Atuagagdliutit - 24.07.1969, Blaðsíða 18

kalåtdlit inusugtut
Finlandime atuartut
xinuviginexarsimavunga oxalugtua-
rerKuvdlugo Finlandime Jakobstadi-
mit suliniarneK xaxutigortox pivdlu-
go, suliagssatigut angussarissane ku-
ssanartut 'pissutigalugit kalåtdlinut
inusugtunut iliniarfiuslnaussunik nu-
tånik periarfigssaxalersitsissox.
sujugdlermigdle ersserxigsalårta-
riaxarpara suna pivdlugo iliniarfiusi-
naussumut Finlandimitumut nalunae-
rutexartunga.
åkangma ilagåt ujaragsiox Andreas
Kornerup inusugtuarauvdlune Kalåt-
dlit-nunåta sermerssuatigut ilisima-
ssagssarsiuvigtunut sujugdlernut ilau-
simassoK 1876-ime, 1878-ime 1879-
imilo. — erxumitsuliortuvortaox. a-
ngalanerit pivdlugit pissortanut nalu-
naerutigssax agdlagsimavå, tamatu-
mungalo pexatigititdlugo ei-xardlimi-
nut agdlagarpagssuarnik agdlagaxar-
tarpoK. nunap åssiliortarsimavox åssi-
lissanigdlo kussanartunik titartaiv-
dlune, pingårtumik naussunik suga-
luanigdlunit, xalipausersugkanigtaox
kussanartorujugssuarnik amerdlasor-
pagssuarnigdlo åssilialiortarpoK. ta-
måko tamarmik måna katerssorniar-
neKalerput nålagauvfiup uningatitsi-
viata suliniarneratigut, suliai erxu-
mitsuliornikut iluatingnartoruj ugssu-
artut isumaxarfiginexarmata. taima-
nile angalassarnerne pisåtat atortori-
ssatdlo xanganisarpalungnerat piv-
dlugo angalanerit ilungersomaxing-
mata 1881-imile toKuvoK. tauvalo atå-
tama Thorvald Kornerupip xatångu-
me sullarujugssue Kalåtdlit-nunåne
angalassarnernit pissut ingerdlater-
Kigdlugitdlo iluarsartutilerpai, taimalo
Katångutigit sisamaussugut agdliar-
torpugut uvdlut tamaisa Kalåtdlit-
nunånut atåssuteKartutut itdluta. ili-
simassagssarsiornerup sujugdliup ki-
ngorna ukiut 50-ingormata tamåna ti-
kitdlugo ilisimassagssarsiortarnerit il.
il. tamaisa agdlautigisimavai atuagag-
ssiame „Meddelelser om Grønland11-
ime.
uvima 1958-ime toxussup, årxigssui-
ssup Aljred Raae-p taimane tusagag-
ssiuivfigissamigut Peter Freuchen-ip
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo agdlautigi-
ssai sujugdlit ilångutalerpai. kingorna
uvanga nangmineK sulinialersimavu-
nga sunigausimassorujugssuvdlunga,
tåssa ukiorpagssuarne 1935-mit 1951-
imut nunane avangnardlerne tamane
højskolene katerssortitsissarnerpag-
ssuarne sujulerssuissuvdlungalo år-
Kigssuissarsimagama, sujunertaralugo
nunat inuilo pivdlugit atåssutexartit-
sinigssaK påsisitsiniarnigssardlo. —
1948-me Grundtvigs Højskolerne Hil-
lerødip erKånitume sujugdlerpåmik
katerssortlpavut norgemiut, svenskit,
finlandimiut, islandimiut, savalingmi-
ormiut kalåtdlitdlo — åipåguane Bo-
husgårdime Sverigemitume katerssor-
titsinerme kalåtdlinik ilaxarpugutaox
— tåssalo sujugdlerpåmik 'kalåtdlinik
Danmarkip avatånut tikiutoxarpox
ministeriap akiligånik. — 1951-ime
norgemiut umiarssuåt åtartorparput
inuitdlo 200-t nunanit avangnardler-
nit pissut Islandimukartitdlugit Sava-
lingmiunukartitdlugitdlo, taimanilo
peKatigingne „Kalåtdlit“-ne sujulig-
taissussoK Carl Broberg ilauvortaox
ministeriamit akiliunexardlune.
1966-ime „Norræna Félagid i Foro-
yum" nunane avangnardlermiunik ka-
terssortitsivoK, tåssanilo piarérsaiv-
dlune sulinermik savakngmiormiut i-
kiorsimavåka nalunaerutit tamaisa
katerssordlugit åmalo umiarssuarne
inigssarsiussivdlunga il. il. — 800 mng-
ssihordlugit ilaujumagaluarput, kisia-
ne „200“-inait ilausinåuput. katerssor-
titsinerup Thorshavnime angmarne-
Karnerane nunat avangnardlit erxar-
tutsiarpåka anguniagagssatutdlo tug-
dlertut Kalåtdlit-nunåt oxautigalugo.
Jakobstad-imit Finlandimitumit pe-
Kataussut taimane erKarsautigilerpåt
kalåtdlit inusugtåinut KanoK suliniar-
sinåusanerdlutik. ukiume 1966—67-ime
tikerårtitdlunga sujunertarinexalerpox
kalåtdlit inusugtut mardlugsuit nang-
mingnex kajumissusertik nåpertor-
dlugo iliniartitautiniardlugit Yrkes-
skoleme angisorssuarme moderniusso-
rujugssuarmilo. sujunersut igdlOKar-
fingme pissortanit akuerineKarpo«,
KinuvigineKarpungalo kalåtdlit inu-
sugtut mardluk navssåriniar«uvdlu-
git.
påsivara tamåna ajornaitsusångit-
sok, tåssame kalåtdlit Danmarkip ava-
tåne åima iliniartussaraluartut taimåi-
toK suliagssatigut iliniarneK nåmagsi-
vigdlugo iliniartussoKartarsimångilaK,
danskitdlunime lærlingit Danmarkip
avatåne nåmagsissutauvigsumik ilini-
artitaussarsimångitdlat.
tamatumane ilångutdlugo OKautigb-
ssariaKarpara amerdlasorpagssuarnik
Finlandimukartarsimagama, 1936-p
kingornatigut atåssuteKartitsinigssaK
sujunertaralugo, Kanigtukutdlo 20-
gssånik Finlandimitdlunga. Jakobstad-
ime Birkerødip igdloKarfigtut ikingu-
tigissåne 14-eriardlunga tikerårsima-
vunga. tamånalo tungavigalugo taima
itumik suliagssineKarsimavunga.
tikiniariardlunga Angmalortou Ol-
sen, „Kalåtdlit“-nut ukiorpagssuarne
ilaussortauvtfigissavnut sujuligtaissu-
ssok atåssuteKarfigåra. kalåtdlit fol-
ketingi-mut ilaussortait Rosing ama
Hertling Ghristiansborgimut ornigpa-
vut sujunersumigdlo OKalugtutdlugit,
sujunersutdlo soKutigåt. tauvalo Ka-
låtdlit-igdluåne Hellerupimitume su-
julerssuissoK Poul Madsen OKaloKati-
gårput. ericarsaut iluarivdluinarpå su-
junersutigalugulo Nungme atuarfeKar-
fiup aperineKarnigsså, tauvalo taima-
ne réktoriussoK Fuglsang Damgaard
sågfigåra. åma skoledirektør Berthel-
sen, taimane sulingivfeicardlune Dan-
markimitoK, ilisimatineKarpoK.
nivtaitdlat Jakobstadimit pissut må-
na arssarujugssuångorsimåput angne-
rujartuinartut!
Jakobstadime 'stadsdirektør Hans
Finne ilungersordlune suliagssamik i-
ngerdlatsiuarpoK, igdloKarfingme su-
julerssuissut iliniartitaunigssamik pi-
lerssårut tapersersusavdlugo akuer-
ssissutigåt, taimåtaoK Yrkesskole-me
sujulerssuissut atorfigdlitdlo pilersså-
rusiaK imaisivdlugo akuerssissutigåt,
kalåtdlit inusugtut mardluk, ilumut
tikiutisanersut pisångatigineKartut a-
keKångitsumik atuartitausinauvdlu-
tigdlo najugaKarsinangordlutik il. il..
pilerssårutit tamarmik tåssångåinaK
ilulissamik ilångutoKarputdlusoK. u-
vanga avKutigalunga Nungmit nalu-
naerutit Jakobstadime Yrkesskolemul
augustip 15-iåne nagsiuneKarput. so-
Kutigingnigtut 11 migssåinit xinerne-
Ane rejser i Finland på hjemfærden
med to nye venner.
xarsimåput Ane Sakariassen xaicor-
tormio åma Otto Peter Jensen Nung-
mit pissoK, tamarmik realskolerne ili-
niartut. Anep iliniarumasimavå inu-
ssutigssanut tungassut, åipålo elmon-
tøritut iliniarumasimavoK.
Danmarkime Finlandimilo påsisi-
massaxardluartut isumaKarsimåput
elektrikeritut iliniartunut sukanganer-
pånik maligtarissagssaKardlutik. ta-
matuma nagsatarå Kalåtdlit-nunånut
ministerieKarfiup piumassaringmago
danskit fagforbundiånit nalunaerute-
Karnigssax inusugtut iliniartitaunertik
inerpat, pingårtumik elektrikeritut
suliagssane, elektrikerinut Danmarki-
me iliniartitausimassunut naligitine-
Kåsassut.
juniulersimavoK, iliniartitaunerdlo
augustip 16-iåne autdlartisagpat tua-
viortariaxalerpoK.
akornut ajornakusortorujugssuaK
kingugdlex åma ajugauvfiginexarpoK.
oxauserissat 2 pivavut, atausex „Dansk
Elektrikerlorbund“-imit, tåssanilo o-
xautigineKarpoK Jakobstadime ilini-
artitaunex Danmarkime atortusinau-
ssortaoK, åma „Metalindustriens Lær-
lingeudvalg“-imit, tåssanilo ersserxig-
sumik oxautigineKarpoK Finlandime
elmontøritut iliniarsimassoK ilaussor-
tångorsinåusassoK „Dansk Elektriker
Forbund“-ime taimalo lærlingit Dan-
markime iliniartitausimassut naligalu-
git sulisinexarsinaussut. kisalo pissa-
riaKåsagpat taimatuma kingorna ta-
pertutaussumik kursuseKartitsinexar-
sinauvoK.
tauvalo inusugtut tåuko mardluk
Københavnimut angalanerata akiler-
nigsså ministeriap akuerssissutigå, a-
ma „Arktisk Institut11 neriorssuivoK
Københavnimit Jakobstadimut uter-
dlugulo angalanigssåt akilisavdlugo.
Helsingforsime „Yrkesutbildning-
styrelse“ip Finlandime iliniartitau-
nermut ministerieKarfingmut atassup
Jakobstadime Yrkesskole-mit suju-
nersut akuerisimavå kalåtdlit mardluk
akexångitsumik iliniartitaunigssåt
pivdlugo.
agdlagkatigut, telegramitigut telefo-
nikutdlo atåssutøKarnerit angnikigi-
ssagssåungitdlat Danmarkip åma Nup
Jakobstadivdlo akornåne Birkerød a-
kunitarfigalugo, pilerssårusiamilo su-
lexatigit angnertunerulersimåput ajor-
nartorsiutit nutåt tåkutarmata Kå-
ngerneKartariaKardlutigdlo angunia-
gax anguneȌsagpat.
tamåko tamarmik nåmagsingmata
aulajangerpunga feriap nalå iluagtit-
dlugo inusugtut tåuko mardluk ilagi-
niardlugit Københavnimit Helsings-
fors avKusårdlugo Jakobstadimut i-
ngerdlaneråne, taima angnertutigissu-
mik suliniartoKarérmat aputdluarnig-
ssåt kigsautigåra.
Ane angerdlariartåtigalugo Finlandime
angalaortoK ikfngutitåne mardluk ilaga-
lugit.
uvanga angerdlarsimavfivne ilagsi-
vugut, kinguningualo umiarssuarmut
FINNHANSA-mut ilauvdluta Køben-
havnimit autdlarpugut. silagigsorssu-
vok, umiartornerputdlo nuånårutigar-
put umiarssuarme allkutagssailatsinå-
ngexingmat. sisamauvugut, ernutama
angajugdlersåt Erik ilaungmat, 1966-
ime 10-nik ukiOKardlune Savalingmi-
unut ilagisimavångåtaoK, månalo Tu-
luit-nunånipox taortigigtardlune a-
ngalassutut. Otto Peter åiparalugo ta-
siordlutik umiarssup sukutsingue ta-
maisa misigssugarait nuånissåvigdlu-
tik.
uvdlut unuatdlo mardlungajait i-
ngerdlasinardluta unuap Kerxata mig-
ssåne Helsingsforsimut pivugut, tå-
ssanilo ilagsineKarpugut inusugtut pe-
Katigit kåtuvfiata „Svensk ungdom11-
ip sujuligtaissuanit, tåunalo uvdlune
ardlalingne igdlusisimavfigalugulo su-
julerssortigissugssauvarput. sule sila-
gigsbrssuvoK, igdloKarfigdlo kussana-
rérsoK kussanardluinaKaoK. Helsings-
fors tamåt angatdlavigårput — eritu-
nut agdlåt, ikingutitorKamalo ilarpag-
ssue nåmagtortarpavut. peKatigigfik
„Norden“-ime nerititdluta direktøi'
Veikko Karsma sivisumik oxaloKati-
gårput. pulaorparputaoK Yrkesutbild-
ningsstyrelsen, tåssanilo kalålersavta
oxalugtuarait kalåtdlit inusugtut ili"
niartitaussarnerat pivdlugo ilisima-
ssatik tamaisa. — ornigsimavarputaoK
igdloKarfinguaK najoruminartoK Bor-
gå kulturimut tungassunik xanganit-
sanik erxåissutigssarpagssualik, xaer-
Kussauvugutaox igdlume suliagssanut
tungassutigut atuarfingmut angisor-
ssuarmut atexartumut Hogvalla, tåu-
na sujornatigut tikerårnivnit ilisarisi-
mavdluarpara. — uvdlut ingerdlaler-
torput, radio, TV avisitdlo soxutiging-
nigtorujugssuput kalåtdlit sujugdler-
påmik Finlandimut pissut pivdlugit
ukiune 2—-3-ne atuariartortut.
Helsingsforsimile kalåtdlit inusugtut
svenskisut påsivdluartalerérput åma-
lume svenskisut oxalungniartardlutik,
tauvale åma inusugtoxatitik kalåtdli-
sut „iliniartitarpait11. kisiåne oxautsit
tåuko uvavtinut avangnåmiunut ta-
kornartauvdluinarput — sordlule fin-
landimiuvit oxausé åma taimåitut. i-
sumaxartoxartarpox itsax oxautsit
tåuko mardluit ilåtigut ingmingnut
sunivigisimagaluartut.
uvdlut ilåne ximugtuitsordluta Ja-
kobstadimut autdlarpugut. akunerpag-
ssuit ingerdlarérdluta igdloxarfik ti-
kiparput sialugssuartorssugå. aigdler-
sunik tikiutoxångingmat nalornissor-
xåraluarpugut, tauvale „Norden“-ime
sujuligtaissussox Bror Westerlund ta-
kisunik kumerssualerdlune nalorår-
dlune tikiupox masagdluinarsimav-
dlune. igdloxarfiup igdloxånginersså-
ne imerssuax pissutigalugo bilia inger-
■dlanex sapilersimavox. igdloxarlingme
kælderit tamarmik imermik mingug-
tumik imersimåput, kælderime ilissat
pugtatdlardlutik, nåparsimaviup kæl-
derianut agdlåt imerdlutik. Østei'bot-
ten tamavingme xarssunexarsimavox
erxåne nuna pukitsox ilångutdlugo,
minkiutexarfit ilångutdlugit, nerssu-
tit untritiligpagssuit ipisimåput ilait-
dlo iluarsinex ajornartumik ajoxusi-
gauvdlutik.
ukiut tamaisa nuna xagfariartuår-
pox, østerbottenimiutdlo oxartarput
uvdlut ilåne Finland Sverige-mut a-
tåinalerumårtox, kisiåne nalivtine tai-
ma pissoxarnaviångilax!
igdloxarfingme unigkatdlarpunga
Yrkesskolep inusugtut 300 sivnigdlit
iliniartoralugit autdlartinera takoru-
sugkavko. rektor Sven Esselstrøm i-
nusugtorpagssuarnut pikunartumik o-
xalugpox. atuarfiup maleruarxussai
maleruardluarnexartugssåuput, male-1
ruaiumångitsut erngerdlutik taimaiti-
tinexartarput, amerdlaxautdlo taimai-
titut inåinik tigusiumassut. atuarfing-
me tåssa nålagtitsiniarnermut tunga-
ssutigut ajornartorsiutexångilax, å-
mame sulinex ingerdlånexartarmat
sutdliverujugssuarmisut maskinaxar-
fingnik inerssuaxardlune iliniartitsi-
ssautsinut åssigingitsorpagssuarnut a-
Ung pige
19 år, fra Fyn ønsker en plads i huset oa. 15. august eller 1. sept i Godt-
håb. Løn ca. 700—800 kr. om måneden + rejsen betalt. Jeg er udgået
fra 8. kl., 8 mdr. i huset, 1 år på plejehjem og et år på alderdomshjem.
Afgangsbevis og anbefalinger haves.
Astrid Birgitte Pedersen . „De gamles hjem“ . 5580 Nr. Åby . Fyn.
Er Manne en cigar
eller en cerut?
Prøv at sammenligne Manne
med deres yndlingscigar:
Samme fine duft -
samme fyldige smag!
Hvad er forskellen?
Det er først og fremmest formen.
Vi kunne sagtens gøre Manne
spids i den ene ende
og kalde den en cigar.
Men Manne er den bedste cerut
- og den skal ikke laves om!
J. P. SCHMIDT JUN.
Manne cigåjuva
cerutiuvalumt?
Manne cigåmut
mamarivdluagkangnut
sanigdliutdlugo misiliguk:
åssigingmik tipigenatigigput -
assigingmik mamaKatigigput!
sunale assigTngissutigåt?
dssigmgissutiginerpauvåt ilusertik.
Manne isuatigut atautsikut
ingigsungortitdluarsi -
nauvarput cigåmigdlo taivdlugo.
Mannele tassauvoK cerute
pitsaunerpåK - avdlångor -
tmeKåsångilardlo!
Kæmpefrimærkelager
realiseres
i kasser å 10 kg, ja, 10 kg frimærker. Kasserne har varieret
indhold af kilovarer, bedre kilovarerester, gamle butiksfor-
pakninger, udvalgshæfter med mange bedre mærker, kom-
plette sæt etc. Katalogværdien er enorm, ca. 5.000 kr. Rea-
lisationspris: kr. 275,00 pr. kasse.
LUXUSKASSE med ekstra godt indlæg, kat.værdi 7/10.000
kr. KUN kr. 495,00.
Begge kasser indeholder mange timers fornøjelig adspre-
delse. Fuld returret. Luftpostporto ekstra. Forudbetaling
check, giro 152835 eller efterkrav.
NB. GRØNLANDSKE MØNTER KØBES TIL GODE PRI-
SER, EVT. BYTTE MED FRIMÆRKER. TILBUD UDBEDES.
ATLANTIC STAMP CO. . POSTBOX 77
2610 Rødovre . Danmark.
18