kujatåta-ki-
tå’tungåne åma nåpautigineKartaralu-
arpoK, Ålandimile nåpautigineKakula-
nerssauvdlune. Karatsap ameraussåti-
gut aserutorneruvoK sugdlinermit or-
pigpagssuarmiumit fåstaingenimik tai-
neKartartumit pilersineKartartoK. né-
paut KaKutiguinaK toKussutaussarpoK.
nuna nuanersoK
KeKertånguitdle nuånersuput takor-
narianitdlo måna ornigarneKartaKa-
lutik. svenskerpagssuit ukiunilo ki-
ngugdliunerussune Tysklandime kit-
dlermiutaoK KeKertane igdlunik au-
ssarsiortarfingnik atugaKartarput. ig-
dlut feriaKartarfit ilarpagssue KeKer-
tane nålagkersuissut nangmingneK
pigissarait, taimaingmat igdlunik a-
tugkissarnerme akiliutaussartut ilar-
pagssue KeKertat iluaKutigissarpait.
takornariat sujorna 300,000-uput.
ålandimiut nunat avangnardlit i-
nuisa ikingnerssarait, naugdlo sven-
skisut OKauseuardlutigdlo kultureKa-
raluardlutik ingmikut inuiaussulut
misigisimåput Kangånitdlo ilerKU-
mingnik pingårtitsissuvdlutik. inuput
naKisimaneKångitsut ingmingnutdlo
napatitut; KeKertarmiututdle avdlatut
ikamik inugsiarneKaut.
Keirertånguit nunanut avdlanut ata-
natik ingerdlatsinerat najorKutaralu-
go KeKertat såkutoKarfigerKussåu-
ngitdlat, tamåna ukiut 1800-t inger-
dianeråne aulajangerneKarsimavoK
KeKertat Finlandilo Ruslandimut ata-
gatdlarmata. kangiamiut sorssungne-
rånik taineKartartut nalåne rusit pat-
dligtailissåt BomarsundimitoK tuluit
franskitdlo sorssutåinit tiguarneKar-
simavoK, tamatumalo kingorna erKig-
sivigssioKatigingnerme Parisime pi-
ssume rusit inerterneKarsimåput Ke-
Kertane patdligtailissaliornigssånut.
sorssungnerssup sujugdliup nånera-
ne KeKertat inuisa 96 procentisa Sve-
rigimut atalernigssaK kigsautigåt. ta-
månale nålagauvfigssuit akueriumå-
ngilåt. akerdleringneK inuiaKatigit pe-
Katigigfiånit (Folkeforbundimit) au-
lajangivigineKarpoK KeKertat avdla-
nut atanatik ingerdlatsiuartugssångor-
dlugit. KeKertarmiut såkutungortångi-
nigssånut pissutaussoK tåssa nunap i-
nuisa 21.000-ussut ilaisa 2000-ussut,
ilarpagssuisa inusugtussut, niuvfagiu-
tine sumorssuaK angalaortunerat. sor-
ssungnerssup kingugdliup nalåne Ke-
Kertat Finlandimit patdligtailissalior-
figineKarput, sorssungnerdle inernia-
riartordle patdligtailissat atorung-
naersineKarput.
nuna svenskiussutut OKautigissaria-
KaraluarpoK, Sverigimutdlo ataleru-
mårsimagaluarpoK, månale pissusiu-
ssut atåinaratdlarnigssåt unigfigine-
KåinarsimavoK — nåmagineKardluar-
dlunilume. KeKertat angnertumik
nangminérdlutik ingerdlatsisitauneri-
sigut månatut årKigssussisimaneK su-
le sivisoKissumik atortiniagaussutut
KeKertarmiutut OKautigineKartarpoK.
Rasmus Bjørgmose.

_-*4 •
»- .
-... T..............*
tJmånaK stenkirke. Kirkeuret er en gave i anledning af byens 200 Umånap oKalugfia silatånit. nalunaerKutarta tunissutauvoK igdloKar-
års jubilæum i 1964 fiup ukiut 200-ngordlugit nagdliutorsiornerane 1964-ime.
23