Atuagagdliutit - 22.12.1966, Side 31

nunarssuit avdlat inoKarpat?
angatdlatit nunarssuarnit avdlanit pissungoK ilumornersut ma-
namut Kularnaitsumik ugpernarsineKarsimångikaluartoK, tamå-
kuleritut OKalualågssaitatdlaraut
agdl.: Erling Villadsen
uvdloK måna tikitdlugo tutsiutoKa-
raraoK Kilangme sunersunik „pugu-
taussaK tingmissu“nik taigulersima-
ssåinik takungnigsimassunik.
angatdlatit erKumérKingnårtut ting-
missartunit sukas alianitdlunit unang-
meriarneKarsinaunatik Kaumanilig-
ssuvdlutik ingerdlassut takuneKartar-
simåput, ilait silåinarme tamåne ike-
rinarme uningaortut issigingnårne-
Kartarsimåput amerdlaKissutdlo ra-
dareKarfingnit åssigingitsunit male-
ruarneKartarsimavdlutik. nunarssu-
avtine nuna atausinaK Kulauvåssångi-
låt, tamåkerdlugule kaujalukårtutut
ipåt — sordlule tåssa silarssuavtine
inunerup ingerdlaneranik alapernaer-
ssuinartut.
nunarssuarmilo taima „torratdla-
tautigissunik" angatdlasiorsinausso-
Karnaviångingmat OKartoKartarpoK
uvdlorissanit avdlanit pissussut.
venusimiunik nåpitsineic
nunarssuarne takornartane inoKar-
poK silåinarssuåkut angalavdlutik nu-
narssuarnut avdlanut tikerårtartunik!
asule OKalungnertut tamåna soruname
issigineKarslnaugaluarpoK — agsume
erKarsautigiuminåipoK — kisiåne su-
mit sunigausimanerdlutlk inugpag-
ssuit erKigsivdlutik OKartarput nunar-
ssuarne avdlane uvavtinit sujuarsi-
manerussunik inoKarnera — Kularu-
tigssåunginerardlugo. nangminermi-
goK angatdlatit ivko takornartat ava-
tivtinit tikitdlutik nunitut pulaortar-
simagamikik inugtaitdlo uvdlorissanit
avdlanit pissut OKaloKatigissarsimaga-
mikik — tåssalo ilungersorpalugdlu-
tik sagdluliungivigdlutik OKalugtar-
dlutik. pugutat tamaungåinaK nalunar-
tumit sarKumeriassårnerat asulinar-
simångilaK.
pugutat sunere påsiniardlugit ala-
pernaerssuissut avisiåne danskisume
(UFOnyt) agdlautigissat ilane, Elisa-
beth Klarer arnaK tuluk, misigisima-
ssaminik erKumitsunik OKalugtuarpoK
— pugutarmiunik nåpitsinerminik. ar-
naK tåuna Parktownime Afrikap ku-
jatånitume nipilerssornermik iliniar-
titsissuvoK, avisivdlo agdlauserå: „ar-
naK nunarKatiminit ilisimaneKardlu-
artoK, tatigissaussoK, silaminik ami-
gartutut takordlugåinaleritututdlunit
issigineKarsinåungitsoK."
Fru Klarer OKalugtuarpoK venusi-
miut silåinarssuåkut angalassut atå-
ssuteKarfigisimagine; OKautigalugo i-
nuit Venusimit pissut ikitångitsut
måne nunarssuavtine inussut, pissut-
sit inussauserputdlo iliniardlugit! tu-
sagkat taimåitut KaKutigordluinartu-
galuarput, kisiånile fru Klarer oKar-
poii inoKatine erKungitsunik tusardli-
savdlugit sapissuseKarane. atago ag-
dlauserisså — venusimiut angatdlata-
nut takornariarneranik imalik — su-
kuminerussumik misigssulåriartigo.
fru Klarer méraunerminitdle pugu-
tanik tingmissunik takussarsimavoK.
takussartagkane ivko erKumitsut isu-
maliutigissåinarpai ila imaKa uvfa si-
larssuarnit avdlanit pissusinaugaluit,
taimåitordle nalornissåinardlune. ala-
pernaiginardlugit inersimassungorni-
ne agdlåt tikitdlugo kiserratåme pi-
ngortitarssuarme angalaortarpoK —
åmame neriugtarame taimåitumik ar-
dlåne KanigdlissoKarumårtoK. neriung-
nerdlume maungåinångilaK. uvdlut i-
låne Natalime naussorigsaissup ig-
dlorssua Rosetta-DistriktimitOK naju-
gaKarfigissane milinik 3-nik Kimat-
dlugo Kagtornup Kåne KeKartitdlugo
pugutaussaK Kilangmit åparsardlune
erKånguanut nunipoK inugtålo angut
KaumassoK angisoK angatdlåmit niuv-
dlune. nalungisatorKatut inugsiarner-
dlune fru Klarer ilagsiorpå oKalug-
tutdlugulo pugutaussat silarssuarnit
avdlanit aggersutut isumaKarfigissar-
simangmagit erKortumik erKarsartar-
simanerardlugo (unia pugutarmiut er-
Karsautinik atuaisinaussut!) nangmi-
nerdlo nunarssuarmit Venusimit pi-
ssuvdlune. månalugoK piumagpat a-
ngatdlat Venusimit nunarssualiarsi-
massoK pavanerssuaK Afrikap kujatå-
ne KåKap Drakensbjergip Kulåne uni-
ngaortoK pulaortiniarpå.
angisut inuserigsutdlo
„puguta“mik autdlarput. ilauvfiat
agsut najoruminardlunilo silåinarig-
poK. KerKane suna sukarssuartut ilu-
silik natermit Kilåmut atåinartoK i-
poK, tåuna tåssaussoK ingerdlatåta
puilavfia. tåssagoK imåipoK: angatdlat
saviup kajungerissåta nukinganut er-
Kainartumik ingerdlateKarpoK. silåi-
nåkut tingminera malungnångilaK,
sordlo tåssa uningåinartoK — nipilio-
ranilo. sukaKingmat taimågdlåt sila-
tåne igånut silåinaup tagiupalåva tu-
såneKarsinauvoK.
minutit ardlalialunguit Kångiung-
mata nunarssup silåinartåta avatåne
tamåne tårssup atåne angatdlat angi-
sorssuaK sikårssuartut ilusilik Kiv-
dlertuinaK tikipåt. erKåne utarKine-
råne saneråne isåvfiussarssuaK sani-
mut igdlikartartunik matorssualik
angmarpoK, tåssunalo pugutaussaK
ilungmut ingerdlåinarpoK inerssuar-
mutdlo pugutaussat avdlat inigssisi-
mavfiånut „nunitdlune.“ angatdlat
tåuna tikivfigissåt nunarssuarmut, nu-
nisinåungilaK, taimåitumigdlo inugtai
sumukarnialerångamik pugutaussat
tingmissut „ikårutigissarpait." angat-
dlat pivdlugo fru Klarer agdlagpoK:
— 300 m sivnerdlugit takissuseKar-
poK. ininguamit Kaumassumit inger-
dlåneKarneranut atortut avdlarpag-
ssuitdlo tupingnardluinartut agsut a-
lutornartumik KåumarsarneKartut
f j ernsy nitigut issigingnårsinauvåka.
tingmissartunisut ledningerpagssua-
KångilaK sarKuminartunigdlunit så-
kuterpagssuaKarane. suna tamarme
evKiluipoK inumaringnartumigdlo si-
låinarigdlune. Kingussuit uvdloriar-
siutit, Kaumanermik såkortorssuar-
mik igitsissartut, fjernsynerpagssuit
sunut tamanut åssigingitsunut ator-
tut avdlarpagssuitdlo tingmissartut a-
tortuinit pitsauneroKissut angatdlå-
ssuarme tåssane nanigssåuput. inger-
dlatå pugutaussap ingerdlatåtut inar-
POK.
fru Klarer „umiarssup" nålagånu-
kåuneKarpoK. inå iserfigissåt alianae-
KaoK pukitsunik timip ilusånut ugtut-
dluarsagkanik igsiaveKardlune issi-
nutdlo agsut pitsaussumik Kåumar-
sarneKardlune. KåumarKutit sumitut
takuneKarsinåungitdlat. taimågdlåt ig-
kanit Kilåmitdlo KaumaneK puilavfe-
KartoK malugineKarsinauvoK. inimiput
venusimiut, angutit angisut inuserig-
sut tamarmik inugsiarnerpalugtut. ta-
marmik kussanartumik pissusilersor-
dlutik nunarssuarmit pulaortoK ilag-
siorpåt, agssågut eKitdlugo sikivigi-
ssardlugo.
nunarssuan nåkutigineKartoK
soruname misigissaK erKumiginå-
ngitsungilaK. venusimiut-uko nunar-
ssuarmiutordluinaK pissuseKartut tu-
lugtutdlo oKalugdlutik? KanoK-iliv-
dlutik? — nålagaK OKarpoK:
— ukiorpagssuit ingerdlanerine
fjernsynitigut nunarssuarme inuneK
maligtarisimavarput. OKautsise iliniar-
pavut pissusilersutigissartagkasilo a-
lapernaerssordlugit. sule pitsauneru-
ssumik iliniarumavdluse sulivfigiu-
mavdlusilo inugtavut nunigutarpavut
— ilame, mana tasama amerdlasor-
pagssuput nunarssuarmiutut akornav-
sine inussut ..
nålagaK OKalugtuarpoK Venusime
igdlut angmalortussut ingmikutdlo i-
tumik sanåjuvdlutik, igalåKångitdlat
KaumaneK igaisigut ilungmut inger-
dlåinartarmat. silåinartåta nunar-
ssuavta silåinartå åssigeKå, nauk Kut-
singnerussortamine tOKunartumik a-
koKaraluardlune. inuit atissait nau-
ssut nukeruåinit sananeKartarput. u-
massut toKuneKarneK ajorput venusi-
miut neKitungisåinartungmata, nau-
titåinarnigdle inussuteKarput. Venus-
ime avatånilo angatdlatigissartagait
nukingmut kagdlerup ingnerata sar-
fånit kajungerissalersugaussumut er-
Kainartumik ingerdlateKarput. inu-
nivta sivisussusia erKarsautigisagåine
venusimiut inunertukasiuput — ilåti-
gut ukiut 300 migss. sivnerdlugitdlu-
nit ukioKalersinaussarsimåput! taku-
ssat tusagkatdlo tupigusungnalångit-
sungitsut Kimatdlugit fru Klarer ai-
neKarfianut venusimiumit Kaumassu-
mit angerdlåuneKarpoK. takornariar-
nine nauk sivisungåtsiaraluaKissoK
agsut sivikinårsimanerarpå. tåssami-
goK venusimiut sakiminartorssuga-
luaramik!
misigissalerssårut tåuna erKumit-
sok ilumornersoK ugpernarsautigssa-
KartineKångikaluarpoK, sagdluliutau-
ssutut OKautigisavdlugo nalorninar-
dlune agdlagtoK pugutanik åssilissar-
simangmat pitsaussunik piussussårti-
tatutdlo sanausimassutut issikoKå-
ngitsunik. — tåssame, tusartagkat tai-
måitut nalorninartuåinarput.
misigissaligssuaK Adamski
amerikamio George Adamski tuså-
massauvoK uvdlorissat åssigingitsut
inuinut atåssuteKartarsimanerardlune
OKalugtuartarnermigut. ardlalingnik
atuagkiaKarpoK, tamarmik uvdloriar-
miulerssårutéinait, atuagkiamilo ilåne
OKalugtuarpoK nunarssup erKåne a-
ngatdlåssuaK 600 meterinik takissusi-
lik Venusimit tikisimassoK pulaorsi-
magine. tåssane arnat angutitdlo Mar-
simit Venusimitdlo pissut nåpisimår-
simavai OKaloKatigisimavdlugulo a-
ngut silåinarssuarme angalassartuto-
KarssuaK nålagaK Venusimit naggu-
vilik. tåunagoK 1000 migss. ukioKar-
poK naleKångitsumigdlo ilisimassor-
ssuvdlune. nal. akunera nångajagdlu-
go Adamski tupingnartorpagssuarnik
oKaluasåupå, sordlo nunarssuarpag-
ssuarnut tikerårtarsimassamingnut
tungassukujungnik. tikisimassåine ta-
mane inoKarpoK silatunik erKigsisi-
mavdlutik inussunik; nunarssuarput-
dligoK inungnik sorssugkumatunik
sujumuivfigisimavåt!
Adamskime OKalugtuartarpoK nu-
narssuarpagssuaKartoK inulingnik tek-
nikip ilisimatusarneruvdlo tungåtigut
sujuarsimåssutsimikut uvavtinit a-
ngussaKarsimanerujugssuarnik. silåi-
narssuåkut angalassunit atåssuteKar-
figissartagkaminit OKalugtuneKarsi-
mavoK unia nunarssuarne avdlaner-
miut ingmingnut atarKeKatigingnig-
ssak pingårtikåt suleKatigigtarnermi-
kutdlo ingmingnut Katångutigigtut i-
ssigilersimassut silarssuitdlo najuga-
rissamik pisussutait isumaKatigingni-
kut avguaKatigigtarait, taimåitumi-
ngoK pingortitarujugssuarme amigau-
teKalingisåinarput.
angatdlatit tamåko takornartat piv-
dlugit Adamski ima agdlagpoK:
— sok nunarssuavtinut sarKumissu-
mik nunineK ajorpat? taimailiorner-
dlume ajorput. KangatsiångorpoK
Marsimit angalassut Indiap ilånut nu-
nisimagaluarmata. pisimassoK tamåna
peKataussut ilånit ikingutivnit nalu-
naerutisivfigåra: „inuit ersinermit pu-
laneKarsimassut igdlumingnut Kimar-
råtorssuput. matut igalåtdlo matorar-
pait iserKunata. ardlåinånigdlunit o-
KaloKateKarsinåunginavta avdlatutdlo
ajornarmat autdlarKinarpugut .. “
— nalungilara inuit nalussanut ta-
kornartanut ersinerat tupingnångit-
dluinartussoK. pisimassup tåussuma
Afrikap inuisa tingmissartoK takor-
Kårmåssuk pisimassoK åssigivdluinar-
på. ilisimatinardlarale una: inuit nu-
narssuarnit avdlanit pissut nunarssu-
avtinut tikerårtut ersigisavdlugit pi-
ssutigssaKångitdluinarpoK! Kanordlu-
nit iliordlutik ikiorniarpåtigut, ikiui-
niarneratdlo ajungitsumik sujunerta-
KartoK ilagsissariaKarparput encigsi-
simassumik isumakuluteKångitsumig-
dlo inuneK anguniarniåsaguvtigo!
Adamski agdlagdlune nangigpoK ki-
sinarme silåinarssuarme angalassunik
nåpitsissartunane kisinarmilunit a-
ngatdlatåinut ilaussarsimanane. si-
larssuarmiligoK inugpagssuput nang-
minermisut misigissaKartarsimassut.
taimåitordle ilarpagssuisa misigisi-
massatik nipangiutinartarpait igdla-
ruautigssångornigssartik sujoråssuti-
galugo, uvdlordle nagdliukumårpoK
nunarssuarmiut tamåko ilumornerå-
nik påsingnilerfigssåt (atagume utar-
Kigaluariartigo!) tauvagoK misigissat
taimåitut tamanut angmassumik na-
lunaerutigineKartalerumårput OKalu-
serineKartalerumårdlutigdlo.
KanoK ilumortiginerpoK
avisivtaoK Hjemmetip Californiame
ilångutagssiortua Erling Norlev ku-
ngip erneranik uvdlorissamit unga-
sigsupilunerssuarmit pissumik nåpit-
sisimavoK.
Norlevip tamåna pivdlugo Hjem-
metime agdlauserissamine autdlar-
niutigå pugutaussanik tingmissunik
påsiniaissartoKatigit pissortånut Ga-
briel Greenimut pulaornine. pulaor-
figa Los AngelesimiuvoK Kanigtukut-
dlo silåinarssuarmit ikinguminit ag-
dlagarsisimavdlune. Norlev agdlag-
poK:
— agdlagarsiai takeKaut, titarnerit-
dle ilåinaminingue issuåsavåka:
„.. ukiorpagssuarne Shanimisimavu-
gut (tåssa nunarssuavtine) .. Kavse-
riardlutamitauva atominik Kaertar-
tulianik misilerainiårssungnerit nå-
lagkersuissunut målårutigisimagalu-
arpavut, tusåneKångilagutdle — åni-
långaKinasile, taimailiortarnerit per-
Kigsårtumik nåkutigåvut kipitineKar-
nigssaitdlo sulissutigalugit .. inuit
Shanimitut tamaisa erKigsinermik
kigsåupavut. (atsiorsimavoK): Katå-
ngut Lahunn. (adressia): 1000 Realm;
90. lys; 90. Segma.“
Norlev OKalugtuardlune nangigpoK:
Green atausiarane silåinarssuåkut a-
ngalassunik nåpitaKartarsimassoK. pu-
gutångoK pivdlugit atautsimitarnerne
inuit Saturnimit, Jupiterimit Pluto-
mitdlunit pissut peKataussarsimåput!
tamåkule tamarmik sordlo soKutåu-
nginerinait Green oitarmat unuk tåu-
na atautsimilerunik kungikormiut uv-
dlorissap ungasigsup nunarssuaisa i-
lånit pissut najutigssamårtut unerdlu-
git. tåssalume atautsimineK Santa
Monicame igdlume imap Maneragssup
sinånitume unuk tåuna pivoK ataut-
siméKataussunut agsut perssuarsior-
nartumik.
Norlev OKalugtuarpoK kungikor-
miut tåuko tåssaussut kungip ernera
Sarnong kungivdlo pania Konandra.
ima avisikut agdlauserai:
linukut arfineK-pingasunguleriat-
dlartoK tikiutinaKaut .. arnaK aki-
maneK angivatdlångilaK, kinå kussa-
nartuvoK, issai kajortut Kimarpalug-
dlutigdlo silatorpalugput. åipå akima-
neK 30-t erKåne ukiuligtut issikoKar-
poK. Kardlue sångårmata KardloKarso-
rinångikaluarpordlunit. mikissuvoK
tuagtOK, Kaumassunik nujalik tungu-
jortunigdlo issilik. mardluvdlutik uv-
dlorissap (imalunit seKernup) takor-
nartap nunarssuaisa ilånit pissuput,
tåssa nunarssuarme Taifumik pissa-
mingne najugaKardlutik. tåuna må-
ngånit 10.000.000.000.000 km-nik unga-
sissuseKarporoK.
angatdlatikatanguaK!
umiarssuå ateKarpoK „Trichanam
L“. tamarmik silåinarssup nukisa i-
lånik ingerdlateKarput, Taifumitdlo
nunarssuarmut angalaneK Kaumar-
nup sukåssusiatut sukåssuseKardlune
(300,000 km/sek.) ukiut Kulingiluagssåt
avigdlugo sivisussuseKartugssauga-
luaK tåuko Kåumat atausinartarsima-
våt.
Prins Sarnong 251-inik ukioKarpoK.
nunarssuarmut pisimavoK sisamanik
KåumateKåinalerdlune nunarssuar-
miututdlo perorsagausimavdlune. a-
kugtungitsumik silåinarssuarme a-
ngalaKatine atåssuteKarfigissarpai i-
lanikutdlo planetinut avdlanut anga-
lassarnerine ilagissarsimavdlugit.
„Trichanam 1“ uterfigerKilåriarti-
go. tusarigkavut sujugdlit ajorsivig-
dlugit takissuseKarpoK 10.000 km-inik,
silissuseKardlune 320 km-inik inugta-
Kardlunilo 36 millioninik! (atarKinar-
torssup usorssisimårdlune „inugtai“ i-
nungnik taivai).
— tagpavane nunarssuarne avdlane
uvagåtaoK inuvugut, kivdliniartutut
OKarpoK. — Korsorpalugtungilagut
mardlungnigdlunit niaKorata. ilivsi-
tordluinaK inuvugut — taimågdlåt su-
juarsimaneruinardluta!
—- akornavsine inuvugut, nangigpoK
— ikiorniardluse! nunarssuarse na-
vianartorsiorpoK .. perdleKujåt-å, i-
livse nangmineK pissuvuse! tauva a-
tarKinartorssup atomip navianåssusia
navsuiarpå OKardlune atominik Kaer-
titerinerup Kingornerit ulorianartut
pilersinarnagit nunarssuvtaoK inigssi-
simanera avdlångortisinaugå, tåssa
KanoK-ilissukutdlunit agssakariatår-
sinaussoK: nordpole ækvatorip inigi-
galuanut nugdlune akerdlianigdlo. ta-
matumalo ajunårneK naleKångitsoK
pilersisinaugå: ulerssuit, nunap sa-
jungnere, KåKat ingnermik anitsinere
il. il.
— pugutaussat tingmissut ikiutingi-
kaluarpata ilå, nunarssuarse agssaka-
ngajaKaoK! taima OKarpoK.
nunarssuarmiussugut kisivta pi-
ngortitarujugssuarme „nålångitsortau-
vugut" navianartorsiornerssauvdluta-
lo. taimåitumik pugutat tingmissut
tikiussortalersimåput — ilame: tamå-
ssagoK akornavtine inugpagssuput uv-
dlorissanit åssigingitsunit pissut ikio-
riartordluta tagpavånga autdlartitau-
simassut!
ilaisa ugperivigpait
sule OKaluasåKaraluaKaoK, tamaisa
ingmikut mauna erKartusångikaluar-
dlugit atauseK ilånguterKinåsavarput.
igdloKarfik OhiomitoK taivå. — ig-
dloKarfingme tåssane 1956-ime Katig-
gavkut autdlaineuardlunga touunga-
jagpunga, OKarpoK. — sule tamåssa
KileroKarpunga. Katångutiga „Tricha-
nam I“-imit (Kåumatip tunuane „ki-
sarKassumit") tikiupoK tagpavung-
nautdlungalo. takusagigse, „Tricha-
nam I“-ime katsorsaissartumik ma-
skinamik peKarpugut. tåussuma nå-
pautit sutdlunit katsorsarsinauvai, å-
ma utorKait inusugsisinauvai; månale
takusiuk, KanoK aulagsarigtigissunga
maskina tåuna Kanigtukut nålagauv-
fingnut peKatigingnut (FN) tuniutig-
ssamårparput. FN-ip silarssuarme i-
nungnut tamanut atorsinaulerumår-
på, tamatumanilo åmip Kalipautå, su-
miussuseK ugperissatdlo najorKutari-
neKåsångitdlat!
maskina tåuna tupingnartumik o-
Kalugtuarå KanoK-ilivdlune avdlå-
ngortisinaugai utorKait inusugtunut,
nåparsimassut perKigsunut pinitsut-
dlo pinersunut. taimåikunime maski-
narujugssusimåsaoK! — ila, utorKauv-
dlune misiligkusungnåsagaluarpoK ..
tåssame nuåneKutå. inuit pugutau-
ssanik tingmissunik alikusersorpåti-
gut. sordlo tåssa imaKa Kangauneru-
ssok Kivitut, anersåt aliortugkatdlu-
nit pisanganarsårdlugit OKaluasåra-
lugit alikutaussartorssugatdlarmata.
tamatigungajagdlo pissarpoK OKalua-
sårtup tusarnårtine „ugpertitarai“ o-
Kalugtuane piviussussutut OKalugtua-
rinarångamiuk! takuvat, tåssa tai-
måiput. tamåssa inugpagssuaKarpoK
pugutanik uvdlorissanit avdlanik pi-
ssunik ugpertunik.
OKaluasårtut tåuko taerigkavut —
E. Klarer, G. Adamski åma prins
Sarnong — åssersutåuput nalingi-
nauvdluinartut. pingårtumik tåuna
Adamski amerdlavdluinartunik ug-
perteKarpoK. ilame agdlåt Hollandip
kungiane arname pulaorsimavoK ve-
nusimiunik nåpitsissarnine pivdlugit
OKalugiariartorKUSsauvdlune. imaKa-
me imåisinauvoK OKalugtuarissartagai
tamatigut silåinarmit tigussauneK a-
joraluartut. nalungilarpume Adam-
ski inussoK OKalugtualiåinåungitsoK —
taimatutaoic Hollandip kungia arnaK
— taimaigpåme ilimanarsinauvdluar-
poK venusimiutaoK inussut OKalug-
tualiåinåungitsut!
torratdlaisimaKaoråsit
ingminut apererKajånarsinauvoK
suna pivdlugo inuit navssårisimagåt
tamåna pugutanik ugpertitsiniarner-
ssuaK Kanordlo ilivdlutik taimatut i-
sumagssarsisimassut. pugutarmiut tu-
sarigkavta OKausé ericaiguvtigit er-
sserKigdluinartumik påsisavarput nu-
narssuarme Katångutigigtut inuneK
(umigssuinertaKångitsoK, sorssungner-
taKångitsoK il. il.) anguniarneKartoK.
tagpavkume uvdlorissat akornåne i-
noKatigingnermik erKigsisimassumik
ingerdlånigsså pingårtisimaguniko tu-
pingnåsångilaK nunarssuarmisaoK er-
Kigsisimassumik inuneK sulissutigini-
alisagaluarpåssuk. imaKame tamåne
ardlåne ilumortortaKaraluartut? tåssa
tamåna nalunaKutå.
Adamskime tupingnartunik OKalua-
såKåinarane nangminertaoK tuping-
nartusimavoK. OKautigineKartarpoK
Hollandimérérnerme kingorna USA-
me igdloKarfingne åssigingitsune OKa-
lugiaKåtårtitdlune Kimugtuitsunik a-
ngalanermik ilane erKumivigsumik i-
liuseKarsimassoK. Kimugtuitsut tamå-
ne nunåinarme soKångitsume suna pi-
ssutigisimanerdlugo unigsimåput, A-
damskilo niusimavoK ungasingitsumi-
lo Kilangme angatdlat Kaumanilik (so-
runame pugutaussaK-åsit tingmissoK!)
uningassoK atangersoriartorsimavdlu-
go. torratdlaisimaKaoK-åsit .. Kimug-
tuitsut igdloKarfingmut unigfigssa-
mingnut sujugdlermut unigsimåput
Adamski nal. akunerinik 8-nik sujor-
Kutsivdlune tåssanérérsoK!
KangatsiaK Los Angelesime pugu-
tat pivdlugit atautsimérssuarnigssaK
su j orKutdlugo ilimasårutigineKarsi-
mavoK uvdloriarmiut atautsiminigssa-
me najutigssamårtut. uvdloK atautsi-
mivfiussugssaK nagdlermat tingmi-
ssartut ilaussartautit Pan Americanit
ilåt Los Angelesimit Hawaiiliartup i-
nugtaisa ilaussuisalo takusimavåt si-
låinarme suna KaumaniligssuaK sikår-
ssuartut ilusilik Kaumanilingnit miki-
nerussunit avdlanit malingneKardlune
tingmissartunisaoK avdlanit tamåssu-
ma erKåne taimane ingerdlaortunit
taimåitorssuaK takuneKarsimavoK. ta-
måna nalautsorneruva? asule OKa-
lungneK? ilumornerdlunit?
taimatut itukujungnik pissoicarå-
ngat KularutigissariaKartåsångilaK ta-
måko pugutanik tingmissunik OKalua-
såligssuit iluarusumernerup pianik
Kungujuminguartåsassut ugpertaitdlo
sule ugpernerulinartåsassut.
-søger De den fine tobaksnydelse - midt mellem cigaretten og cigaren...
31