Atuagagdliutit - 04.02.1971, Side 7

landsrådip sujuligtaissua Erling Høegli:
uvdiut Hane tamar mik
siment ungorumånput
landsrådip sujuligtaissua isumaKarpoK ineriartorneK nunar-
i ssup inuisa Kaningnerulernigssånik kinguneKartoK akerdli-
lersortariaKangitsoK. Atuagagdliutinit oKaloKatigineKartit-
dlune ukiortåme oKalungnerminit „sujunigssaK1* pivdlugo
påsissagssau itisilerpå
landsrådip sujuligtaissua. Erling Høeg)i ukiortåme OKalungnermine
OKarpoK uvagut Kalåtdlit-nunåniUigui sujunigssaK pivdlugo kiniga-
KartariaKartugut. oKalugiautå ilånguneKarsimavoK Atuagagdliutil nr.
1-idne 7. januar, tåssane påsinångilaK Kalåtdlit-nunåta inuisa suju-
nigssaK Kanon itok angerfigisaneråt imalunit ndggårfigisaneråt, kisiane
Erling Høegh ersseruigsaivoK ilumornermik aulajangivfigissagssaK
uagdVvåsimassoK, åmalo uvagut aulajangissugssaussugut. — kommu-
nalbestyrelsivUt landsråderputdlo aulajangisinautitaussut aperKutinut
i ukiut nagsatarissåinut angisavdlutik någgåsavdlutigdliinit, taima oKar-
POK.
aperKutit tåukuput ukiortåme o-
Kalungnermine Erling Høeghip
ersserKigdluångitsumik navsuia-
gai.
kisiane Atuagagdliutinit kaju-
aiigsårneKarame isumane ilisiler-
aiardlugo piumasimavoK.
— tåssauva xinisavdlugit Ka-
låtdlit-nunåt imalunit Europa,
kalåliuneK imalunit europamiu-
neu? imåitugssåusava Europa ki-
nisagdine Kalåtdlit-nunåt iniiv-
dluarKuiriartariaKartoK?
— aperKutit taima ersseridg-
tigissut ersserKigdluinartumik a-
kisavdlugit ajornakusorpoK. ki-
siane isumåka GKautiginiarssari-
savåka:
Periarfigssat mardluk
amerdlasut isumaKarput sujunig-
ssame Kalåtdlit-nunånut periar-
figssat mardlussut. åipåne suju-
nertarineKarpoK Kalåtdlit-nunåt
ineriartortineKåsassoK silarssuar-
fåut avatiminltumut nalerKiut-
dlugc, Kalåtdlit-nunåt matorKa-
ssutut avingarusimatineKåsångit-
s°k, kisiånile inuiaKatigingne si-
'arssuarmiune inigssaKartineKar-
' iariaKartoK. periarfigssaK avdla
tassauvoK Kalåtdlit-nunåta ing-
faikut itunine atatlnåsagå sujua-
i'iartutit Danmarkimit tamatumu-
nalo silarssuarme nålagauvfingnit
avdlanit pigssarsiarisinaussane a-
tornagit.
Periarfigssat tåuko mardluk
Pivdlugit ukiortåme OKalugiautiv-
nut tungatitdlugo isumaga itisi-
fersinauvara.
Kalåtdlit-nunåt silarssup ilåtut
'ssigiumavara. silarssuaK tåuna
PilerKårneranitdle migdliartortu-
tut isimavoK, pingårtumigdlo u-
kiune kingugdlerpåne pilertorto-
ruiugssuarmik migdliartortutut
Kulissane takornariartitsinermut
komité atuagåriramik sarKtimer-
sitsivoK Kavdlunåtumik 1000-
ngordlugo duplikerigkamik, åssi-
kartalingmik Knud Kristiansenip
titartagainik. imarai Ilulissat er-
Kålo pivdlugit påsissutigssat åma
aussame ukiumilo sapåtip akune-
ra namagtitdlugo Ilulissane takor-
Pariartugssanut sujunersut ta-
>*, kornariarnei up ingerdlanigsså-
nik.
atuagåraK nunavtine taimåitut
Su.iugdlit ilagåt. tåssane- ilåtigut
Ussut Kingmitdlo 5400-iuvdlutik,
ilulissat kangerdluåne uvdlup u-
Ouavdlo ingerdlaneråne sermeK
mili. tons ukartartoK, sermerdlo
avguaKatigigsitdlugo pisoKåussu-
SeKartoK ukiunik 17.000-nik. Ilu-
k Hssane måna mardlungnik hotcle-
K;,>'Pok katildlugit 7G-inik sinig-
i'lingnik.
atuagåraK tåuna Kanigtukut
isimavoK. tamånalo sule pilertor-
nerussumik ingerdlassugssauvoK.
silarssup migdliartortutut inera-
nut ardlagdlit pissutåuput, ilåti-
gut tcknikimut tungassut, angat-
dlånermut tungassut, ilåtigutdlo
inoKarssutsimut tungassut. amer-
dliartornerssuarput ingassagtiki-
artuinarpoK, sumigdlo naggate-
Kåsanersoit erKai'sautigilerdlugo
ersiumernartuvoK.
piumassat nalerKutfngitsut
silarssuarme Kalåtdlit-nunåt a-
vingarusimavdlune matorKassu-
tut isagpat tamåna kinguneKå-
sacK silarssup ilånut nalendut-
dlugo nunarput agdligalugtuinar-
tutut isavdlune. isumaKarpunga
piumassarisavdlugo nalerKutingit-
dluinartoK Kalåtdlit-nunåta inui-
sa eritigsineK avingarusimavdlu-
nilc matorKaneir piumassarlsag-
patigik. anersåkut isuma taima
itoK iluaKutaunaviångitdluinar-
poK.
åssigerdluinåsagaluarpå silar-
ssuarme inuit silaKardluångitsut
ima OKartarnerat: „ingmivsinut
påriniaritse tauva ama uvanga
pårissagssara pårisavara", imalu-
nit „ei'Kigsisimatiniarsinga tauva
åma ilivse ei'Kigsisimatisavavse."
isumat taima itut, piumassat pat-
sisigissagssatdlc taima itut uv-
dlumikut atugagssåungitdlat. na-
leiKutingitdlat. ingminut tunga-
ssuinait autdluneK ajornaieaut si-
larssuaK uvagut najugarissavta i-
lå ikumassutut ititdlugo.
tåssa avingarutdluta matorKa-
sinåungilagut. kalåtdlinit naggu-
veKarnerput. kulturerput „kinåu-
ssuserputdlo" uningaviginiåinar-
sinåungilagut, taimaisiorneK 1971-
ime silarssuarme nalernutinging-
mat, nåpertuivdluartunane, nang-
sarKumerslneKartugssauvOK ty-
skisut, tulugtut franskisutdlo o-
Kausertalerdlugo.
atuagårnap sarKumernera pe-
Katigalugo Ilulissane takornariar-
titsineK pivdlugo peKatigigfena-
lerpoK uko bestyrelsiuvdlutik:
landsrådimut ilaussortaK Lars
Chemnitz, formand errorsissar-
fiulilik Holger Sivertsen, næst-
formand åma Halldis Mydre, re-
ceptionschef. takornariartitsiner-
mut komitip ilaussortatut torKar-
på iliniartitsissoK Mogens B. Poul-
sen, kommunalbestyrelsivdlo tor-
Karpå sujuligtaissune Peter Ols-
vig.
penatigigfik ilaussortagssarsio-
rugtulerpoK, Lars Chemnitzilo
månåkut DanmarkimitOK atåssu-
teKarniarpoK Fredericiame takor-
nariartitsineK pivdlugo peKati-
gigfingmut tåssane su.iulerssor-
taussut ilåt Ilulissanut tikerår-
sarniai'dlugo.
minigssarsiorneruvdlune åmalo
nalerKutingitsumik piumassari-
ssauvdlune.
åma in-uiåussutsimut silavdlo
pissusianut tungassut nagsataråt
Kalåtdlit-nunåta atautsimårfing-
me angnerussume ilaussariaKar-
nera. aningaussarsiornermut tu-
ngassutigut silarssuarmik avativ-
tinitumik pingitsuisinåunginerput
åma taimaisiornigssamut pissa-
riaKartitsivoK. inussutigssarsiu-
tivla pingårnerssåinut, piniarner-
mut aulisarnermutdlo, tungavig-
ssavut tåmarsinåuput, aningau-
ssarsiornermut tungassutigut atå-
ssuteKarnerput åma. taimatut å-
ma pissc-KarsinauvoK tunissagssi-
ortautsimik iluanårnarsinaussu-
mik angussaKarsinaugaluaruvta-
lunit.
tamåko pissutigalugit kingu-
singnerussukutdlo tikitagssåka
sule amerdlanerussut pissutiga-
lugit aperKuterujugssutipara ka-
låtdlisut ilisarnautivtinik påsi-
ssaic nalinginaussoK måne nu-
navtine Danmarkimilo inuit ta-
mangajagdluinarmik pingårutile-
rujugssuartut OKautigissartagåt.
inuiait OKalugtuarissaunerå-
nik atuagkiat kisisa sangmi-
ssaralugit avingarusimaneK
kalåtdlit ilisarnautait soKutåu-
ngitsungikaluarput, åmalo kiku-
ssutsivtinik ilisimangningnerput
pingåruteKaraluarpoic. tamånale
imåisångilaK inungnut avdlanut
silarssuarmitunut soKutigissaKa-
rata avingarusimåsassugut inui-
agtut oKalugtuarissaunivtinik a-
tuagautivut kisisa sangmissara-
lugit.
kalåtdlisut ilisarnautip atati-
narneKarnigssånik aperKumut na-
lornissorsimanera pissuteKåinå-
ngilait aperKumik tamatuminga,
kisiane tamatuma tamanit påsi-
neKarnigssånit. kalåtdlit ilisar-
nautå tåssaunerput KaKortumik
ånoråKarneK piniartunerdlo, ima-
lunit tåssåusanerpa nunat tama-
låt. angnertunerussumik ataKati-
gingneråne kalåtdlisut ilisarnaut.
isuma sujugdlermut tunganeru-
ssarpoK. kisiane isumaKarpunga
kingugdleK tåssaussoK erKoi'tu-
mik påsingningneK.
ilisarnauterput imaingajagtut i-
sumaicarfigiumavara sutdlunit i-
låinut inungnit avdlanit piko-
ringnerussugut. sordlo åssersuti-
galugo Kalåtdlit-nunåne najuga-
icarnigssamut ingmikut sungiussi-
simavugut. kisiane soruname tai-
måitoK sutdlunit ilåinik avativti-
nit isumagssarsianik teknikimig-
dlo nagsataKardlutik maunga ti-
kiusimassut, tamåkume ikiortiga-
lugit nuname matumane inusi-
naulersimagavta.
— imaKame Kinersinigssamut
periarfigssaKdngitdluinarpoK, Er-
ling Høegh?
— påsisinaussara nåpertordlu-
go periarfigssaKångilaK. imalunit
HOTEL
CONTINENT
NØRREBROGADE 51
KØBENHAVN K
TELEFON 35 46 00
— netop Deres hotel
i København
Alle værelser med bad
og telefon
avdlatut oKardlune: uvanga Ki-
nerserérpunga.
kisiane imaKa inuit avdlat tai-
maisiorérsimångitdlat, inuitdlo
tamåko Kularutaerutdlutik aula-
janginiartariaiiarput. ingerdlaut-
simut ilaulerérsimavugut, ineriar-
torneruvdlo tamatuma nagsatari-
ssåne anguniagaK påsivdluarsi-
mångikåine ilagissariaKalisåput
inuit inuiaKatigigtut ineriartor-
nermik påsingningnatik tupigu-
scrussåginartut, ilisimaneKarne-
russumik OKautigalugo: inuit su-
juariartornermut issigingnårtui-
naussut.
— tauvame kalåtdlit kulturimut
tungassutigut iluatingnartortaisa
ilarpagssue ånainendsåput?
— tamåna åma aperKutautiku-
vara. Kåiniorsinaujungnaeravta
arferitdlo tigdluinardlugit tOKUsi-
naujungnaeravtigit imåingilaK
kulturerput ånéisagigput. agdlau-
tigineKarsimavoK atuagkane, ica-
lipagkane, Kiperugkane il. il.. er-
Kainiutigssat pigåvut. uvangame
Kåiniorsinåungilanga pinerrar-
dlugtusagunaraluardlungalo. tai-
måitordle ilå kalåliuvunga?
åma isumaKarpunga sianitsu-
liornerulårtoK ineriartorneK i-
nuiangnut, nålagauvfingnut åmiv-
dlo Kalipautånut avdlanut Kanig-
dliartortitsissoK agssortusavdlu-
go. kinguårit ardlaligpagssuit i-
norérpata uvdlut ilåne inuit ta-
marmik simertungorumårsimå-
put, tauvalo periarfigssaKåsaugut
nunarssuarme matumane ajor-
nartorsiutit iluarsisavdlugit. i-
maKalo kamagsimanerput seKine-
Karfingnut avdlanut tugtitariaKa-
lerumårparput.
isumaKarpunga sianitdliorneru-
ssok silarssuarmut uvdlumikut
itumut aKagulo taimatut itugssa-
mut ineriartornerme akerdliler-
suisavdlune, ineriartornikume su-
junigssamut sujuariartorfiussu-
mut periarfigssaKåsagavta.
sujunigssaK tåuna
angerf igiumavara
sujunigssamut matumuna ersser-
siniagkavnut akissut tåssåusaoK
åp, nauk ajornartorsiutinik alia-
sutinigdlo nagsataKåsagaluartoK
takuleruvtigit piniartuvut nu-
nguinartut, såkutitorKavut uni-
ngatlnarneKartut, imaKalo OKaut-
sivut atorungnaerdlutik. taimaisi-
nigssåta tungånut kinguårigpag-
ssuit sule ingerdlarKåsagunarput.
kisiane Kalåtdlit-nunåt tåssau-
juarpoK Kalåtdlit-nunåt, inuitdlo
tåssane najugaKartut tåssaujuar-
dlutik kalåtdlit.
ukiut atulersimavavut nunanut
tamalånut tungassutigut kalåtdlit
OKaloKatigingneKataussalerfé, tå-
ssame silarssuarme kapisigdlit å-
ssersutiginardlugit nunanut ta-
malånut tungangmata.
— sunauvfa?
— tåssame amerikamiut, cana-
damiut, tuluit norgemiutdlo kapi-
siliutipalåkasitik pårlnarsinauga-
luarpatigik måne taimatut ajor-
nartorsiutigisångikaluarpavut.
SKOLEUR
SKOLEUR
Nr. 16/150/10.
Pænt, forkromet schweizerur - anti-
magnetisk, med selvlysende visere og
tal, centrum sekundviser og nødde-
brun læderrem.
Pris ........................... 34,00
10 dages returret.
Va års GARANTI.
Sendes overalt
pr. efterkrav.
NUK’s URIMPORT I/S
Postboks 96 . 3900 Godthåb
__________________________l
Handelsassistentaspiranter
Grønland
Hvert år ansætter vi et antal unge mænd i alderen 22 til 25
år til stillinger inden for vor faste stab af tjenestemænd i
Grønland.
Grønlandske Handel beskæftiger sig i Grønland med detail-
handel, produktion, lager, havneekspedition, transport, post-
væsen og bankvæsen og kan således tilbyde et alsidigt
arbejdsområde.
Medarbejdere, som ansættes, gennemgår først 2-års aspirant-
tjeneste og kan herefter blive ansat som tjenestemænd i
Grønland — naturligvis forudsat tilfredsstillende aspirant-
tjeneste.
Arbejdet er selvstændigt og giver den rette mand mulighed
for en alsidig uddannelse og mulighed for at nå en leder-
stilling.
Ved udvælgelsen af aspiranter lægger vi vægt på en god
teoretisk og praktisk uddannelse. Realeksamen eller 9.
klasse med statskontrolleret prøve er en forudsætning. Her-
til ønsker vi, at ansøgerne har en alsidig praktisk uddannelse
indenfor kontor, bank eller shipping. Handelseksamen eller
højere handelseksamen er en absolut fordel.
Der ydes fri rejse til og fra Grønland, fri bolig og løn efter
de gældende bestemmelser.
Skriftlig ansøgning mærket HANDELSASSISTENTASPI-
RANTER vedlagt afskrift af anbefalinger bedes sendt til:
DEN KONGELIGE GRØNLANDSKE HANDEL
Ansættelseskontoret
Strandgade
1004 København K.
takornarianut atuagåraK
7