Atuagagdliutit - 04.01.1968, Síða 23

kræft-ip virus-ia amarKutut savatut
atissaligtut sarKumersmaussoK
OKaloKatigineKartoK kræft-imik misigssuissartoK, professor
Mogens Volkert
Jens Jørgen Kjærgaardimit
København (RB-special)
Fumor-ime virus-imik misigssuinermut pissortaicarfingme, tapersersorneicar-
tume fabrikiutigdlip Einar Willumsens Mindelegat-imit åmalo kræftip nungu-
sarniarneranut nuna tamåkerdlugo peKatigigfingm.it, pissortaicartume professor
dr. med Mogens Volkert-imit, sulissutiginenarput terissat aungmikut virus-ip
pilersitånik kræftigdlit katsorsarnenarnigssanut periautsit. misiligtainikut ta-
måna iluagtisinauvoK, kisiåne professor Volkertip såkortumik erssernigsarpå
periautsit atornenartut misigssuivingminak atorneKarsinaussut. taimditordle
neriutigineKarpoK angussarissat uvdlut ildne iluaKutigssaulerumårtut.
terissat sulinermut atorneicartut tu-
nitdlangnartumik toKussutigssaussu-
mik inungutsimingnit penarsimåput,
taimåitumigdlo kræftip virusianut ig-
dlersutigisinaussait tamatumuna ato-
rungnaersitausimåput. timip pisataisa
såkortoru j ugssuarmik ingmikortitar-
påt „uvanga“ ama „uvangåungitsoK"
takornartatut, sordlo åssersutigalugo
bakterissat virusitdlo inunerup inger-
dlanerane nåpitat, taimåtaoK pisåtat
sordlo tartut taimaingajagtutdlo timi-
mut ilaliuneKartut, takornartatut på-
sineKartarput. takornartat timip ake-
raisut akiorneKartarput, igdlersutau-
ssordlo tåssauvoK tunitdlagausinåu-
nginermik taissagarput. timip „uva-
nga“-tut isumanarfigissai tåssaussar-
put timip inungutsimit pigissai, tåssa
imåipoK timip nangmineK pisatai, tåu-
kunungalo tunitdlangnavérsarsinåu-
ngilagut. kisiåne ilåtigut åma virus i-
nungutsimit pigissaK „uvanga“-tut i-
sumaKarfigineKarsinauvoK, tauvalo
timip igpigineK ajorpå.
kræftip virusé inungutsimit pigissat
pivdlugit ajornartorsiutit såssuneicar-
tarput una erKarsaut tungavigalugo,
tunitdlagausinåunginermik amigaute-
Karnerup virus timimitinartarå. iler-
Kussutut pissutsit atutitdlugit tunit-
dlagausinauj ungnaernes pilersineKar-
sinauvoK akiussutigssalinikut, tåssa i-
måipoK bakterissat toicungassut ima-
lunit virus timimut isertitdlugit, iser-
tineKartunut tåukununga akiussutig-
ssaK timip pilersitarmago. kisiåne i-
nungutsimit tunitdlagterérsimassut
taimaisiorfigineK ajornarput. periaut-
sit avdlat atortariaKarput nerssut tu-
nitdlangneKarsinaujungnaersarniar-
dlugo.
professor Volkertip sulivfeKarfiane
autdluneKartut taimågdlåt tåssåuput
virusinik misigssuineK åmalo tunit-
dlangnartut kræftimik pilersitsisinau-
ssut akiorniarnerånut periausigssat.
danskit navssåvat
virusinik kræfteKalersitsisinaussu-
nik silarssuarme påsisitserKårtuput
danskit misigssuissartut Ellerman å-
ma Bang, tåuko 1908-me landbohøj-
skoleme påsingmåssuk kukukune
kræft aungmltoK tunitdlåuneKarsinau-
ssok pisåtat tangertaisigut ivsingersi-
sitigut bakterieKartutigut ivsingerne-
Karnermingne.
Ellermanip Bangivdlo navssårnera-
ta kingorna virusip kræftimut pissu-
taussarnera pivdlugo isumat avdlå-
ngorartuartarsimåput isordlermit i-
sordlermut, amerdlaKautdlo sule oitar-
tartut virus-kræft nerssutine taimåg-
dlåt navssågssaussoK. tåssame uvdloK
måna tikitdlugo Kularnaivigsumik ug-
pernarsineKarsinausimångilaK virusip
atausinauvdlunit inungne kræfteKar-
nermut pissutaunera.
isumaga maligdlugo OKatdlineK ta-
måna mérarpalukulugpoK, taima o-
KarpoK professor Mogens Volkert. pi-
ngortitanik ilisimatutut umassut a-
tautsimortutut isumaKarfigissariaKar-
pavut. pingortitanut tungassut tungå-
nit issigalugo inungne åma virus nav-
ssågssåusaoK kræftip pilersarneranut
pingårutilik. åmalume terissat, inuit
navguaitsutdlo avdléussuteKangångit-
dlat.
virus tikerårtuinauvoK
virus bakteriamit avdlauvdluinar-
poK. bakterissat nangminerssortuput
nerissagssaicarunik kiagtumikunigdlo
kinguågssiorsinaussut. virusitdle pu-
joralaussat mingnerujugssuput nang-
minerssortunatigdlo. cellep umassup
iluane taimågdlåt kinguågssiorsinåu-
put, åssigingitsorpagssuamik iluseKar-
sinaussarput, ilait Mars-imukartitau-
ssartunit tupingnarneruvdlutik, tunga-
vigssatigutdle virusit tamarmik åssi-
gérdluinarput. Kalipairarput imalunit
KåtigoKarput æggehvidestof-imik, ilor-
dliuvordlo timåt katitigaussoK kærne-
syre-nit, tåssa imåipoK stof-it cellet
nalinginaussut timåine stof-it åsser-
dluinait. cellene cellet timait piginåu-
ssutsinik kingornutagaussunik ima-
Karput, timivdlo cellet sulinere nålag-
kersugarait. virusip timå virus celle-
mut iserpat cellep timåtut nutåtut
autdlarnertugssauvoK. sordlule kuku-
kup piaråta piarKat avdlat tingmissat
inånit inangertarai virusip time pissu-
sigssamisortoK nålagkersulivigtarpå
suliailo akornusersulerdlugit.
tunitdlagtinerne nalinginaussune vi-
rusip celle pingitsailissarpå virusinik
nutånik pilersitsinigssamut cellep pi-
ngitsailissauvdlune sulisineKalerånga-
me ilåne inunine akigissariaKartarpå,
tauvalo nåparsimalersarpugut — nu-
agdlumik, polio-mik imalunit taimai-
ngajagtumik. kisiåne kræftvirus-imik
tunitdlagtinerme tamåna avdlauneru-
ssumik ingerdlasinauvoK. isumaKar-
narpoK kræftip virusé virusinit av-
dlanit „erKigsisimanerussut," taima
OKarpoK Mogens Volkert. cellep iler-
Kussutut pingorartitame ilå pingorar-
titarinartarpå tamatumunga peKatigi-
titdlugo virusiliornigssamut pingitsai-
lissaussaraluardlune. kisiåne erKigsi-
simanartoK akisoKaoK, virusip timåta
celle nutårdluinarnik piginåussuseKa-
lersitarpå, tåukulo ilagåt celle ajorsi-
ssarmat timivdlo pissusigssamisortu-
mik nåkutigdlineranut atajungnaer-
tardlune. cellet ajortut akornuteKara-
tik pilertortumigdlo kinguågssiuler-
sarput tinunermigdlo pilersitsivdlutik.
kræft inungutsimit pigissaK
tunitdlagtinerup ingerdlassarnera-
nut ingerdlautsit åssigingitsut mar-
dluk uvdlumikut ilisimavavut, taima
oKalugtuarpoK professor Volkert.
ingerdlautsip åipåne virusiliorneK
unigkiartordlune unigtarpoK, isuma-
Karnarsinauvordlo time perKigsisine-
KarsimassoK. taimåingilardle. virusip
timå cellet iluanituarpoK piginåussusi-
lo ajoKutaussut atatinarneKardlutik.
tauvalo umassune kræftenartune vi-
rusip navssågssaujungnaertamerata
tupingnartua pissutausimavoK amer-
dlasut ugperiumångituarmåssuk virus-
ip kræftimik pilersitsissarnera. virusit
torKorsimassut pivdlugit apernutit a-
jornakusortorpagssuit misigssorneKar-
put pingårtumik USA-me Sverigemilo.
månile ingerdlausen avdla kræftvi-
rusimik tunitdlagtinerme pissartoK
pingårtumik soKutigissarisimavarput.
tunitdlagtinerne tåukunane cellet inu-
neK tamåt virusiliortuartarput tama-
tumungalo peKatigititdlugo cellet av-
dlångortineKartardlutik tinupassunut
ånernartunut.
tunitdlagtitdlune nåparsimalememe
taima itune tunitdlagtisimassoK inu-
nerme piårtorujugssuarmik tunitdlag-
terérsimassarpoK, agdlåt imaica når-
tunermine. virusit navianartut anåna-
mit pissut nårtumut isersinåuput, pi-
arKatdlo inungorångamik viruserpag-
ssuanartarput perKigtussåraluardlutik.
virusit piarardlo sivisumik ajungit-
dluinartumik ingerdlassarput, ajora-
luartumigdle pissutsit Kularnaitdlui-
nartumik kræfteKalerneK nagsatari-
ssugssauvåt. tunitdlangnartunut ig-
dlersutigssat, timip bakterissanit vi-
rusinitdlo tunitdlagtinigssånut pina-
vérsitsissugssat piarKane kræftviruse-
Kardlutik inungortune sulineK ajuvig-
put. sordlume piarKat tamatumunga
igdlersorniartariaKarnertik påsingit-
dluinaråt. piarnatdle virus inungutsi-
mit pigissartik timimik pisataisa ajo-
Kusisinéungitsut ilåtut isumaKarfigi-
ssarpåt, tunitdlangnartordlo ajortoK
ingerdlatsinartarpoK cellet pissusig-
ssamisortusimagaluit avdlångortitdlu-
git kræftcellenut. taimåitordle toKU-
nigssap tungånut sivisorssusinauvoK.
taimåineranilo piaruat agdliartorsi-
nåuput piarKiulerdlutigdlo inungutsi-
mingnit angajorKåmigsutdle kræftvi-
rusimik tunitdlagtisimassunik.
misigssuissarfingme teriarpagssua-
KarpoK tamarmik kræftimik toKussug-
ssanik. suliagssap ataxatigingneranut
ilisimassaKalersimångikaluaruvta isu-
maKåsagunaraluarpugut kræft pissu-
teKartoK piginåussutsimik kingornu-
tagkamik. tamåkukua kingunerisima-
gåt isumat virusinut tungassut pivdlu-
git oKatdlitarnerit kipisuitsut, taima
OKarpoK professor Volkert.
kræftvirusimik inungutsimit tunit-
dlagtisimanerit takugssåungitsut er-
Kumiginartungitdlat. terissane kuku-
kunilo aungme kræfteicartarnerit pi-
ssuteKarsinåuput tunitdlagtisimaner-
nik, kukukunigdlo pigingnigtunut ta-
måna ajornartorsiutauvoK aningau-
ssarsiornermut tiingassoK ilungersu-
nartorujugssuaK. kukukut millionilig-
pagssuit ukiut tamaisa toKussarput tu-
nitdlagtisimanerit taima itut pissuti-
galugit. tupingnåsagaluarpoK inuit å-
ma virusinik tunitdlagauneK avKuti-
galugo aungmikut kræfteicalertåså-
ngigpata.
; .. I
Kåtigutik pårdlåutarait
kræftvirusip misigssorneKarnerane
amerdlasorpagssuit misigssuissunut
sagdloKitaissusinåuput ajornartorsior-
titsilerdlutigdlo. tåssame virus saricu-
mersinauvoK amarKutut savatut ati-
ssaligtut, taima nangigpoK professor
Volkert.
virus cellene pingortineKarångame
timå Kåtigualo ingmikut sananeKar-
tarput aitsåtdlo naggatåtigut atautsi-
mulersardlutik. celle virusit timåinik
åssigingitsunik mardlungnik tunit-
dlagtisimagpat ima pissoKarsinauvoK
virusit timaisa åssigingitsut kukussu-
nik Kåtigulersimavdlutik atissalersor-
tarfik Kimåkångamiko. pårdlåussineK
virusimut pingåruteKangångilaK. ati-
ssatik nalerKutitisinauvait, uvaguvti-
nutdle nuånertångilaK. tåssame Kag-
dlikut issikoKarsinaussarmat virusitut
navianautenångitdluinartutut, timåle
tåssauvdlune kræftip pingorfigsså a-
jortoK. virusit timaisa virusit avdlat
Kåtiguinik åtartorsinaussarnerat kræf-
virusimut ikiutauvdluinartutut ma-
lungnarsisimavortaoK. virusit navia-
nartut tamåko ilarpagssue inunerup
anorerssuinik nåpitsinigssamut igdler-
sutigssalugtorujugssuput, Kåtigue ase-
rorajugtarput. kisiåne virusip avdlap
Kåtiguanik tigdligsimagångamik nau-
ssugssaKalersarput akiusinåussuse-
Karnerussumik virusimitdlo perKau-
taussumit navianarnerujugssuarmik.
kræftip virusivdlo misigssomeKar-
nerat suliauvoK angnertorujugssuaK.
ineriartorneK pilertoKissumik inger-
dlassarpoK, isumaKarpungalo angussa-
rissagssat angnertut ilimagineKarsi-
naussut, taima OKarpoK professor Vol-
kert.
nåkarfigssat amerdlaKissut
virusinik misigssuineK tåssauginar-
poK uvdlumikut kræftimik misigssui-
nerup atautsimortitap ingmikortuisa
ilåt. ingmikortut tamarmik påsiumi-
naitsorujugssuput nåkarfigssanigdlo
ulivkårdlutik, ukiorpagssuarnilo ili-
niarKårdlune aitsåt misigssuissup ing-
mikortoKarfit ilåt sungiusimalersinau-
ssarpå. kiavdlunit tamåkivigdlugo mi-
sigssorsinåungilå, professor Volkert
ersserKigsaivoK. taimåitumik kræfti-
mik misigssuissarfiup suniarnine kig-
dlilertariaKarpå suliagssaKarfingmut-
dlo sungiusimassaminut nukine tama-
viårtitdlugit. pissortaKarfit åssigingit-
sunik ingmikut misigssugagdlit åmalo
nakorsaissarfit suleKatigingnerat pi-
ngåruteKardluinartugssauvoK kræft
akiorniardlugo sulinerup iluagtitdlu-
arnigssånut.
Topsøe-Jensen & Schrøder */$
Civilingeniører & entreprenører
BJerrlngbrove] 110 København, Rødovre
Nu kan også DE blive ejer af en
ivdlitaoK pigilersinauvat
JOHNSON
Johnson er kendt for sin store driftsikkerhed, der bringer Dem frem I al slags
vejr. Johnson dækker ethvert behov, da den findes i 21 forskellige modeller.
Johnson ilisimanexarpoK ingerdlaserigdluinarnine pivdlugo, silalo Kanor-
dlOnTt (kaluarpat ingerdlåsinauvåtit. Johnsonip pissariaxartitaussut sQtdluntt
sapingilai 21-nik åssigingitsunik modellexarame.
Reservedele og service i Grønland.
Kalåtdlit-nunane reservedelit iluarsagagssatdlo.
Skal Deres Johnson efterses eller repareres, enten i den 2-årige garanti-
periode eller senere, behøver De ikke sende motoren til Danmark. Johnson,
ved F. V. Hein A/S, har som den første oprettet egen servicestation med
reservedele og specialværktøj i Godthåb, og vore instruktionskurser vil i
år blive gentaget og udvidet.
Spørg efter Johnson hos Grønlandske Handel, vore andre forhandlere eller
direkte hos
Johnsoniutit misigssornexåsagpat iluarsarnexåsagpatdIOntt ukiune mardlung-
ne xularnavérxusigaunerata nalåne kingusingnerussumilOnit Danmarkimut
nagsiunexarnigsså pissariaxångilax. Johnsonip, F. V. Hein A/S avxutigalugo,
sujugdlerpåjuvdlune Kalåtdlit-nunåne iluarsaissarfik nangminerissane reser-
vedeligssautilik sékuligdlo NOngme pilersfsimavå, ilitsersuivdlutalo kursuse-
xartitsissarnivut ukiox månåtaox nangerxingnexåsåput agdlinexåsavdlu-
tigdlo.
Grønlandske Handelime niorxutexartuvtlnilo avdlane Johnson aperxutigiuk,
imalunit aperiuk.
F. V. HEIN A/S
BREDGADE 75 — KØBENHAVN K.
BROCHURE PA GRØNLANDSK KAN REKVIRERES.
23