Atuagagdliutit - 12.10.1967, Side 9

atuartartut
agdlagait
Marmorilingme
marmorimik piaivik
agdlagarissak „Marmorilingme aut-
dlarniniaussårneK“ (A/G nr. 19) pi-
ssutigalugo direktør Ole Fink-Jen-
sen-imit, Greenland Stone A/S, i-
måitunik tigussanarsimavugut:
Marmorilingme „Greenland Sto-
ne“-p piainermik ingerdlatsinera Ka-
noK inerarneKåsagpat encaimassaria-
KarpoK tamatumane pineKångingmat
nunat tamalåt, aningaussautiligssuit,
peKatigigssuit imalunit nålagauvfiup
ingerdlatå akilerårutinik akilissartut
aningaussautåinik atuisinaussoK ilua-
nåruteKarsinaunigssaK soKutiginago;
tåssauvdlunile ujarKerivfik mingneru-
ssok akiliutigisinaussat nåpertordlugit
aningaussanik autdlamiutigssanik ka-
terssuisimassut ingerdlatarissåt, inu-
ssutigssarsiuteicarnigssamut tapersi-
ssarfingmit taorsigagssarsiat ilaliut-
dlugit kalåtdlinut sulissartunut 10-nut
sulivfigssaKartitsisinaussoK, tåukulo
sulineratigut Kalåtdlit-nunåta mar-
moria danskit igdluliortarneK pivdlu-
go tunissaKartarfiåne atonrilersine-
KarniarssarissoK.
ajoraluartumik inussutigssarsiutinut
tapersissarfingmit taorsigagssarsiag-
ssanik sule neriorssorneKarsimångila-
gut; taimåitumigdlo måna tikitdlugo
aningaussautimininguavut atordlugit
sapingisavtinik nangmineK ingerdla-
niarssarisimavugut, aperKutaussordlo
tåssåungilaK Marmorilingme aningau-
ssalinigssaK pivdlugo „tigumaniarpat-
dlårsimanersunga", aperKutauvdlunile
atugagssarisinaussavut atordlugit pi-
aineK ingerdlatisinaunerigput marmo-
rinik niorKutigssianik tunissaKarniv-
tigut aningaussivivta imerneKarnig-
ssåta tungånut. nalunångilaK tamåna
sagdlaitsungeKaut
folketingimut ilaussortan soci-
aldemokratit folketingime ilau-
ssortåinik isumaKatigissuteKar-
simavoK folketingime suliner-
me ikioKatigigtarnigssamik. ta-
måna pivdlugo taineuartutut
KuleKutserdlugo „Aarhus
Stiftstidende" agdlagpou:
Knud Hertling pisinautitauvoK ki-
kutdlunit kajumigissane ikioKatigig-
tarnigssamik isumaKatigissuteKarfigi-
savdlugit nunaminilo partinik nutå-
Pik pilersitsiniarnerit peKatauvfigi-
savdlugit.
susupagissagssåungilardle socialde-
mokratit tapersersomialermagit a-
kigssarsiaralugulo udvalgine ilaussor-
tångorsinaulerdlune, pernåumingme
Hertling taimatut isumaKatigissuteKå-
Pgilair.
sujorna novemberime Kinersinerup
kingornagut Knud Hertlingip venstret
konservativitdlo isumaKatigissuteKar-
ttgai tapersersorumavdlugit akigssar-
siaralugulo Nordisk Rådime ilaussor-
tångornigssaK. tamånale piviussungo-
HångitsoK kalåleK folketingimut ilau-
ssortaK nalunaerpoK ajoraluartumik
tamåna någgårtariaKarine.
nalunaerporme nålagkersuissut tu-
Pgånit OKartoKarsimassoK tamatumu-
p-åkut pilersoKarsinaussoK politikikut
ajornartorsiutinik, Kalåtdlit-nunånut
tungassut årKingniarneKarneråne fol-
ketingime suleKatigingnermut akor-
Putaussugssamik.
tåssa imåipoK: nålagkersuissunut
akerdliussunik isumaKatigissuteKarni-
Pe aulajangiutinåsaguniuk tamatuma
Kalåtdlit-nunånut atugagssångortitag-
ssanik nålagkersuissut suliaKarnerå-
Put kinguneKapilugsinaunigssånik su-
jorasårdlugo nålagkersuissut Knud
Hertling pingitsailisimavåt pilerssåru-
tiPe taimaiterKuvdlugit.
tåssa soKutiginartoK tamåna tunga-
ytgalugo måna kalåtdlip folketingimut
'laussortap nålagkersuissunik isuma-
katigissuteKarnera issigissariaKarpoK.
tamatuma ugpernarsarpå ardlagdlit
Palungerigåt, tåssa socialdemokratit
Partime sujulerssuissue sagdlaitsunge-
kissut, avdlat isumamingnut maleru-
t'niardlugit KanoK iliuseKartarner-
Paingne.
iiuagtisagpat tauva Marmorilingme
iluamik sanaortorneKåsaoK. kisalo na-
lunaerutigisinauvara Marmorilingme
tuperssuautivut uvsigsarneKalersut
GTO-p periauserissartagå nåpertor-
dlugo, åmalo radiukut atåssuteKautig-
ssaK DISA, tJmånamitup åssinga „Ma-
ry North VI“ avKutigalugo nagsiune-
KartugssaussoK.
Greenland Stone A/S Kalåtdlit-
nunåne pigingneKatigigfiuvoK Umåna-
me najugaKartoK sujulerssuissunutdlo
ilåtigut ilaussortauvdlune landsrådi-
mut ilaussortaK fru Elisabeth Johan-
sen. sujunersuissartuma ilagait sordlo
åssersutigalugit niuvertoruseK Hanni-
bal Fencker, niuvertusimassoK Hans
Jakobi åma bjergingeniør Olof Ek-
lund, tåuko pingasut tamarmik ardla-
leriardlutik Marmorilingme ukissarsi-
massut, taimåitumik encordluinångi-
laK isumavdluarnera Kalåtdlit-nunå-
ne pissutsinik ilisimassaKånginermik
pissuteKartOK. kisiåne tåssa isumaga
imåipoK, Kalåtdlit-nunåne pissutsit
ilisimagåine tauva suliagssaK, sordlo
marmorimik piainertut itoK taimåg-
dlåt ingerdléneKarsinauvoK isumav-
dluaråine erinitsajuisåråinilo; kingug-
dleK tåuna iliniåsavdlugo artomarner-
pauvoK.
sujulerssuissunik namagsissaKarsi-
nauvdluartunik OKartugssåussuseKar-
tunigdlo amigauteKarneK pivdlugo A-
tuagagdliutit oKauserissait iuminaiku-
lugput, piainerme pissortaussumut
Kuno Wirz-imut imalunit uvavnut
tungatineKaraluarpatalunit.
nalunaersinåungilanga „ei'Kungilat";
kisiåne piaineK autdlartingmatdle u-
tarKisimagaluarpunga Marmoriling-
mut autdlarsinåusavdlunga nuånersu-
mik oKariartuteKardlunga, inussutig-
ssarsiutinut tapersissarfingmit taorsi-
gagssarsiniarnerput akuerineKarsima-
ssok, taimalo ukiunerane sulisitsinig-
ssaK Kularnarungnåisavdlune!
tungavigssat pingasut pingårtoru-
jugssuit pigssarsiarissariaKarput mar-
morimik piaivik angmanungniaråine
sorssungnerup sujornatigut amigarto-
ruteKardlune ingerdlatsineK atorKili-
sångikåine:
1. niorKutigssiat tamarmik tunitsivig-
ssaKarnigssåt.
2. formandigssaK misiligtagartoK ka-
låtdlisut Kavdlunåtutdlo OKalugsi-
naussoK.
3 aningaussalissutigssanut ingerdlat-
sinigssamutdlo autdlamiutigssanik
aningaussaKarnigssaK.
nukingit ajungitsut tamarmik ataut-
simortineKarpata Greenland Stone
A/S-ip, Kalåtdlit-nunåne sulivfing-
mik ingerdlatsiviussup, iluagtinigsså
isumangnaitdlisarneKarsinauvoK.
O. Fink-Jensen.
Jørgen Brønlund frimærkitut?
ilångutagssiaK imåitoK tigusi-
mavarput KGH-ip direktøria-
nit Hans C. Christiansenimit:
taimatut KuleKutserdlugo Karl Kru-
se, Påmiut, agdlagpoK Atuagagdliuti-
ne atuartut agdlagåine, 30. juni 1967
sarKumersume. sujunersutigå Jørgen
Brønlund frimærkimik erKainiarne-
KartariaKartoK, sarKumersugssamik
14. december 1967, tåssa inungornera-
nit ukiut 90-ingornigssåt ernordlugo.
autdlarnåumut OKautigissariaKarpa-
ra sujunersuteKartoK isumaKatigiv-
dluinaravko „Danmarkimik ilisima-
ssagssarsiortut" nåmagsissait ima pi-
ngårtigissut, ilisimassagssarsiorneK
erKainiarniartariaKardlune frimærki-
mik sarKumersitsinikut. pissusigssa-
misårtututdlo issigåra frimærke tai-
måitoK åssiliartaKåsagpat Jørgen
Brønlundip åssinganik.
decemberimile 1967 frimærkemik
taimåitumik sarKumersitsinigssaK a-
jornarpoK pivfigssap erKortup nag-
dliusimånginera pissutigalugo.
frimærkimik sarKumersitsisagåine
teknikimut tungassunik piarérsautit
angnertusaKaut. åmåtaordle frimærki-
mik decemberime sarKumersugssamik
sanåsagåine, sarKumerfigsså sujorKU-
terujugssuardlugo naKiterérsimassari-
aKarpoK uvdlorme sarKiimerfigssami-
ne Kalåtdlit-nunåne agdlagkerissar-
fingnut tamanut ånguterérsimaniå-
sangmat.
Kalåtdlit-nunåne agdlagkerissarfik
åma Danmarkimisut iliortarpoK fri-
mærkinik sarKiimersitsiniarångame.
tåssa frimærkit inungnik tusåmassa-
nik erKainiutit taimågdlåt sarKumer-
sineKartarput inungnut tåukununga
tungassumik ukiut 100-ngornerat 150-
ingornerat 200-ngornerat il. il. erKor-
dlugit, frimærkinigdle sarKumersitsi-
ssoKåsanane ukiunik 90-inguissoKarå-
ngat.
taineKartut pissutigalugit Kalåtdlit-
nunåne agdlagkerissartoKarfik suju-
nersutigineKartutut frimærkimik sar-
KumersitsisinåungilaK ukioK måna de-
cemberime, tamånale ilångukusoKår-
put 1976-ip ingerdlanerane årKigssu-
tileruvtigik frimærkit 1977-ime sar-
KiimersineKartugssat.
Hans C. Christiansen.
landsrådip issornartorsiuinera
pissutigssaKardluarpoK
suliagssanik påmårussissarner-
mik landsrådip nunavtinut mi-
nistereKarfingmik issornartor-
siuineranut tungatitdlugo „Lol-
land- Falster Tidende" agdlag-
poK:
Kalåtdlit-nunåne ukiut nutåt aut-
dlartineråne Kularnångitsumik ilua-
KutausimavoK suliagssat atautsimut
katerssorneKarnigssåt — tamånale å-
ma kinguneKarsimavoK ineriartorne-
rup kigaitdlagsarneKarneranik. tama-
tumuna åssersutigssanik nutånik sar-
Kavdlunåt
akissugssaunerat
nunavtine imigagssap ajornartorsi-
utaunera pivdlugo avisime „Ber-
lingske Tidende"me ilåtigut ag-
dlautigissaKarpoK:
— åmåtaordle' issertuarane OKauti-
gissariaKarunarpoK Kavdlunåt agger-
sitatut Kalåtdlit-nunånltut, tamatu-
munga tungatitdlugo ingmikordluinaK
itumik akissugssåussuseKartut. pingå-
ruteKardluinarpoK imigagssamik atu-
ivdluarnerup tungåtigut maligagssa-
tut kalåtdlinut tåkordliusinaunigssåt.
tamåna peKatigalugo avdlatigutaoK
suliniarneKalerpat Kalåtdlit-nunåne
imigagssap ajornartorsiortitsinera aki-
orniardlugo, tauva ajoKut tamåna
migdlisineKangåtsiarsinåusaoK, nauk
imaKa pivigsorneKarsinåungikaluar-
dlune.
KumersoKarpoK landsrådip måna a-
tautsiminerane ilaussortat mardluk
uparuarsimavdlugo Kalåtdlit-nunånut
ministereKarfiup arrissusia. lands-
rådip Kimerdlorsimavå 28-nik Kiiper-
nilik suliagssat pisoncat agdlagtome-
Karsimavfiat, tåssa suliagssat mini-
steriap tungånit sule inerneKarsimå-
ngitsut. inerneKångitsut tåuko piso-
Kaunerssåt 1955-imingånérsuvoK. su-
jornåginarmut suliagssat 1951-imingå-
nérsut sule inerneKarsimångitdlat.
agssuarnarpoK tusardlugo suliagssat
ukiut 12—14 nåmagsineKarsimångit-
sut. suliagssarme angigpat mikigalu-
arpatdlunit inungnik utarKissonarpoK
KanoK inerneKarnigssånik utandssu-
nik, tåssa utarKilussårtitdlutik toKu-
simångikunik. landsrådip issornartor-
siuinera pissutigssaKardluarpoK tai-
måiportaoK sujuligtaissoK OKarmat
rådip taima pineKarnine namaginar-
sinaujungnaerå.
landsråde nangminerissaminik su-
juligtaissoKardlune agdlagtoKarfeKar-
dlunilo eKåinerujugssuarmik sulisi-
nauvoK, kungimit torKagkamik lands-
høvdingimik sujuligtaissoKaratdlar-
nermingarnit, tåussumalo suleKataisa
agdlagtoKarfingme sulissugatdlarne-
rånit. månalo såkortunerussumik tua-
visårutigineKarsinaulerput suliagssat
sule ministereKarfiup „isumaliorKuti-
gissai“. ministereKarfiuvdlo uvdlug-
ssame nångikatdlarneråne pingitsor-
tiniartariaKarpå OKartOKarnigsså, su-
liagssat påmåruneKarnerisigut lands-
råde tåussumalo sujuligtaissua ajor-
nartorsiortisimagine.
sok ingmikut aviseKartariaKangitsoK!
kingumunåsit sujunersut akikitsu-
mik årKinigssamik. nålagauvfiuvngOK
avisé amerdlitdlit!
Kujatåne Avangnånilo ingmikut a-
viseKalernigssamik sujunersut tåku-
poK avisérKat ikiorniagaulerugtortut.
sujornatigut nålagauvfik avisérKat
skrivemaskinamik pisinigssånut ikiu-
kumassarsimångilaK, nålagauvfikor-
titdlugit pisiat 33 pct-imik akikitdli-
ssuteKartarmata, avdlångoK åma tai-
mailiornialeKingmata, avisérKatdlo
påpiaranik akikinerussunik isumagi-
neKarsinåungitdlat, måssa kikut ta-
marmik nalungikaluaråt avisérKat i-
noKatigingnut pingåruteKarnerat. avi-
sérKat pingitsailineKarsimåput inutig-
ssarsiumik ingerdlatsisinaunermut ag-
dlagartamik piniarKuvdlugit, måssa
peKatigalugo OKautigineKaraluartoK
årKigssuissoK aggersitaungmat tamå-
na ajornåsassoK. taimåitordle tamåna
iluagtipoK! åmåtaordle Kåumarsainer-
me udvalge sågfigineKarpoK akikitdli-
saivfigineKarsinaunigssaK anguniar-
dlugo, itigartitsineKardlunile. ajorna-
KaoroK åma avdlat taimailiorniale-
Kingmata! tåssa ministeriap akissu-
tingnåvigssua.
KåumarsainerunvgOK tungåtigut
måna angnerussumik suliniartOKali-
sangmat.
sorme sut tamaisa Kalåtdlit-nunåta
tunissutisiarisavai? tunissuteKartoKar-
niåsagpatdlo sok avisérKat taima pe-
riarfigssarigtigissut tungaisigut tai-
mailiortoKåsava?
ajornauteKångivigporme avisérKa-
mik ingminut akilersinaussumik i-
ngerdlatsisavdlune (kajumigkåine). å-
ma pitsaussunik avisérnanik inger-
dlatsissoKarsinauvoK! tikuåinarneKar-
sinåupume avisérKat måna unigtorsi-
massut „Nungmio" åma „Pujorsiut".
tåuko åssigingitsunik pissuteKardlutik
unigtorput, Danmarkime avisit unig-
tortarnerisut ingitsunik pissuteKar-
dlutik. „Pujorsiut“ip sulissue autdla-
kånikut siåmakåput. „Nungmio“ uni-
ngagatdlarpoK nålagauvfiup sivnissui-
sa mardlugsuit akuliuniarsimanerat
akerdliuvfigalugo.
ikiuteKartoKartaKaoK avisérKat aut-
dlartinigssånut ingerdlaterKingnigsså-
nutdlo, åmåtaordle sianitsoK kinalunit
aviséraliorsinauvoK. tamåna ugper-
narsarneKarsimavoK! tåssa piumagåi-
ne autdlartinariauvoK!
nunap ingmikortuine avisit nåla-
gauvfingmit ingerdlåneKartut Kalåt-
dlit-nunåta atorfigssaKartingilai. ima-
Ka iluaKutåusagaluarpoK „Pujorsiut"-
ip årKigssuissuisa kalåtdlit iliorsima-
neråtut avisérKat KanoK ingerdlåne-
Karnigssånik kursuseKartitsineKartug-
pat. nalunångitsoK tåssa: taimågdlåt
pissariaKarpoK ingminut ikiulemig-
ssamut ikiorneKarnigssaK.
Kjeld Thomsen,
Slagelse 20. sept. 1967.
sanaortorneK ukioK
atauseK unigtineKar-
tariaKaraluarpOK
avisime „Politiken“ime aperssor-
neKardlune nunavtine ministere
Carl P. Jensen ilåtigut OKauseuar-
Pok:
— imigagssamik Kalåtdlit-nunåne
atuivatdlånginigssamut avKutigssaK
pitsaunerpåK tåssåusagaluarpoK, ig-
dlugssanik sanaortorneK ukioK ilivit-
sok unigtikåine. igdlugssanut taorsiut-
dlugit tauva suliarineKåsagaluarput
sungivfiup pitsaunerussumik atome-
Karnigssånik periarfigssaKalersitsi-
ssugssat.
erKarsautiga imaKa takordlugåinau-
vok tåssa sanaortugagssat 1971-ip tu-
ngånut aula j angerneKarérsimangmata
tåukulo unigtineKarsinåungingmata.
igdlugssanigdle sanaortorneK ukioK a-
tauseK unigtitariaKaraluarpoK taor-
siutdlugulo suliarissariaKardlutik su-
ngivfiup pitsaunerussumik iluaKutigi-
neKarsinaunigssånut såriarfigssat.
imigagssamut KimarngussarneK Ka-
låtdlit-nunåmiut uvdlumikut atorpåt,
tåssa sungivfingmingne sangmissag-
ssaKånginamik. sungivfiup perKing-
nartumik atorneKarnigssånut Kalåt-
dlit-nunånut periarfigssaKångitdlui-
nangajagpoK. kalåtdlit inikitdliuteKi-
ssut kisimik taiméingitdlat, åmale
Kavdlunåt sulissartut.
Kavdlunåt sulissartut sule inipalå-
nguane sinigfiginartagkane najuga-
Karput, sungivfingminilo sumik orni-
tagssaKaratik pencingnartunik aliku-
sersorsinaujumavdlutik. ajornartor-
siutit avdlat årKingniarnerat ima ag-
tigissumik ulåputigisimavarput, saper-
simavdlutigo inuit mingnerpåkutdlu-
nit sungivfingmik iluaKuteKarnigsså-
ta årKigsinaunigsså.
Danmarkimut tikitdlutit ajornartorsiuteKalisagaluaruvit takor-
nariauvdlutitdlunit nalornissulisagaluaruvit sågfiguk:
POK
Grønlandsk rådgivnings- og konsulentvirksomhed
St. Kannikestræde 10, København K.
angmassarpoK: ataus. — tatdl. nal. 13—20. telf. BY 5160
kalåtdlinut ajornartorsiutilingnut sujunersuissarfik takornaria-
nutdlo agdlagfeKarfik.
-men samme store succes
Nu kommer Succes'en fra Galle & Jessen i ny, indbydende emballage, der
bevarer den lækre chokolades fine aroma. Alle vil have Succes - fløde eller
letbitter...lige til at spise!
nutåmik pulik - succes-ile angisoK avdlångorsimångitsoK I mana nagdli-
utisaok succes Galle & Jessen-imit pissoK nutåmik kajungernartumigdlo
sukulåtip igdlingnartup mamardluåssusianik atajuartitsissumik pulik. tamanit
Succes piumanekarpok-fløde imalunit letbitter - oKumiuteriåinaK
9