Atuagagdliutit - 24.07.1969, Blaðsíða 20

Tunume nålagkersuissoKar-
nikut ingerdlatsineK
aussap 1967-ip ingerdlanerane tu-
numiut nunamingne nålagkersuiner-
mik ingerdlatseKataulernerånit ukiut
20-ngorput — agdlagardlo una taima-
nikumut agdlagaugaluarpo«, nagsiuti-
ngitsorsimagavikule, månaio ertKaiv-
dlugulo Atuagagdliutlne takugavko
suliviigineKalernermit (atassuinarmik)
ukiut 75-ingortugssaugait — tauva i-
långutagssiarigaluarpara.
kingusigsumik angmagssaiingmiut
nunamingne nålagkersuinermik inger-
dlatseKataulernerat autdlarnersima-
vok, sordlo avanerssuarmiunut naler-
Kiukåine ukiunik 20-ngajangnik tåu-
kunånga kingugdiiusimavdlutik, ava-
nerssuarmiut rådeKalersimåput 1929-
me, ajoKersorneKalerneK tungavigisa-
gåine ukiut 20-t Kångiutinartut, 1909-
me ajoKersorneKalermata, tunumiut-
dle (angmagssaiingmiut) ukiume
1894-ime ajoKersorneKalerdlutik.
tunumiut nunamingne nålagkersui-
nermik ingerdlatsinermut pøKatau-
lernerat 1947-mit autdlarnersoK nang-
mingneK taimåitøKalernigssamik kig-
sauteKamerånik tungaveKarunångi-
lardlunit — påsissåka najoncutaralu-
git. tåssa Tunume rådeKalernigssaK
statsministereKarfingmit sujunersu-
tausimassutut OKautigineKarsinauvoK,
sujunersutdle tamåna tunuliaKuteKar-
simavoK Magnus Jensenip, taimane
Angmagssalingme niuvertussup, åma-
lo Ejnar Mi'kkelsenip, taimane Tunu-
mut inspektøriussuip tamåna anguni-
ardlugo suliaKarsimanerånik, piviu-
ssungutigssånigdlo iluarsåussinerme
niuvertoK Jørgen Borchersen, taima-
ne Scoresbysundimut niuvertungori-
artorto'K, peKatausimavdlune.
taima kingusigtigissumik rådøKa-
lernermut mavsuiautautisinaugunar-
parput niuvertup Borchersenip Tunu-
me ingerdlaneK OKalugtuarigamiuk
(Kavdlunåt atuagagssiaisa ilåtigut) o-
Kausisa ilait uko: „Angmagssalik
1894-ime tungavilerneKarmatdle Tu-
nume pissusiussunut (nunap iluane)
Styrelse akulersupatdlårsimångilaK ...
nunaxarfingmilo nålagkersuinikut pi-
ssortaussoK tåssa niuvertoK, ukiunilo
sujugdlerne palase åiparalugo, piuma-
ssamingnik ingerdlatsiput, naugdle
KanoriliuseiKartarnigssat pivdlugit ma-
leruagagssaKardlutik, tåssa niuverner-
mik ingerdlatsinermut tunganerussu-
nik“. inuit akornåne pissutsinut xa-
noK-iliuseKartarnigssamik maligtari-
ssagssaKångitdlat, tupingnångitsumig-
dlume, aitsåt ajoKersorneKalermata.
ajoKersuineruvdle isumagisså soruna-
me tungavigineKartarpoK.
taimåissuserdlo inugtaussunit na-
magineKardluarsimasimavoK.
aulajangersagkat nålagkersuiner-
mut tungassut Tunume atortugssat
agdlangneicarnerine rådigssat tåuko
agdl.: Otto Sandgreen
ima taigusernexarsimåput: „tunumiut
rådé Angmagssalingme" ama „tunu-
miut råde Scoresbysundime". (månile
Angmagssalik kisime pineKåsaox).
taima taiguteKartitauneK uvdlui-
nartigut atomeKartarsimångilaK, tai-
mågdlåt kungikunut inuvdluanuissu-
texarångamik atsiutigissardlugo. (Ki-
tånutdlunit inuvdluarKussutøKartarsi-
magunångitdlat, tåssa Kitåne nålag-
kersorneKarnikut ingerdlatsineK åta-
viginago toråginartumik Danmarki-
mut atagamik). autdlaraåumutdlule
taigut „koloniråde" atorsimavåt, nåi-
neruvdlune pissariungitsuatsiaungmat.
taigutdle tåuna kingorna åma avdlå-
ngortineKarpoK, tåssa minister Kjær-
bøl 1956-ime Tunumut angalagame,
rådit atautsiméKatigalugit akuerssite-
rérdlugitdlo, tauva rådit „distrikts-
råde“mik taigutøKalernigssåt isuma-
KatigissutigineKarpoK. taimailivdlune
„koloniråde" taiuminartutsiarssuaK
taorserneKarpoK, taortå asulo orKavti-
nut eKarnaxalune. — taimale taigute-
KarneK sivisungilaiK, tåssa 1963-ime å-
ma avdlångorpoK, taimane tunumiut
Kitånut atalerput, nålagkersuiner-
migdlo ingerdlatsissut „kommunalbe-
styrelse“nik taineKalerdlutik. taima
Kitånit avigsårsimanex — nålagker-
suinikume — xangale måtdlatigine-
KartarsimavoK, kisalo tamåna kingu-
neKardlune 1958-ime Kitåne lands-
rådimut autdlartitaKarsinaunigssap o-
KaluserineKarneranik nåmagsineKar-
neranigdlo. tauvalo ukiut tugdlerit
mardluk autdlartitaxartarsinardlune
kisa ilandsrådimut ilaussortagssaving-
mik KinersineKarpoK ukiox 1961, ilau-
ssortångortordlo Nungmut atautsimi-
kiaxatauvdlune, taimailiornerdlo Ki-
tåta Tunuatalo nålagkersuissoKarnikut
åssigingnigssånut 1963-ime pilersumut
avKutigssiuissuvdluardlune.
autdlariKautånutdle utencilåratdlar-
ta: rådeKalernigssaK xutdlersaussunit
akuerineKarmat tauva sujunersutau-
ssok tåuna nunaKarfiup inuinut nav-
suiarneKarpoK OKauseKarfiginexarsi-
nauvdlune — taimailiorumanerdle ta-
manit akuerinøKarpox, akuerineKa-
rérmatdlo pisimassox tamåna agdlag-
tuivfingne ima OKalugtuarineKarpoK:
„rådimut ilaussortagssat tikuarneKar-
dlutik torKarneKarput."
tauva aussax 1947 augustusime (nå-
larsoK) ivsatsiånguaK torKarneKartut
atautsimikiarKuneKarput, aggersinau-
ssortaitdlo xåinamik piarérsapatdlari-
ardlutik aggerput. atautsiminerdle su-
jugdløK tåuna rådeKalernerup KanoK
isumaKarneranik ilaussortångortutdio
Kanox suliagssaKarnerinik pingårtu-
mik ajoKersussineruvoK.
rådip xanoK kikunigdlo inugtaler-
sugauneranut maligtarineKarsimavoK
Kitåne sysselrådep ilaussortaKarnera,
tåssa „tunumiut rådé" Kinigaussunik
Kinigåungitsunigdlo ilaussortaKardlu-
tik, Kinigaunatik aulajangersimassu-
mik ilaussortaussugssat ukuvdlutik:
aggersitat, tåssa pingårdlutik Kavdlu-
nåt, sivikinerpåmik ukiune mardlung-
ne Tunumérérsimagunik ilaussortå-
ngorsinaussut, taimåitordle ilaussor-
tanit kalåtdlinit amerdlanerusanatik.
— niuvertordlo rådime sujuligtaissu-
saoK.
tåuna tungavigisimavdlugo råde
autdlarterKårnermine xavdlunånik i-
laussortarpagssuaKarpoK, ilåne 8-t 10-
tdlunit. aitsåt 1956-ime taima amer-
dlatigiungnaernigssåt sujunersutigine-
KarpoiK autdlartitat rådimut ilaussug-
ssat 4-ngorKuvdlugit, uko: inspektøre
(tåssa niuvertoK), nakorsaK, palase a-
tuarfingmilo pissortaussoK. — taimai-
liornikutdlo Kinigaunatik ilaussortau-
ssut (autdlartitat) amerdlanerunginig-
ssånik aulajangigax atorungnaerpox,
tåssa tåuko 4-inångornerisigut Kini-
gauvdlutik ilaussortaussut amerdlane-
rujugssuångorput, inoKarfit amer-
dlangmata tamarmik 1-imik ilaitdlo
agdlåt 2-nik ilaussortagdlit.
taima rådeKalernerup åma nagsata-
risimavå rådit eritartussinermik sulia-
Karsinaunerat. rådeKarnerup sujorna-
tigut nåléngitsuliornerit pivdlugit ni-
uvertoK suliaKartarsimavoK (ilane pa-
lase åiparalugo) — tåssalo rådip ilua-
nit ingmikut Kinigaussut sisamat er-
Kartussissartugssatut piginautitauler-
put, tåukulo ilait 2 Kinigåusavdlutik.
torKaiginardlune rådimut ilaussor-
taKartitsineK nalunångilaK autdlar-
Kåumutdle namagineKavigsortarsimå-
ngitsoK, tåssame rådip atautsiminera-
ne tugdlerme, tåssa 1948-me majip 18-
iåne, erKartorneKarsimavoK koloni-
rådimut ilaussortagssanik „Kinersi-
ssarneK" ingerdlåneKartåsassoK Kitå-
ne Kinersissarnerme maligtarissagssat
atordlugit —- tamånalo isumaKatigi-
ssutiginexardlune ministereKarfing-
mut sujunersutigineKarpoK.
ministereKarfigdlo inuit piumasså-
nik påsingnigdluardlune taima kig-
sautigissaKarnermut akuerssivoK, ta-
månalo kisa timitalerneKartugsså-
ngorpoK 1949-me, tåssa ilaussortat u-
kiune 2-ne atassartugssaungmata, tai-
malo 1947-me torKamøKarsimassut
1949-me torKagauvfiat nångmat. kolo-
nirådivdle atautsimissutainik agdlag-
tuivfingne ima agdlagsimavoK: „kolo-
niråaimut ilaussortagssanik nutanik
Kinersisinautitaunertrk inuit atorsi-
mångilat, taimåitumigdlo rade nang-
mineK uxiune tugdlerne 2-ne rådimut
ilaussortagssanik KinerserKinarpoK."
oxautsit tåuko naiunaernerpat au-
lajangersagkat taimåitut nutat (Ki-
nersinermut tungatitdlugit) ilåtigut l-
nungnit påsivdluarneKaratigdlumt so-
KutigineKardluartarsimångitsut? a-
perKut tåuna akisångilara. imaxa so-
KutigingningneKartarsimagaluarpoK,
tåssame 1951-ime KinersineKarsima-
vok ima soxutigineKartigissumik, ino-
Karlit ilåine Kinersisinaussut 60-it er-
Kamåinikaluartut taimåitordle Kiner-
sissut 100-nit amerdlanerusimangma-
ta. sorunalume tamåna agssuarinexar-
dlune uparuarnøKarsimavoK.
rådit pilersut suliagssaisa åssigisi-
mavait Kitåne kommunerådit syssel-
råditdlo suliarissartagait, tåssa pi-
ngårtumik aningaussauteKarlingmut
tungåssutexartut, pingårneruvdlutik
atorniagkat, sordlo igdlutårniartunut,
igdlorerigkanik iluarsainiarnermut,
piniutitårniarnermut piniutaersertut-
dlurnt taorsivfigineKarnigssåinut tu-
ngassut. tåukunatutdlo pingårtitsiga-
lugit OKaluserineKartarputaoK — a-
kuerssissutauneruvdlutik — utorKali-
nersiutøKalertugssat, iloKiagsiutøKar-
tugssat, uvigdlarnernut iliarssungnut-
dlo ikiutigssat åmalo pinialerdlåt pi-
niutinik ikiorneKarnigssåt. tamåko o-
KaluserineKartarnerat soruna ilåne
angnertungåtsiartaKaøK. tamåko sani-
atigut rådip KanoK suliaxarsinaunera
rådip nangminøK maligtarissagssåne
§ 8-me ima agdlagsimavoK: „råde mi-
nisteriamut sujunersuteKartarsinau-
vok suliagssanik inungnut pissaria-
Kartunik iluaKUtaussugssanigdlo i-
ngerdlatsinigssamut, aulajangersaisi-
nauvdlunilo kamanaitsuliortOKartå-
nginigsså pivdlugo, åma piniarnermut,
autdlainiarnermut aulisarnermutdlo
maligtarissagssanik sanasinauvdlune,
rådip aningaussautaisa KanoK atorne-
Karnigssåt pivdlugo aulajangisinauv-
dlune erKartussinermigdlo suliaKarsi-
nauvdlune."
inuiaKatigit akornåne suliagssanik
pitsångorsautinik ingerdlatsiniarner-
me aningaussaK aulajangissussaKaoK,
åma Tunume. rådip aningaussauteKar-
fiata tungavia tåssa akilerårutit må-
kussut: kalåtdlit pisiniarfingmut tu-
nissaisa Danmarkimut autdlartitagssat
nalingisa %-iat, åmalo atorfigdllt Ang-
magssalingmitut aningaussaisa 2<)/o-
iat. aningaussatdle tåuko tamåkerdlu-
git angmagssalingmiunut atugagsså-
ngortineKartarsimångikaluarput, tåssa
tunissatigut isertitat 10“/o-iat atorlig-
dlifcdlo aningaussaisigut pérnøKartar-
tutigut pigssarsiat Så^/o-iat landskas-
simut tuniunøKartarsknangmat — tu-
nissanit isertitat 90%-iat atorfiligti-
gutdlo isertitat 45 lu/o-iat kisimik rådip
aningaussautøKarfianut pinøKartar-
dlutik, taimailiornermut sunarpiax
pissutausimåsagaluarnersoK. rådimilo
ilaussortaussunit tamåna nåmaginé-
rukiartorpoK, 1951-imilo atautsimlner-
mine sujunersutigå aningaussat lands-
kassimut tuniunøKartartut tuniunøKå-
saerKuvdlugit, angmagssalingmiunut
nangminernut iluaxutigssångorKuv-
dlugit, taineKarsimavdlune sordlo au-
lisarnialerKånut atortugsséngorKuv-
dlugit. rådip sujunersutå akuerine-
KarpoK, 1952-ime landskassimut tuni-
uneKartarnerat unigtinøKarpoK, ukiut
5 migssiliordlugit taimailiorneKaréra-
luartordlo —.
ilame autdlarKåumut aningaussag-
ssailexissarsimåput, rådip suliniarne-
ranut inungnitdlo isumaKatigivdluar-
nigssånut akornutåungitsungitsumik,
sordlo 1949-me ikiorneKartugssauga-
luartut sapersimavait aningaussagssa-
Kånginamik. tåukule taimane ikiorne-
KartariaKalersimassut rådip maligta-
rissagssaine agdlagsimassunit avdlau-
simåsåput, tåssa utorKalinertik piv-
dlugo ikiorneKartartugssatut aningau-
ssartutigssat pivdlugit maligtarissag-
ssame ima agdlagsimangmat: ,.am'
ngaussartutit tåuko Kavdlunåt stats-
kassiånit taorsernøKartåsåput xav-
diunåt nålagauvliånit tunissutitut."
rådeKalerneK rådimutdlo ilaussor-
tagssanik KinersissarnøK pasivdiuar-
neKarnamlunit pisimagaluarpat,
tautsimissutaussartutdle atuardlugit
pasinarpoK er-ngerdlune soKUtigme-
KardlualersimassoK. sordlo torKardlu-
git Kinigaussut atautsimérKårnerane
agssortuneKangåtsiarsimaKaoK nåpar-
simavigssap sume sananexarnigssa
pivdlugo, tåssa Angmagssaliup igdlo-
xarfiane sananøKarKuvdlugo, ilatigu*'
piukorutiginøKarsimagaluarmat Kung-
miutigut sananeKåsassoK. tamatumu-
nga tungatitdlugo inuit kajumigsår-
neKarput nåparsimaveKalerpat nåpar-
simassunut tåssanitunut isumaginS"
ningnigssånik, isumagineKardlune ne-
rissagssanik kalåliminernik. taimaeri-
armat tainøKarsimagujoK „Sonja"P
Tunumut arfangniartarnigsså.
atautsimineK tugdleK 1948-me P1"
ssok pikunarseriåinarpoK, igdloxarneK
OKatdlisigineKarmat. tåssa rådip xia-
ligtarissagssaine agdlagsimassut U®"
gåt ilaussortaussut soKutigissarisagål
pingårtitdluinåsavdlugulo inugtaussut
ajungitsunik pitsaussunigdlo igdlo"
Karnigssåt. tamatumunga tungatitdlu-
go taimane sujuligtaissussup agsui
ersserieigsarsimavå igdlut KanoK ajor-
tigissusiat taimalo ajortigititdlutik tu-
berkuloseKarnermut amerdlasorpag'
ssuartigut autdlarniutaussarnerat. ig'
dlut pitsångorsarnøKamigssåt sivis®'
mik erKartorpå — igdluliornigssamut-
die atorniartoK atausmauvøK, 125,00
kronik atorniarsimassoK, tåssatuaK-
avdlanik igdluliorniartunik atorniar-
tOKarsimångilaK, sujuligtaissordlo ape"
risimavoK: „pissutaunerpa aulajanger-
sagkat taimåitut nutåjuvatdlåKingma'
ta imalunit imåisimanerpa: atornia-
rusugtoKånglnarsimassoK? “ ilaussoi -
tatdle ilåta akisimavå: „nalunginaV'
tigo nunaKarfivtine atortugssanik P1'
siagssaKångitsoK."
taimatut akinera pissutigssaKarsi-
mangmat OKalugtuarilåsavdlugo P1'
ssariaKarpoK. — angmagssalingmiu*'
sorssungnerup kingunlngua pisåjU'
ngitdlat, inuniarnikut aningaussarsi'
ornertalikut ajornartorsiuteKarpu1-
Angmagssagdlup inue angnertunu1^
siåmarsimåput ardlaligtigut nugtaKa-
tårtuvdlutik, atausinaxmigdlo pisiai'
arføKarput, tåssa Angmagssalingnie
nangmineime. Kungmiut Kulusugdl0
sitdlimateKarfiugaluarput nerissag'
ssanut pingårnerussuinarnut, Ang'
magssalingmutdlo pisiniariartortar-
neK pissariussaKaoK. tamåna pissu-
tauvdlune niuvernøK ingerdlavdlua-
ngøKaoK, tåssa aningaussarsiniarneK'
inuitdlo aningaussaKånginerat aulaja'
ngissussarpox atorniartut atorniagai'
nik itigartitsinermut. åssersutitut una
taisinauvarput: 1949-me igdlutårniar-
tunik atorniartoKarpoK, tåukule ila^
2 rådimit itigartinøKarput, åipå uver-
ssagkamut akilersuingmat åipålo aut-
dlåimut atordlune pisiarisimassami'
nut akilersuivdlune.
tamåna pivdlugo — tupingnångitsu-
migdlo — atautsimitut ilungersutig'"
ssaKåt pisiniarføKarnerulernigssaK. ta-
månalume kisa kinguneKarpoK, tåssa
1950 kigdligalugo niuvernermik inger'
dlatsineK pitsångorsaivfigineKalerpok,
pisiniarfit pisiagssaxarneruvdluartut
Kungmiune Kulusumilo sananøKarput,
1956-imilo TinitøKilåme, Isortume Set'
miligåmilo åma pisinianfiliorneKar-
dlune orsserivigtalingnik. tamaturna
kingunerå inuit aningaussarsiniarnig'
ssamut soKutigingningnerulernerat a-
ningaussarsiornerulerneratdlo, taima-
ngamitdlume rådip aningaussauteKar-
fia pisungoriartuålerpoK, atugkisinau-
nerulerpoK atorsimassutdlo akilersu-
ivdluarnerusinaulerdlutik — igdlutai"
niat, igdlumingnik iluarsainiat ki"
ssarssutitårniatdlo amerdlineruvdlu'
tik.
aningaussarsiorneruvdle ajornartoi -
siortitsisimanera sivisumik suniute-
TELEFLEX - styring til alle formål
I. Christiansen
Aut. forhandler . Postbox 153 . 3900 Godthåb . Telefon 1366
JOLLY sikututdle nigdlertigissox — imeruernartoK
den der slukker
Z
z
EVIN RU DE
RESERVEDELE og TILBEHØR
— ca. 6000 dele på lager
— 6000 migssiliortut piginexarput
— omgående ekspedition af
udenbys ordrer.
— igdloxarfingnit avdlanit piniagkat ernlna-
vik nagsiåneKartarput.
Komplet lager af propeller til EVINRUDE og
andre OMC-motorer.
EVINRUDEt OMC-motoritdlo avdlat sarpé
åssigingitsut tamat pigineKarput.
Aut. forhandler
Trans-arctic marine
K’UTDLIGSSAT
Telegramadresse: TRANSARCO
TRANS-ARCTIC MARINE
20