Atuagagdliutit - 04.01.1968, Page 15

Kreml-ip erdlingnartusiviane
milliardinik naliligpagssuit
aitsåt sujugdlerpåmik nuname avdlamiunut angmagaussut
Hans Bjorkegrenimit
Moskva (RB-special)
ukiune 40-ne aitsåt sujugdlerpåmik Kreml-ip nuname avdlamiut alåkarsinau-
tilersimavai Sovjetip issertugartaisa issertugaunerssånut — erdlingnartusivik,
tåssane diamanterujugssuit Kiv dialår dlutik, kulterujugssuit aumårtutut itdlutik,
imalunit ujararujugssuau platin-iussoK sdkukitsumik Kivdlålungnilik.
silarssuarme sumilunit erdlingnar-
tunik taima naleKartigissunik nav-
ssågssaKångilaK Kreml-ime „Diamant-
fonden“-imitutut. oKalugtuagssarta-
mikut erKumitsuliornermutdlo tunga-
ssutigut nalimik saniatigut erdling-
nartut pikigtitsineK pivdlugo nag-
dliutorsiornermut atatitdlugo takuti-
neKartut kruninut milliarderpagssuar-
nut nalilerneKarsinåuput.
erdlingnartut sigssuerdluarneKa-
Kaut. diamantfondenimut isåriaK inip
matuanit anginerungilaK, matuvdlo
iluatungåne KeKarput såkutut inusug-
tut ånugtorujugssuit maskinpistolinik
såkulersorsimassut.
naterssuit augpalugtunik tårtunik
Kalipautigdlit mauårtutdlo avKutiga-
lugit tarrajugtume angalaortariaKar-
poK inérKane igalåminiussune seKini-
lianik mikissunik angisunigdlo uliv-
kårtume. silarssuarme OKalugtuåinar-
tut ltume minutine mardlungne anga-
larérsimagåine issigingnåsavdlugit so-
Kutiginarungnaertarput diamantit 20-
30 karat-iussut imalunit kultiminer-
ssuit 10 kilunik oKimåissusigdlit. nå-
lagauvfingne uliaKarfigssuit ardlåne
pissortaussutut taimågdlåt soKutigi-
narput kulterujugssuit ujancatdlo er-
dlingnartut.
diaman tilerissarneK
Sovjetunionip diamantinik iluagtit-
sineranut autdlarniutaussoK ukiorpag-
ssungitsut matuma sujornatigut pivoK
— 1954-ime — Jakutien-ime diaman-
teKarfik navssårineKarmat Sydafrika-
mut unangmigdlersinauvigsut sujug-
dlersåt. diamantimik piaiviup, pujor-
taut erKigsivigssioKatigissumik taine-
Kartartup, erKåne igdloKarfik Mirnij
agdliartorsimavoK 30.000-inik inoKa-
lerdlune. tamåniput pisussuterujug-
ssuit Sovjetunionip diamantit atorfig-
ssaKartitai sivnerdlugit.
sordlo måne erdlingnartusivingmi-
poK Sovjetunionip diamantisa angner-
ssåt, Mari ja, sulissartoK arnaK nav-
ssårtua atsiutdlugo. ujarauvoK citroni-
tut KalipauteKartOK angmalungajagtu-
mik ilusilik, kisiåne OKimåissuseKar-
tOK 106 karat-inik. tåssaniportaoK dia-
mante Valentina Teresjkova — pavu-
ngarssualiartartut atsisikumaneKarta-
Kaut — 51 karat-iussoK. krunit millio-
nit KerKe sivnerdlugit nalilerneKarsi-
mavoK. kisiåne sungineruvoK naler-
Kiutdlugo akuitsumut Gornjak-imut,
Kårusungme sulissartoK, 44 karatiu-
ssumut nalilerneKarsimassumutdlo
750.000 kruninut.
Kreml-ip KerKanut taima ilorpasig-
tigissumut pivdlune narrugtornar-
tungmat sanerKutdlugo malugitsia-
gagssauvoK ilissivigssuaK „nikanarne-
rutitaK" ujarKanik mikissunik nalingi-
naussunik imalik katitdlugit 30.000
karat-iussunik kruninigdlo 7 millioni-
— aulisariutit ningitagarssutit nu-
navtine atorneKartut agdliartuinartut
amerdliartortitdlugit inugtagssaileKi-
neK, pingårtumik avatåne aulisarner-
mik sungiussisimassunik aulajaitsu-
nigdlo inugtagssaileKineK, malungnar-
siartuinarpoK. aulisariutit angineru-
ssut pigssarsiarineKarnigssåt tamanit
ilungersuneKaraluarpoK, inugtagssa-
Kartiniarnigssåtdle iluamik encarsau-
tigineKångilaK, Nungme aulisartut ilåt
Morten Poulsen Atuagagdliutinut o-
KarpoK nangigdlunilo:
— angatdlåmik sungiusarfigssamik
pigssarsisinaugaluaruvta ajornartor-
siutau j artortut anigoriartulisagaluar-
pavut, åma aulisartungornigssamut
kajumigtut måna periarfigssaKångit-
sut periarfigssaKalisagaluarput. Nar-
ssamikatdlaravta kommunip angat-
dlatånik 1951-ime Kangerdluarssorut-
simitdlunga takussara nunavtine issu-
agagssatut piukukiartuinarpara. tai-
mane takuvara aulisariut umiarssuaK
pingasulik. tåussuma inugtaisa sava-
lingmiormiut agfait aulisartuput su-
ngiussivdluarsimassut agfaitdlo inu-
sugtuarauvdlutik aulisarnermut su-
ngiusagkat.
— åma nunavtine taimatut sungiu-
sainigssaK pissariaKartutut issigiier-
para, pujortulérKamit agdliartortunik
angatdlateKarsimavdlunga malugisi-
maKigavko aulisartunik pikorigsunik,
aulajaitsunik, pigssarsiniarneK ajor-
narsiartuinartOK. taimaingmat suju-
nersutiginiaraluarpara 20 tonsilik
landsrådip Savalingmiunit pisiarinia-
gå ningitagarssutåinartut sanåK auli-
sartungornianut sungiusaivigtut ator-
neKalerKuvdlugo, mikigaluardlune
autdlarKautåusangmat. landsrådip er-
Karsautigigunaraluarpå nangminer-
ssortumit pisiarineKåsassoK, nunavdle
sinåne aulisarnermik sungiussisima-
ssunit pikoringnerussunik inugtag-
ssarsisinåusaguvta ingmikut sungiu-
saissariaKarpugut.
— uvanga pisoKassånik kivfaKarni-
ai’tarama inusugtuarKanik inugtaKa-
lerångama påsissarpara inusugtuarKat
utoncassaunerussunit angivatdlåmik
piumavfigineKartartut. tauva sungiu-
ssisimångitsut, sulinerme malingnau-
neK sapersut ilait niuinartarput. ilini-
arfeKaraluarpat inusugtuarKat artor-
ssingineruvdlugit suliamik sungiussi-
artuårtineKartåsagaluarput. inusug-
tuarKat, atuarfingmit anerKåt, aulisa-
Kataulersut ilaisa ilitsersorneKarnertik
navérsinertut isumaKartitarpåt auli-
nik naleKartunik: diamantit Kassertut,
sungårtut Ural-init pissut icåumarig-
sutdlo pujortåumit erKigsivigssioKati-
gissumit.
Lenin tårtume KaumavoK OKalugtu-
anit unussat tusintit atauserdlo-mit.
tåssame soruna puiorneKarsimångilaK
inuit pissortaKarfisa råd-iånut suju-
lerssuissuvdlune 1920-me perKussut
atsiorsimangmago nålagauvfiup er-
dlingnartusiveKarnigssånik ujarKanut
akisunut, kultinut avdlanutdlo KaKU-
tigortunut.
czarenarnerata nalånit
kingornussaK
kiavdlunit isumaKarfigisinåungilå
pikigtitsiniartut soKaratik autdlartita-
riaKarsimassut nauk Ruslandip czare-
Karnerata nalåne ujarnat akisorpag-
ssuit 1906-ime nunanut avdlanut tuni-
neKarsimagaluartut. 1967-imilo taku-
titsissut ardlåinåtalunit czarip ilanu-
tai erdlingnartunik narrutusimaneri-
nik agssuardliutigssaKarfigingilai.
Sovjet-ime sulissartut naussorigsai-
ssutdlo nålagauvfiåne perroruterujug-
ssuvok czarip nianorutå, Jeremias
Posier-ip sanasimasså 1792-ime Ka-
tharinap niaKorusigaunigssånut. kultit
saniatigut diamanteKarpoK silissanik
4936-nik OKimåissuseKardlunilo 2858
karat-inik. erKuminerpauvoK niaKO-
rutip noKutå, aligOK rubin 398 karat-
iussoK Kinap kaisarianit pisiaK, nia-
Korut Europame kussanarnerssauvoK
nalilerneKarsimavdlunilo 8 mili. kr.
sivnerdlugit.
czarip niaKorutå avdla mingneru-
ssok åma navssågssaugaluarpoK, tåu-
nale nautsorssutigineKangfingilaK. ki-
siåne pingårtineKartarpoK czarip ku-
mukujua diamantimik 189 karat-imik
imalik 500 miil. kruningajangnik nali-
lerneKarsimassoK.
orlov-diamant ujarKat inungnik
någdliuteKartitsisimassut tOKutitsisi-
massutdlo ilagåt. Indiame gutiliat ilå-
ta issånut atorneKarsimagaluarporoK.
tåssanime navssårineKarsimavoK 1700-
gssåta autdlartilernerane rusatut sili-
neKarsimassoK 300 karat-inik OKimåi-
ssuseKardlune. nålagkat ardlåta siliti-
simavå, 1800-gssåtalo autdlartinerane
franskit såkutuisa ilånit tigdlingne-
KarsimavoK, tamatumalo kingorna
Nadir-ime nålagkap pigissarilersimav-
dlugo. kingusingnerussukut åma tig-
dlingneKarKigsimavoK, niuvertumit
armeniamiumit pisiarineKarsimavdlu-
ne Hollandimutdlo ingerdlåneKarsi-
mavdlune. tåssane grevep rusiussup
pigssarsiarisimavå Orlov-imik atig-
dlip, tåussumalo Katharina 2-mut tu-
niusimavå.
ajugaunen pivdlugo sarnarmioK
pikigtitsissutdle piumagångamik å-
ma pisinaussaKartarsimåput. tamatu-
munga takussutigssauvoK ajugauneK
pivdlugo sarKarmioK sorssungnerssuit
éipåta nånerane pilersineKarsimassoK,
diamantinit silissanit erKumitsuliaK
16 karat-iussoK, sarKarmiuliuneKarsi-
mavdlunilo Stalinimut åmalo såkutut
nålagarssuinut Sjukov-imut Vasilijev-
skij-imutdlo.
ujarKat kussanartorssuit Kångeriar-
dlugit augtitagssat sarssuassagssåu-
put. platin-it 5—7 kilussut åmalo kul-
tit ilusigdlit Katigagtutut, hestit niaKU-
isut agdlåme åma diåvulup åssinga. ta-
manit angnerssauvoK, silarssuarmilo
angnerssauvdlune kultiminikutdlag-
ssuaK 36 kilussoK 1948-me Ural-ine
navssårineKarsimassoK.
kiavdlunit OKautigisinåungilå er-
dlingnartutit tamåko tamarmiuvdlutik
nalingat KanoK agtiginersoK. oKarto-
KåinartarpoK nålagauvfiup aningau-
ssautaine navssågssaussut tamåko
ilåinaralånguarigait.
Kalåtdlit-nunane aviseKarneK
aulisariumik ilmiarfingmik
peKalernigssamik sujunersut
OKauseKartup Morten Poulsenip isumane Kalåtdlit-nunåta ra-
diuatigut sarKumiutereraluarai soKutigineKåsasoralugit mana
ilångupavut
sarnerdlo tunuinartardlugo, iliniarfiu-
ssumikaluarunik ukioKatigiårdlutik i-
luamik ilitsersorneKarnermikut pait-
sortarnerit pingitsortåsagaluarpait.
— kommunit nunavtine inutigssar-
siutit pingårnerssånik, aulisarnermik,
soKutigissaKarnerussariaKartutut issi-
gåka. nunaicarfingne avdlane pissutsit
ilisimassaKarfigingikaluarpåka, måni-
le kommunalbestyrelsimut ilaussortå-
ngorama påsivara aulisarnermut tu-
ngassunik sujunersuteKarångama sor-
dluna igpingiasutigineKartartoK. auli-
sarnermut tungassunik måne kommu-
ne soKutigingnigkaluarpoK, soKuti-
gingningnerdle angnertunerussaria-
Kartutut issigåra.
— åma atuarfiup aulisarnermut tu-
ngassunik sungiusartitsissarnigsså pi-
ssariaKartutut issigåra. agdlunaussa-
nik Kilersissarnerit Kagssuserissarne-
ritdlo ilitsersutigineKartariaKaraluar-
put. arssarneK, merssorneK il. il. aju-
ngikaluarput. åma sutdlivingnut åssi-
gingitsunut sapåtip akunikutårdlugit
méreat angnerussut påsissagssarsior-
tineKartalerput. taimailiortarneK ajo-
rissagssåungilaK, aulisarnermutdle tu-
ngassut ilautitariaKartutut issigåka,
aulisartungordlåt ardlaKartut agdlu-
naussamik Kilersinigssartigdlunit na-
lussarmåssuk.
— umiarssuårKanut nålagångorniar-
dlutik atuartartut amerdliartuinarput,
ajoraluaKaordle amerdlaKissut imåne
inutigssarsiornermut agdlagartamik
pineK sapertarmata nåmagtumik umi-
artorsimanertik agdlagartatigut ug-
pernarsautigssaKartineK ajoramiko.
Kularingilara KanoK sivisutigissumik
umiartorsimanermut ugpernarsautit
atuagårKat (søfartsbogit) erKorneru-
ssumik atorneKalisagaluartut iliniar-
fiussumik aulisariuteKaleraluarpat.
Hans Janussen.
agdl. minister Carl P. Jensen
soKutigeKaluginåsit Atuagagdliutit
sarKumersut kingugdlit, tåssa novem-
berip 23-åne 1967 sarKumersut, atuar-
péka.
malugåra hr. Eigil Heckscher såkor-
tumik såssussissoK, Atuagagdliutine
28. september 1967 sarKumersune år-
KigssuissoK Erngaardip uvavnik aper-
ssuinera pivdlugo.
tupigusutigikulugpara påsigavko hr.
Heckscher aperssuinermut tåssunga
tungatitdlugo åssigingitsunik mar-
dlungnik sangmissaKarsimassoK, tåssa
sujugdlermik OKauserisimassåkagoK
åipagssånigdlo OKauseringitsugkåka-
goK issornartorsiorsimavdlugit. sujug-
dlermut tungatitdlugo taitsiarniarpa-
ra aperssugaunerme avisiliortup aper-
ssuissup aperssorneKartututdle agtigi-
ssumik aulajangertarmago sivisumik
OKaloKatigingnerme sarKumersimassut
sut ilångunigssåt.
OKauserissavkut isumaga paitsugag-
ssåungitsumik sarKumerpoK aperssui-
nerup naggatåne mauna KagdlerKing-
niagkavne:
„Kalåtdlit-nunåne aviseKarnerup
sujunigsså inuit tamarmik sussagssa-
rivdluinarpåt. ajornartorsiutit tamåko
pivdlugit isumanik sarKumersiterini-
arta.“
minitaKarumananga ata tailårdlara
hr. Heckscher ilisarisimångitdluinari-
ga, Kalåtdlit-nunånilunit sumik suli-
aKarnera ilisimångikiga, inutigssarsi-
ortOK nangminerssortunersoK imalunit
„nålagauvfingme atorfeKarnersoK".
nålagauvfingme atorfeKarsimanigsså
ilimanarunångilaK, tåssame tungave-
Kångitdluinartumik tikuarmago ersi-
ssutigigine „erKortoK tusaruminaigi-
neKartartOK", téssåunguatsiarmåme
agdlagkamigut erssersiniagå.
agdlagardle tåuna tåssa isumanik
sarKumersiterinigssamik kajumigsåru-
tima sarKumernera sujugdleK, hr.
DIREKTE
MUSIK
IMPORT
ESBJERG MUSIK IMPORT
TORVEGADE 6 . ESBJERG
Damnarkimut tikitdlutit ajornartorsiuteKalisagaluaruvit takor-
nariauvdlutitdlunit nalornissulisagaluaruvit sågfiguk:
POK
Grønlandsk rådgivnings- og konsulentvirksomhed
St. Kannikestræde 10, København K.
angmassarpon: ataus. — tatdl. nal. 13—20. telf. BY 5160
kalåtdlinut ajornartorsiutilingnut sujunersuissarfik takornaria-
nutdlo agdlagfenarfik.
Heckscherilo agdlagpoK „sukangner-
sunik aulajangersimavdluinartunik u-
tertitagssåungitsunigdlo“ OKauseKar-
simassunga.
sunauna pivdlugo hr. Heckscherip
OKauserissåka taima påsisimagai? o-
Kauserissavne tamåna malungnarame?
ukiut 30 sivneKartut ingerdlaneråne
peKatigigfingne politikikutdlo sulini-
arnerme peKatausimavunga. ajornar-
torsiutit nangminérdlunga isumavnik
erssersitsivfiginiartarsimavåka, tama-
tumanile sanerKutingisåinarsimavara
påsissutigssat iluamérsut sumiginar-
neKånginigssåt.
åipagssånigdlo: sunauna pivdlugo
hr. Heckscher isumaKartoa Kalåtdlit-
nunåne avisérKat nåmaginartitdlui-
narivka. taimåisimagaluarpåme pissu-
tigssaKarsimanaviångikaluarpoK ta-
måko pitsaunerulernigssånut peKatau-
nigssamik kåmagtuteKarnigssavnut.
taivara måne Danmarkime årKigssut-
dluagkanik tutsuvigineKardluartunig-
dlo aviseKartugut igdloKarfigssuit a-
vatåne, suniuteKardluarsimassunik ig-
dlOKarfit tåuko nangmineK ajornar-
torsiutaisa inungnit isumaKarfigine-
Kartarnerisa tungaisigut. ilångutdlugo
taivara åma Kalåtdlit-nunåne taimåi-
toKalersinaussoK. tailara Sisimiut avi-
siat, åmale avisérKat avdlat ajornar-
torsiutinik tikuaivdluarsinåuput isu-
maliorKutigssarKigtunik, nauk naKi-
terneKartarnermikut atortorigsångika-
luardlutik, iliniarsimångitsunik suli-
ssoKaraluardlutik, ersserKigdluinartu-
migdlo isumanik sarKumersitsinigssaK
saperssautigigaluardlugo. påsiniardlu-
alårdlugitdle isumåt paitsugagssau-
ssångilaK, tåssalume pingårneK. hr.
Heckscherip avisérKanik åmut naKi-
tåussinera pinago, avKutigssaK atausi-
nauvoK téssalo avisérKat pitsångor-
sarniåsavdlugit. tåssaluna tamåna ti-
kuagkama ilagigåt.
kisalo OKautigineKartoK måna: mi-
nisterivngoK KåumarsaineK taima su-
supagitigigå...
taima eraungitsigissumik hr. Heck-
scher agdlagsinaungmat erssiutaugi-
narpoK hr. Heckscherip ilisarisimångi-
niarivne åma tåussuma uvanga KanoK
ilisarisimarKartigigånga. taimaingmat
tamåna pivdlugo akinginåsavara, pa-
sigdliutåme tamåna nungmiunit av-
dlanit suniuteKarnerussumik akine-
Karsinåusagunarmat. avdlåme ugper-
narsarsinåusagunarpåt Kåumarsagau-
nerup pitsångorsagaunigsså uvanga
KanoK pingårtitsigigiga. taimaingmat
ajungineruvoK uvanga tamåna oKau-
seKarfigingikuvko.
Carl P. Jensen.
S Den gyldne, -y
f smidige OMA margarine \
j er lige velegnet til bordbrug ^
^ og madlavning! — Sig navnet: OMA margarine! ^
I _ |
OMA margarine kultiussartalik akungnaitSordlo
nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo /
\ åssigingmik piukunarpoKl oKautigluk aten: /
\ OMA margarine! j
15