Atuagagdliutit - 06.02.1969, Blaðsíða 23

OKaluinarmkut mumisitsincK
Cubame mumisitsinermit ukiut Kulingorneråne inuneK mumi-
sitsinerup sujornanmgarnit avdlauneronissoK — oKauserpag-
ssuitdle pissutsinigdlo nutangortiterinerit atomeKartut
Per Nyholmimit
København (RB-special)
Cubame mumisitsineic unigtineKåsagaluarpoK Fidel Castro nivdlernek aju-
leraluarpat, Kulartut taima ouartarput mumisitsinerup autdlarnerneKarne-
ranit ukiut Kulingortorsiordlugit ukiortåp kinguningua Kerærtame tamarme
såkutoKatigit ingerdlaortartitdlugit, nagdliutorsiorneKartartitdlugo KUtdler-
saussutdlo inugtaussunit tamanit nersorniarneKartitdlugit.
Fidel nipiuvoK, Raul Karasauvdlu-
ne- Katångutigit Castromik naggatig-
^lit Cubamingikaluarpata KeKertaK
kommunistiunaviångikaluarpoK, ku-
iartut OKartarput.
Cuba kommunistit mana ingerdlat-
sissausiåtut ingerdlåneKångilaK. Cuba
socialistit, angisunik kussanartunigdlo
anguniagaKartut kisalo mumisitsiniat
nunagåt. Cubap Sovjetunione akior-
ssarå, akiunera Amerikame nålagauv-
feKatigingnut, Cubamik nunasiaKar-
simagaluartumut, ukiune ardlalingne
akiuneranut erKainardlune. amerika-
naiut såkutue akigssarsiaKartitat 1961-
lme mumisitsineKarmat akiukaluarput
ajorssardlutigdle, amerikamiutdlo sor-
ssutaisa 1962-ime raketit ajornartor-
siutaunerisa kingornale Cuba ungu-
ssarisimalerpåt, taimailiorneK Cuba-
mut aningaussarsiornikut ajOKutaoKa-
lune.
Fidel OKatdlorigsorujugssuvoK. uv-
dlup unuavdlunit agfånik sivisutigi-
ssumik OKalugkaluarångamilunit tu-
sarnårti-ne tusintiligpagssussut pisa-
ngatituartarpai. OKalutdlandgsut cu-
bamiut nuånarissarait, Fidelile nuå-
narissorujugssuvåt — Fidelilo mumi-
sitsiniartungmat åma cubamiut mu-
roisitsiniartuput. Raul Castro, Katå-
hguminut Cubame Kutdlersaussumut
iugdlerssortussoK, KaKutiguinaK OKa-
iugtarpoK, Katångume OKalugtarnera-
tut sivisutigissumik oKalungisåinar-
dlune. taimaingmat Kulartut taissaler-
simavåt „mumisitsinerup Karaså“nik,
nauk Fidel inusugtunermine jesuiti-
nlnerminit ministerpraesidentitut a-
torfeKalernine tikitdlugo ilisimassag-
ssat tungaisigut pikorigsorujugssusi-
magaluartoK. silagssorigsorssugame i-
natsisileritutut iliniarsimavoK, magga-
*ågut nunane Amerikame Kiterdler-
me kujatdlermilo nunanit avdlanit ta-
manit angumaneKarRajångitsumik „i-
luarsaerKigfigalugo".
Cubame pissutsit Kulamartuligtut
issigisavdlugit somguname pissutig-
ssaKarpoK. nunat pisut aulajaitsumig-
dlo ingerdlåneKartut pingitsorsinåu-
ngisamigsut issigissaisa ilarpagssue
Cubame amigautigineicarput, ukiunilo
aggersune anguniagagssatut nålag-
kersuissunit taineKarsimångitdlat. i-
'nuit atausiékåt nålagkersuinlkut, i-
nugtut atuganarnikut aningaussarsi-
ornikutdlo kivlåungissuseKångitdlat,
kivfåunglssuseKarneK inugtaussut ta-
maisa issigalugit mumisitsissutdlo nå-
kutigdlissoralugit atortineKarmat. av-
dlatut isumagdlit parnaerussaussar-
tut amerdlasujuput, tusintiligpagssuit
USA-mut Kimåsimåput, inuit nang-
minérdlutik iluanårniartarfiåne inu-
j umanerugamik.
inuk nutåK
Cubamime pissutsit avdlauvdlui-
narput, iluaKutigssat nålagauvfiup i-
nugtaussunut avguartarmagit. ukiut
Kulit matuma sujornat tikitdlugo i-
nugtaussut nalusimavåt nålagauvfik
tunissutigssaKarnersoK. sut tamarmik
Cubame akeKångitsumik pineKarsi-
naulerumårput, aningaussatdle ato-
rungnaersineKåsångitdlat. Fidel Cas-
trop inugtaussut nutåmik årKigssussi-
viginåsångilai, inugdle nutåK piler-
siniagssamårpå piumatujungitsoK, su-
julerssoruminartoK, aningaussarsini-
narane inoKatiminik ikiuiumatoK.
Kimåssut amerdlanerit tassåuput
mumisitsineKångikatdlarmat aningau-
ssarsiornerme iluanåruteKartartut
USA-mutdlo atåssuteKarnerussut. Ki-
måssut tåssåuput issertortumik akiu-
tut igdloKarfit pingårnerssånut Hava-
namut isångmata ånaissagssagdlit. i-
ssertordlutik akiutut Havanamut pi-
nerat nalunaerautap akunerinik ar-
dlaKéngitsunguanik sujorKutdlugo
Fulgencio Batista, ukiorpagssuarne
Cubame kisermåussivdlune perKarné-
Kalunilo nålagkersuissussoK, akiu-
kungnaerpoK tingmissartordlo ani-
ngausserivigssup kultiutainik augtita-
nik usilersorujugssuariardlugo useKa-
ngårame KangåtångitsungajagtoK i-
lauvfigalugo autdlarpoK.
Cubame uningåinartunut nålagker-
suinikut, inugtut atugaKarnikut ani-
ngaussarsiornikutdlo kivfåungissuse-
KarneK atugarisimångisåinaramiko.
tåukununga pingåruteKartoK tåssa i-
nuiaKatigit piorsaivigineKarnerat. ta-
matuma nagsataisa ilagait inersima-
ssut mérKatdlo akeKångitsumik atuar-
tineKamerat, akeKångitsumik nakor-
sanit ikiorneKartarneK, akeKångitsu-
mik nakorsautinik pissarneK, pingit-
sorane suliagssaKartitauneK, sulissar-
tut igdlersorneKamerat pitsaussunig-
dlo nerissaKarneK.
UNESCO, inuiaKatigit peKatigit a-
tuartitaunermut, ilisimatusamermut
kulturimutdlo ingmikortortaKarfiat,
Kangale nalunaerpoK Cuba Amerika-
me Kiterdlerme kujatdlermilo nåla-
gauvfingnit kisimivigdlune atuarsi-
naunatigdlo agdlagsinåungitsunik nå-
magtuivfigssaujungnaersimassoK. u-
kiut Kulit ingerdlanerinåne angussaK
nersortariaKartoK.
angussat angnertokissut
nunatdle ineriartortunut pingårute-
KarnerpåK — nunalerineK — najorKU-
taralugo Cubame mumisitsinerup Ka-
noK suniuteKarsimanera misigssorta-
riaKarpoK. Amerikame kujatdlerme
nålagauvfit nautsorssutigåt 1962-imit
1985-imut nuna katitdlugit 3,5 millio-
ner hektarinik angnertussusilik, ukiu-
mut 150.000 hektarit sivnerdlugit ang-
nertussusilik, kugssiatigut imerteme-
Kalerdlune nautitsiviussalerumårtoK.
nuna taimailiordlugo Cubame 1968—
69-ime nautitsiviussalersugssaK 325.000
hektarinik angnertussuseKarpoK. A-
merikame kujatdlerme nålagauvfit
nautsorssutigåt 1962-imit 1985-imut
nuna månamut nautitsivigineKarneK
ajoraluartoK 35 millioner hektarinik
angnertussusilik — ukiumut 1,5 mil-
liorner hektarinik angnertussusilik —
nautitsivigissalerumårdlugo. Cubap
1967-ime nautitsivigissaligå 300.000
hektarinik angnertussuseKarpoK. nu-
nauteKarnikut Cubap sujuartuneranut
ugpernarsautitut ersserKingnerpauvoK
naggorigsåumik atuinera. Amerikame
kujatdlerme nålagauvfit nautsorssu-
tigåt naggorigsaut to millioner tons
1975-ime atorumårdlugo, naggorigsaut
sujorna Cubap atugå 500.000 tonsinik
angnertussuseKarpoK.
kinguårit mardluk inuneråne ame-
rikamiunit „igdlersorneKardlutik" nu-
nasiarineKartutut ingerdlåneKarnerme
kingorna Cubap KaKiniarssarinerane
inugtaussut angnertorujugssuarmik a-
kiliuteKarput, erKartorneKartartutut-
dle ingassagtigingitsumik. ilumorpoK
igdlut Kalipautait ilåtigut katagarma-
ta, bilit Amerikamérsut pisoKauner-
mit aserortuarmata, issartagkat nia-
Korigsautit, whisky, maskinat cement-
ilo pineK ajornaKingmata. tamatumu-
nga pissutauvoK amerikamiut sorssu-
taisa Cubamik ungussisimanerat. Cu-
bap ineriartorneranik kigailårtitsi-
ssok — amerikamiutdlo sujunertari-
ssåt uniordluinardlugo — Cubap Sov-
jetunionimit ikiortariaKarneranik pi-
lersitsissoK.
åma ilumorpoK angutit arnatdlo
10.000 atortitartut Havaname takug-
ssaujungnaersimangmata. sutorniar-
tarfit unuame angmassartut tamar-
mik matuneKarsimåput, Havanavdlo
sikåve tusåmassaoKissut pisiagssau-
jungnaersimavdlutik. tamåko takor-
narianit ukiut tamaisa amerdlasor-
pagssuvdlutik Havanamut pissartu-
nit nunane kommunistiungitsune su-
torniartarfingnut unuame angmassar-
tunut ornigarneKarnerpaussartunut i-
sertartunit maKaissineKartarput. cu-
bamiut nangmingneK maKaississutut
OKautigineK ajornaKaut, akigssaKångi-
namik sutorniartarfingnut nuånåriar-
neK ajoramik, issigingnårtuginartar-
dlutik sulissuginartardlutigdlo.
ilerKoringniarneK
Cubame mumisitsineKarnerata ki-
ngorna USA-p sujunertarissame aker-
dlianik angussaKarnera tupingnaralu-
artoK sule tupingnarneruvoK Sovjet-
unione sule såkortunerussumik taima-
tut misigissaKarmat. Cubame ani-
ngaussarsiornikut ingerdlatsineK a-
jomartorsiorfioKissoK ikiorserniardlu-
go uvdlut tamaisa én million dollarsit
rusit pissortaisa ikiutigissarpait, ta-
matumungale peKatigititdlugo Castro-
mit, ikiortainit Cubamilo avisinit na-
vérneKartuamertik avdlatut ajornar-
tumik akinavérsårtariaKarpåt. Cuba
ilerKorigdluinamiartoK amigartorute-
Kartaraluardlune Vietnamime kujat-
dlerme Koreamilo avangnardlerme
„Katångutinut sorssugtunut" tunissu-
teKarumaneruvoK, sivneKartorutiminit
nunanut pisånut tunissaKarumångine-
ruvdlune. Cubamitdlo rusit pissortait
issomartorsiorneKartuarput nutångor-
titeriniarnere aningaussaligssuamig-
dlo atautsimut ingerdlatseKateKarni-
arnere pissutigalugit.
Castro issorissarpagssuaKarpoK. i-
nusugtut takisunik nujagdlit akåri-
ngitdluinarpai pitdlameKartitardlu-
gitdlo. rusit Europavdlo kangia’tungå-
ne najugagdlit avdlat nålagauniarne-
rat asigssugarå, aningaussat, piuma-
tussuseK „mumisitsinianutdlo akerdli-
ussut kungassut" åmut issigissaralu-
git. uvdlune måkunane akåringitdlu-
agarai atuagkiortut „ingassagtajåri-
ssut“, timerssortartutdle, filmiliortar-
tut, encumitsuliomikut misiligtaissut
pingårtumigdlo balletertartut, pikore-
Kissumit Alcia Alonsomit sujulerssor-
neKardlutik USA-me Europamilo bal-
letertartunit pikoringnerpånit inorne-
rungitsut, arssutarai.
asanerpausså tåssa Cuba, Cuba piv-
dlugo sorssorKårpoK 1952-ime, Mon-
cadap såkutoKarfia Santiago de Cu-
bamitoK såssukaluaramiuk, iluagtitsi-
ngitsordlunile. mumisitsissuvoK, isu-
målo kisalo ingerdlatsinera avdlå-
ngornaviångilaK oKalugsinautitdlugo
isumagssarsisitsisinautitdlugulo —
mumisitsinerme anguniagagssanik i-
nugtaminut kivdligtiassunut ugpiler-
sitsisinautitdlugo.

beskyt dem — llingnuf uvgOtlgsslor- navérsårnlarll —
Brug kun ABISip påjutai kisisa
ABIS kondomer. atortåkit.
I hver pakke indlagt portat tamarmik Kav dlunåtut kalåtdlisutdlo
vejledning på dansk og ilitserså ti taK arput.
grønlandsk. Danmarks bedste. Danmarkime pitsauner- påt.

V-«'
Grønlands- pisiniarångavit oKåinar-
Forlang blot 3 stk. pakning tåsautit „nanortalingnik pingasunik —
grøn eller guld fine tynde Korsungnik imalunit
med isbjørnen. uden reservoir sungdrtunik".

*1
t
koral

1 APPELSIN

kora.1
er kildefrisk
Der er 10 forskellige slags kildefriske
KORAL: appelsin, appelsin sukkerfri,
kaempeappelsin, citron, ananas, grape
tonic, sport, rød, cola og apollinaris.
koral
puilassututdle
imeruernartigaoK
KORAL-it puilassututdle imeruernarti-
gissut pineKarsinåuput åssigTngitsutut
Kulisut: appelsin, appelsin sukoKångit-
sok, appelsin angisåK, citron, ananas,
grape tonic, sport, augpilassoK, cola
åma apollinaris.
12 M - 12 M STATIONCAR - 12M VAN - 17 M - 17 M STATIONCAR - 20 M - TRANSIT KASSEVOGN - TRANSIT LADVOGN - TRANSIT BUS
FORD
-h)CAKIIADAM
De får den bedste betjening
og De får det største udvalg
i person- vare- og lastvogne
når De handler Ford med
Scaniadam.
Skriv efter brochuremateri-
ale og priser, og De vil få
omgående svar. Referer ven-
ligst til vor repræsentant
Kurt Molge.
Vi sælger gerne med 35% i
udbetaling og restsum over
18 måneder.
AN I ADAM
H. C. Andersens Boulevard 18
1 553 København V.
Telegramadresse: Scaniadam
ESCORT - ESCORT STATIONCAR - ESCORT VAN - CORTINA - CORTINA STATIONCAR - SAMT FORDS STORE LASTVOGNSPROGRAM
23