Atuagagdliutit - 04.01.1968, Side 9

atuartartut
agdlagait
påsiniainane issornartorsiuineK
pasigdliutit såkortut
tusagagssaKartitsinikut nålagauv-
fiup ingerdlataisa, Atuagagdliutit, Ka-
låtdlit-nunåta Radioata åma Radioa-
visip, saniatigut Kalåtdlit-nunane ig-
dloKarfit tamåkingajagdlutik avisi-
nguaKarput, sarKumersartunik sapåtip
akunikutårtumik, uvdlut 14 avdlor-
tardlugit imalunit Kåumåmut atausi-
ardlutik.
avisérKat tamåko ilait måkuput:
Hainang, K’aKortoK, Narssap-avisia
PaortoK imalunit K’utdleK. tamåko i-
ngerdlåneKarajugput inungnit 5—6-i-
nit kalåtdlinit Kavdlunånitdlo, tama-
tumunåkut isumangnaitdlisameKar-
tardlune igdluinarsiungitsumik tusa-
gagssatigutdlo tamåkissumik avisilior-
nigssaK.
avisiliorneK ilungersornartuvoK, sår-
dlule skoledirektør Chr. Berthelsen a-
tuagkame Grønlandime oKartoK:
„nauk tamatigordluinangajak ajorna-
kusorutigssaKartaraluartoK ilunger-
sordlune suliniarneKarpoK igdloKar-
fingme tusagagssat atuartunut ångu-
sinau j umavdlugit, isumaliorKutigi-
ssagssångordlugit OKatdlisigissagsså-
ngordlugitdlo."
avisérKanik ilisimangnigtoK avdla
kæmner Jørn Wiirtz OKauseitarpoK:
„nauk ajornartorsiutigssaKartaraluar-
toK årKigssuissut nikerartuarnerat
nagsiussuiniarnerup pissarlussusia av-
dlarpagssuitdlo pissutigalugit, kalåt-
dlit avisérait akissugssåussutsimik ti-
gussaKarsimåput, påsisimavdlugulo a-
kissugssåussutsip tamatuma sumiginå-
nginigsså.
1950-imit 60-ip tungånut kalåtdlit
avisé ingmikut itumik suliagssaKarsi-
måput nutårpagssuime tikiusimang-
mata sut tamaisa kagdluarsimavdlu-
git aviseKarsimångitsugpatdlo ajorna-
kusorsimåsagaluarpoK ineriartornerup
nutåp pissariaKarneranik påsisitsiniai-
nigssaK. kalåtdlit avisérait nakussut-
simingnik nangminérsinåussutsiming-
nigdlo nivtagaKarsimåput, uvdlumi-
kutdlo kalåtdline inoKatigingne suliv-
feKarfigtut nangminerssortutut suniu-
teKalersimåput, pissariaKarångat upa-
ruaissartutut åmale issornartorsiui-
nermik igdluinarsiungitsumik nivtar-
terissutut..(Grønlandimit 1963 Kup.
317).
avisérKat atuartorpagssuaKarput,
radiomilo autdlakåtitaussartut „avi-
sérKat agdlautigissait" autdlakåtitanut
pitsaunerpånut nålaorneKarnerpånut-
dlo ilåuput.
kalåtdlit aviséråinik ilisimangnigtut
nuånaringnigtutdlo tupigusugsimåså-
put Atuagagdliutine nr. 24-me ag-
dlautigissaK KuleKutaKartoic „Kalåt-
dlit-nunåne aviseKarneK" atuaramiko.
agssortutinik autdlarterKåriardlugo
agdlagtOK ilåtigut ima sarKumiussi-
vok: „ajussårnaraluarpordle avisérKat
kisisa torKåmaviginiåsagåine Kalåt-
dlit-nunåne aviseKartitsineK ima pit-
såungitsigile sugssaungmat sorpajug-
tut agdlåt OKautigineKarslnaulisav-
dlune.“ — „åndgssuissup aulajanger-
tarpå avisérKat sarKumernigssåt sar-
Kuminginigssåtdlunit, årKigssuissutdlo
isumartik nåpertuinardlugo agdlag-
tarput, aperKutautinago sarKumiussa-
tik ilumornersut sagdlunersutdlunit.“
agdlagtordlo nangigpoK: „nutårsiag-
ssaKartitsineK, isumanik sarKumersi-
terineK, KåumarsaineK oKautsinigdlo
ernortumik atuinigssaK isumagissag-
ssångortineKartarput kimutdlunit pu-
tutitsiniartumut Karssupiniartumut-
dlunit, piumåssuseKardlune avisérKa-
mik ingerdlataKarniartumut."
avisérKanik agdlagtartunut tunga-
titdlugo issornartorsiuineK taima er-
KumitsigissoK ajuatdlautigssanigdlo i-
maKartoK, isumaKarpunga nalerKuti-
ngitsoir Atuagagdliutit atuartuinut tu-
sartisavdlugo. piumassarissariaKartoK
mingnerpåK tåssa pasigdlinerit imåi-
nåungeKissut tåuko ugpernarsarne-
Kartisavdlugit. tamatumane mingner-
påmik pissariaKarpoK avisérKanit ta-
manit ugpernarsautigssanik tusardli-
ussaKarnigssaK, ilumortordlo pingår-
titdlugo Atuagagdliutit åncigssuisso-
Karfiat Kinuviginiarpara taimatut ug-
pernarsautigssanik sarKumiussaKar-
nigssamut inigssaKartitserKUvdlugo.
agdlautigingnigtoK ama ilångussa-
KarpoK: „avisiliortut Kalåtdlit-nunane
KaKutiguleriartuinarput. måna inu-
sugtut akornåne avisiliortumik atau-
sinarmik inertoKarpoK, avdlanigdlo a-
visiliortungornigssamut kajumigtoKa-
runångilaK."
isumaK tamåna åma ugpernarsar-
KuneKarpoK.
ukiune tatdlimane kalåtdlit avisé-
råinik maligtaringnigsimanivne suju-
mugaKarsimångisåinarpunga avisérKat
imarissåinik sorpajugtut sagdlutut-
dlunit OKautigineKarsinaussunik ima-
lunit avisérKanik naKiterisitsissartut
pututitsiniartutut Karssupiniartutut-
dlunit isumaKarfigineKarsinaunerånik.
— akerdlerpiånigdliuna avisérKanik
naKiterisitsissartut pissuseKardlutig-
dlo iliuseKartarsimassut.
neriugpunga erssericigsumik suku-
missumigdlo akissuteKarfigineKarnig-
ssamik.
atuartut ilisimatikumavdlugit mauna
ilångupåka 1966-ip nålernerane Ka-
låtdlit-nunåne avisérKat nalunaerssor-
nerat (imaKa kukuneKåsagaluarnersut
minitaKartoKarsimåsagaluarnersordlo):
TusardluarnåK
NunguaK
Narssap avisia
Sermersut
K’aKortoK
kujatåmio
Kungnåt
TunisserKårfik
Pujorsiut
K’anoroK
Nuk
Nipe
Kangåmiormio
PaortoK
Inugsuk
Ausiak
K’åKarssuaK
IluliarmioK
K’åKaliaK
K’utdleK
Nasigfik
K’imugseK
Hainang
Sukagsaut
Kungmiut
Umingmak
nunaKarfik amerdlåssusé
Nanortalik 375
NarssaK kujatdleK taineKångilaK
NarssaK 335
Agdluitsup-på 315
K’aKortoK
Arsuk
K’eKertarssuatsiait
Påmiut
Nuk
Nuk
ManitsoK
Kangåmiut
Sisimiut
KangåtsiaK
Ausiait
K’asigiånguit
Ilulissat
K’eKertarssuaK
CmånaK
Upernavik
Thule
Angmagssalik
Kungmiut
Scoresbysund
575
taineKångilaK
140
415
625 (67-ip nånerane)
900 (67-ip nånerane)
taineKångilaK
taineKångilaK
250
325
taineKångilaK
340
taineKångilaK
180
235
325
taineKångilaK
240
taineKångilaK
70
175
(inuit katitdlutik 42065. Atuagagdli-
utit, amerdlåssusé 5500).
inuvdluarKUSsivdlunga,
Alfred Toft, Nuk.
agdlagaK erKartorneKartoK ilångu-
neKarsimangmat påsissariaKångilaK i-
sumat Heckscherip sarKumiussai A-
tuagagdliutit tunganit ilalerneKartut,
ilånguneKarsimanera ugpernarsautau-
ginarpoK kikutdlunit naKisimaneKå-
ngitsumik isumanik sarKumissarsi-
naungmata Atuagagdliutit avKutiga-
lugit. Atuagagdliutit tunganit nikag-
saissumik avisérKat OKauseKarfigine-
Karsimångisåinarput. såruname pasig-
dliutaussunut tungassunik ugpernar-
sautigssaKartOKåsagpat Atuagagdliutit
inigssaKartitsiumavdluinarput.
kalåtdlit inusugtut mardluk Kanig-
tukut avisiliortutut inersimåput, tåssa
Chr. Peter Lynge ama Carl Bertel Ly-
nge, Kanigtukutdlo tusarparput kalåt-
dlimik inusugtumik avdlamik avisili-
ortutut iliniartungorusugtoKartoK.
årKigss.
Atuagagdliutine 23. november sar-
Kumersume Carip scoresbysundimiup
issornartorsiorpå radiukut alikusersu-
ineK oktoberip 14-iåne. autdlakåtita-
mik tåussuminga sanassugama åndg-
ssugaralugulo påsisimassavnik akini-
arpavkit. ajussårutigeKåra tusåma-
ssarpatdlagtisimagavtigut tupigalugu-
lo taimatut issornartorsiuinialeravit
påsiniaerKårsimånginavit, uvdlumiku-
me påsiniaerKårane taimatut agdlaga-
Karniaråine mianerssornartukasiung-
mat.
agdlautigissangne taisimavat „aliku-
sersutit tusardliussat sungingårmata
agdlåtdlo maujungnangårmata". soru-
name alikusersutit pitsaussuinarssuti-
neK ajorpavut, ilånériardlutalo inung-
nut perorsautausinaussunik ilaKarti-
tarpavut. ajoraluarpoK alikusersui-
ssartunik ingerdlataKarniartunut mau-
jungneK sarKiimersikagko, åliuna ka-
lålenativtinik tapersersorneKarnig-
ssarput kigsautigigigput. såruname
kukussåsaugut pitsaussuinaunaviara-
tigdlo.
agdlagputit „erinarssutipalåt mitag-
dliniutitut itut“. — OKarsinauvunga
ukiut 15 matuma sujornatigutdle tai-
matut alikusersuineK sungivfivne i-
ngerdlatileravkule erKaimassaKångi-
langa mitagdliniutinik alikusersuisi-
manerdlunga, tåssame alikusersuineK
mitagdlinerdlo åssigingeKaut, mitag-
dlissarsimagaluaruvtame uvdlumikut
alikusersuerKuneKarnaviångikaluar-
pugut, erKaivåkalo Kuiasårutigissar-
tagkåka inuinånguamit atarKinartor-
ssuarnut, mitautiginagit Kuiasårutiga-
lugitdle.
ukiup nånerane pissartut penune-
ruvdlutik Kamånga pissumik nuånår-
titsissarput iliniarsimassunit taigdli-
aussut. ukiune kingugdlerne ukiutor-
Kame autdlakåtitaussartune uvanga
årKigssusseKataussarpunga taigdlanig-
dlo sanaKataussardlvnga. taimåitumik
iliniarsimassungikaluit radiumit ikior-
tigineKarångamik ajorissagssaujuéi-
narneK ajorput.
åmåtaoK agdlagputit „issigingnårtit-
sissartut alikusersuisagpata båndimut
imiuterKårdlugit". — ukiut ardiagdlit
icångiutut torKåinavigdlugo allkuser-
suisimavunga, tamatumale kingorna
båndimut imiussåinavingnik alikuser-
suissarpugut, uvdlumikume tusarKår-
neKartarput suna sutdlo alikusersuli-
gisanerivut, imiuterKårneKartarputdlo,
ajorilårdlugitdlo Kiutinik Kiordlugit i-
gineitartardlutik.
aitsåtdlime taimane alikusersuineK
nåme Danmarkime! — såruname Dan-
markime alikusersuissarnerssuit uva-
gunguakasit nagdlerniarsinåungilavut
sule, sungivfinavtine måne ingerdlå-
niapalårtitdlugit.
sineriagssuarput avKutitdlo ajornar-
torsiornarpatdlångitsugpata tagpavu-
nga Scoresbysundimut alikusersuiar-
tusagaluarpunga Kuiasårutimalo ilagi-
sagaluarpåt. tåssane erssisagaluarput
Kuiasårivdlune alikusersuissoK båndi-
mut imiussiniaK iluaringisaminik Ki-
ortaissoK tusamårtutdlo.
Nungme najugaKarama Nugdlo pi-
ssortaKarfigssungmat pissortakujug-
ssuit nåmagdluartumik Kuiasårutigi-
ssarpavut pingårtumik kukulugtut-
dlatsiarångata. uvdlordle måna tikit-
dlugo tusangiatsagtunik tusarssausso-
KångilaK nauk perssarineKartaraluar-
dlutik. Kanortoruna kingorna taimatut
issornartorsiortoKåsagune sujugdler-
mik påsiniaerKårtarniardle, taimatume
torrutinardlugo issornartorsiuineK a-
sule agdlagtumut nikanarsautåinaung-
mat.
Kristian Egede.
ilumortortaKarpoK
igpagssigaminguaK radio-avisikut
erKartorneKartoK Kalåtdlit-nunavtine
forsorgslederiusimassup Therbildip
nalunaerutå matumuna tapersiuteKar-
figilårniarpara, tåssa Kalåtdlit-nunane
pinerdlugsimassunik inungnut inigssi-
ssarneK pivdlugo.
Therbildip nalunaeruteKarnermigut
taisimavå pinerdlugsimassut avdlat i-
nugsiatut pineKartartut, tåuna taine-
KartOK ingassaginalångikaluardlune
taimåitordle ilumortoKarpoK, uvanga
nangmineK misigissåka takussartag-
kåkalo pivdlugit, Kularnångitsuming-
me åma kalålerpagssuit taimatut ili-
simassaKaraluartut.
aperKUtigeriartigo kalåtdlit Kavsi-
mitauva taimatut inigssitat inigssine-
Karnermingne suliagssatut tigusima-
ssartik Kavsit iperarneKarnermingne
inussutigssarsiutigalugo ingerdlatari-
lerpait? tåssaKalunime atauserdlunit
taimatut ingerdlataKalersimava, ilame
taimatut erKartuneKarsimassut ilåti-
gut nagdlingnartaKaut inigssisimane-
Karnermikut ajordluinartumik pine-
Kartarnerat pivdlugo, ilåtigume ukioK
ataus^K inigssineKarsimagångamik av-
dlat 'åuna ukioK atauseK erKartune-
Karncrtik, ukioK atauseK nåvdlugo
aulisariume sinigtarfeKartariaKartar-
dlutik, åligOK ikiorniardlugit inigssi-
neKarsimassut. uvangalo nangminér-
dlunga taimåitunik ardlalingnik taku-
simavunga, agdlåtdlume iluamik ani-
ngaussarsisineKarneK ajordlutik atu-
gardlioKalutik, kisalo tiguvsukarner-
mik agdlåt ilåtigut ingerdlataKarta-
lerdlutik, tamåkunerput inugtut av-
dlatut perKigtutut issigineKalemig-
ssartik pivdlugo erKartuneKarsima-
ssut, taimåitumik Therbildip nalunae-
rusiåne ilumortortaKarsoråra, inuime
tigumingnigtut dåtigut isumaKartar-
pisinaulerfigssat angutserdlugo
kommunip inue
2813
231 (65-ip nånerane)
2012
524 (65-ip nånerane)
2881
358 (65-ip nånerane)
341 (65-ip nånerane)
2211
6485
6485
3372
675 (65-ip nånerane)
3679
1273
3214
1601
2500
981
1325
2358
1920
640
2310
602 (65-ip nånerane)
490
akileråruteKalernigssamik aperKutit
sarKumerKingneråne påsinartujuarpoK
sule kalåleKatigigtinik uvangalo ilå-
ngutdlunga påsitineKångitsugut sumut
sunalo tungavigalugo akilerårumik tu-
nineKåsanersugut. tamatumungale u-
vanga akerdliuniåinéngilanga naltingi-
navko KaKugumutdlunit angungitsor-
naviaratigo.
tamånauna pivdlugo Atuagagdliuti-
ne sume inungorsimaneic kigdlormut
såtitdlugumut agdlagaKarsimassumut
akerdliliniartunga, isumat erKortuso-
rissat anitdlugit OKiliatdlangnartar-
mat. Jørgen Fleischer agdlagpoK a-
kigssarsiaKarnerit kisimik akileråruti-
nit erKugaussugssaussut. — ajungi-
ssusia, tamåko autdlarKausiniaratdlar-
dlit malingnigtugssat amerdlåsaKaut.
Kunuinaratale påsiniaiginarta. nunar-
ssuarne avdlane akilerårutip akiler-
neKartarnera nangmineK nålagauvfi-
gissamut, sunauna sujunertaralugo,
nangmineK nunaminut inugtaussoK a-
kilerårutinik erKorneKartartoK?
nunarput piorsaivfigineKarpoK. sor-
me aningaussaléKatåusångilagut? a-
narKiut
A/G nr. 23 sarKumersume 9. nov.
1967 Peter Fr. Rosingip åssilissaine
pitsauvigsune „Angmagssalingme ta-
kussagssamerngit" påsinerdluineK ilu-
arsiniarpara. Peter Fr. Rosing ilumor-
poK agdlagkame åssiliaK nr. 2-me ig-
dlut alianaivigsume inigssineKarsima-
ssut, erKungilardle igdlut tåssanitut i-
låt tåssaunerarmago „Prinsesse Mar-
grethep Børnesanatoria", tåssauvorme
utorKait igdluat.
K. Rygaard Larsen,
forstanderinde.
ningaussaléKatautinatame Kavdlunå-
nit tungmårineKartuåinåsaugut nika-
gineKartuåinåsaugutdlo. tamåname ki-
nguarsarneKartuåinåsagpat tamatu-
mungalo OKautsit aniatitat akerdliu-
ssut matoriuåinésagpata nunavta inu-
isa nangminerssortungoriartorner-
mingne suna sågfigissariumårnerpåt?
avdlatunåsit ajornaKaoK ingitdluta i-
ssigingnårujuginåsaugut. — någga!
Thomas Berthels OKarpoK: piårtumik
autdlartiniarta. — tåuna ilumorpoK.
tåssame autdlartiångikuvta kingulig-
ssavta nunamingnik tigusinigssånut
OKartugssaoKataulernigssånutdlo ki-
nguarsaerussåginåsaugut. — någga,
nunavta inusugtortai någgårdluina-
ritse nunavtinut OKartugssaoKataule-
rumaguvse.
piorsai cfigineKarnerput Kujåssutig-
ssaKarfigårpume, kisiåne Danmark pi-
ssugssaussutut issigårput nunasiarisi-
massaminut ikiutugssatut nunap nang-
mineK, inuisa pisinaulernigssåt angut-
serdlugo. ajoraluaKaordle sulissartut
aggersitat Kalåtdlit-nunånut suliarto-
rumajungnåisagpata. — uvangale tai-
ma isumaKångilanga. tamåko akilerå-
rutinut sungiussisimasstiput, åmalo
påsisimavarput Kalåtdlit-nunåta pior-
saivfigineKarnera Danmarkime suliv-
figssaKarniarnerup tungåtigut agsut
OKilisautaussoK. taimåitumik suliarto-
rumajungnaertoKåsagpat påsiumår-
parput nunasiausimassumik piorsag-
kamik sumiginaissutut Danmarkip nå-
lagauvfia issigissariaKalisagavtigo.
Kujanartumigdle nålagkersuissut
taimatut isumalingnit sapilersitåungit-
dlat sapilersitaunaviaratigdlo. tåuko
kalåtdlit Kavdlunåtdlo atåssuteKati-
gingneråne Kilerssumik sule nasukar-
titerilingitdlat.
Noah Jeremiassen,
Nuk.
Skal De have båd i 1968?
Vi er forhandler af: Siger, Selco, Tune, Nordsø, Namsen, den 25’ store
Viksund „Sabb-Cruiser“ og mange andre (mere end 75 forskellige)
— og vi har Grønlands største udvalg i jagtgeværer og patroner.
Mikk i Passets eftflg.
V/ VILLY ANDERSEN, POSTBOKS 119, GODTHÅB
mata, å, tåuna pitdlagaugame iluamik
pissariaKångilaK. nalungilarpume tai-
matut isumaKaråine kukunerujugssu-
ssok, amerdlanertigutdlume taimatut
pitdlarneKarsimassunik unerdlugto-
KarneK ajorpoK, pitdlameKarsimassut
isumaKarsinaussarmata, pitdlagauga-
mik ugperineKarnaviaratik, imalunit
uvagut pitdlagaugavta ikiorneKarna-
viångilagut. åmalume uvanga isuma-
Karpunga taimatut pinerdlugsimassut
taimåitunik erKarsartoKarsinaussar-
mat.
sordlo åssersutigalugo tailårdlara, i-
nuk politinit tiguneKarsimavoK aula-
kornikut pinerdluteKarsimavdlune,
tåunalo tiguneKartoK pinaiserpoK po-
litinik tiguneKarumanane, avdlatutdle
ajornartumik politit piginautitauner-
tik nåpertordlugo iliorfigissariaKarpåt,
agdlåt nukit atortariaKardlugit. tau-
valo måtussivingmut erKuterérdlugo
tiguneKartoK erKigserérsimagaluaK
perss: gtarneKarKigdlune. naggatågut-
dle KanoK pissoKarpa? tiguneKartoK
silagtorame aperssomeKarpoK kisalo
akilissutigssaK agdlangneKardlune i-
malunit erKartussissunut suliagssap i-
ngerdlatinigsså kigsautigineKardlune.
Kanordle pissoKarpa erKartussinerme?
tiguneKartup amerdlanertigut erKåi-
ngisåinarpå pissariaKångitsumik poli-
tit perssugtaissarnere, såruname sine-
rissavtine tamarme taimåingikaluar-
toK. erKartuneKartuvdle erKartussiner-
me tamåna taisimassuguniuk agdlåt
imailiortoKarsinaugaluarpoK pineKaut
mikineralårssuångordlune imalunit
pingitsutitaunermik agdlåt kingune-
Karsinauvdlune. tamåkuputdle kalå-
lerpagssuit sianigingisait. åsserdluina-
rålo pitdlagkanik paorKingnigtartut i-
låtigut taimatut iliuseKartarsinaung-
mata sianigineKånginartunik.
taimåitumik forsorgslederiusimassup
Therbildip nalunaerutå ingassaginar-
nago tapersersortariaKarpoK.
taineKartutdle ilagigujait, månåkut
forsorgslederiussup Kalåtdlit-nunåt
tamåkerdlugo angatdlavigissarå, poli-
titdlo atåssuteKarfigivdluartardlugit
pitdlagkat inigssinigssåinut paorKing-
nigtugssanik sujunersiordlugit, tåuku-
putdle politit sujunersutai inuit paor-
Kingnigtugssatut torKarneKartartut.
taimatutdle politinit torKainerit erKar-
sautigineKarneK ajorput KanoK inup
tåussuma perKigsumik isumagivdluar-
neKarnigsså pingårtigissoK, ilame tai-
matut paorKingnigtugssatut tigusiner-
me una nåmaginarneKartarmat: tåu-
na aulisartorssugame ajornaviångilaK,
avdlatigutdlunit pemutai uparuartor-
dlugit, Kanordle encartuneKartup pi-
neKarnigssåta amerdlanertigut erKar-
sautigineKartarnera angnikipatdlår-
tardlune.
Jokum Schmidt,
politibetjent, Nuk.
EM. Z. SVITZER
Trælastforretning
Vallensbækvej 67—69, Glostrup
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orpit mångertut umiarssualiomer-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Kissugssiagssat,
avdlatdlo
UHER ER HER
UHER
båndoptagere
simpelthen kvalitet'
helt igennem
Hør dem hos
Radio-
forhandleren
GRØNLANDS IMPORT AGENTUR
Engmarksvej 15 - 8240 Risskov
Tlf.: (06) 17 62 33 - Telgr.: GREIM AG
9