Atuagagdliutit - 24.07.1969, Blaðsíða 15

atuartartut
agdlagait
nauk oxautsit umatip pé
kalåtdlit OKausisa sujunigssånik
OKatdlinermut tungatitdlugo radi-
ume tusagagssiortoK Niels Høj-
lund agdlag-poK avisime „Kriste-
ligt DagbladeV'ime:
universitetime lektoriussoK Mogens
■“Oserup sapIsimaKaOK avisime Poli-
tikenirne agdlautigissaKardlune suju-
nersuteKarame kalatdlit OKausisa
rnaungåinarnigssåt sitdlimavfigissari-
aKalersoK, taimaingmatdlo pugtangni-
arr»igssåt asule ilungersutigissaeriae-
rutoK.
sapiserneruvoK taima agdlåsavdlu-
ne- Kularnångilardle avdlat OKarumå-
sassut taima isumaKarneK ajordlui-
nartoK Boserupilo asigssorumåsagåt,
Piassa Grundtvigip nunåningånérsuv-
dlune taima erKarsarsinaungmat. o-
KarumassoKåsaoK tamåna nagdlersuti-
lerPigssap akigisagpago ajungineru-
SS°K nagdlersutilingitdluinaråine, Bo-
serupiio nipanginartariaKartoK.
tamånale taimåinaK KångerneKarsi-
nåungiiaK. måne radiukut autdlakåtit-
■Slnerme Boserupip erKarsåune itisiler-
Pa> nalunaerdlunilo soruname kalåt-
dl*t nangmingneK aperKut taima ajor-
nakusortigissoK aulajangivfigissaria-
Karåt. taimatutdle OKartoKaraluartoK
akornutigssaKarsimanaviångilaK åma
Kavdlunåp isumå tusartisavdlugo. isu-
rnaK erssersineKartugssaK ajorniutau-
SinångilaK sujunertaKardlunile OKat-
“tinigssamik, kikut tamarmik OKatdli-
igdlume imiortarneK
imigagssap atorneKarnerujugssua
mana nunavta inuinit påsineKalerpoK,
Pmgårtumigdlo tamatumuna suniute-
KarsimavoK marts Kåumat nunarput
amåkerdlugo suliniarsimaneK. kisiå-
imigagssamik atuineK kigait-
^angnaviångilaK igdlume imiortar-
neK inerterKutaulersinago.
nunavtine igdloKarférKane mérar-
PagssuaKarpoK igdlume imiortarneK
Pivdlugo ajornartorsiuteKartunik, a-
Haale sule igdloKarfingne atugaoKaoK
‘Sdlume imiortarneK.
nunavta landsrådia imigagssamik
atornerdluinerup årKingniarneKarne-
^ane angussaKarsinåungilaK ilaussor-
tat
Pissugssauvfigtik påsisinåunging-
rnassuk, atautsiminerime kingugdlit
akutipåt ilaussortat isumamik aula-
Jaitsumik pigissaKångitsut.
Jgdlume imiortarneK inerterKutigi-
nekångingmat pissutautineKarpoK i-
nuit imiortalersinaunerat agdlåt na-
tnanarsinaussunik. taimak oKalugtar-
ut erKarsautigineK ajorpåt mérar-
Pagssuit inusugtorpagssuitdlo igdlume
lrniortarnermit erKugausimangmata.
nunavtinime angerdlarsimavfigpag-
iiSUaKarpoK boligstøttip imerniartar-
‘Ptainik taissariaKartunik igdlume i-
rniortarneK pissutigalugo. angerdlar-
Slmavfit taiméitut pivdluamartumik
suiunigssaKångitdlat.
irniugkap imiårarpagssuit naligi-
SsarPai, nåpartamilo angisume literer-
Pagssussardlutik. igdlume imiartuto-
Karnerane unuarornerane mérKat er-
kigsivdlutik sinilerfiåne perugdlulior-
°KalersinaussarpoK taimalo mérKat
PPagtineKartardlutik imaKa KaKugu-
P^Pt akornutigssarsivdlutik.
erKaimassariaKarportaoK igdloKar-
erkane inusugtuararpagssuarnit i-
111 laK atorneKartarmat erKiingitsulior-
n_erinik ajunårnermigdlo kinguneKar-
Slnaussardlune.
rPérarpagssuit inusugtuararpagssuit-
ikiorserneKarsinaugaluarput ig-
nlume imiortarneK inerterKutaulera-
Iuarpat.
Sem Dorph,
Nanortalik.
dlugit, ingerdlåneKåsagune. erKaeriar-
siuk mardlungnik OKauseKarneK ka-
låtdlimut kimutdlunit iliniarniartu-
mut kinguarsautautigissartOK, mar-
dlungnigdlo OKauseKarneK pissutiga-
lugo påsinerdluinerit KanoK amerdla-
tigissut pissartut. aperKutaulerpoK
mardlungnik OKauseKarneK pissariu-
lugsinångila? mardlungnik oKauseKå-
sagåine kulture kåtutoK pigiliuneKar-
sinaunerpa?
imalunit ukiut Kulit 20-itdlunit Kå-
ngiupata påsilerumårnerparput asu-
lerssuaK tamaviårsimavdluta mar-
dlungnik oKauseKalernigssaiK anguni-
ardlugo?
tamåna Kavdlunåp kiavdlunit akisi-
nåungilå. Kavdlunåt Kalåtdlit-nunå-
nitut tamarmik OKautsinik ajomar-
torsiut misigisimaKåt, åmame tåuko!
kiavdlunit kigsautigingilå kalåtdlit
måna inersimassussut OKautsisik ånai-
sagait. mérKatdle inusugtutdlo mar-
dlungnik oKauseKartiniagaussut ing-
mikut inuiåussuseK igdlersorniardlu-
go, tåukume KanoK pisåpat? påsissa-
riaKarnerpalunit åma inuiåussuseK å-
naissariaKartoK sujunigssaK pugtavfi-
gisinaujumavdlugo? ila pigdliutigssaK
angnertOKaoK. pitsaunerusanerpale
tamåna sagdlutigisagåine nipangiuti-
nåsagåi-nilunit?
Boserupiuna KutsavigissariaKartOK
avdlat isuvssualutigissåt Kunusuitdlu-
ne suaortautigisinausimagamiuk.
Niels Højlund.
sigissåt kiavdlumtdle politikikut ag-
lusavaiugo merserissa pivaiugo.
ilumorpoK inungutsmie OKautsit u-
matip pigmgmagu, suiuo ilumorpoK
»nuiait Kinaussuseruk ånatssarmassuK
oKautsistK anatgangamikik. mname
taima sorKusaitsigisinauva kaiatani
muiait tOKumut eiKarttitisavuiugu,
soraiume boseiup taimailiorunanuK.
Kisianne taimamungilaK. tamaiumi-
ngame KigsauteKarnerminiK sarKU-
mersitsinguaK piviussumigale tunga-
veKardlune erssersiniåinarpå KanoK
pissoKaralugtualernera. ineriartorne-
rup nagsatarissanik sujumut pissug-
ssat Kanordlunit ilioraiuaråine avdlå-
ngortineKarsinåungitsut encartuinar-
pai. månåkume pissut takutipåt Bose-
rup asule OKalungitsoK.
åssersut sujugdleK: mérKat sujunig-
ssame kalåtdiisut iliniarsinåuput aitsat
nåmagtunik kalåtdiinik iliniartitsi-
ssugssaKarpat. uvdlumikut kalåtdlit
iliniartitsissut 200-uput Kavdlunåtdlo
600. ,1971-ime Kavdlunåt iliniartitsi-
ssut 800-ngorsimåsåput kalåtdlitdle
sule 200-usavdlutik. ukioK måna ka-
låtdlit seminariane sisamat inerput i-
liniartitsissut. 1970-ime åma sisamat
inisåput, 1971-imile inertugssaKångi-
laK. ukiune tugdliussugssane amerdla-
nerussut inertarnigssåt neriutigine-
KarpoK, tåukule amigåsåputdlunit ajo-
Kit utorKarmut tunuarartut taorsisav-
dlugit. iliniartitsissutdlunit ikiortig-
ssåinik atuartitsissalernigssaK tama-
viåruneKaraluarpat KulåkértariaKå-
ngilaK kalåtdlit nåmagtut taimatut i-
liniarumanigssåt, tåssa kalåtdlisorne-
rinarmik atuartitsissugssatut. ukiuni-
me ardlaKartune ajornardluinanga-
jagsimavoK kalåtdlit iliniartitsissut
nunaKarfingne atorfinigtinigssåt.
avdlalo åma nalivtine malungniusi-
masso«: imailersimavoK kalåtdlit ila-
Kutarit nuimassut ardlagdlit, sarKu-
missumik kalåtdlit OKausinik igdler-
suivdluaraluartut, Kitornatik ingming-
ne KavdlunåtuinaK oKalutalersimang-
matigik. mérKat tamåko kalåtdiisut a-
tuarfingme iliniartineKarnigssåt a-
ngajorKåvisa pingårtitarpåt, ilimanå-
ngilardle kalåtdiisut ilikangårnigssåt.
åssiginarpåme uvagut avdlat atuar-
fingme avdlanertat OKausinik ilinia-
rångavta OKautsivtitutdle pigiliuterKa-
jarsinaunagit. tauvame sumilerpat i-
nungutsime OKautsit umatip pé? ka-
låtdlit ilaKutarit taimatut perorsaissut
eKissuneKåsåpat?
någga, tåssame påsisimavåt Bose-
rupip oKautigisså: mérKatik iliniarti-
taunikut Danmarkime avdlanut nag-
dlersusinauniåsagpata imalunit ki-
ngorna Kalåtdlit-nunåne tiguniåsag-
patigik pikorigsarsimassut suliari-
ssartagait avdlatut ajornartumik
Kavdlunåtut ilikavigsimassariaKartut,
tåssa Kavdlunåt oKausé ilitsorKussa-
migsut atorsinaulersimåsavdlugit.
åssersutit pingajuat: KanoK ilivdlu-
tik OKautsit atasinåupat OKautsit tåu-
ko atordlugit taigdliortOKångigpat a-
tuagkiortoKångigpatdlo, taimalo erKU-
mitsuliorneK avKutigalugo nutangor-
sarneKartuångikunik? naungme kalåt-
dlit taigdliait erKumitsuliaitdlo, ukiu-
ne måkunane ikårsårfiussune? ukiu-
me ardlagdlit avdlortardlugit kalåt-
diisut atuagkiortOKartaraluarpoK atu-
agkianigdlo kalåtdiisut nugtigausso-
Kartardlune, tamånale taineKarsinau-
gunångilaK kalåtdlit OKausisa nutå-
ngorsagaunerånik. tamåna misigisi-
mavatdlångilarput Kalåtdlit-nunåta
Radiuane. OKautsit nutångorsagaune-
rat sukume åma piumårpa radiukut
sarKumingikune?
ilångutdlugule åma erKarsautigeri-
arsiuk iliniartitauneK KanoK kinguar-
sagautigisassoK OKautsit, mardluk ing-
mingnut taima åssigingitsigissut ator-
agdlagkat angmassut
hr. Mogens Boserup!
nuånårutigåra uvagut kalåtdlit su-
junigssavtinik pingårtitsissutut ilåne
nueriartaravit, taimatutdlo nuånerpoK
Kavdlunånut naligigsitaunigssarput
nunap inatsisaine tungaviussune ag-
dlarérsimagaluardlune atortineKångit-
sok pingårtikagko. tamåname angu-
niardlugo uvagut kalåtdlit ilungersu-
teKaraluaKaugut. taimåitordle OKarfi-
givdluåinåsavavkit tamåna anguju-
måinardlugo ingmikut inuiagtut ili-
sarnautivut — OKautsivut — pigdliu-
tigerusungitdluinarivut. inuiaKatiging-
ne OKautsit ånaineKarpata inuiagtut
ingmikut misigissuseK ånaineKåsaoK.
inuiait tungavigssaerutisåput, ingmi-
kut inuiagtut ingmut tutsuvigineK, ta-
tigineK avdlatdlo inuiåussutsip er-
dlingnartutai ånaineKåsåput. uvagut
taimailiorniångilagut.
ukiut åssigingitsunik nagsataKartut
nunavtine avdlångorartuarsimåput. i-
nuiait tåssane najugagdlit inuneK å-
tåniardlugo imåinåungitsunik sorssu-
gagssaKartarsimåput. inuiait avdla-
nertat uvavtitut kalåtdiisut OKalu-
ngitsut nikatdlordlutik sapillnartarsi-
måput nunguinartarsimavdlutigdlo. u-
vagutdle OKautsivut atordlugit — eri-
narssornikutaoK — anersåK imåinaK
napineKarsinåungitsoK ånautigisima-
varput, tamdnalo nanginiarparput. o-
Kautsivut asangågkavut sujunigssame
piginiardlugit sorssungnivta saniatigut
inuiait avdlanertat ouausé iliniamiar-
pavut. ugperivdluinarparput tamatu-
munåkut åma ima angussaKartigiu-
mårtugut OKautsivut naligigsitauler-
nigssåinaK ipivdlugo pigdliutigingika-
luardlugit nunarssup ilåne sumilunit
inuiait avdlat ingmikut inuiåussutsi-
mingnik pingårtitsissut peroruteKar-
tutdlo saniåne nikorfasinaulerumårtu-
gut igtoruteKarnata tåukunatutdlo i-
ssigineKardluta.
naggatåtigut taigdlamineK una ing-
mikut inuvdluarKUSsutigåra:
V. NIELSEN’s
STENHUGGERI
ujaragtagssiortarfik
Vestre Kirkegårdsalle 28 -
Kbhvn. SV. — Danmark.
URE URE URE
HERREUR nr. 72, vandtæt, stødsik-
kert, 17 stene. Et tint og stærkt ur,
m. en pæn skive. I stål .. kr. 134,—
Samme ur i gulddouble .. kr. 139,—
Automatisk herreur, nr. 74, vand-
tæt, stødsikkert, med dato. Stål el-
ler gulddouble kasse .... kr. 188,—
DAMEUR nr. 83, stødsikkert, 17
sten gulddouble, m. rem. Et smukt
og tydeligt ur ..... kr. 142,—
Samme ur med gulddoublelænke i
murstensmønster .... kr. 178,—
URREPARATIONER
Urreparationer godt og hurtigt, de
bliver afsendt senest 1 uge efter
modtagelsen.
URMAGER SVEND BILDE
Købmagergade 23, København K.
Postnr. 1150 . Telefon (01) 11 45 53
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
nalungilara avdlatut saperdlunga
nalungilara avdlanivkajauvdlunga
inugtut avdlatut issikoKardlunga
tamåna kångusutigingingårpara.
inuiait kalåtdlit ilagånga,
sujulima issikuat pigåra.
kinaussungame tåutuma ulérpå.
nalungilara nikagineKardlunga
kalåtdiisut OKaluartuarama
tamånale soKUtigingingårpara,
siulima nipait nangisagivka
nalungeKåra umatisagivka
nunavne atatituåsagivka.
nalungilara avdlatut saperdlunga
nuname tåssane inusimavdlunga
kalåtdiisut nunavne OKalugkama.
inuiaitdlo avdlat påsilinga,
nunavne ikama atusagivka,
OKautsit avdlat kivfarisagivka.
Villads Villadsen.
nikingassut angeKaoK
nunavtine kalåtdlit Kavdlunåtdlo a-
kornåne akigssarsiat tungaisigut niki-
ngåssut angeKaoK, mikingitsumik nå-
pertuivdluångitsuliornertut issigissa-
riaKardlune. sordlo åssersutitut måna
taisinauvara:
kalåleK KarmaissoK Danmarkime i-
liniarsimassoK angussivdluarsimassor-
dlo sulivoK Kavdlunåmik kueraisso-
Kardlune, suliane perKigsåruteKalugo.
kalåleK soruname nålagautitaugame
åipe KanoK iliorKussarå. KavdlunåK
tåuna ikiortå oKaloKåtigerujårdlugo
påsilerpara skatimut akiligagssane i-
kiorserniåinardlugit nunavtinukarsi-
massoK, tikikamilo ilaKutarit inigsså-
nut inigssarsissuneKarsimassoK ake-
Kångitsumik, uvfale GTO-p barakine
sulissartunut inigssiat ilait inoiKarpié-
ngitsut, kalåtdlitdlo ilait måssa inig-
ssaileKiussårtut.
OKaloKatigigavko påsivara akigssar-
siå nalunaeKutap akuneranut nålaga-
rissåta akigssarsiånit 7 kr-mik angne-
russoK. kalåleK nålagaussoK OKautsi-
nigdlo mardlungnik OKalugsinaussoK
Kavdlunåmit akigssarsiakineruvoK.
KavdlunåK aperigavne kalåtdiisut o-
KalugtarnersoK akivoK OKautsit mar-
dluinait nalungikine tåssa „åp“ åma
„usuk“. oKalOKatigingnetK tamåna Kui-
anartumik nåvarput.
takuvat, tåssa nikingåssuterujug-
ssuaK landsrådip atarKinartup nåmag-
sisimasså, erKumitsoK tusakulutigi-
ssausimaKissordlo. åssiglngisitsinerup
tamatuma akiorniagauneranut måna-
mut ima agtigissumik takussutigssa-
Karaluarpugut agdlåt „Inuit-parti“
pilersineKarsimavdlune. tåussumale i-
sumå pingårtineKangårsimångilaK.
Mathias Løvstrøm,
Nuk.
Herrearmbåndsure
TIMEX 41171
Chromstål urkasse. — Dato
Selvoptrækkende
Selvlysende streger og viser
Læderrem
Kr. 114,—
TIMEX 41641
Urkasse i 18 karat guldbelægning
Dato — Selvoptrækkende
Læderrem
Kr. 129,—
12 måneders GARANTI
14 dages returret
Navn: ...........................................
Adresse: ........................................
By: .............................................
THE GREENLAND MAIL ORDER CORP.
Boks 530 . 3900 Godthåb
■bygget til at blive brugt
også på Grønland
OPEL f&s i mange forskellige typer.
OPEL har netop den motorkraft man behøver.
OPEL har billige reservedele.
OPEL er økonomisk i drift og vedligeholdelse.
OPEL har 3 års anti-rust program.
OPEL klarer selv de vanskeligste opgaver.
Kontakt os venligst angående priser.
Tilbud uden forbindende.
Brochurer sendes overalt.
ro0PEL-VAUXHALL-BEDF0RD
FREDERIKSEN
■ GENERAL MOTORS
NYKØBING SJ.
TELEFON 415 . NYKØBING *900