Atuagagdliutit - 16.04.1970, Blaðsíða 6

lagauvfiånil pigineKavigsulul issi -
gineKalermat. umiarssup påpia-
rautai Danmarkime agdlagtugau-
ssut atorsinaujungnaerput tuluit-
dlo påpiarautåinik taorserneKar-
dlutik. igdloKarfik umiarssup uni-
ngaortarfia København pérneKar-
poK Londonimik taorserneKardlu-
ne.
— isumagissagssat inermata
autdlarpugut. puigorneKartordle
atausen tåssa: danskit erfala-
ssuat!
— uvdlup unuavdlo sujugdliup
ingerdlanerane kilisautip Kamuti-
lilersugkap ingerdlaKatigåtigut,
igdlersugaraluta. Kimalisagamiti-
gut inugtaisa nålagkerpåtigut Is-
landiliarKuvdluta. sornguname
taimailiorpugut. tagpavane tuluit
såkutåKarfigilersimassånut tiki-
nerput nalunaerutigåra. såkutå-
Karfingme nålagaunertaussup a-
pei’Kutigå tåssane suniarnersugut.
akivara Kalåtdlit-nunånukåsassu-
gut, pei'KuneKarsimassugutdle så-
kutoKarfingmukarKåsassugut, tå-
ssungalo pinivtinik ilisimatisagig-
put. OKarfigåtigut Kalåtdlit-nunå-
nut ingerdlarKinarKuvdluta.
— Kalåtdlit-nunanut pigavta
usingiarpugut. tuluit såkutue sule
umiarssuarmlput, „Julius Thom-
sen“ile Kalåtdlit-nunåne iluaKU-
tigineKarniåsangmat umiarssup
tulungnit atorneKarungnaernigsså
Tuluit-nunåne, Amerikame Ka-
låtdlit-nunånilo OKartugssaussut
isumaKatigissutiginiarpåt. Kåumat
atauseK migssiliordlugo sinerssor-
pugut orssugissamigdlo usileriar-
dluta Philadelphiamukarnigssar-
put akuerssissutigineKarpoK. tå-
ssunga ingerdlanivtine tuluit så-
kutue Halifaximut niussagssarå-
vut. taimailiorpugut. Philadel-
phiamut pigavta usingiariardluta
New Yorkiliarpugut nerissagssa-
nik pissariaKartitanigdlo avdla-
nik Kalåtdlit-nunåne amigautigi-
ncKalersimassunik usileriartor-
dluta.
— New Yorkimut pigavta avi-
siliortut tåkussorput. avisiliortut
agdlautigissait New Yorkime avi-
sine tamavingne ilånguneKarput
avisit Kupernerine sujugdlerne
„Julius Thomsen“ip åssinga ta-
kuneKarsinauvdlune danskit er-
falassuånik erfalassulik. åssine
takuneKarsinauvortaoK umiarssup
arKa Londonimérsuneralo. umiar-
ssuax erKumigineKarame inung-
nit takuniarneKardluarpoK; åma
taimanikut isumaKartoKaraluara-
me Kalåtdlit-nunåt erKumitsunik
inoKartOK.
— umiarssuax tulungnit tigu-
ssaungmat sumutdlunit pigalua-
ruvta tuluit oKartugssautitåinut
nalunaertugssauvugut umiarssuv-
dlo påpiarautai takutitagssaralu-
git. New Yorkimut pigavta åma
taimailiorpunga. angut OKaloKati-
gissara taimaitdlune aperilerpon:
— kikut erfalassuat erfalassorai-
siuk? — danskit erfalassuat, aki-
vara. OKarpoK danskit erfalassuat
erfalassorisångikigput. akivara
kikut erfalassuånik erfalassoKar-
nigssarput inungmit atautsimit-
d lu nit erKartorneKarsimångitsoK.
oKaloKatigissara misigssuiuma-
vok, oxarfigångalo aKaguane ag-
gerxerKuvdlunga Dannebrog Ka-
non pisanerigput tusarsinauniåsa-
gavko.
— tamatuma nalåne ilisimarér-
para umiarssup tulungnit ipera-
gauvdlune Kalåtdlit-nunåliartau-
taulernigsså jsymaKatigissutigine-
KangajalersoK, taimanikutdlo
landsfogecjjyssup pske Brunip,
uvdlqqe; |gpkunape New Yorki-
mitup, atsiornigsså kisime utar-
KinekartOK. Amerika sorssoKa-
låupgilaK, Kalåtdlit-nunåtdlo
sorssoKatåungingmat umiarssuar-
dlo Amerikamingmat tuluit nå-
lagkersuissuisa sivnissåt Kapoic
ilioriarsinåungilaK. tamåna pissu-
tigalugo aKaguane ornerKigku-
mavdlugo neriorssungilara, erfa-
lassorput åma avdlamik taorser-
neKångilan. uvdlut mardluk-pi-
ngasut Kångiungmata Kalåtdlit-r
nunånut uterdluta autdlarpugut
— danskit erfalassuat nåparume
sule nivingassoK. tuluit puigorne-
rat pissutigalugo „Julius Thom-
sen" kisivingme danskit umiar-
ssuåinit Tuluit-nunåta kitåne sor-
ssungnerssup nalåne umiartortu-
nit danskit erfalassuånik erfala-
ssoKarpoK.
— Londonimérsututdlo agdlag-
simavdlune?
— New Yorkimit autdlartinata
Nuk Londonimut taorsiunenar-
poK. umiarssup påpiarautai tuluit
agdlagtugait åma danskit påpia-
rautåinik taorserneKarput. sor-
ssungnerup nånera tikitdlugo
„Julius Thomsen" Nungmérsutut
agdlagartanarpoK.
— sorssungnerup nalånit ernai-
massatit avdlat supat?
— ukiune sorssugfiussune ki-
ngugdlerne pingasune „Julius
Thomsen" sorssungnerup sujor-
nagut Kalåtdlit-nunåliartautausi-
massunit kisime angatdlatauvoK.
„Hans Egede" februarime 1942-
me tyskit arnartartuånit naerti-
neKardlune kivisinenarpoK, tama-
tumalo kingunitsiångua „Gertrud
Rask" Nova Scotiap ernåne ikar-
dlipoK aseruvigdlunilo. umiarssuit
umiussut isumagissagssaralue ilå-
ngutdlugit isumagingningniardlu-
ta sapingisarput tamåt suligaluar-
pugut. sornguname isumagissag-
ssat tamåkerdlugit kisimitdluta
nåmagsineK saperpavut. umiar-
ssuarnik Kalåtdlit-nunåliartau-
tigssanik, pingårtumik norgimiut
umiarssuåinik, åtartortoKartar-
poK. Kalåtdlit-nunanut pajugtor-
neK kisime isumagineKartugssåu-
ngilaK, orssugiagdle åma Ameri-
kamut agssartugagssauvoK. ting-
missartuliorneK angnertorujug-
ssuarmik ingerdlåneKalersimang-
mat orssugiak sorssungnermut pi-
ngåruteKanissoK agsupilorujug-
ssuaK piumaneKarpoK.
— tauvame „Julius Thomsen"
tyskit arnartartuinit piniarssåri-
neKarsimåsaKaoK?
— sornguname. umiarssuit su-
nik usenarnerat tyskit nalungilåt.
amerikamiutdle orssugiak ator-
figssaKarteKigamiko ånaissanar-
navérsårdluarput. arnartartunit
ajortumernenånginigssaK angu-
niaraluardlugo umiarssuit ataut-
simordlutik sorssutinigdlo ingia-
nateKardlutik ingerdlaornerånut
peKataorKårnerput ernaimavara.
taimanikut Amerika sorssulerxå-
merpoK, Pearl Harbour såssune-
KarKåmermat. kujåmut inger-
dlaorpugut orssugissamik usiv-
dluta, Newfoudlandimilo ameri-
kamiut såkutoKarfiånut jnger-
dlancuvdluta nålagkerneKarpu-
gut. umiarssuit ingerdlaKatigssa-
vut tåssane utarKissagssaråvut.
uvdloK atausen tåssanipugut. tau-
va sorssutit mardluk tikiput. sor-
ssutip åipånut ikårauneKarpunga.
Bostonimut ingerdlarKigtinata
KanoK iliornigssavtinlk ilisimati-
neKåsagavta. påsivara sorssutit
mardluk tikerKåmersut igdlersor-
sorssungnerssup nalåne
»Jutho«p pajugtautaunera
sorssungnerssup kingugdliup nalåne „Julius Thomsen“ip
Amerikap Kalåtdlit-nunavtalo akornåne angatdlataunerane
nålagaussup Otto Nielsenip oKaloKatigineKarnermine ernar-
tugaisa ilait ilångupavut — Danmarkip Kalåtdlit-nunavtalo
ingmingnut atanerånut avatånit takussutigssat ardlanångit-
sut umiarssuaK ukiune ardlalingne ilagåt
agdl., åssil.: Hans Janussen
— majip sisamåne 1945-me „Julius Thomsen“imik Nungmitdluta ka-
låtdlit nuånårnerujugssuat puigungisåinåsavara. Danmarkinåungitsup
dmdtaordle Kalåtdlit-nunåta uvagut ilavtitut issigilersimassavta ani-
guisitaunera kivdlissutigingarparput agsutdlo nuanårutigalugo, taima-
nikut umiarssuarme nålagaussoK Otto Nielsen soraerningulerdlune.
ukiut ardlagdlit matuma sujornagut OKarpoK. ilisiinaneicartutut „Ju-
lius Thomsen“ Amerikap Kalåtdlit-nunavtalo akornåne sorssungner-
ssup kingugdliup nalåne uteKåtårpoK, Danmarkip Kalåtdlit-nunavtalo
ingmingnut atanerånut avatånit takussutigssat ardlanångitsut ilaga-
lugo. umiarssup nålagå Otto Nielsen ukiune 30-ne „Julius Thomsen"-
imitOK sujugdlermik anugtoK angneruvdlune kingornalo — 1937-imit
— nålagauvdlune sorssungnerup nalåne umiartortarnermingnut tii-
ngassunik ima onalugtuarpoK:
— martsip 31-åne 1940-me Kø-
benhavnimit autdlarpugut Ivig-
tuliardluta. Sverigip Norgivdlo
sineriait sinerdlugit nunap iluati-
gordluta Bergeniliarpugut. tauva
Savalingmiut avangnarKukiartor-
dlugit avalagpugut nunat sorssug-
fiussut sapingisamik piårtumik
Kimagterniaravtigik. aprilip arfi-
neK-åipåne Savalingmiut avang-
nånut pivugut, avdlorniussat sa-
nimukartut 62-iat nagdlerdlugo.
unuame atautsip migssåne tuluit
sorssutånit nåkutigdlissumit unig-
tineKarpugut. sorssutip inugtaisa
aperåtigut umiarssuarput suner-
sok, sumungnarnersugut, sunik
useKarnersugut il. il. aperKutit ta-
maisa sornguname akivavut. aki-
ssutivutdle nåmagisimagunångi-
namikik sorssutermiut umiatsiå-
rartik arKarpåt. umiatsiåraK så-
kutut nålagånik atautsimik såku-
tuginarnigdlo inugtalik ornigute-
riarame såkutut nålagåt niuvoK
usivtalo agdlagsimavfé takuju-
mavdlugit.
— Ivigturie kranip tyskit sanå-
risimassåta kingorårtigssai Rhin-
imilo viniliat usivta ilagait. tåuko
pissutigalugit Kirkwallimut inger-
dlarKuneKarpugut usivta misig-
ssorneKarnigssåt tuluit kigsauti-
gingmåssuk. statsminister Stau-
ningip agdlagai tigussåunginig-
ssarput sujunertaralugo agdla-
gaussut nagsaraluarpavut, ilua-
Kutåungitdlatdle. aprilip arfineK-
pingajuåne Kirkwallimut Ork-
neyip KeKertaisa ilånitumut pivu-
gut. tamatuma sujornatigut tåssa-
nérérsimagavta KanoK pinigssar-
put ilisimakånerérparput. uvdloK
atauseK mardlugdlunit uningati-
taoriardluta autdlarKuneKartar-
pugut. aprilip Kulingiluåne aut-
dlariåinauvugut.
— uvdlakut tatdlimanut radiu-
lerissuvta Danmarkimit radiukut
autdlakåtitaK nålaorsimavå, arfi-
neK-mardlunutdlo makikama a-
terl'igånga. OKalugluarpoK pitsåu-
r.gitsumik Danmarkime pissoKar-
simagunartoK. tyskit nuna tiguar-
simagunaråt. OKautigisså ilumor-
toK kingusingnerussukut autdla-
kåtitsinertigut ugpernarsineKar-
poK. tamatuma kingunerå tuluit
autdlarKu.jungnaermatigut. umi-
arssuaK tuluit nålagauvfiånit ti-
guarneKarpoK Danmarkip aker-
ltanil tiguagaunera pissutigalugo.
nåparumut su.jordlermut agdla-
gartaK nivingarneKarpoK, agdlag-
simassut ilagalugo umiarssup ti-
guagaunera tuluit nålagkersui-
ssuinul målaorutigineKarsinau-
SSOK.
— Ivigtuliartunik 33-nik ilau-
ssoKarpugut, pajugutivtalo pingit-
sorneKarsinåungitsut ilagait neri-
ssagssat asiujassut. tamåna pissu-
tigalugo Kirkwallime danskit
konsuliånukarpunga aperalugulo
Londonime ambassadørerput tele-
fonikut oKaloKatigisinåungineri-
ga. itigartineKarpunga. taimailior-
nigssaK inertei'KutaussoK OKauti-
gå. tauva ambassadør Reventlow
agdlagfigåra, KanoK pissoKarsi-
maneranik oKalugtutdlugo aut-
dlarnigssarputdlo pivdlugo pisi-
naussane tamåt iliorKuvdlugo ki-
nuvigalugo — Kalåtdlit-nunåne
atorfigssaKartineKaKigavta. ag-
dlagkåka akivai, pisinaussanilo
tamåt ikiukumavoK. taimåitordle
sapåtit akunerine arfineK-mar-
dlungne Kirkwallimipugut sumik
ardlfinik pissoKarnigsså utarKiv-
dlugo.
— kisamiuna autdlarsinauler-
sugut. agdlåt ilaussuvut atautsi-
mik ilaneKarput, Canadap Kalåt-
dlit-nunåne konsulia ilautineKar-
mat. ornitagssavtinut pingitsorata
ingerdlaniåsagavta tuluit såku-
tuisa nålagårait pingasut såkutu-
ginaitdlo tatdlimat åma ikiput.
taimanikut-una danskit tamar-
mik nazistiusorineKartut, tyskit
Danmarkimut isångmata danskit
akornusiniarsimångingmata. umi-
arssup Tuluit-nunånut uternigsså
tuluit såkutuisa åma isumagi-
ssagssaråt, umiarssuaK tuluit nå-
S Den gyldne, v
j smidige OMA margarine \
er lige velegnet til bordbrug
og madlavning! - Sig navnet: OMA margarine!
OMA margarine kultiussartalik akungnaitsordlo
^ nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo 1
\ åssigingmik piukunarpok! OKautigluk ateK: /
^ OMA margarine!
slliinarlgiarfit atortugi*a/t
liliinarlgiarntrmut atortoxarf/t
umiarssuit slliinarlgsarfS
sililnarmik kissartumlk supdrutlt
Ikumatitslvlt supérutait
VENTIL ATIONSMATERIEL
VENTILATIONSANLÆG
SKIBSVENTILATION
VARMEVENTILATORER
\ KEDELBLÆSERE
Leverandør
til
Grønland