Atuagagdliutit - 15.08.1968, Side 9

nugternigssaK tåssaujumårpoK
Kalåtdlit-nunåta ånautigsså
ukiune 15-ine Kalatdlit-nunane politikikut ingerdlatsineK ku-
kunerusimagunarpoK, åiKigssuissoK Erik Erngaard avisime
Politikcnime agdlagpoK:
..w. _
kingumut Kalåtdlit-nunåt kungikorsiorpoK, sorssut kungivdlo umiarssuå ti-
keråKåtårdlutik, perssuarsiortoKcirdlune erfalassulersortOKardlunilo, dssuvfdto-
Kardlune, Kavsikagtdngu.it Kinigkat sarKarmiortdrdlutik, nunanarfinguit sitdli-
mdngivigsungoK tikerårneKardlutik, kavfisutoKardlune, KitdtoKardlune auldkd-
toKardlunilo (kigsautigissdungikaluamik pingitsorneKarsindungitsumigdle).
misilivfik Kalåtdlit-nundt uvdlut 14 KasuerseratdlasaoK kingumutdlo — niu-
vertut nålagaugatdlarnerata nalånisut — erKasutenångitsut nunaKarfidtut ili-
gatdldsavdlune. kungivdle umiarssuå dungarpat samunga kangerdlup tungujor-
simåp tungdnut, inuit itilisdputdlusoK, må na pissusiussut puigoratdlagkalik
uterfigalugit.
kungikut tikerårnerat nalerKupiå-
ngikaluarpoK nuna Danmarkimit kilo-
meterinik tusintiligpålungnik unga-
sigtigissoK tåssanilo pissutsit imåinåu-
ngitsut erKartusavdlugit.
ukiut 15 ingerdlaneråne Danmark
aningaussarpagssuit pigdliutigalugit
Kalåtdlit-nunåne piorsaisimavoK su-
juaissat sumiglnarsimassait dluarsini-
arssaralugit. teknikip tungåtigut issi-
galugo igdloKarfingnik asigssuinagag-
ssåungitsunik pilersitsisimavugut a-
tortorigsåwigsunik, fabrikiliorsimavu-
gut pitsagssuarnik, nutålianik igdlu-
liorsimavugut inunermik pissaritdli-
saivfiussunik, ajungivigsunik nåpar-
simaviliorsimavugut atuarfdliordluta
nutånik avdlanigdlo sulivfeKarfilior-
dluta danskit taimåitugssaussutut issi-
gissavtinik.
ukiut tatdiimat Kångiugpata — ani-
ngaussanik akuerssissartut ilimagine-
Kartutut sumiginåisångigpata — ili-
magineKarpoK ima sujuartoKarsima-
tigisassoK Kalåtdlit-nunåt nutåliaK
iluamérsumik ingerdlasinaulisavdlu-
ne.
tamånale Kalåtdlit-nunånik påsisi-
mangnigtut akissugssaussut ardléinå-
talunit uvdlumikut ilimagingilå. Ka-
låtdlit-nunåne misilineK tåssa ajuvig-
sumik pisimavoK.
kukulugtutit
imåingikaluarpoK ilåtigut maungåi-
nartitsineKartarsimangmat, sordlo
teknikerit Sisimiune niuvertarfiliortut
puigormåssuk nunap ilua Keriuåinar-
toK åma augtorsinaussoK, taimalo ig-
dlup torKavia inardlersinauvdlune.
avdlamigdlo åma åssingajånik pisso-
KarsimavoK Ålborgime agdlagfingme
kukulugtortoKarsimangmat. tåssame
Kalåtdlit-nunåne KeKertat mardluk
napassutigut ledningindk atåssusigag-
ssat akomat ikanårdlugo nalunaer-
ssorneKarsimavoK, ilulissavdlo sujug-
dliup KeKertat pineKartut ikerasarKu-
kamigit suliat milliuninik naligdlit
nagsatareratånguarpai.
Kalåtdlit-nunåt nalautaKarfiujuar-
tugssauvoK uivssumissutigssanik nuå-
ningitsunik akisunigdlo.
ingerdlanerdliorneKarmatdle aitså-
nguaic erKartugkat pissutåungitdlat,
pissuterpiaussoK tåssa Kalåtdlit-nu-
nånik ingerdlatsineK påsinarsisimang-
mat kukunerussoK, måssa tamåna på-
sisimangnigtut ardlåinåtalunit taKa-
moriarsinausimångikaluarå.
aulisagkanik niorKutigssiorneK sag-
dliutdlugo sujuniuneKarsimavoK, ili-
simaneKarsinausimångilarme sarfat
nigdlertut Kingasåriumatut sårugdlit
Bliver udvandring den eneste redning
for disse børn? Det mener Erik Ern-
gaard og med ham en række Grøn-
landseksperter.
Kimåtikumårait Labradorip tungånut,
taimailivdlune fabrikit sulissoKångi-
ngajagtalersimavdlutik, kungikutdlu-
nit tikerångikaluarångala.
isumaKartoKarsimagaluarpoK dan-
skit angnertorssuarmik suliniarnera-
tigut kalåtdlit peKataulersineKaru-
mårtut, danskitdie sutdlerissusiat ta-
kugaluardlugo kalåtdlit unarsinarput,
åmame kalåtdlit ilikartorsimagamiko
iluaKutigingivigdlugulo, danskit inuv-
dluatårniartarnerat kaujatdlak imiår-
Katdlo puiaussat Kungasiussékåt ner-
rivingmut savssakåvdlugit.
danskit savssarsimarpatdlåt
Københavnime ingerdlatsiviup —
nauk Kalåtdlit-nunåne pissusivit tai-
ma ungasigtigigaluardlugit — åsitdle
kimigisiutigilinguarpå Kalåtdlit-nu-
nåne misilineK iluagtisassoK, kalåt-
dlitdlume pisinåungikunik peKatauju-
mångikunigdlunit danskinik taorser-
tariaKarpungoK. tamatumalo kingune-
rå Kalåtdlit-nunåmiut 40.000-ussut
nålagauvfingme atorfiligtait uvdlu-
mikut 11.000-ungmata, tåukuninga
danskit 6.000, åle sulissartut aussinar-
tartut ilångunagit!
danskit amerdlanerujartuinartut
Kitånut autdlartineKartalerput ani-
ngaussatdlo amerdlanerujartuinartu-
taoK kalåtdlinut tugtitagssångortine-
Kardlutik. kalåtdlitdle sule peKatau-
lersinausimångitdlat, månalo ilimagi-
nérupoK kalåtdlit inoKatigit ingming-
nut pugtagsinaulersinaunigssånik er-
KarsautaussarsimagaluartoK. Kalåt-
dlit-nunåt Danmarkime nangminer-
me KeKertat ardlarigpåssuk, ardlaKå-
ngitsunguit kisimik tamåna isumaku-
lutigisagaluarpåt, kisiåniliuna sordlo
naluneKångitsoK Kalåtdlit-nunåt av-
dlaulårtoK Danmarkerpiamingarnit.
Kalåtdlit-nunåne sujumukarnerme
danskit savssarsimårpatdlårnerat pi-
ssutigalugo malungniutingitsuvigsi-
måput, kalåtdlit sujumukarnermut
tungatitdlugo ingassagtajånginerussu-
mik kigsautigissagssaralue, sordlo 1-
maKa Savalingmiut erKarsautigalugit.
Danmarkime pissutsit avdlångortina-
git Kalåtdlit-nunånut nukalugtualer-
pavut — utorKatserpunga taima ag-
dlagkama, hr. landsrådsformand —
kisiåne tåssa avdlatut iliorfiigssaeru-
kunarpoK.
nugtertitsinigssaK
ajoraluartumigdle åma politikikut
ingerdlatsisimaneK kukussoK åkisig-
Danmarkimut nunasiartornigssaK mérKat
uko ånautigssatuarinerpåt? taima isu-
maKarpoK Erik Erngaard ilalerneKarpor-
dlo nunavtinik påsisimangnigtunik ar-
dlalingnit.
ssaKarunångilaK. augtitagssatigut ilu-
anårsinaunigssaK neriutigineKaraluar-
poK imaKalume ardlåne iluagtiku-
mårsimavdlune ilungersoKalunilo inu-
tigssarsiutausinaussunik avdlanik
navssårniartoKarpoK, takornariartitsi-
neK sanålugkat, KånginarneKarsinåu-
ngitsordle tåssa inuit amerdliartui-
nartut sumik såriagagssaKangårnatik
isumavdluarnarnerussumigdlo suju-
nigssaKaratik aulisariutit angnerussut
fabrikitdlo amerdlanerussut pisårine-
Karaluarpatalunit.
pissutsit årKingneKarnigssånut uv-
dlumikut kinalunit iluamérsumik su-
junersuteKarsinåungilaK, tåssame
Danmark kalåtdlit erKarsautigineru-
nagit politikikut ingerdlatsisimang-
mat, årKinigssardlo tamanit kigsauti-
ginånginerpaugaluartOK Danmarkimut
nugternigssaK imailiatdlangnerinåkut
pisinårmgilaK.
skoledirektøriusimassoK Mikael Garn
soraerningorérdlune iluagtitsinerujug-
ssuåkut Kalåtdlit-nunånut ministeri-
ngorsinausimassoK OKausingnåmik pi-
lersitsisimagaluarpoK iliniartitaunikut
sujunigssap piorsaivfigineKarnigsså-
nik, måssalo uvdlumikut iliniartitau-
neK tamanit angnermik aningaussa-
livfigineKartaraluartOK tamåna arré-
KaoK inuitdlo amerdliartornerånut
malingnausinaunane.
Kalåtdlit-nunåtale Kimånigsså må-
nåkut pissutsit erKarsautigalugit ki-
sime erKortutut OKautigineKarsinau-
vok. ukiut tamaisa kalåtdlit inusugtut
1000 sivneKartut Danmarkimut ilinia-
riartortarput. imaKa tåssa nugtertitsi-
nigssamut avdloriarneK sujugdleK,
måssa imaKa tamåna isumaginenå-
ngikaluartOK.
nangmineK aulajangisavat
kalåtdlit alianartorsiutait sarKU-
miuneKarmata imaKa ilångutariaKå-
saoK inuit atausiåkåt ingmikortuku-
tåtdlunit tamåkununga pissutineKar-
sinåungingmata. nunanime avdlane
Kalåtdlit-nunånisut itunik misilisso-
KarsimångilaK. amerikamiut åma Ala-
skap avangnåne ajornartorsiutit tai-
måitut nåpisimavait, erKarsautigiv-
dluarKåriardlugitdlo amerikamiorpa-
låvigdlutik oKarput: Kå, kujåmut
nugterniaritse nungutitaujumångi-
kuvse.
årKinigssaK eskimunut kamanåi-
nerpåK amerikamiut Kinerpåt. imaKa
åma ineriartornerup kalåtdlit taima-
tut pingitsailiumårpai, taimåisagpat-
dle tamåna pisaoK kalåtdlit nang-
mingneK aulajangineratigut.
KularnångilaK pissutigssaKarsinau-
ssok aperisavdlune danskit aggersitat
Kalåtdlit-nunåne ajornartorsiuterpag-
ssuarnik sangmissaKartut KanoK iliv-
dlutik isumavdluakånersumik pissu-
seKartarnersut.
imåikunarpoK pakatsisimassut ava-
lagtarmata aussarsiorfingnik igdlutår-
dlutik bilitårdlutigdlo. danskit Ka-
låtdlit-nunåta sujunigssånik neriug-
dluartut aggerartineKartuarput, ni-
katdlortut autdlartutdlo avdlat tiki-
sineKartaraut misilineK ingerdlater-
Kisavdlugo piumåssuseKardluartut.
taimaititdlugo kalåtdlit niaKortik
dunkimut spritimik imalingmutdlusoK
pugtitarpåt sujunigssaK isumakulung-
nartulik sujunersigssåungitsordlo ipi-
tiniardlugulusoK.
kisiånigoK tamåna taineKartariaKå-
ngitdluinarpoK tikerårneKarnerme
nagdliutorsiornermut atatitdlugo.
IRANSKE (PERSISKE) TÆPPER
v/ HENRY L. W. JENSEN
STRANDGADE 30 - KBHV. K.
TLG.ADR.: IRANCARPETS
SÆLGER UDSØGTE TÆPPER
FRA IRAN OG AFGHANISTAN
I TRANSIT, UFORTOLDET OG
AFGIFTSRET, OVER HELE
VERDEN
SKRIV OG FA ET UDVALG
UDEN FORBINDENDE
Danmark er ved at skabe et lille
Gladsaxe i Grønland, og der synes in-
gen vej tilbage.
Kalåtdlit-nunåne entagkanik iku-
atdlaissarfigssat oKaluserineKarugtu-
lerput. avisip uvdlut tamaisa santu-
mersartup Politiken-ip Kanigtukut
entartorsimavå ikuatdlaissarfilc ani-
ngaussanut tungassutigut åma nå-
magsisinaussanut tungassutigut Ka-
låtdlit-nunåne pissutsinut nalerKuso-
rinartoK. issuaivugut:
Thisted-ime ingeniørip Kai Wøldige
Schmidt-ip suliarisimavå encagkanut
inuit anitaringisåinut åma sulivfig-
ssuarnit erKagkanut kissarssut ikuat-
dlainermut atortoK isumaminigina-
ngajagdlune ingerdlassoK. kissarssut
ikuatdlaissarfik nutåliaK sujugdleK
tuniuneKarKåmerpoK — Kåumatip a-
tautsip ingerdlanerane iluagtitdluar-
tumik misiligtarneKarérsimavdlune
— Thy-me kommunenut arfineK mar-
dlungnut, tåuko atautsimordlutik er-
Kagkat pivdlugit ajornartorsiutertik
Kångersimangmåssuk 135.000 kr. mig-
ssait aningaussalissutigalugit. naler-
Kuput inup atautsip 10 krunémera-
nut. ikuatdlaissarfik taineKartartoK
Pyros uvdlormut erKagkanik 24 tons
migssiliordlugit amerdlåssusilingnik
nåmagsingnigsinåussuseKarpoK, tåssa
imåipoK nuna 12.000-inik inulik kiv-
fartusinauvdlugo.
kissarssilt Pyros ingerdlatitdlugo
akikitsuarånguvoK, ukiumut inung-
mut atautsimut taimågdlåt 1,50 kr.
tamatumungalo pissutaussut ilagåt
aula j angersimassunik inugtaKartine-
KartariaKånginame. punik erKagkanik
imalingnik angatdlåssissartup åtatau-
ssaK tuginardlugo Kulåne Kissugtui-
vik angmarsinauvå ikuatdlaissarfing-
Danmarkime pissutsit Kalåtdlit-nunånut
nuniarneKalerput, avdlamigdlo måna av-
KutigssaerukunarpoK.
me 20 meterinik portussusilingme er-
Kagkatdlo ikumatitsivingmut kuiv-
dlugit, åtataussardlo avdla tuginar-
dlugo ikuatdlaissarfia uliatortoK aut-
dlartisinauvdlugo. erKaissartup Ka-
mutit upikartartut ikiortigalugit ar-
ssat ikuatdlaissarfiup narKanitut pér-
sinauvai pujoralagteringinigssåt pi-
ssutigalugo portorneKarsimassut. pu-
juliornera angnikingårmat ikuatdlai-
ssarfik akornutaungitsumik inoxar-
fiup k anigtuanut inigssineKarsinau-
vok. ikuatdlaissarneK 1000 gradinik
kissarssuseKartarpoK ajungitdluinar-
dlunilo. kissarssutip uvsigsardluagau-
ssup sut tamaisa sapingilai, agdlåt
portutikut plastioiussut nautsiving-
nitdlo erKagagssat.
ingeniør Kai W. Schmit navsuiai-
vok sutdlivit Tysklandime, Sverige-
me Finlandimilo manåkut isumaKa-
tigingniuteKarfigineKartut nunane
tåukunane ingmikut akuerssissute-
Kardlune taima itunik kissarssusior-
nigssaK pivdlugo. ukiune tugdleme
siaruangåtsiarnigssai ilimagineKarput.
tåssåuput Kalftt-
dlit-nunSne reje-
nut tcalorssuit a-
tomeKamerssait.
TRAWL
Den kongelige grønlandske
Handelime piånerpåmik pisia-
rineKarsinéuput.
SKAGEN • TELE 41477 • ETABI. 1879
ikuatdlaissarfik iluarsar-
tutdluagau akikitsordlo
Thy-me kommunenit arfineK mardlungnit atorneKaratdlartoK
FLYTNING til og fra GRØNLAND
Brdr. Rosendahl
Islands Brygge 81-83
København S. Telex 9543
Telf. (01) 27 As. 4301
Tlg.adr. Flytterosendahl
- det gamle firma
Specialister i flytning
til og fra GRØNLAND
Opbevaring
Adresser Deres gods til vort firma - for god service
BESKYT DEM —
Brug kun
ABIS kondomer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Danmarks bedste.
Forlang blot 3 stk.
grøn eller guld
med isbjørnen.
Illngnut uvgOllgsslor-
navérsimlarlt —
ABISip pOjutai kisisa
atortåkiL
pbrtat tamarmik Kav
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersfltitaK arput.
Danmarkime pitsauner-
påt.
pisiniarångavit oxåinar-
tdsautit „nanortalingnik
pingasunik —
Korsungnik imalunft
sungdrtunik*.
9